Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Västerplana kyrka är belägen i odlingslandskapet på Kinnekulles västra sluttning. Kyrkan utgör, tillsammans med närliggande gårdar, en välbevarad kyrkomiljö.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla kyrkogården inramas av en jämn, kallmurad stenmur och av en trädrad. Kyrkogårdens gångar är grusade. Huvudingången i söder utgörs av en stiglucka från 1600-talet, renoverad 1951. I stigluckan samt mot väster hänger en smidesgrind. Dessutom innehåller anläggningen bland annat romanska gravmonument, fyra tumbor, två 1600-talsvårdar och en "allmosesten" med inskriptioner
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Av den tidigmedeltida kyrkan återstår långhusets hörn samt i öster det smalare, rakt avslutade koret. Det möjligen senmedeltida tornet är försett med rundbågiga, smala fönster och ljudgluggar samt en hög spira. Kyrkans enda befintliga torningång finns utvändigt och är högt placerad. Exteriören, med breda korsarmar och rektangulära fönsteröppningar, utgör en representant för det tidiga 1700-talet. Den originella, putsade, kalkstensfasaden varieras genom oputsade, artikulerade omfattningar och hörnkedjor av röd sandsten. Samtliga tak är spåntäckta.
Kyrkans huvudkor är sedan 1700-talet beläget i södra korsarmen. En liten sakristia är inrymd bakom altaruppsatsen. Det ursprungliga, tunnvälvda koret med romanskt fönster och 1600-tals målningar i den tidiga Läcköskolans anda, fungerar sedan 1952 som dopkapell. Under detta ligger släkten Fehmans gravkor från 1600-talet, vars epitafium och gravhäll är bevarade.
Den rika interiören domineras av barockens ideal. Norra korsarmens högklassiga plafondmålningar är gjorda av Olof Collander och de i södra korsarmen troligen av Johan Liedholm. Fönstren omges av draperimålningar. I barockinredningen ingår bland annat epitafier, ett skulpterat dopfuntslock, Peter Wesers altaruppsats från 1737 och Anders Sievertssson Bratts altaruppsats från 1689, idag placerad utmed det nuvarande korets västvägg. Även den slutna altarringen och bänkinredningen är troligen från 1700-talet, den senare dock något förändrad 1924. En renässansartad predikstol är från 1636. Medeltiden representeras genom ett stenaltare, en piscina, en 1100-talsdopfunt med reliefer, fyra liljestenar och två senmedeltida träskulpturer.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkan och närliggande gårdar utgör en äldre kyrkomiljö
- Kyrkoanläggningen är i sin helhet av nationellt intresse
-Kyrkan är till stor del ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden
-Medeltida murverk utgör ett värdefullt historiskt dokument
-Kyrkans exteriör representerar de kyrkor som under 1700-talet tillbyggts med korsarmar. -Bevarad medeltida inredning och inventarier.
-Bevarad inredning och inventarier från 1600- och 1700-talet
-Interiörens huvudsakliga prägel av barock
-Målningarna i Läcköskolans anda
-Takens spåntäckning
-Kyrkogårdens stiglucka, trädrad, stenmur, smidesgrindar, tumbor, romanska gravmonument och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
VÄSTERPLANA KYRKA - Västerplana kyrka ligger på en liten, nästan kvadratisk kyrkogård. Kyrkans nuvarande långhus är placerat i nord - sydlig riktning. Kyrkogården inramas av en jämn kallmurad stenmur samt av en trädrad med askar. Ingången från parkeringsplatsen i söder består av en stiglucka med grind. Från stigluckan leder en grusgång mot kyrkans västportal.
En annan ingång leder till landsvägen i väster och består av en enkel smidesgrind mellan fyrsidiga stenstolpar. Stolparna kröns av konande lockhällar med skulpterade stenurnor. En grusgång leder från grinden till västporten.
En grusgång leder runt kyrkan. Kvartersindelning saknas. Söder om tornet finns en Eskilstunakista med gavelkors och väster om tornet två tumbor. Sydöst om södra tvärarmen finns ytterligare två tumbor. Öster om koret är en rundbågig gravsten från 1665 samt en rest sten från 1899. Utmed södra muren ligger en så kallad "allmosesten" med inskriptioner.
STIGLUCKA - Stigluckan har spetsvinklad fronton samt rundbågig öppning. Fasaden är spritputsad och vitmålad med oputsade hörnkedjor och frontonomfattning av röd sandsten. I gavelröstet är inskriptionen "INRI" inhuggen och i en gesims över öppningen bland annat "ANNO 1681". I stigluckan sitter en dubbel smidesgrind av spjälor samt överst i grindhalvorna "19" respektive "09". Stigluckan renoverades 1951-1952.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Rolf Bergh: Västerplana kyrka. 1965. (Ur "Hus - 27 arkitekters val ur svensk byggnadskonst").
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin