Motivering (skydd): Kyrkan, kyrkogården med sitt järnsmidesstaket och den samtida skolbyggnaden kom att med sina nya stilideal prägla den medeltida kyrkplatsen och sockencentrat.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan som helhet utgör en god representant för den under 1800-talets senare del så vanliga kyrkotypen med nygotiska och nyromanska inslag. Kyrkan är exteriört i det närmaste intakt sedan uppförandet med bl a ekdörrar och gjutjärnsfönster. Även interiören har behållit sin ursprungliga karaktär med måleri, snickerier, fast inredning samt inventarier. Interiören med den välbevarade målningsdekoren hör till de förnämsta från tiden, inte bara i landskapet utan också nationellt sett. Från den rivna kyrkan finns en del inventarier bevarade, som t ex predikstol, altarring, dopfunt och gravhällar. Dessa föremål är i sig kulturhistoriskt värdefulla, men visar också på en lång historisk kontinuitet och samband med den medeltida sockenkyrkan.
Sammanfattning
" Kyrkobyggnaden i sin helhet utgör ett nationellt kulturarv. Att bevara kyrkobyggnaden i sin nuvarande skepnad med den information den bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. I stort sett alla delar av kyrkobyggnaden är omistliga komponenter i kyrkans nuvarande helhetsgestaltning.
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Appuna kyrka består av ett rektangulärt långhus med flersidigt korutsprång i öster samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av gråsten, kalksten och tegel. Det kan eventuellt ingå byggnadsmaterial från den rivna medeltida kyrkan. De vita fasaderna är slätputsade med strävpelare och dekorativa detaljer, som t ex en tandsnittslist och konsolfrislist och en rundbågefris på tornets övre våning. På koret östra vägg finns ett dekorativt kors i relief i den mittersta fönsternischen. Strävpelare är symmetriskt placerade runt kyrkan. Långhuset är täckt av ett sadeltak med kopparplåt i småformat, som tillkom 1993. Även stuprör m m är av kopparplåt. Sakristians tak är platt med ett litet fall och består av ett grått galvaniserat plåttak, pålagt 1997 och ersatte då ett papptak. Tornets ljudöppningar är rundbågiga med kolonetter, spiran är klädd med kopparplåt. Luckorna är försedda med en liggande rödmålad panel. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra långsidan. Portalerna är rikt utsmyckade med kalkstensförsedda avtrappningar samt med höga spetsiga gavlar. Portarna är original och utgörs av dubbeldörrar med speglar i svartbetsad ek. Rundbågiga överljusfönster med träbågar med dekorativ spröjsning. Över den västra ingången finns en kalkstenstavla med inskription; 1887 OSCAR II. Vid södra ingången omgjordes trappan med nya granitsteg och handikappsanpassning vid renoveringen 1993-95. En ingång finns även till sakristian. Fönsteröppningarna är rundbågiga och symmetriskt placerade och försedda med rödmålade gjutjärnsbågar med dekorativ spröjsning. Solbänkar av kalksten. Korets fönster, som har glasmålningar, är försedda med extra utvändiga träbågar. Mellan koret och sakristian finns en nedgång med en plåtklädd dörr till källaren under koret. I nordvästra hörnet, mellan tornet och långhuset tillbyggdes en toalettbyggnad 1993-95. Den har fasadbehandling i likhet med långhuset och ett plåtklätt pulpettak.
Interiör
Långhuset är rektangulärt med ett furugolv, som tillkom vid renoveringen 1993-95. Väggarna är putsade och nedtill målade i draperimålningar i olika blå nyanser. Taket är indelat i fem travéer och består av kryssvalv med blåmålade kappor och rikt dekorerade ribbor samt gördelbågar som nedtill avslutas med kraftigt blåmålade konsoler. Dubbeldörrar leder i söder till ett vindfång samt i väster till vapenhuset. De tillhör originalinredningen, och är målade i ekimitation. Gråmålade innanfönster. Det finns ingen notering om när innanfönstren tillkom, däremot konstaterades det vid ett besök 1928 att kyrkan hade dubbla fönster. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter och målad i ekimitation med medeltidsinfluerade gavlar. Golvet i bänkkvarteren ligger något lägre än gångarna och består av ett äldre obehandlat trägolv. De bakre bänkraderna är borttagna. Predikstolen är placerad på norra sidan och tillhör originalinredningen. Den har en femsidig korg med tillhörande trappa och ljudtak med en färgsättning i olika nyanser av grönt och lila i likhet med läktarbarriär och altarring. I långhusets sydöstra hörn finns en dopfunt av röd kalksten och daterad ANNO 1660. Den är tillverkad i Michael Hackes verkstad i Skänninge. Nummertavlorna tillhör inredningen från 1880-talet och är rektangulära och målade i rött och grönt med förgyllning.
Läktaren i väster bärs upp av kvadratiska brunmålade pelare med förgyllda kapitäl. Undertaket består av en vitmålad bred pärlspontpanel. Läktaren nås via en trappa i vapenhuset, som leder till en läktarhall. Dörren till läktaren är en pardörr målad i ekimitation, som eventuellt kan vara originalskiktet. Läktargolvet består av ett trägolv med breda obehandlade brädor. Såväl norra som södra sidan har bevarade gradänger och ekimitationsmålade bänkar. Orgeln är byggd 1887, 1894 uppges även som tillkomstår, av Setterqvist & Son i Örebro och fasaden är målad i vitt och grått med förgyllningar. Spelbordet är vänt mot långhuset.
Koret ligger ett trappsteg högre än långhuset och har ett furugolv, som tillkom vid renoveringen 1993-95. Väggarna är rikt dekorerade med scener i grisaille, d v s gråtoner, som föreställer Jesu intåg i Jerusalem samt Jesu väg till Golgata. Däröver finns Paulus och Moses målade i helfigur. Taket består av ett hjälmvalv och är även rikt dekorerat med scener, som t ex Jesu födelse och Uppståndelsen. Korfönstren har glasmålningar föreställande de fyra evangelisterna och är tillverkade och signerade av Akt. Bol. Konstglas. Stockholm. I norr finns en dörr till sakristian med äldre ekimitationsmålning, som eventuellt kan vara originalskiktet. På norra sidan finns även en korbänk i samma utförande som den övriga bänkinredningen. Altaret tillhör originalinredningen och är av trä, vitmålat med förgyllda kolonner. Altartavlan är målad av Ludvig Frid 1898 och är infattad i en rundbågig grönmålad och förgylld altaruppsats. Altarringen tillhör också originalinredningen och är målad i olika gröna och lila nyanser i likhet med läktarbarriären. Golvet innanför altarringen utgörs av ett äldre trägolv, vilket är gråmålat. I koret finns ett träaltare med bilder av Matteus, Marcus och Lucas. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1923 då arkitekten Erik Fant besökte kyrkan skall det vara delar av en då befintlig altarring, som stod undanställd i tornkammaren. Enligt kyrkobeskrivningen är det ett gammalt dopaltare.
Vapenhuset har ett golv bestående av äldre gravhällar. Väggarna är putsade med gråmålad bröstning och däröver vitmålade väggfält. Taket består av en gråmålad bred pärlspontpanel. I väster är originalportarna av ek och i öster finns ekimitationsmålade dubbeldörrar till långhuset. På södra och norra sidan finns trappor till tornet och orgelläktaren. Trapporna är av obehandlat trä och de inbyggda trappräckena av gråmålad pärlspontpanel. På norra sidan finns en ekimitationsmålad enkeldörr som leder in till den toalettbyggnad, som tillbyggdes vid renoveringen 1993-95.
Sakristian har ett trägolv av samma utförande som långhuset. Väggarna och taket är putsade och vitmålade. I norr och öster finns fönsteröppningar med gråmålade innanfönster. På västra väggen finns en gråmålad enkeldörr. I sakristian finns skåp för liggande textilförvaring.
Tornet når man via trappor i vapenhuset. Första våningen består av en läktarhall med obehandlat trägolv och gråmålat brädtak. I söder och norr finns små rundbågiga fönsteröppningar med gjutjärnsbågar. I öster finns en pardörr till orgelläktaren. Den är målad i ekimitation, som eventuellt kan vara originalskiktet. Där samt ytterligare en våning upp förvaras en del äldre föremål. På den övre våningen finns en plåtklädd dörr i öster till långhusvinden. Däröver är klockvåningen.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 1997
Historik kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Kyrkan i aldelles förfallet skick, nästan en ruin, består af skepp, kor, sakristia, tornqvadrat och vapenhus." Den medeltida kyrkan revs 1886 och ett flertal av de medeltida föremålen skänktes till Historiska museet i Stockholm.
År 1874 förelåg en färdig ritning till nybyggnad från Överintendentsämbetet. Denna ritning har inte påträffats i arkivgenomgången inför denna sammanställning. Församlingen ansåg dock att den föreslagna kyrkan var för stor och kostsam och utsåg själva en person som skulle utföra ett ritningsutkast. Med detta som grund samt med vissa önskemål om att kyrkan inte skulle ha någon korsform eller kupol och sittplatser för högst 300 personer skickades förslaget tillbaka till Stockholm. Det första ritningsförslaget avsåg tydligen en stor katedralbyggnad av den typ som var populär under 1800-talets senare del. Exempel på nära håll finns t ex i Orlunda, där en centralkyrka uppfördes 1888 eller den enorma kyrkobyggnaden som uppfördes i Högby 1871. Överintendentsämbetet översände en ny ritning 1877, som i stort sett motsvarar dagens byggnad. Trots att kyrkan är uppförd så pass sent som 1887, så saknas uppgifter om vem som var arkitekt. Det finns två namn som har satts i samband med kyrkan och det är arkitekterna Ludvig Hedin och Ernst Jacobsson. Ritningarna godkändes av Hedin, men det är oklart om han även är upphovsmannen. Ludvig Hedin (1826-1917) var stadsarkitekt i Stockholm mellan åren 1863 och 1898. Han har ritat ett flertal kyrkobyggnader, men de är utförda innan han tillträdde som stadsarkitekt. Under sin tid som stadsarkitekt bedrev han ingen privat arkitektverksamhet, vilket skulle kunna tyda på att han inte hade något uppdrag åt Överintendentsämbetet att utföra ritningar till Appuna kyrka på 1870-talet. Ernst Jacobsson (1839-1905) var en av det sena 1800-talets mer framträdande arkitekter. Jacobsson tillhörde den generation arkitekter, som intresserade sig för den nya tidens, d v s industrialismens, byggnadsmaterial. Han utnyttjade ofta den nya snickeriindustrins möjligheter, vilket även är tydligt i inredningen till bl a Hannäs kyrka. I verksförteckningen över Ernst Jacobssons arbeten i boken Arkitekt - Oscarian - Jude från 1991 finns inget nämnt om att han var inblandad i Appuna kyrka. Däremot finns sexton andra kyrkor medtagna, som han ritade under perioden 1864 - 1888.
Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den medeltida kyrkan och invigdes 1887. Den fick en för tiden ganska typisk utformning i en medeltidsromantisk stil med strävpelare med enbart dekorativ funktion och rundbågiga öppningar. Fasaderna är vitputsade och står i stor kontrast till kyrkans överdådigt målade interiör. Interiören är mycket välbevarad med rikt dekorerade valv och väggar. Den fasta inredningen, som bänkinredning, predikstol, orgel och orgelläktare tillhör originalinredningen. Vid en omfattande renovering mellan åren 1993 och 1995 utförde konservatorerna vid Östergötlands länsmuseum en försiktig rengöring av de väggfasta målningsskikten. De konstaterade att långhusets målningar sannolikt tillkom något tidigare än koret. På valvribbornas slutsten i orgeltravéen upptäckte de två signaturer i blyerts; "målat af J L&Quist, Knut Karleby, dec 1887" samt "A O Bergling 2/10 - 87." Korets målningar liksom altartavlan målades först 1898 av Ludvig Frid (1855-1909). Han var en ofta anlitad kyrkomålare i framför allt Småland och har målat såväl altartavlor som arkitekturbunden utsmyckning.
Arkitekt Kurt von Schmalensee uppgjorde ett förslag till restaurering 1952. Förslaget innebar bl a att kyrkans ursprungliga muralmåleri till stor del skulle tas bort och predikstolen från 1600-talet återuppsättas. Landsantikvarie Bengt Cnattingius ansåg i ett yttrande; "Den gamla predikstolens återuppsättande innebär visserligen ett visst brytande av den enhetliga nygotiksinteriören, men då denna - speciellt beträffande predikstolen - står på en konstnärligt ganska låg nivå bör enligt min mening den gamla predikstolen äga företräde så mycket mer som den är liten i formatet. Valvmålningarna äro likaledes av ringa konstnärligt intresse men deras borttagande måste dock ifrågasättas." Restaureringen blev uppskjuten, men 1965 låg von Schmalensees förslag till grund för ett reviderat åtgärdsförslag. Då hade 1800-talets "stillösa eklekticism" börjat uppskattas och i samband med granskningen av förslaget skriver Riksantikvarieämbetet; "Ämbetet hälsar med tillfredsställelse, att de dekorativa målningarna, vilka äger ett framträdande konst- och kulturhistoriskt värde, kommer att bevaras och behandlas genom konservator. "
Den största förändringen av kyrkan utfördes vid en renovering 1993-1995 under ledning av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. En toalettbyggnad uppfördes utvändigt i det nordvästra hörnet och takfallens originalkopparplåt ersattes av ny kopparplåt. Invändigt försågs delar av långhuset och koret med ett nytt furugolv. Målningarna rengjordes varsamt av konservatorerna vid Östergötlands länsmuseum.
År 1100-1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrka av sten med rektangulärt långhus, smalare absidkor dekorerat med rundbågefris och lisener, riven 1886.
År 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar av mäster Amund.
År 1653 Fast inredning - predikstol
Predikstol, skänkt av Johan Walter på Lunna säteri, förvaras i tornkammaren.
År 1660 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt tillverkad av Michael Hacke i Skänninge.
Konstnär - Bildhuggare: Michael Hacke
År 1753 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan omgjuten av Magnus Hultman, Norrköping.
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1773 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgjuten av Johan Åhman, Linköping.
Klockgjutare: Johan Åhman
År 1886-1887 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Uppförd av sten med rektangulärt långhus med polygonalt korutsprång i öster och torn i väster. Byggmästare P J Pettersson, Skövde.
Byggmästare: P J Pettersson, Värsås
År 1887 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgel byggd av Setterquist & Son, Örebro.
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
Orgelbyggare: Gustaf Adolf Setterquist
År 1887 Invigning
Invigning den 2 oktober av biskop Carl Alfred Cornelius.
År 1887 Nybyggnad
Långhus, kor, sakristia och torn.
År 1889-1898 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Valv och väggar i koret målade av Ludvig Frid, Vimmerby.
Konstnär: Ludvig Frid
År 1898 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla målad av Ludvig Frid, Vimmerby.
Konstnär: Ludvig Frid
År 1910 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i koret.
År 1920 Fast inredning - bänkinredning
bänkarnas originalfärg i grått och vitt ommålades i en ekimitation.
År 1935 Underhåll - interiör
Målningarna i koret bättrades.
År 1936-1937 Underhåll - exteriör
Sannolikt avfärgning av ursprunglig cementputs på långhuset, tornet hade i sen tid omputsats med kalkbruk som lossnat i stora sjok, det oklar vad som gjordes åt tornets puts. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås.
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1940-1944 Underhåll - interiör
Restaurering.
År 1948 Teknisk installation - värme
Oljedriven varmluftspanna.
År 1960 Underhåll - exteriör
Putsytorna blästrades och mindre lagningar utfördes, avfärgning med KC-färg.
År 1967 Underhåll - interiör
År 1967 Underhåll - exteriör
Fasaderna stänkputsades.
År 1980-1989 Specifika inventarier - textilskåp
Liggande textilskåp i sakristian.
År 1983 Teknisk installation - värme
Bänkvärmare installerades.
År 1993-1995 Konservatorsarbeten
Interiörens målningar rengjordes av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum.
År 1993-1995 Underhåll - interiör
Korgolvet som var täckt med textilmatta direkt på betongunderlag ersattes med ett trägolv liksom långhusets mittgång och tvärgång, ommålning och bättringsmålning av bänkar mm.
APPUNA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Appuna församling Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Oscarsson, G: Kort vägledning med historik över Appuna kyrka utgiven av Appuna församlingskyrkoråd i samband med kyrkans 100-årsjubileum den 11 oktober 1987. .
von Ajkaj, Anna, Stadsbyggaren, Ludvig Hedin - stadsarkitekt i Stockholm 1863-98. Ingår i
Arkitekturmuseets årsbok 1984.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Appuna kyrka, kort vägledning med historik, utgiven av Appuna församlings kyrkoråd i
samband med kyrkans 100-årsjubileum 1987.
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Bjelfvenstam, Bo, Arkitekt Oscarian Jude, Ernst Jacobsson, Malmö 1991.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-N,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Jangvik,Ture:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin