Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan med klockboden, kyrkogården tillsammans med den f d skolan, utgör ett värdefullt exempel på en kyrkomiljö av stort kulturhistoriskt intresse.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kumla kyrka tillhör en grupp romanska absidkyrkor som finns representerad framförallt i länets västra del. Den uppfördes av kalksten i slutet av 1100-talet och är en av länets minsta medeltida kyrkor. Dess ursprungliga planform är intakt med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan innehåller flera ursprungliga delar såsom murverket, den romanska takstolen, ett korsformat fönster i absidväggen, omfattningen till en igenmurad korportal, triumfbågens anfang liksom absidens rikt skulpterade piscina, troligen med bevarade färgspår. Absidens korsformade fönster är med sin troligen ursprungliga placering unikt i länet. På de gamla valvkapporna på vinden finns det rester av puts med dekorfragment från 1400-tal och troligen 1700-tal. Kyrkorummets utformning går till stora delar tillbaka på 1800-talet då tunnvalven av trä tillkom, liksom bänkinredningen, orgeln och predikstolen. Ett altarskåp från 1400-talet tillverkat i Lübeck pryder sedan 1700-talet altaret. Vinden över vapenhuset med bevarad sädeslår visar på en tid då kyrkan även fungerade som sockenmagasin eller tiondebod.
Sammanfattning
" Kumla kyrka är mycket välbevarad, och är representativ för den tidigmedeltida, småskaliga sockenkyrkan.
" Det medeltida murverket, rester av muröppningar, triumfbågens anfanger och den romanska takstolen är värdefulla för förståelsen av kyrkans ursprungliga utformning samt viktiga källor till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Piscinan med troliga färgfragment och dopfuntsfoten av kalksten är bevarade medeltida inslag och prov på medeltida stenhuggarkonst. Långhusvindens rester av kalkmåleridekor från såväl 1400-tal som 1700-tal är värda att värna om.
" Interiören karaktäriseras såväl av det romanska kyrkorummets småskalighet som av nyklassicismens strävan efter ljus och luft med höga fönster, vitputsade väggar och tunnvalv av trä. Inredningen, som till stora delar är tillkommen under 1800-talet, är välbevarad och viktig för kyrkorummets gestaltning.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Kyrkan är byggd i sten och ligger i öst-västlig riktning. Den har rektangulärt långhus med smalare absidkor samt sakristia vid norra korväggen. Det nedmonterade tornet har samma takfall som långhuset. Fasaderna är slätputsade med tunnt slevdragen puts och är avfärgade i vitt. Även sockeln är putsad. Två smidda ankarslut är synliga på västgaveln. Taken utgörs av spånklädda, branta sadeltak. Stuprör och takrännor är av koppar. Solbänkarna är plåtklädda. Huvudingången är placerad i torndelen i väster och utgörs av en rak dubbeldörr klädd med grönsvart panel. En kalkstenshäll bildar trappsteg. Ovan porten finns årtalet 1832 målat samt ett lunettfönster med grönsvarta snickerier. Sakristian har en rak dörr med falsad plåtbeklädnad vänd mot öster. På korets sydsida ser man kalkstensomfattningen till en igensatt korportal. Fönstren är stickbågiga med svartmålat spröjsverk i trä. Sakristian har ett litet rektangulärt fönster och i absidväggen finns ett igenmurat korsformat fönster, synligt endast utifrån.
Interiör beskrivning
Långhuset har ett vitpigmenterat trägolv och väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Taket är ett flackt trätunnvalv målad i en gråvit ton som avslutas med en smal, röd- och grönmarmorerad trälist. Till vapenhuset leder gråmålade dubbeldörrar med spegelindelning. Fönstren är försedda med gråmålade innanfönster i trä som är skruvade på ytterbågen. Bänkarna är öppna och indelade i två kvarter och ansluter mot yttervägg i norr och söder. De är ådringsmålade i en rödbrun kulör och de höga gavlarna är dekorerade med rosetter. Predikstolen från 1877 med tillhörande ljudtak är placerade på norra väggen och nås via en trappa från sakristian. Den runda korgen är målad i vitt med förgylld dekor och pryds av typiskt nyklassicistiska symboler, såsom korset och kalken. Predikstolen vilar på en dopfuntsfot av kalksten, troligen från 1200-talets mitt. Såväl predikstolen som bänkarna kan vara tillverkade av bröderna Nyström. Som dopfunt används ett litet, gråmålat stativ i trä med separat skål. I långhusets främre södra del finns ett gjutet fundament till den borttagna kaminen. På var sida om öppningen till koret hänger ovala nummertavlor med odekorerade, förgyllda ramar. På den södra väggen hänger den förra altarprydnaden från 1600-talet men i övrigt är långhuset odekorerat. Orgelläktaren i väster vilar på fyrkantiga pelare som är grönmarmorerade. Även den raka läktarbarriären är grönmarmorerad med gröna speglar. Orgeln från 1860-talet byggd av August Rosenborg har en vit fasad med sparsmakad, förgylld dekor. Orgeln upptar så gott som hela läktarutrymmet med spelbord på södra sidan.
Koret har samma utformning som långhuset vad gäller golv, väggar, tak och fönster, och det finns ingen nivåskillnad mellan kor och långhus. Altaret är placerat i absiden som har en spetsbågig öppning. På det gråmålade träaltaret finns ett altarskåp placerat, ett lybeckarbete från 1400-talet. Den halvrunda altarringen är målad i två grå toner med förgyllda ramar och rött textilklätt knäfall och överstycke. På den södra absidväggen finns en rikt skulpterad piscina i kalksten bevarad. På den vidgade triumfbågen finns bevarade, gråmålade anfanger med huggen spetsig bård. En stickbågig öppning med en äldre dörr med nitade järnplåtar leder till sakristian i norr.
Sakristian har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och ett plant, gråmålat tak med träpanel. Dörröppningen till koret har utvidgats på höjden vilket man även kan se på dörren, en stickbågig bräddörr av äldre karaktär. En dörröppning i öster med gråmålade bräddörrar leder ut via ett vindfång. En smal trätrappa leder upp till predikstolen. Mot öster vetter ett gallerförsett fönster med ospröjsat, grått innanfönster. I övrigt finns två gråmålade skåp varav det ena äldre, en modern textilförvaring samt bord och stolar.
Vapenhuset är förlagt i väster i det forna tornets bottenvåning. Det är belagt med kalkstensgolv, väggarna är vitputsade och taket plant med ljusgråmålad träpanel. Västportalens öppning är hög och rundbågig med en rak, enkel, gråmålad trädörr samt ett överliggande lunettfönster. Mot långhuset har en hög, stickbågig öppning satts igen med en brädvägg samt en gråmålad dubbeldörr med spegelindelning. Vid norra muren finns en trätrappa med grått skrank som leder till läktaren och vinden.
Vinden ovan vapenhuset ligger under samma takfall som långhuset och saknar avskiljande vägg. Utrymmet ovan vapenhuset har under 1800-talet använts för magasinering av säd och en trälår för detta ändamål finns bevarad. Ett runt fönster vetter mot väster. På långhusvinden finns den ursprungliga takstolen delvis bevarad, samt med delar troligen från tidigt 1800-tal. Rester av de gamla valvkapporna finns bevarade på vindens södra och norra sida och på dessa finns även rester av puts med dekorfragment från de båda målningstillfällena, dvs 1400-tal och troligen 1700-tal.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Kumla kyrka upfördes under 1100-talet med rektangulärt långhus och smalare absidkor under branta sadeltak. Kyrkorummet har från början haft blottad takstol eller ett platt innertak av trä. Den romanska takstolen finns bevarad och delar av undertaket är sannolikt medeltida. På vinden har också fragment av medeltida kalkmålningar påträffats. Koret har haft en egen portal vars stenomfattning har synliggjorts, och i absidväggen finns ett ursprungligt, korsformigt fönster.Under 1400-talet slogs kryssvalv i långhuset. Ett torn av långhusets bredd uppfördes i väster under medeltidens senare del, enligt uppgift av samma utseende som Herrestads kyrka. På tecknaren Elias Brenners avbildning från 1669-70 visar ett torn försett med trappstegsgavlar och på långhusets södra sida finns ett vapenhus av trä. Korportalen och ett litet, högt placerat fönster är synligt på södra korväggen. Bevarade medeltida inslag i kyrkorummet finns idag i form av en rikt ornerad piscina på absidväggen intill altaret och en dopfuntsfot i kalksten som bildar fundament till predikstolen.
1696 skedde stora förändringar då den befintliga sakristian byggdes, triumfbågen revs och fönstren förstorades. Vid 1700-talets början skänker moderförsamlingen i Svanshals det altarskåp från 1400-talet tillverkat i Lübeck som än idag pryder altaret. Det ersatte en altarprydnad från 1600-talet som fortfarande finns i kyrkan. Kyrkorummet vitkalkades i mitten av 1700-talet . Det tillbyggda tornet orsakade problem med sprickor i tornmurar och valv, vilket fick till följd att kyrkan knappt kunde användas i slutet av 1700-talet. 1806 revs därför de senmedeltida valven och ersattes med trätunnvalv. Några år senare, 1818 eller 1828, ansåg man sig nödsakad att även riva tornets överdel. Den nedre delen, vapenhuset, lades under samma takfall som långhuset. Klockorna hade redan 1807 flyttats till en nybyggd klockbod på kyrkans norrsida. I samband med rivningen borttogs vapenhuset på södra långhusväggen, och ingången förlades till västgaveln. Under 1800-talet tillkom stora delar av den inredning som ännu idag brukas, såsom den öppna bänkinredningen och predikstolen från 1877. Orgeln byggdes 1864-66 av August Rosenborg, orgelbyggare bosatt i Vadstena och fasaden ritades av Ludvig Hawerman, förste arkitekt vid överintendentsämbetet. Det är en av fyra bevarade orglar av Rosenborg, och bortsett från ett par stämmor är den bevarad i praktiskt taget ursprungligt skick.
Arkitekten Johannes Dahl ansvarade för en renovering som utfördes 1934, främst omfattande invändig ommålning. Bland annat målades bänkar, altarskrank och läktarbröst i grågrönt och läktarpelarnas marmorering framtogs. De insatser som gjorts under senare tid har framförallt handlat om vård och underhåll, till exempel omputsning av fasaden 1996, takarbete 2001, inre renovering och konserveringsåtgärder 2003.
År 1100-1249 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Rektangulärt långhus med smalare absidkor.
År 1100-1249 Nybyggnad
Långhus och kor
Konstnär - Bildhuggare: Hans Setterberg
År 1300-1399 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntsfot av kalksten.
År 1500-1599 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping.
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1696 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Triumfbågen revs, sakristian tillkom, fönstren förstorades. Murmästare Erik Forsman och snickare Lars Bengtsson, Åsby.
Hantverkare - Murare: Erik Forsman
Hantverkare - Snickare: Lars Bengtsson
År 1700-1725 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp, lybeckarbete från 1400-talet skänktes från moderförsamlingen i Svanshals.
År 1729-1733 Underhåll
Reparation av torntak och tornmurar.
År 1740-1760 Underhåll - interiör
Kyrkan vitmenades invändigt, varvid det kalkmåleri som kan ha funnits försvann.
År 1741 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgjuten, troligen av Magnus Hultman, Norrköping.
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1755 Fast inredning - predikstol
Predikstol tillverkad av mäster Hans Setterberg.
År 1773 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuten av Jöns Magnus Fries, Jönköping.
Klockgjutare: Jonas Magnus Fries, Jönköping
År 1807 Nybyggnad
Klockbod byggs.
År 1860-1885 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning, möjligen av bröderna Nyström.
Byggmästare: August Nyström
Byggmästare: Johan Robert Nyström
År 1864-1866 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgel byggd av August Rosenborg, Vadstena, fasaden ritad av arkitekten Ludvig Hawerman, Överintendentsämbetet. (TE)
Orgelbyggare: August Rosenborg
Arkitekt: Ludwig Hawerman
År 1867 Underhåll
Vård och underhåll - reparation.
År 1877 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1755 ersattes av en predikstol i nyklassicistisk stil, möjligen av bröderna Nyström.
Byggmästare: August Nyström
Byggmästare: Johan Robert Nyström
År 1877 Underhåll
Vård och underhåll.
År 1927 Konservatorsarbeten
Konservering av altarskåp.
År 1934 Underhåll - interiör
Invändig ommålning, väggarna avfärgade i vitt, bänkar, altarskrank och läktarbröst målade i grågrönt, läktarpelarna återfick sin marmorering, korets blåa färg ersattes av en mer dämpad ton, takets listverk målades i rödgröna färger, boaseringen målades i vitt och blått. Konservering av altarskåp. Arkitekt Johannes Dahl.
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1939 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning.
År 1967 Underhåll - interiör
Sakristian och koret fick heltäckande matta, skrudskåp i sakristian, altarskåpet konserverades.
År 1969 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Orgelverket från 1864-66 restaurerades av orgelbyggare Richard Jacoby, Farsta.
Orgelbyggare: Richard Jacoby
År 1995 Konservatorsarbeten
Konservering av altarskåp, äldre altartavla och krucifix. Konservering utförd av Östergötlands länsmuseum.
År 1996 Underhåll - exteriör
Omputsning och avfärgning av fasad, ommålning av fönster och dörrar, Arkitekt Ture Jangvik, Creacon Consult AB.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 2001 Underhåll - exteriör
Lagning och omtjärning av spåntak, förstärkning av den medeltida takstolen samt lagning av undertak. Atrio arkitekter, Västervik, Kyrktak bygg och konsult AB.
År 2003 Underhåll - interiör
Vård och underhåll -interiör, bl a predikstol, orgel, altarring, läktarens pelare målas om, ny textilförvaring i sakristian. Atrio arkitekter, Västervik.
KUMLA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kumla församling Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Ström, J: Kumla kyrka. En liten orientering. 2:a uppl. 1970..
Källor
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet
Eliason, T, Kumla kyrka, andra upplagan, omarbetad av John Ström, 1970.
Medeltida kyrkor i Östergötland tecknade av Elias Brenner och Johan Fredrik Kock,
sammanställt av Gunnar Rörby, Skänninge 1982.
Natur Kultur, Kulturminnesprogram för Östergötland, utg. av Länsstyrelsen i Östergötlands
län 1983.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Rörby, Gunnar, Medeltida kyrkor i Östergötland. Skänninge 1982
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1951.
Ullén, Marian och Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Sveriges Kyrkor,
Konsthistoriskt inventarium. Stockholm 2003.
Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Stockholm 1988.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet
2004.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin