Motivering (skydd): Godegårds kyrka med f d skola, klockarebostad och kyrkstall är exempel på ett välbevarat sockencentrum.
Kyrkogården
På kyrkogården finns flera byggnader med direkt anknytning till själva kyrkan. Det är klockstapeln, troligen från 1702, ångpannehuset byggt omkring 1910 samt Grillska gravkoret, troligen sent 1700-tal. Dessa byggnader har ett mycket högt kulturhistoriskt värde genom sin anknytning till kyrkobyggnaden. Klockstapeln är även en ålderdomlig och välbevarad representant för en byggnadskategori som varit vanlig på våra kyrkogårdar. Ångpannehuset är däremot ett mycket ovanligt inslag och har här fått en speciell utformning.
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Godegårds kyrka är ett av länets relativt få bevarade exempel på en medeltida kyrka som byggts till med en korsarm/nykyrka bl a i samband med 1700-talets befolkningsökning. Flera av landskapets kyrkor fick denna typ av tillbyggnad, men den revs i allmänhet när kyrkan senare byggdes om ytterligare. Den medeltida kyrkan i Godegård invigdes enligt traditionen 1251 och utgör idag kyrkans kor i väst/östlig riktning. Eventuellt är även dagens sakristia medeltida. Det medeltida murverket är en viktig kunskapskälla till medeltida byggnadsteknik liksom de äldre takkonstruktionerna och troliga spår av medeltida måleri på brädor på vinden. Stenhuvudet, troligen medeltida, på kyrkans västra gavel är en mycket ovanlig detalj. De spåntäckta taken är väsentliga för kyrkans karaktär och fönstrens gjutjärnsbågar är representativa för det sena 1800-talet. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger även i kyrkans interiör som är präglad av 1911-12 år renovering under ledning av arkitekt Magnus Dahlander. Det gäller framför allt de ovanliga spegelvalven, taklisten och kolonnerna i övergången mellan långhus och kor, men även bänkinredning, sakristians snickerier och flera av kyrkans dörrar. Det är relativt ovanligt med bevarade interiörer från den här tiden. Viss inredning är bevarad från nykyrkans tillkomst 1723-24. Det gäller framför allt orgelläktaren med målningar utförda på 1740-talet av målarmästare S G Stoltz från Vadstena. Förutom konstnärligt och kyrkligt värde har dessa målningar även ett regionalt intresse, då de är utförda av en länsanknuten målarmästare som var flitigt verksam i länet. Detsamma gäller altartavlan från 1810 målad av Pehr Hörberg och predikstolen från 1808 tillverkad av Anders Gustaf Malmström, far till konstnären August Malmström. Ett stort kulturhistoriskt värde ligger även i kyrkans anknytning till ägarna till Godegårds säteri och bruk, som bl a innehaft patronatsrätt. Johan de Geer bekostade nykyrkan. Släkten de Geer har sitt gravkor under sakristian. Nergången från koret är täckt av en gjutjärnshäll istället för den sedvanliga stenhällen. Det visar på kopplingen till järnhanteringen vid Godegårds bruk.
Sammanfattning
Klockstapeln med sin inbyggda trappa, Grillska gravkoret och ångpannehuset är byggnader på kyrkogården som har stark anknytning till själva kyrkobyggnaden. Samtliga tre byggnader har ett även ett mycket högt byggnadshistoriskt värde. Ångpannehuset är dessutom en ovanlig byggnadskategori.
Godegårds kyrka är ett av länets relativt få bevarade exempel på en medeltida kyrka tillbyggd med en nykyrka och som inte senare genomgått ytterligare planförändringar. Takets spånbeklädnad är väsentlig för kyrkans karaktär.
Det medeltida murverket är en viktig kunskapskälla till medeltida byggnadsteknik liksom äldre takkonstruktioner och spår av troligt medeltida måleri på vinden.
Kyrkans interiör präglas av restaureringen 1911-12, framför allt av spegelvalven och kolonnerna i övergången mellan långhus och kor. Den är ett av få välbevarade exempel på det tidiga 1900-talets mer genomgripande kyrkorestaureringar.
Bland kyrkans äldre inredning och inventarier märks främst orgelläktaren med målningar av S G Stoltz, altartavlan målad av Per Hörberg och predikstolen tillverkad av Anders Gustaf Malmström. Samtliga tre var flitigt verksamma i Östergötland vilket även ger ett regionalt värde.
Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Godegårds säteri och bruk, vilka har bekostat bygget av nykyrkan, skänkt ett flertal inventarier till kyrkan, t ex dopfunten och altartavlan, samt även innehaft patronatsrätt.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2007)
Socknen
Godegård är en medeltida socken och omtalas under 1200-talet som Godegarda. Den ligger inom norra skogsbygden med Östergötlands bergslag och gränsar i nordväst mot Närke. Här rinner Finspångsån (Godegårdsån) upp och bildar mindre vattenfall vid Godegård och De Geersfors. Enligt Anton Ridderstads Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland från 1875-77 var socknen i afseende på jordmonen den minst lyckigt lottade inom provinsen. Åkern är mager, och man har ända till senaste tider måst hitföra säd från slättlandet, för att fylla behovet. Jordbruket har även senare kompletterats med skogsbruk och andra näringar. Godegårds socken har tidigare varit bergslag och bergshanteringen har ett medeltida ursprung. Tillgången på malm avtog vid mitten av 1600-talet och 1691 upphörde Godegård att vara bergslag. Förutom järnhanteringen har socknen även berörts av zinkgruvorna i Hammars socken, Närke. Godegårds säteri och bruk, ca 2 km från kyrkan uppströms Godegårdsån, var den största egendomen i socknen. Godegårds bruk hade i början av 1700-talet större järntillverkning än något annat östgötskt bruk, men verksamheten lades ner 1896. Bland ägarna till säteriet märks släkterna de Geer och Grill. Delar av bebyggelsen vid Godegårds säteri är byggnadsminnesförklarad. Järnbruk fanns även vid de Geersfors, även kallat Qvarnshammar. Järnvägen Mjölby-Hallsberg invigdes 1873 och kring Godegårds station ca 2 km norr om kyrkan växte ett samhälle fram.
Kyrkomiljön
Godegårds kyrka ligger relativt lågt på den s k Godegårdsslätten strax väster om Godegårdsån. Kyrkogården begränsas i öster av ån och i väster av järnvägen Mjölby-Hallsberg. Väster om järnvägen är det öppen mark. Norr om kyrkan, invid kyrkplanen, ligger i väster den f d skolan omgiven av en stor trädgård och i öster f d kyrkstallet och klockarebostaden. Den f d kyrkskolan byggdes 1901. Den är i 1½ våning med spritputsade ljusa fasader med frontespis på långsidorna och sadeltak täckt med tvåkupiga röda betongpannor. Huvudingången är från öster. Det f d kyrkstallet är en låg byggnad med rödfärgade fasader av locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor. De små fönstren har kryssformad spröjsning och dekorativa vitmålade foder. Kyrkstallet används nu som förråd för kyrkan/kyrkogården och här förvaras bl a borttagna kyrkogårdsgrindar. Enstaka hästspiltor finns kvar. För några år sedan förlängdes byggnaden och den nya delen innehåller personalutrymmen. I söder ligger den f d klockarebostaden som nu används bl a som pastorsexpedition. Det är en byggnad i 1 ½ våning med rödfärgade fasader av locklistpanel och sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. I väster finns en veranda med vitmålat räcke. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868-77 fanns även fattighus och handelsbod invid kyrkan förutom klockarebostaden. Prästgården ligger i Höka norr om stationssamhället.
Kyrkogården
Kyrkogården har sin största utsträckning väster om kyrkan. Den gamla kyrkogården omges av en stödmur. Den nya kyrkogården, som ligger väster om vägen till de Geersfors, omges av tujahäckar utom en låg mur i öster. Grindarna i den norra huvudingången har inskriptionen: AV F.W. GRILL 1847. Årtalet kan möjligen vara 1841. Vid den södra kyrkogårdsmuren finns det Grillska gravkoret, som är en stenbyggnad med putsade fasader avfärgade i brutet vitt och med pyramidtak täckt med stavspån. Över järndörren i norr finns släkten Grills vapensköld. Troligen uppfördes gravkoret i samband med att Johan Abraham Grill avled 1792. Öster om kyrkan ligger en pannrumsbyggnad, troligen från 1906 eller 1911-12, då kyrkan fick ett nytt värmesystem. Fasaderna utgörs av vitmålat rundtimmer och det pyramidformade taket är täckt med skifferplattor. Byggnaden står på en hög källarvåning ingrävd i sluttningen med källaringång i öster. Hög pannskorsten av tegel. Smala enluftsfönster med brunmålad spröjsning.
Klockstapeln byggdes troligen 1708 och är äldre än kyrkans stora tillbyggnad mot norr. Den står tätt invid kyrkans medeltida norra långhusvägg. Klockstapeln är helt spånklädd med stavspån. På vartannat varv är spånet rakt avslutat och vartannat varv har en uddig avslutning. Klockhuset avslutas nertill av spetsat spån och den smala spiran har enbart spån med rak avslutning. Spiran avslutas med en förgylld tupp. Det finns en dörr med brunmålad panel i norr och en i söder. Liksom på ljudluckorna är järnbeslagen svartmålade. En spånklädd snedsträva i norr och en i söder förbinds med stapeln genom två bjälkar var. Sockeln utgörs troligen av gråsten. Runt hjärtstocken löper en spiraltrappa av trä, som delvis är inbyggd med plank med några gluggar. Planken är ramsågad och en del har skrädd fasning. Trappräcke av rundjärn. Trappan slutar i klockvåningen och därefter är det öppet upp i spiran. På var sida finns det parluckor av liggande brunmålad panel i ljudöppningarna. Över sex av de åtta luckorna sitter en talja eller fäste för talja. Detta saknas mot öster. Luckorna öppnas automatiskt. I klockstapeln hänger storklockan från 1769 och lillklockan från 1736. Trappa och ljudluckor kan eventuellt härstamma från renoveringen av klockstapeln 1835.
Inventeringsår 2016
FÖRSAMLING 1995 - GODEGÅRD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2003, 1900: 3055, 1995: 752
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca två mil norr om Motala på en höjd invid en sankmark i skogsbygden omgiven av en f d skola, nu församlingshem. På kyrkogården finns ett gravkapell och ett bisättningsrum samt en klockstapel placerad alldeles inpå kyrkan (byggd 1708 av Hans Orre). Prästgård vid Höka.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en ovanlig T-formad struktur, med altaret i söder. Den består av ett rektangulärt långhus, ett tvärhus i öst-västlig riktning, en sakristia mot den västra tvärarmens sydsida (ursprungligen ett vapenhus), samt ett vapenhus mot långhusets norra gavel. Det nuvarande tvärhuset är den ursprungliga medeltida kyrkan, bestående av långhus och ett något smalare, rakslutet kor i öster (traditionen av kyrkan skall ha grundlagts 1251 av Birger Jarl kan inte med säkerhet tillknytas den befintliga kyrkan). Även vapenhuset i söder är sannolikt medeltida. Brukspatron Johan De Geer d.y. bekostade en ombyggnad 1732-34 som innebara att ett nytt långhus tillfogades på nordsidan, samtidigt som altaret flyttades till södra väggen och huvudingången till den norra. I samband med en restaurering 1912, under ledning av arkitekt Magnus Dahlander, byggdes det befintliga lilla vapenhuset.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan ger från sydsidan ett medeltida intryck med vitputsad murstomme och branta sadeltak (ett skulpterat huvud av sten finns inmurat i långhusets västra gavelröste). Den dominerande nykyrkan i norr täcks likaså av ett sadeltak, valmat över nordgaveln. År 1833 förstorades fönsteröppningarna. Huvudingång via vapenhuset i norr. Kyrkorummet och den fasta inredningen präglas i huvudsak av förändringar 1840 och 1912. Kyrkorummet täcks av spegelvalv på en profilerad taklist. I den öppningen mellan nykyrkan och det medeltida långhuset inställdes vid Dahlanders restaurering fyra kolonner. Olov Wiströms altartavla från 1716 med skulpterad kalvariebild ersattes med nuvarande målning av Per Hörberg, oklart när. Kyrkan restaurerades med varsam hand senast 1996.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Medeltida inventarier finns kvar från den gamla kyrkan, bl.a. ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets slut.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Godegårds kyrka. Cnattingius, B: Godegårds kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1965.. ISBN: ?
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin