Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Björsäters kyrka i närheten av Björsätersviken i Vänern, ligger på en rullstensås i en radby. Strax söder om kyrkan finns ett förhistoriskt gravfält. Björsäters by, med medeltida anor, är av riksintresse för Kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar. Flera gravstenar är konstfullt utformade och inramas av järnstaket eller stenram. Invid tornet finns tre liljestenar, gravhällar och ett stenkors. Utmed långhusets fasad finns en dubbel liljesten och två enkla liljestenar. På motsatt sida av landsvägen ligger en kyrkogård som anlades 1979.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Björsäters kyrka byggdes av gnejs och sandsten 1754, delvis troligen på grunden till den medeltida föregångaren. Arkitekt var Carl Fredrik Adelcrantz. Om föregående kyrka minner bland annat ett antemensale med reliefer från 1600-talet, placerat på nordfasaden. Öster om det fullbreda, rakt avslutade koret är en smalare, rakt avslutad sakristia. Fönsteröppningarna är rundbågade. Uppförandet av tornet och dess rikt profilerade och utsirade lanternin slutfördes 1779 (lanterninen ersattes av en ny och likartad efter brand 1921). 1700-talsfasaden präglas av en renovering 1905, då nuvarande strävpelarsystem och fönsteromfattningar av röd kalksten tillkom, och putsen avlägsnades.
Interiören bär avtryck av olika tiders ideal. Kyrkorummets kryssribbvalv från 1754 präglar interiören. Från den föregående kyrkan har bevarats en medeltida sandstensdopfunt, en trädopfunt från 1698, predikstol från 1680, möjligen tillverkad av Nils Evertsson Bratt, samt Johan Aurellers två altartavlor från 1687, 1935 återuppsatta i tidstypiska ramar. Orgelfasaden och ett mantelkors i sakristian är från 1800-talet. Vid Axel Forsséns renovering detta år ombyggdes läktaren och bänkinredningen, och 1800-talets takmålning med förgyllda stjärnor övermålades.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkans läge på medeltida kyrkplats i Björsäters radby
- Kyrkans exteriör präglas av 1905 års renovering
- 1600-talets antemensale invid fasaden
- De ursprungliga takvalven
- Bevarad inredning från 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet
- Medeltida dopfunt och liljestenar visar på en lång kontinuitet
-Kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, stenkors och gravhällar
Inventeringsår (2004)
BJÖRSÄTERS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, rakt avslutat långhus - kor, ett smalare torn i väster och en smalare och något lägre, rakt avslutad sakristia öster om koret. Tornet har en bred och låg lanternin och ovanpå denna ytterligare en lanternin, som är smalare och högre. Runt den övre lanterninen löper en balkong med spjälstaket av metall. Kyrkan karakteriseras av sin röda, oputsade fasad och av den ovanliga tornöverbyggnaden.
FASAD -Kyrkans oputsade fasader utgörs av rödaktiga, oputsade block av gnejs och sandsten med kalkbruksfogar. Vissa stenar är pikhuggna, vilket beror på atta fasaderna var putsade till 1905. Långhuset stöttas på varje långsida av fem symmetriskt placerade strävpelare av granitkvadrar. Pelarna smalnar av en meter nedanför takfoten. I den avtrappning som här bildas finns ett litet kopparplåtstäckt pulpettak på varje pelare. Nedanför takfoten på långhus - kor, sakristia och torn sitter en profilerad stenlist. Tornet har även en röd, profilerad trälist över stenlisten. Sockel saknas. I sakristians nordfasad finns en rektangulär, igenmurad port. Under torngluggen på tornets västfasad står med järnband årtalet "1779". Strax över sydportalen sitter en lampkupa.
I väster, mellan torn och långhus, är marken belagd med runda stenar. I den sydvästra vinkeln är även en liggande gravhäll bland stenarna. På motsvarande plats i nordväst finns två liggande porträttgravstenar och väster om dessa ett liljestensfragment. Utmed långhusets västra fasad, söder om tornet är en rest liljesten och norr om tornet en rest liljesten och ett ringkors av sten från 1600 - eller 1700-talet. Utmed tornets sydfasad står fem cylindriska stenfragment. Mitt på nordfasaden är en horisontellt placerad, rest, rektangulär sten med reliefer. Det handlar troligen om ett antemensale från 1600-talet. Relieferna består av fyra arkadbågar och i dessa fyra figurer, möjligen de fyra evangelisterna. Här finns även fragment av inskriptioner: "Sankt..."? Utmed östra partiet av nordfasaden står en dubbel liljesten och öster om denna ytterligare två något fragmentariska liljestenar.
Tornets båda slutna, åttkantiga lanterniner är klädda med kopparplåt. Den lägre och större lanterninen har i norr, söder, öster och väster en rund urtavla med förgyllda visare.
PORT - Kyrkans huvudingång i väster utgörs av en segmentbågad dörr, klädd med vertikala, smala panelbräder och med smidda växtformade beslag. Porten omges av en segmentbågad murstensomfattning. I dess överstycke är inhugget "1905". Framför porten är en trappa med två granitsteg.
I sydfasaden, något väster om mitten, finns en rektangulär pardörr som troligen tillkom 1935. Även denna är dörr har panelbräder och växtformade beslag. Över dörren sitter ett ljusinsläpp. Det utsirade handtagen är av metall. Dörr och fönster har en gemensam rundbågad omfattning av röd kvadersten. Framför porten ligger en kalksten. I sakrisitans sydfasad finns en rektangulär, brun träport med rundbågig omfattning och tympanonfält av röd kvadersten.
I den övre lanterninen är en dörr mot söder.
FÖNSTER - Långhuset har i söder tre och i norr fyra brunmålade, rundbågiga fönster med mittpost. Nedtill indelas varje luft i tolv spröjsade rutor. Fönstren är placerade i grunda, rundbågiga nischer med solbänkar av kalksten. De har rundbågiga omfattningar av röd sten, möjligen kalksten. Över sydportalen, i samma nisch, är ett brunmålat lunettfönster.
I tornets norra respektive södra fasad finns i bottenvåningen ett brunmålat, rektangulärt fönster med korspost, indelat i 4x6 rutor. Sakristian har ett likadant fönster i norr respektive öster. Fönstren, som är placerade i grunda nischer med solbänkar av kalksten, har runbågiga omfattningar och tympanonfält av röd kvadersten. I tornets andra våning finns mot såväl norr och söder som väster ett brunt, rektangulärt mindre fönster, spröjsat i sex rutor och med likadana omfattningar som de förra. Ett sådant fönster finns även i tornets tredje våning mot norr och mot söder. Tornets rundbågiga ljudluckor är i norr, söder, öster och väster försedda med bruna jalusiluckor. Samtliga gluggar omges av röda kvaderstenar. Den övre lanterninen är försedd med rundbågiga fönster. I sakristians östfasad finns ett källarfönster.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak, valmat närmast sakristian, som ju är något lägre. Sakristian täcks av ett valmat sadeltak, i nordväst med en hög skorsten av murtegel. Båda taken täcks av enkupigt lertegel. Sakristians östra gavelspets kröns av en järnspira med flöjel, försedd med årtalet 1921.
Tornet har en fyrsidig, kopparplåtstäckt huv. Den undre lanterninen har en karnisformad huv, som över de fyra urtavlorna är uppsvängd som en liten kupa. Den övre lanterninens tak är närmast kupolformat och även detta täckt med kopparplåt. Det kröns av ett kopparklot och järnkors med en förgylld tupp. Nuvarande tornöverbyggnad är från 1921.
BJÖRSÄTERS KYRKA - Kyrkan består av ett stort, rektangulärt långhus, ett fullbrett, rakt avslutat kor i öster, vapenhus i tornets bottenvåning och en smalare och lägre sakristia öster om koret. Under sakristian är en källare med värmepanna från 1935. Kyrkan är ljus och öppen med kryssvalv, präglad av enkel och sparsmakad inredning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång samt genom en tvärgång i söder. Förutom en dörr till vapenhuset i väster finns en port med innerdörr och ett litet vindfång mitt i sydväggen. Över västra delen av långhuset finns en läktare. Under läktaren saknas bänkar. Här står, vid varje sida, ett mindre, runt bord av bok med tillhörande röda, stoppade stolar. På västväggen hänger en hatthylla med hängare på varje sida av mittgången. Under sydvästra delen av läktaren står en medeltida dopfunt. I långhusets norra del, närmast koret, står predikstolen med uppgång från öster.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången av kvadratiska, äldre kalkstenar. I mittgångens västra del finns tre inmurade gravhällar, varav de två östligaste är porträttgravstenar från 1600-talet. I mittgångens östra parti finns minst en inmurad gravhäll med inskriptioner.
Bänkarna är placerade på ett ca en dm högt undergolv av smala, tvärgående, lackade bräder från 1935. Under läktaren, vid sidorna av mittgången, är golvet belagt med tunna, furufärgade trästavar.
VÄGG - Väggarna är putsade oh målade i gulvitt. Varje långsida indelas genom tre kraftiga pelare som uppbär takvalven. Pelarna är polygonala, upptill profilerade och ca 180 cm höga. Sköldbågar, uppburna av pelare inramar de rundbågiga fönstren.
Utmed bänkarna är en slät, rödbrun bröstpanel . På nordväggen, under läktaren hänger en mindre oljemålning med kyrkoherdefamiljen Petrus Ek, målad av Johan Aureller på 1600-talet. På motsvarande plats i söder finns en mycket liten, svart, rektangulär prästlängd med kälad ram. Över predikstolen hänger en mycket liten, mörk oljemålning med korsfästelsemotiv från 1700-talet. På varje långsida finns även ljusplåtar/lampetter av mässing med vardera två ljushållare, tre i norr och fyra i söder.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren i väster utgörs av en ljust grönbrunådrad pardörr. Varje dörrblad pryds av två stora rektangulära speglar och häremellan en smal, horisontell spegel med naturalistisk träådring. Dörren är placerad i en mycket djup, rektangulär, utåt konande putsad nisch.
Dörren i söder har samma utformning. Den är placerad innanför en hög, rundbågig nisch, som utgör vindfång. Dörr och vindfång är från 1935. Porten, i nischens yttre del, är en hög rektangulär ekdörr med rikt utsirat metallhandtag. Över porten finns ett ljusinsläpp - se nedan.
FÖNSTER - Långhuset har tre högt och parvis placerade rundbågiga fönster i norr och två i söder. De gråvita innerbågarna, troligenfrån 1935, har mittpost. Varje luft indelas genom träspröjs i vardera tio rutor. Dessa är i sin tur genom blyspröjs indelade i smårutor med färgat antikglas. Den övre, rundade delen har en tvärspröjs samt blyspröjs. Fönstren är placerade i djupa, rundbågiga, utåt konande smygar, putsade och målade som murarna. Under respektive fönsterbänk, närmast golvet, är en grundare nisch för elementen. Smygarna inramas i sin tur genom valvsystemets symmetriskt placerade rundbågar. Över sydporten är ett rundbågat fönster med samma spröjsning som övre delen av de nämnda.
TAK - Taket, bevarat sedan byggnadstiden, är välvt av tegel, putsat och målat i samma gulvita färg som väggarna. Långhuset består av tre travéer med kryssribbvalv. I varje kryss" hänger en ljuskrona av malm i barockmodell. Taket under läktaren är ett vitt, plant trätak.
KOR - Koret är en fortsättning på långhuset och avdelas från detta genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid östra korväggen och på detta vilar altartavlan. Den femsidiga altarringen står ca en meter från korväggen. På varje sida om altaret , innanför altarringen, står en cylindrisk, nyare piedestal med en sjuarmad ny malmkandelaber. På varje sida av altarringen, utmed väggen, ett nytt, utåt tresidigt bord med en kruka. Norr om altarringen är en dörr till sakristian. Utmed varje långvägg finns en korbänk. I korbänkarnas inre hörn finns vardera en nummertavla fäst genom en stolpe.
I södra delen av koret finns ett lågt, grått nytt träpodium med en fyrarmad smidesljusstake samt en dopfunt och ett dopljus. På motsvarande sida i norr finns ett piano.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående, breda plankor, målade i kvadratiska rutor i två grå nyanser. Framför altarringen ligger en rektangulär matta med geometriska mönster, tillverkad vid Agda Österbergs ateljé "Tre Bäckar". Innanför altarringen är golvet ytterligare förhöjt och här ligger en matta "reliefmönstrad" i två gröna färger
VÄGG - Se långhus. Korets väggar indelas liksom långhusets genom ett pelarsystem. På den södra pelaren sitter en bonad av Gerd Allert från sent 1900-tal med applikationer och broderier.
DÖRR - Kordörren är rektangulär och vit med tre kvadratiska speglar.
FÖNSTER - Koret har i söder och norr vardera ett fönster av samma utformning som långhusfönstren. TAK - Kortaket, som är en fortsättning på långhustaket, utgörs av en travé. Här hänger ytterligare en malmkrona. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä är troligen nyare. Kortsidorna är vitmålade, framsidan är ljust brunlaserad och skivan mörkbrun.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består ett kvarter i norr och två i söder. Det norra kvarteret innehåller 14 bänkar, det sydöstra åtta och det sydvästra 4 stycken. Bänkarna är öppna mot mittgången, men genom bröstpanel slutna utmed ytterväggarna - se ovan.
De ljust gröngrå, ådrade rektangulära bänkgavlarna pryds av höga, rektangulära speglar med blå eller grön ådring i på gulbrun botten. Ryggarnas fram - och baksidor utgörs av horisontell pärlspont, målad i rödbrunt, förutom de bruna bokbrädena. Sitsarna är rödbruna med organge, stoppade och tygklädda dynor.
Bänkarna är försedda med fotstöd samt med grå överliggare. Skärmarna mot kor och tvärgång är målade i samma färger som gavlarna och har stora, kvadratiska speglar. Bänkarna är från 1873, men ombyggdes 1935.
Korbänkarna från 1935 är i samma utförande, men målade i ljust grått med mörkgrå överliggare och guldfärgade ramlister.
PREDIKSTOL - Den polygonala , ljust gulgröna predikstolen indelas i fält genom joniska spiralkolonnetter med växornament i relief. I fälten är snidade arkadbågar i samma färg. Dessa omger halvskulpturer av de fyra evangelister samt Kristus. Över varje båge finns ett änglahuvud i relief. Kolonnetterna vilar på skulpterade människofigurer och mellan dessa finns fruktklasar i relief. Övre sargen är profilerad, försedd med en genombruten, ljus växtbård och med skulpterade ansikten mot en blå botten. På sargens östra del står "1680".Nedtill avslutas korgen med snidade, nedhängande masker och fruktklasar. Predikstolen vilar på en slät, åttkantig, smal brun träfot. Mästaren bakom predikstolen är möjligen Nils Evertsson Bratt från Kinne-Vedum (se Forshems predikstol).
Den raka, grå, något svängda trappan är mot kyrkorummet försedd med ett grått skrank med en mörkare grå spegel, inramad av förgyllda lister.
Över predikstolen är ett åttkantigt tak med profilerad, blå kant med bibelcitat i guld och skulpterade huvuden i hörnen. Ovanpå kanten finns skulpterade änglar, troligen de fem dygderna. Takets ovansida är uppsvängd till ett torn, avslutat genom en förgyllt klot med kors. Undersidan är ådrad i blått och dekorerad genom en mittros i bland annat guld, i relief samt en nedhängande skulpterad duva. På duvan skall årtalet 1754 finnas inristat.
ORGEL - Den mörkgrå orgelfasaden med förgyllda ornament är genom joniska pilastrar uppdelad i tre rektangulära pipfält. På överstycket är en snidad tandsnittsbård. Mittfältet kröns av en rundbåge och sidofälten genom skulpterade och förgyllda lyror. Spelbordet är vänt mot väster. Orgeln har två manualer, 17 stämmor och pedalstämma. Orgelverket är tillverkat 1949 av Mårtenssons orgelbyggeri. Fasaden härrör från en Söderlingorgel från 1849.
LÄKTARE - . Läktaren är något smalare än kyrkorummet och slutar därför ca 1 ½ meter från respektive långvägg. Hörnen är mjukt avfasade. Läktaren vilar på tre brunmålade fyrsidiga pelare vid varje sida av mittgången samt ytterligare en pelare vid varje sida. Läktarbröstet utgörs av ett ljust grågrönt skrank med mörkgrå sarger upptill och nedtill. Läktargolvet täcks av gul heltäckningsmatta. Läktaren ombyggdes 1935.
SPECIFIKA INVENTARIER - korgolv äldre än långhusgolv.
ALTARTAVLA - Altarprydnaden utgörs av två tavlor över varandra utförda 1687 av Johan Aureller d. y. Den undre tavlan är något större och utgör en korsfästelsescen. Den har en starkt blå himmel som bakgrund och Maria är rödklädd. Den övre bilden går i röda toner och skildrar Kristi himmelsfärd. Tavlorna är sedan 1935 infattade i breda, delvis förgyllda ramar. Den nedre ramen har vid varje sida en uppsvängd, förgylld volut, medan den övre kröns av en förgylld snidad triangel med strålar. I sakristian finns en annan altarprydnad - se nedan.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen består av ett gråmålat skrank, prytt av utsparade kvadratiska speglar i ljusare grått, inramade genom förgyllda lister. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT - En dopfunt av trä från 1698 har sexkantig cuppa med ett tillhörande välvt lock. Cuppa och lock är blåmålade med gråmålade, koncentriska band. Locket har röd profilerad sarg och kröns av ett snidat, förgyllt kors. Den smala balusterformade foten är blå med snidat, förgyllt bladhölster. Den vilar på en sexkantig fotplatta på kulfötter, målad som cuppan,
MEDELTIDA DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av sandsten har cylindrisk, nedtill avsmalnande cuppa. Runt mynningen finns en repstav under denna relief i form av en bred palmettbård. Funten bär röda färgspår. Cuppan, som saknar uttömningshål, vilar på en cylindrisk, uppåt något konande fotprydd av vulster. Dopfunten tillskrivs stenmästaren Harald.
NUMMERTAVLA- Nummertavlorna är vita, rektangulära med snidade och delvis förgyllda ramar. Ramarna är uppåt spetsvinklade och kröns av snidade och förgyllda klot med kors. Tavlorna är fästa på vita stolpar, fastsatta i korbänkarna.
VAPENHUS - Utmed varje långvägg finns en trappa från väster. Dessa trappor leder upp till en balkong utanför läktaren. De upptill svängda trapporna har lackade, inbyggda steg samt vit balustrad/spaljé mot rummet. Under varje trappa finns förvaringsutrymme och framför detta en grön skärmvägg av trä med en infälld dörr.
Utmed sydväggen går även torntrappan, som leder upp från öster. Under denna finns förvaringsutrymme bakom en vit skärmvägg med infälld dörr. Utmed nordväggen står ett nyare bokbord och i nordvästra hörnet en rikt järnbeslagen, ålderdomlig kista.
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och målade i vitt.
PORT/DÖRR - Porten är en rektangulär pardörr av ek från ca 1900. Dörren har beslag och handtag av järn. Till läktaren i väster leder en grå dörr från balkongen.
FÖNSTER - I norr respektive söder finns ett fönster. De rektangulära gråvita innerbågarna har korspost och är placerade i rektangulära smygar.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska kalkstenar.
TAK - Taket är ett plant, slätt gråblått brädtak.
SAKRISTIA - Södra delen av sakristian är avskärmad till vindfång. Här finns en port mot söder samt i väster en dörr som leder till källartrappan. Utmed nordväggen står ett enkelt altare samt två 1800-talsstolar av allmogemodell. I öster står ett vitt bord och två stolar från ca 1920-talet. Norr om bordet finns ett stort förgyllt kors med svepeduk, en tidigare altarprydnad. I östväggen finns flera infällda, äldre skåp med grå, släta dörrar. I söder är ett högt, vitt skåp och väster härom dörr till vindfånget.
GOLV - Golvet består av röda tegelstenar lagda parvis åt olika håll.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad med en grå och röd taklist.
PORT/DÖRR - Porten är träfärgad, rektangulär och av nyare tillverkning. Innerdörrarna är även dessa sentida och ljusbruna med vardera tre speglar.
FÖNSTER - Mot norr och mot öster finns ett segmentbågigt, gråvitt fönster med korspost och smårutor med blyspröjs. Fönstren sitter i segmentbågade nischer. Över porten är ett träfärgat fönster, spröjsat i 3x3 rutor.
TAK - Taket utgörs av gråblå, slät träpanel.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Se ovan. Våning 2 har putsade vita väggar, golv och tak är av plankor. Mot väster, söder och norr finns rektangulära fönster med sex rutor vardera, placerade i mycket djupa, konande smygar. Här förvaras en del äldre trädelar, bland annat en genombruten dörr, troligen till en bänk. En rak öppen trappa leder till våning 3. Här finns likadana fönster mot norr och söder. En likadan trappa leder till våning 4. Även här är väggarna putsade. Klockorna med inskriptioner är från 1923.
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Antal våningar (2004): 01, 04, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Tupp
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
BJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet.
Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt Axel Forssén 1935 i sydväst) och/eller med användning av material från föregångaren. Den södra murväggen är tjockare än de övriga murarna och kan vara ursprunglig. Troligen slogs valven samtidigt. Kyrkan putsades 1756 och rödmålades i slutet av 1770-talet. Tornet var färdigt 1779. Troligen var kyrkan ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkan skall ha rödfärgats 1781.
1849 inköptes en orgel från N Söderlind. En utvändig renovering skall ha skett 1862, då bland annat tornhuven omtäcktes med koppar och putsen lagades. 1865 igenmurades en port i norr och målningsarbeten utfördes. En omfattande renovering skedde 1873, då kyrkan fick nytt yttertak inklusive torntak, troligen spåntäckt. Nya bänkar, delvis bevarade, insattes och interiören ommålades. Eventuellt målades valven nu med förgyllda stjärnor på blå botten och predikstolen kan ha övermålats samtidigt. En gammal altaruppsats, tillverkad av Börje Löfman, och Aurellers altartavlor nedtogs. De ersattes av ett förgyllt träkors mot blå bakgrund. En kamin insattes troligen 1893. De nuvarande strävpelarna tillkom 1905 och ersatte då fem pilastrar på varje sida, enligt ingenjör G Hammarlunds, Göteborg, rapport från 1967. Samtidigt avlägsnades fasadputsen och nuvarande fönsteromfattningar av röd kalksten tillkom. En port i norr ersattes av fönster. Inmurad i fasaden påträffades överdelen till en smal fönsteromfattning av sandsten i spetsbågsstil. Åskan slog ned i tornet 1915 och skadade klockornas stativ och taket. Kyrkan eldhärjades åter 1921. Tornet, yttertaket och kyrkklockorna förstördes och även murverket skadades något. Orgelverket vattenskadades. Den nya tornöverbyggnad som uppfördes utformades i likhet med föregångaren, men spånet utbyttes mot koppar på lanternintaket. Klockor inköptes. Arkitekt var Gunnar Ålander. 1922 renoverades orgeln genom Nordfors och co, Lidköping.
En renovering 1935 under ledning av Axel Forssén och med hjälp av bland annat byggnadsfirma Br Gustavsson, Ek. KJR Johansson konserverade altartavlor, målningen av familjen Ek, målningen av Kristi korsfästelse och en kista. Han iordninggjorde även predikstolen. Övermålning borttogs. Troligen återplacerades på predikstolen de skulpturer som hade förvarats på annan plats under en tid. Ett pannrum grävdes under sakristian. Tre kaminer avlägsnades och värme med lågtrycksånga och elektricitet installerades. Långhuset grundförstärktes, läktaren ombyggdes (indrogs mot mitten och nytt golv) och kyrkorummet fick ny färgsättning. Nya bänkgavlar och - socklar insattes och i koret korbänkar. Undergolv gjordes i bänkkvarteren. Innerbågar med antikglas insattes. Vindfång med nya dörrar insattes i söder. Gamla altartavlan/orna försågs med nytt ramverk och uppsattes istället för korset. Trädopfunten ersattes av den medeltida. Utvändiga snickerier och interiören målades och sprickor lagades. Kyrkogården utvidgades i sydväst och parkeringsplats anlades i söder, troligen 1939.
Nytt, pneumatiskt orgelverk med bibehållande av den gamla fasaden inköptes 1949 från A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. På 1960-talet utvidgades kyrkogården något åt söder och försågs med stenmur och gångar här. 1965 sanerades mot skadeinsekter. 1968 genomfördes en renovering innefattande lagning av sprickor ut- och invändigt, inre ommålning, borttagning av fyra bänkar för att ordna kapphängare i väster, reparation av fönster och yttertak samt översyn av altarringen. Arbetena gjordes av konservator Olle Hellström, byggnadssnickare Olle Svensson m fl. I Ernst Lefvanders aldrig genomförda förslag till åtgärder 1976 ingick borttagning av norra trapploppet och toalett och städutrymmen i vapenhuset. Ny kyrkogård öster om landsvägen inklusive ny grind, parkeringsplats, ekonomibyggad och bårhus tillkom 1979. Ritningarna var upprättade av Källs ingenjörsbyrå, KIAB, Mariestad. 1996-1998 omlades tornhuven och lanterninen med ny kopparplåt och långhuset med nytt tegel. Rötskadade delar på lanterninen utbyttes. Tuppen och tre kulor omförgylldes. Rötskador i sakristian åtgärdades och ny isolering inlades över sakristian. För arbetena ansvarade Holmgrens bygg - och plåtservice och Zälles byggservice, Götene.
2005 skedde också invändiga underhållsarbeten genom Kenneth Johanssons Bygg AB och Anders Darwalls konservatorsateljé. Takvalv och väggar rengjordes i kyrkorum och sakristia. Bänkar och fönstervalv retuscherades. I vapenhuset omputsades och målades väggar. Predikstol, altartavlor samt mantelkors konserverades.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1675-1699 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Johan Aureller d y
År 1680 Fast inredning - predikstol
Sannolikt är Nils Bratt d.ä. upphovsman.
År 1756 Underhåll - omputsning
År 1781 Underhåll - målningsarbete
Rödfärgning.
År 1849 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1862 Underhåll - takomläggning
Kopparplåt på tornhuv.
År 1865 Underhåll - målningsarbete
År 1876 Fast inredning - altaruppsats
Förgyllt träkors ersätter altartavla.
År 1876 Fast inredning - bänkinredning
År 1876 Underhåll - målningsarbete, interiör
Sannolikt vid detta tillfälle får valven förgyllda stjärnor mot blå botten och predikstolen övermålas.
År 1876 Underhåll - takomläggning
Tegel byts mot spån.
År 1893 Teknisk installation - värme
År 1915 Underhåll - stomme
Reparation av klockstol efter blixtnedslag.
År 1920 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1921-1923 Specifika inventarier - kyrkklocka
Nya klockor efter branden.
År 1922 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Söderlingorgeln renoveras efter vattenskada.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1935 Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkning av långhus.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1935 Konservatorsarbeten
Ursprunglig färgsättning på predikstol tas fram. Aurellers tavlor konserveras, får nya ramar och ersätter altarkorset.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1935 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga. Pannrum under sakristia.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1935 Teknisk installation - el
Arkitekt: Axel Forssén
År 1935 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1948 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1968 Underhåll - fönster
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Underhåll - stomme
Reparation av sprickor.
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Underhåll - målningsarbete, interiör
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Borttagning av fyra bänkar i väster för kapphängare.
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Underhåll - exteriör
Reparation av yttertak.
Konservator: Olle Hellström
År 1996-1998 Underhåll - takomläggning
Ny kopparplåt på tornhuv och nytt tegel på övriga tak. Rötskadat virke i huv byts. Rötskador i sakristian åtgärdas.
År 2005 Konservatorsarbeten
Rengöring av valv och altartavla. Retuschering av skador på predikstol.
Konservator: Anders Darwall
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Adelcrantz,Carl Fredrik:Arkitekt"; "Loëll:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin