Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Medelplana kyrka är högt belägen på Kinnekulles västsluttningen, omgiven av bland annat en före detta skola och före detta prästgård samt norr om kyrkogården av ett äldre bårhus. Tillsammans med de närbelägna godsen Hjälmsäter, Trolmen och Råbäck utgör kyrkan en kyrko - godsmiljö.
.KYRKOANLÄGGNINGEN - Den långsmala, sluttande kyrkogården omges av en jämn, kallmurad kalkstensmur och av en trädrad. Huvudingången i sydöst utgörs av en stiglucka, uppförd 1926 av oputsad kalksten och den nordöstra ingången av en annan stiglucka, som är spritpustad, försedd med en fattigbössa och möjligen har medeltida ursprung. Den tredje, östra ingången, utgörs av en smidesgrind mellan stenstolpar.
På kyrkogården finns flera grusgångar, men gravvårdarna är huvudsakligen placerade utmed murarna. Här finns många ovanliga 1800-talsvårdar över närboende adelssläkter, t ex en sten utformad som bokrulle, en tumba, ett stort antal stenkors, en sten krönt av en skulpterad urna och ett gravkor i empir, övervuxet av murgröna. Enstaka vårdar omges av järnstaket. Stenhuggare JP Johanssons sten är formad som en trästubbe. Många vårdar omges av grus och stenramar eller gjutjärnsstaket. 1922 anlades ytterligare kyrkogård på andra sidan landsvägen.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes under tidigt 1100-tal och sägs vara tillägnad Sankta Helena och Sankta Apolonia. En liten rest av medeltida murverk återstår i tornets nederdel och i mittdelen av västväggen. Nuvarande, betydligt större kyrka, uppfördes 1823, tänkt att betjäna såväl Medelplana som Västerplana socknar. Arkitekt var Carl-Gustav Blom-Carlsson. Den nord-sydligt orienterade kyrkan har rundbågiga fönsteröppningar, sidoställt torn mitt på västfasaden och fullbrett kor i norr. Fasaden består av oputsade, tuktade kalkstenar med finhuggna, röda kalkstensomfattningar och hörnkedjor. Vid FA Wahlströms ombyggnad 1902 - 1904 uppfördes det korutsprång som inrymmer sakristia, sydportalen upptogs och östportalen fick nuvarande vimpergartade utformning. Tornhuven utbyttes mot ett spetsigt torntak och troligen avlägsnades nu putsen. Kyrkans ursprungligen nyklassicistiska exteriör präglas efter ombyggnaden av det sena 1800-talets historiserande stilideal.
Från den äldre kyrkan är bevarat ett medeltida altare (nu sidoaltare), två liljestenar, Johan Aurellers d.ä. altartavla från ca 1660 samt ett antal epitafier och porträttgravstenar. Interiören präglas av 1902 års renovering. I denna ingår ett arkitektoniskt uppbyggt, ett flackt trätunnvalv, indelat i kassetter, huvudaltaret, altarringen, predikstolen i nyrenässans, läktaren, bänkinredningen och orgeln. Dopfunten av sandsten är tillverkad 1948 av Råbäcks stenhuggeri.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Medelplana kyrka ligger på medeltida kyrkplats.
- Kyrkan utgör, tillsammans med före detta prästgården, skolan och bårhuset en samlad kyrkomiljö. -Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Kyrkans exteriör med starka historiserande inslag, tillkomna 1902.
-Interiörens och inredningens huvudsakliga prägel av 1902 års renovering
- Johan Aurellers d.ä. altartavla från ca 1660 samt bevarade epitafier och porträttgravstenar. -Kyrkans liljestenar och medeltida altare.
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
-Kyrkogårdens stigluckor, trädrad, stenmur, smidesgrind och intressanta gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Norr, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Torn - Sidoställt, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
MEDELPLANA KYRKA - Kyrkan består av ett nord - sydligt orienterat, rektangulärt långhus - kor, lägre och smalare tresidigt avslutad sakristia i norr och ett fristående torn mitt för västfasaden. Under sakristian finns en källare. Den stora kyrkan, med två utbyggda portaler, representerar det tidiga 1800-talet. Tornöverbyggnaden och den oputsade fasaden är dock ett resultat av en renovering 1904.
FASAD -Kyrkan är byggd av tuktade kalkstenar med hörnkedjor av kvaderstenar. Fasaden var putsad till 1904. Tornet är byggt av gråsten. Över sydporten är ett runt, putsat, brunt blindfönster. Den låga, sockeln i långhuset är skråkantad. Under takfoten är en fint huggen, profilerad list. Sakristians sockel är betydligt högre än långhusets. Tornet saknar sockel mot norr. I tornfasaderna finns på varje sida två runda metallplattor mellan tredje och fjärde våningen.
PORT - Huvudingången är belägen i söder. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med bruna vertikala bräder med vegetativt dekorerade smidesbeslag. Dörren sitter i en rundbågig nisch med omfattning av röda kvaderstenar. Tympanonfältet innehåller en oputsad sten med inhuggen inskription: " Medelplana kyrka ombyggdes 1823 reparerades och försågs med sakristia portaler nytt innanrede, med värmeledning 1902"
Porten är placerad i en utbyggd, spetsvinklad portal/vimperg med plåttäckt sadeltak, krönt av kula och kopparkors. En portal mitt i östfasaden har samma utformning och placering. Taket täcks dock av skiffer istället för plåt. I tympanonfältet står" Åren 1823 och 1824 då Carl XIV Johan var Sveriges och Norges konung byggdes denna kyrka &" Söder om östporten står en kubformad sten.
Tornets västport utgörs av en likadan dörr som ovan. Vimperg saknas dock. I tympanonfältet står "Detta torn av obekant ålder påbyggdes och försågs med spira år 1902". En stentrappa med åtta steg leder upp till porten.
Sakristian har mot öster en rektangulär enkeldörr av bruna vertikala bräder med vegetativt utformade smidesbeslag. Den är placerad i en rundbågig nisch med omfattning av röda oputsade kvaderstenar. Tympanonfältet pryds av cirklar i relief. En trappa med sex kalkstenar leder upp till porten.
I väster har sakristian en rektangulär källardörr med horisontell pärlstavsfyllning. Den är placerad i en segmentbågad nisch i den på denna sidan höga sockeln. En kalkstenstrappa leder ned till dörren.
FÖNSTER -Långhuset/koret har på varje sida fyra rundbågiga fönster. De brunmålade fönstren har korspost och var och en av de fyra lufterna är genom träspröjs indelad i fyra rektangulära rutor. Fönstren omges av oputsade röda kvaderstenar och har solbänkar av kalksten.
Sakristian har i nordöst, norr och nordväst vardera ett rundbågigt fönster. De brunmålade fönstren består av tre större mittrutor, omgivna av små kvadratiska rutor. På varje sida av sakristian finns också ett segmentbågat källarfönster med metallspröjs.
Tornet har mot norr och söder vardera ett rundbågigt fönster med brun järnspröjs och sex rutor. Fönstrets övre del har omfattning av kantställda kalkstenar. De lutande solbänkarna är av kalksten. Mot väster har tornet i andra våning ett brunt rosettfönster med omfattning av kalkstensflisor. Det sitter i en rund nisch med solbänk av kalksten under.
I tornets tredje våning finns i norr och söder vardera ett likadant fönster, men betydligt mindre. De rundbågiga ljudgluggarna, en i varje väderstreck, har dubbla, brunmålade luckor med vegetativt utformade beslag. I mitten av varje lucka är en rektangulär jalusidel. Gluggarna har omfattningar av röda kvaderstenar.
TAK - Långhuset har skiffertäckt sadeltak. Tornet har en flack, karnisformad huv samt ovanpå denna torntak, båda med kopparplåt. Torntaket kröns av kopparkula med kors. Vimpergen i söder täcks av kopparplåt och i öster av skiffer. Takrännor och stuprör är av kopparplåt.
MEDELPLANA KYRKA - Kyrkan består av ett stort och högt långhus med norra delen avdelad till kor, lägre och smalare, polygonal sakristia bakom ett korskrank i norr samt vapenhus i tornets bottenvåning. Tornet är beläget väster om långhusets mittparti. Under sakristian finns en källare. Kyrkorummet präglas av 1902 års ombyggnad, då nuvarande kassettak och merparten av inredningen tillkom.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgångar. Förutom dörren till vapenhuset mitt på västväggen finns en dörr/port på östväggen samt en i gaveln i söder. Över södra partiet av långhuset är en läktare, med inbyggnader närmast gaveln. Inbyggnaderna finns på båda sidor av mittgången. Mellan de båda underbyggnaderna bildas ett kyrktorg genom att bänkarna här är avlägsnade.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, röda och grå, diagonalt lagda kalkstensplattor. Närmast koret ligger i mittgången en orientalisk matta. I sidogångarna består golvet av hyvlade kalkstenar. Vid östra sidan ligger en inmurad gravhäll. Under bänkarna är ett ca 15 cm högt undergolv av längsgående oljade smala bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i ljust gult. De avslutas upptill av en kälad gråmarmorerad bred taklist. Utmed västväggen, har rests tre porträttgravstenar med rik reliefdekor. Västsidans hällar är tillägnade, från norr räknat, Erik och Harald Eriksson Roos av Hielmsäter, Erik och Harald Roos av Hielmsäter och Göran Mauritzon Stake, Råbäck. Två av dessa finns på vardera sidan av västporten och den tredje längst mot söder. Över Roos två hällar sitter vardera ett begravningsvapen, varav det norra, över Erik Gustavsson Roos av Hielmsäter, är rikt skulpterat och genombrutet samt målat i guld och silver. Det kröns av röda och blå flaggor. Det södra vapnet, ett alliansvapen tillägnat Nils Posse, Hellekis och Henrietta Beata Horn av Marieberg, är målat i blått, guld och rött innanför snidad guldfärgad ram samt kröns av en snidad, guldfärgad krona.
På östväggen, söder om porten, är en porträttgravsten över Helena Gyltbackius. Här är även ett epitafium över Erik Gustavsson Roos av Hielmsäter. Norr om porten står, placerade på var sitt stenpodium, två mindre gravhällar över gossarna Gabriel Posse respektive gossen Gustaf Erik Stiernsköd. Här finns även ett epitafium över Anders Dubb. På vardera sida av dörren till vindfång i söder står en liljesten mot väggen. Väggen mot läktarunderbyggnad i söder utgörs av vertikala, smala naturfärgade brädor.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vindfånget utanför östra porten samt vapenhusdörren i väster består av gråmålade pardörrar med horisontella metallhandtag från 1900-talets början. Varje dörrblad pryds av fyra speglar. I dörrnischen, över respektive dörr, sitter ett halvrunt fönster.
Dörren till vindfånget i söder, sydporten och östporten utgörs också av gråmålade pardörrar med speglar. FÖNSTER - Långhuset har tre större, vita, rundbågiga fönster på varje långsida, varav de sydligaste ingår i läktarunderbyggnaderna. De rundbågade fönstren har korspost med fyra lufter. Varje luft är indelad i fyra mindre rutor. Fönstren är placerade i djupa rundbågiga smygar med fönsterbänkar av polerad kalksten. Ljusinsläppen över väst- och sydportarna är halvrunda, vitmålad och indelade i två lufter med vardera fyra rutor.
TAK - Taket är ett ljusblått, flackt tunnvälvt trätak av smala, längsgående bräder. Det indelas genom korslagda dubbla bjälkar i rutor/kassetter. Taket under läktaren utgörs av mörkblå slät träpanel.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1964 består av en avdelning öster om mittgången och en väster om mittgången. Öster om mittgången finns ett kapprum med toalett. Väggarna utgörs av rosa träpanel. Mot väster sitter en grå spegeldörr. Taket är ett vitt brädtak och golvet är belagt med kalkstenar.
Väster om mittgången finns ett samlingsrum med altare samt en dopfunt av trä. Altaret, utmed nordväggen, är av trä och har reliefdekor i form av spridda blommor. Den bägarformade, gråmarmorerade och profilerade dopfuntscuppan vilar på pelarfot med åttasidig fotplatta. Väggarna är av rosa träpanel och på golvet ligger grå heltäckningsmatta.
Söder om samlingsrummet respektive kapprummet går upp en läktartrappa på varje sida av mittgången. De mörkgrå, upptill svängda trapporna har inbyggda steg, räcke samt grå panelvägg mot norr.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar. Där altaret är placerat är golvet ytterligare upphöjt. Mellan kor och sakristia öppnar sig en bred och djup rundbågig valvöppning/triumfbåge med ett skrank i norra delen. Sakristian har ett plant innertak, men över det plana innertaket höjer sig ett blåmålat kryssribbvalv, synligt från kyrkorummet..
Altaret är placerat utmed skranket, inuti triumfbågen, och altarringen ca två meter från skranket. I skranket är en dörr på vardera sidan av altaret. På väggarna väster respektive öster om skranket hänger en nummertavla. Vid båda sidor av altaret står på golvet ett fyrsidigt grått träpodium med en femarmad mässingskandelaber.
Framför södra korväggen, öster om altaret, står Sankta Elins stenaltare. Utmed östväggen står en järnbeslagen blå kista samt ett piano. I korets östra del är även en dopfunt. Predikstolen är placerad närmast långhuset utmed västväggen med trappa som leder från norr. Norr om predikstolen står, utmed västväggen, en korbänk med bänkskärm och ännu en järnbeslagen kista.
GOLV - Golvet utgörs av diagonalt lagda, kvadratiska, röda och grå slipade kalkstenar. Innanför altarringen täcks golvet av grå heltäckningsmatta. Framför altarringen ligger en matta med geometriska mönster i orange.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad. Över triumfbågen är en bred, målad geometrisk bård i grått och rosa, troligen från 1904. Inuti bågen är en vit duva på en guldfärgad målad cirkel.
I det gråmålade korskranket är en infälld dörr på vardera sidan av altaret. Varje dörr pryds av en hög, rektangulär, infälld spegel och härunder en kvadratisk spegel. Speglarna inramas av blå och gula, smala lister. Vid sidan av varje dörr finns ett likadant spegelparti i skranket. Skranket avslutas upptill av en målad bård med guldfärgat, diagonalrutigt mönster samt av en profilerad list.
Över predikstolen hänger ett stenepitafium med målad ram över Andreas Undenius, 1680-1736. På östväggen hänger det så kallade Aurellerska släktepitafiet. Oljemålningen i mitten, föreställande Jesu frestelse i Getsemane, är målad av Johan Aureller den yngre 1723. Ramen är snidad av Börje Löfman, Mariestad. Den blå ramen är rikt dekorerad med genombruten, guldfärgad akantusornamentik. I ramen är infällt fyra ovala porträtt, bland annat i understycket där ett porträtt hålls upp av två snidade puttis. Överst är en snidad skalle med timglas.
DÖRR - Se "vägg".
FÖNSTER - Koret har på varje sida ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren. TAK - Se långhus. Över sakristians innertak finns ett putsat ribbvalv, målat i ljust blått. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1904 är byggt av trä, marmorerat i grågrönt. Underredet pryds av speglar i samma färg. STENALTARE - Sankta Elins altare från 1100-talet består av stora sammanfogade stenkvadrar. På framsidan finns kolonnetter.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning består av fyra kvarter. Bänkarna byggdes 1904. De norra kvarteren innehåller fem bänkar och de södra åtta bänkar. Bänkskärmar finns på båda sidor av tvärgångarna samt mot koret. Skärmarna är ådrade i grågrönt med rektangulära, nedsänkta speglar i samma färg.
Bänkryggarna av pärlspont har gråvita baksidor och grågrönådrade framsidor. De grågrönmarmorerade gavlarna är smalare upptill, försedda med snidade voluter överst samt längst ut på "armstöden". Korbänkarna har samma utformning. Gavlarna är placerade på låga, grå socklar. De glest placerade bänkarna har ett undergolv - se långhus.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen i nyrenässans är gjord 1904. Den är ådrad i grågrönt. Sargen upptill är bruten och profilerad. Korgen uppdelas i fält genom grön - och svartmarmorerade kolonnetter med guldfärgade kapitäl. I varje fält är två röda reliefpilastrar, som uppbär en arkadbåge. Underst är nedhängande guldfärgade knoppar. Predikstolen har åttakantig gråsvart, profilerad fot. Trappan har grå, inbyggda steg, räcke med barriär i form av balusterdockor. I norr avgränsas trappan av en pelare, krönt med en skulpterad pinjekotte.
ORGEL - Piporna är genom pilastrar uppdelade i tre fält, varav mittfältet är högre. Fasaden är marmorerad i grågrönt med guldfärgade lister. Den kröns av fyra skulpterade urnor samt över mittfältet av en snidad och genombruten lyra flankerad av två guldfärgade voluter. Spelbordet är vänt mot söder. Orgeln är ursprugnligen byggd 1904 av CA Härngren, Lidköping. Orgelverket renoverades 1984 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.
LÄKTARE - Läktaren från 1904 vilar på sex fyrsidiga pelare under läktarbröstet. De mellersta pelarna är fästa i bänkar invid mittgången. I läktarunderbyggnaden finns ytterligare två pelare. Pelarna är grågrönmarmorerade med blinderingar. Läktarbröstet utgörs av en genombruten balustrad av grågrönmarmorerade, svarvade balusterdockor. Dockorna uppdelas i fem fält genom pilastrar, prydda av blinderingar. I västra delen av läktaren finns två gradänger med en bänk samt stolar. Läktargolvet täcks här av grå heltäckningsmatta. I öster ligger ett brädgolv med två gradänger och tre bänkar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från ca 1660 är målad av Johan Aureller d.ä. Den består av en oljemålning som i mörka färger med ett rött inslag avbildar den sista måltiden. Tavlan omges av en profilerad guldfärgad ram.
ALTARUPPSATS -Altartavlan, troligen från 1984, omges av en altaruppsats i form av en ram. På båda sidor av tavlan är en guldfärgad pilaster med blå blinderingar. Över tavlan, placerad på skranket, finns ett guldfärgat ringkors, med trepassformade armar. Korset flankeras av en guldfärgad skulpterad oljelampa på varje sida. Under korset finns inskriptionen IHS i guld på blått kvadratiskt fält.
ALTARRING -Den runda, gråmålade altarringen från 1904 utgörs av en öppen barriär av profilsvarvade balusterdockor med guldfärgade lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gråvitt tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten har prickad yta. Runt mynningen på den skålformade cuppan finns i relief inskriptionen "Låt barnen komma till mig." Funten har cylindrisk fot med repstav och bredare fotring. Runt ringen står i relief "Råbäcks stenhuggeri 1948". Se även läktarunderbyggnad.
NUMMERTAVLA - De blå rektangulära nummertavlorna har vita profilerade ramar och vid varje sida en ljusarm av malm med två ljushållare.
ÖVRIGT - Kyrkan har även sju elektrifierade ljuskronor.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget väster om långhuset, i tornets bottenvåning. Utmed vapenhusets sydvägg är läktartrappan, med uppgång från väster. Trappan har grå, inbyggda steg. Under trappan är ett förvaringsutrymme bakom en skärmvägg med infälld dörr.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. Två gravhällar är inmurade i golvet. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Väggen framför trappan består av grå pärlspont. Mot sydväggen står lutat en järndörr av järnlameller. Utmed nordväggen, öster om fönstret, är en gravhäll med ett reliefkrucifix och väster om fönstret en något skadad liljesten. I nordöstra hörnet står ett stavkorsfragment och en gravhäll.
PORT - Porten i väster är en grå pardörr med metallhandtag. Varje dörrblad har fyra speglar. FÖNSTER - I norr och söder är vardera ett rundbågigt fönster med metallspröjs. Varje fönster är indelat i sex rutor och placerat i en rundbågig nisch.
TAK - Taket är klätt med gulmålad pärlspont.
SAKRISTIA -Sakristian har tresidig avslutning i norr. Utmed västväggen står en cembalo och utmed nordväggen ett ekskrivbord med tillhörande stolar. Utmed sydväggen finns rumshöga skåp med släta luckor, bland annat för textilier.
GOLV - Trägolvet är vitlaserat. Ovanpå golvet ligger en blåmönstrad matta. VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade.
DÖRRAR - I östväggen sitter dubbla dörrar med ett litet vindfång mellan. De rektangulära gråvita dörrarna har vardera tre speglar samt metallhandtag.
FÖNSTER - Den tresidigt avslutade sakristian har ett fönster i norr, ett i nordöst och ett i nordväst. Innerbågarna har metallspröjs med färgat glas. I mitten finns tre kvadratiska rutor, som omges av smårutor. Fönstren är placerade i djupa nischer med fönsterbänkar av polerad kalksten. Fönstrens övre, rundbågiga partier syns inte från sakristian, då de är högre än sakristian. I kyrkorummet ser man dock fönstrens övre del ovanför skranket.
TAK - Taket är ett omålat trätak med tvärbjälkar.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Våning 2 har golv och tak av omålat trä, putsade väggar och ett runt fönster. Här står ett vitt, högt kors. En trappa med inbyggda steg leder till våning 3. Också våning 3 har golv och tak av omålat trä, putsade väggar och två rundbågiga fönster. Här står ett urverk samt en skamstock. Våning 4 har golv och tak av omålat trä, putsade, vita väggar. De rundbågiga gluggarna sitter i nischer med fönsterbänkar och med luckor framför. En av de två klockorna har inskriptioner.
Fasadkulör (2003): Grå
Antal våningar (2003): 01, 04
Byggnadsdel (2003): Kors - På kula, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
MEDELPLANA KYRKA- En kyrka uppfördes på denna plats ca 1150. Kyrkan sägs vara tillägnad Sankta Elin, även kallad Sankta Helena, och Sankta Apolonia. Kyrkan låg intill en äldre färdväg och blev en viktig pilgrims- och offerkyrka. Av 1100-talskyrkan återstår tornets nederdel samt mittdelen av kyrkorummets västra vägg). Även kyrkogårdens norra stiglucka har medeltida ursprung. Av inredning från den gamla kyrkan har bevarats Sankta Elins medeltida altare, två liljestenar, Johan Aurellers d.ä. altartavla från ca 1660 samt ett antal epitafier och porträttgravstenar från 1300-tal - 1700-tal. Enligt en inventarieförteckning från 1890 var kyrkans medeltida dopfunt nedgrävd i Hällekis trädgård och användes för att samla upp regnvatten från en ränna! Enligt samma lista fanns i tornet ett gammalt krucifix med en lidande Kristus.
1763 gjorde byggmästare Johan Gottleb Gunther i Skara en ritning, där kyrkan skulle byggdas om till korskyrka, men ombyggnaden kom aldrig att uppföras. I stället uppfördes 1823-24 nuvarande betydligt större kyrka, som skulle betjäna såväl Medelplana som Västerplana socknar. Anledningen till att man valde en nord-sydlig sträckning var att kyrkan annars hamnat för nära vägen i öster. Arkitekt var professor Carl-Gustav Blom-Carlsson, Stockholm och byggmästare Pehr Eriksson, Bredared. Måleriarbetena leddes av häradsmålare Johan Petter Hökenstedt, Medelplana. Kyrkans torn fick huvtak istället för en hög spira. Tornets bottenvåning tjänstgjorde ursprungligen som sakristia. Första orgeln var byggd 1829 av Johan Everhardt j:r, Stockholm. Den gamla altaruppsatsen utbyttes vid 1800-talets slut, troligen på 1880-talet, mot ett predikstolsaltare.
1902 - 1904 ersattes tornhuven av nuvarande torntak och en tresidig sakristia uppfördes i norr. Troligen befriades fasaderna nu från puts. Nuvarande sydportal upptogs. Nuvarande bänkar, orgelfasad, predikstol, läktare, altare och altarring insattes. Troligen återuppsattes nu den gamla altartavlan. Även vindfång, nytt inner- och yttertak, fönster samt en så kallad värmeugn tillkom. Interiören fick målad kvaderstensdekor. Arkitekt var FA Wahlström, Skövde. Nuvarande orgel är ritad av CA Härngren, Lidköping.
1922 ritades nya kyrkogården i sydöst samt dess grindar, murar mm av Anders Roland. En restaurering ägde rum 1926 - 1927 under ledning av Axel Forssén. Kyrkan hade då fuktproblem, varför rötskadat virke togs bort och vinden fick torka ut. Kyrkans innerväggar sågs över. Innertaket målades gråvitt. Även innerväggar och inredning målades. Troligen förändrades bänkarna något. Altarringen förkortades litet och flyttades närmre korväggen för att få mer plats. Sakristian inreddes. Utvändigt målades dörrar, fönster, luckor mm. En stiglucka uppfördes i södra kyrkogårdsingången. 1929 installerades elvärme, enligt ett program av Elektriska AB Skandia, Stockholm. Installationsarbetena sköttes av Bäckströms elektriska byrå, Lidköping.
1948 tillverkades nuvarande dopfunt. Förslag till reparation av stigluckor inlämnades 1951 av Axel Forssén. 1952 godändes en ansökan om elektrisk ringning från Bergholz klockgjuteri. Den norra stigluckan renoverades 1954.
1959 gjordes ett restaureringsförslag av arkitekt Rolf Bergh, men detta kom aldrig till stånd. En genomgripande renovering genomfördes 1964 - 1965, efter program av arkitekt Adolf Niklasson, Skara. Målarmästare Nils Lindell medverkade. Alla korbänkar utom en avlägsnades liksom två bänkrader under läktaren. En läktarunderbyggnad med brudkammare vid ena sidan och kapprum och toalett vid den andra, uppfördes. Flera epitafier och gravhällar omplacerades. För sakristian byggdes nytt textilskåp och insattes antikglas. Innerväggar omputsades. Kyrkan ommålades, varvid taket blåmålades och kvaderdekoren övermålades. I grunden hittades liljestenar som restaurerades och placerades i tornunderbyggnaden. Kyrkan inklusive inredning målades.
1973 sanerade Anticimex mot skadeinsekter.
1980 vitkalkades och målades kyrkan invändigt. Yttermurarna lagades. 1982 konserverades två brudstolar. Orgelverket restaurerades 1984 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Nya kyrkogården utvidgades 1985, enligt ett förslag av trädgårdsarkitekt Joakim Weiss, Skara. Tornet och torntaket lagades 1997.
År 1650-1670 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Johan Aureller d.ä.
År 1823-1824 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1829 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Everhardt d y
År 1902-1904 Fast inredning - altarring
Arkitekt: F A Wahlström
År 1902-1904 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: F A Wahlström
År 1902-1904 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: F A Wahlström
År 1902-1904 Fast inredning - altare
Arkitekt: F A Wahlström
År 1902-1904 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
Arkitekt: F A Wahlström
År 1902-1904 Teknisk installation - värme
År 1902-1904 Fast inredning - läktare
Arkitekt: F A Wahlström
År 1926-1927 Underhåll
Rötskadat virke på vinden utbyts. Målning ut- och invändigt. Sakristian inreds.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1926-1927 Teknisk installation - el
Elvärme.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1948 Fast inredning - läktare
År 1964-1965 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1980 Underhåll
Interiören kalkas och målas. Yttermurarna lagas.
År 1982 Konservatorsarbeten
Två brudstolar.
År 1984 Fast inredning - orgel, orgelverk
Restaureras.
År 1997 Underhåll
Torn och torntak lagas.
År 2001 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Hantverkare - Målare: Inge Ahlström
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Blom-Carlsson,Carl Gustaf:Arkitekt"; "Eriksson,Pehr:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin