Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Skälvums kyrka har ett öppet och framträdande läge i nordöstra delen av en mindre kyrkby öster om Kinnekulle.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omgärdas av en stenmur och av en trädrad. Huvudingången i söder utgörs av en stiglucka med smidesgrind. I västra kyrkogårdsmuren är en jordkällare infälld och över södra muren leder en stentrappa. I kyrkoanläggningen ingår varierade gravvårdar från 1800-talet, varav enstaka med stenram. Vid jordkällaren är ett liljestensfragment och i muren ingår bland annat en spetsbågig sandstensomfattning.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, uppfördes under tidigt 1100-tal av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar. Byggmästare var Othelric, vars namn är hugget i relief på västportalens tympanonfält. Under Othelrics namn avbildas Kristus och två apostlasymboler i relief. Kyrkan är försedd med smalare kor och rundad absid samt ett kraftigt västtorn med spira och kopplade ljudgluggar med mittkolonnett. Under 1800-talet revs ett vapenhus i söder och fönstren förstorades. Den medeltida järnporten och tympanonfältet placerades i västportalen. Byggnadens i övrigt intakta, medeltida planform och karaktär gör den till en god representant för den romanska sockenkyrkan.
Det dunkla kyrkorummet präglas av medeltiden tack vare sina senmedeltida kryssvalv, sina ojämna murar och sitt smala absidkor. Från medeltiden har även bevarats dopfunt, madonnabild, stenskulpturer (bland annat en biskop). delar av ett stenaltare med skulpterade hörnkolonnetter och reliefer. 1600- 1700-talet representeras genom muralmålningar i Läcköskolans anda, altaruppsats (nu placerad på nordväggen), det blomsterprydda läktarbröstet och en brudbänk. Den öppna bänkinredningen i nyrenässans tillkom 1901. Under 1900-talets första år framtogs underliggande färglager i valv och på inredning.
Vid Erik Lundbergs renovering 1960-1962 tillkom nuvarande altarring och det gamla stenaltaret restaurerades för att ersätta ett 1800-talsaltare av trä. Stenskivan hade hittats i samband med renoveringen. Istället för den gamla altaruppsatsen lät man absidfönstret bli altarprydnad. En liten sakristia inreddes i långhusets sydvästra hörn och inredningen fick sin nuvarande färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i en kyrkomiljö
- Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv. - Medeltida murverk från medeltiden utgör ett omistligt historiskt dokument. - Bevarad medeltida plan.
- Västportalens tympanonfält
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
-Kyrkorummets senmedeltida kryssvalv
-Bevarade medeltida träskulpturer, stenskulpturer, dopfunt, liljestenar och altare -Bevarad inredning och dekormålning från ca 1600 - 1700 talet och från 1900-talet -Absidens och spirans spåntäckning
-Kyrkogårdens trädrad, grusgångar, stenmur, stiglucka, smidesgrindar och äldre gravvårdar
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
SKÄLVUMS KYRKA - Kyrkan ligger i södra delen av den avlånga , i östra delen rundade, kyrkogården. Kyrkan inramas på alla sidor av en kallmurad stenmur samt av en trädrad med lönn och lind. I västra kyrkogårdsmuren, som vetter till en grannträdgård, är en jordkällare vars gavel är infälld i muren. Utmed jordkällarens gavel står ett liljestensfragment.
Kyrkogårdens huvudingång i västra delen av sydmuren vetter mot en parkeringsplats utmed vägen. Ingången utgörs av en stiglucka. En stentrappa med fyra steg leder upp till stigluckan från parkeringsplatsen. Öster om stigluckan finns en murtrappa av sten. Från huvudingången leder en grusgång söder ut mot kyrkans västport.
Två ingångar i norra delen av östmuren leder till kyrkans ekonomibyggnad. Den nordligaste av dessa nytillverkade grindar är enkel och den sydligaste dubbel. Grindarna i smide består av spjälor, ett kors i varje grindhalva samt överstycke med voluter. Grindarna är placerade mellan fyrsidiga, upptill något konande, stenstolpar. Från den nordligaste av grindarna leder en grusgång mot väster.
De äldsta gravvårdarna finns i kyrkogårdens södra och västra del. De flesta består av resta stenar i varierande former, bland annat en triangulär samt en sten formad som en uppslagen bok. Några av gravvårdarna har stenram.
STIGLUCKA - Stigluckan är murad, putsad och grå med rundbågig, ojämn öppning. Stigluckan täcks av ett sadeltak med träspån. I bågen sitter en ny pargrind med spjälor, ett kors i varje grindhalva samt överstycke med voluter. Stigluckan är troligen från 1970-talet.
JORDKÄLLARE - Jordkällaren, troligen från 1800-talets senare del, har sadeltak med tvåkupigt tegel. I östgaveln är inmurat en spetsbågig och en rundbågig fönsteromfattning av sandsten.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin