Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med bl a de olika generationernas skolbyggnader en intressant miljö som vittnar om kyrkplatsen som socknens centrum.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Väderstad kyrka är en av få kyrkor i Östergötland som är orienterad i nord-sydlig riktning. Anledningen till denna annorlunda placering var sannolikt att huvudingången skulle förläggas mot landsvägen. Kyrkans sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör är en god representant för de stora nyklassicistiska kyrkobyggnaderna som uppfördes under 1800-talets första hälft till följd av befolkningsökningen. Kyrkans exteriör karakteriseras av det för tiden rådande nyklassicistiska kyrkobyggnadsidealet. I utformningen kan även spåras att länsbyggmästaren Johan Holmgren influerats av sin läromästare stiftsbyggmästaren Casper Seurlings förslag till Björsäters kyrka. Kyrkan har därigenom även ett stort värde ur ett regionhistoriskt perspektiv då den är uppförd av länsanknutna byggmästare. Även dopfuntarna har ett regionhistoriskt värde då de tillhör en grupp kalkstensfuntar av hög kvalitet, som är lokalt tillverkade under 1600-talets andra hälft.
Kyrkan präglas fortfarande, trots ett flertal ombyggnader och förändringar, av byggnadstidens ideal med ett ljust och luftigt kyrkorum och genom bevarad ursprunglig inredning såsom bl a predikstol, altaruppsats och altarring. Värt att notera är även att läktarens östra sida har kvar sina originalbänkar på ett sluttande trägolv och att tornet har bevarat sin äldre karaktär med bl a manuell lucköppning. Den östra spiraltrappan utgör även ett ovanligt inslag med stora hantverkskvaliteter. Orgeln, som är byggd 1861, har inte förändrats nämnvärt och har stora musikaliska och orgelhistoriska värden.
Sammanfattning
" Kyrkan har en tidstypisk och mycket enhetlig exteriör med putsade fasader, symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak.
" Kyrkans interiör med bevarad originalinredning, som t ex predikstol, altaruppsats och altarring och byggnadsdetaljer, som bl a dörrar utgör värdefulla historiska dokument.
" Från de äldre kyrkorna finns en del inventarier bevarade, som t ex dopfuntarna och den gamla predikstolen i tornet. Dessa föremål är i sig kulturhistoriskt värdefulla, men visar också på en lång historisk kontinuitet och samband med de medeltida sockenkyrkorna.
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Rundat korutsprång, Kor - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår (2005)
Exteriör beskrivning
Väderstads kyrka är byggd på en terrass av jord och sten med den södra delen i souterräng. Kyrkan består av ett långhus med rundade kortsidor, ursprungligen utrymme för sakristia under koret samt torn i norr. Kyrkan är uppförd av gråsten och tegel. De vita fasaderna är spritputsade med markerade hörnpilastrar, kraftigt profilerad taklist och dekorativt utformade dörromfattningar i slätputs. I söder avslutas korabsiden med ett rakt parti omgiven av pilastrar som bär upp en fronton. Sockeln är spritputsad och gråmålad. Långhuset täcks av ett relativt flackt sadeltak som är täckt med svartmålad skivtäckt plåt. Tornhuven är täckt med samma material och avslutas upptill med en rödmålad öppen åttkantig lanternin. Fönsteröppningarna är rundbågiga och symmetriskt placerade. De mörkgrönt målade träfönstren består av en rundbågig karm med mitt- och tvärposter med sex bågar. En horisontell list löper runt fasaden i fönstrens nederkant och är liksom fönsterblecken täckta av en svartmålad plåt. Huvudingången är via tornet i norr. Centralt placerade på östra och västra långsidorna finns även ingångar. Portarna är tillkomna 1924 och nytillverkades då med de ursprungliga portarna som förebild. De äldre portarna finns kvar som innerdörrar. Omfattningarna består av pilastrar med ett däröver liggande lunettfönster omgivet av ett dekorativt "lyrmönster" i putsen. Den norra porten har samma utformning men istället för lunettfönster finns en kalkstenstavla med följande inskription; "I Det Tionde Året Af Konung CARL XIV JOHANS Regering Bygdes Wäderstads och Harstads Församlingar Detta Herrans Hus OSCAR FREDRIK Benämndt." Till den f d sakristian i söder finns en utvändigt järnplåtsförsedd enkeldörr samt stickbågiga fönsteröppningar med grönmålade småspröjsade fönsterrutor.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt med ett äldre trägolv med breda lackade brädor. Väggarna är vitputsade liksom takets tunnvalv, som avslutas nedåt med en kraftigt profilerad list. Den västra ingången är igenmurad, medan den östra har kvar originaldörrarna som innerdörrar. Mot norr finns innerdörrar till den passage till vapenhuset, som bildats genom läktarunderbyggnaderna. Dörrarna, som sannolikt tillkom vid ombyggnaden 1990, är laserade i grågrönt med glasade övre partier. Innanfönstren är målade i grågrönt och består av sex sidohängda öppningsbara träbågar med glas i blyspröjs. Bänkinredningen är i fyra kvarter. De bakre bänkraderna är borttagna och läktarpelarna "svävar fritt". Bänkarna, som ursprungligen var öppna, tillkom i slutet av 1800-talet och ombyggdes till slutna vid renoveringen 1949-53. Trägolvet i bänkkvarteren härstammar sannolikt också från 1800-talets senare del. Predikstolen är placerad på den östra långsidan och tillhör originalinredningen. Den har en femsidig korg med tillhörande ryggstycke, baldakin och trappa. Den är målad i grå toner med rik förgyllning. Vid den västra igenmurade ingången är en medeltida dopfunt av kalksten uppställd. Den påträffades på kyrkogården 1926 och lär ha placerats där vid uppförandet av nya kyrkan.
Läktaren i väster bärs upp av grågrönmålade kannelerade kvadratiska pelare med kraftiga kapitäl. Läktarbarriären har liggande speglar med förgyllda profilerade lister som avdelas av pilastrar. Det runda mittstycket har ett målat motiv med en lyra, som eventuellt kan vara originalmålning. Läktarunderbyggnaden har en vitputsad vägg mot kyrkorummet med en gråmålad enkeldörr på den östra sidan. Den östra sidan är inredd till sakristia och den västra till väntrum med WC och kapprum. Dörren mellan det ursprungliga långhuset och vapenhuset består av en äldre dubbeldörr med profilerade speglar, som är målad i grå toner. Läktaren nås via en trappa i vapenhusets östra del. Från läktarhallen finns originaldörrarna bevarade, vilka är gråmålade. På orgelläktaren ligger ett äldre obehandlat brädgolv, som sannolikt är det ursprungliga golvet. På den östra sidan är de ursprungliga gradängerna och läktarbänkarna bevarade i sin helhet. Mellan orgelns främre hörn och läktarbarriären finns även en ursprunglig lucka eller dörr. Orgeln tillkom 1861 och är byggd av Marcussen & Son. Fasaden är målad i ljusa grå toner med förgyllning.
Koret, som ligger två trappsteg högre än långhuset, har en halvrund utformning. Vägglivet är något indraget mot långhuset. Golv, väggar och tak har samma utformning och materialbehandling som långhuset, med undantag av att taket avslutas mot söder som ett hjälmvalv. I väster och öster finns korbänkar, som tillkom vid renoveringen 1949-53. Altaret, som sannolikt är originalaltaret, är uppfört av trä och målat i enkel grå marmorimitation. Altaruppsatsen, som även tillhör den ursprungliga inredningen är byggd över trappan ner till den f d sakristian och består av ett par kolonner, som även illusoriskt är avmålade på den bakomliggande väggen, som bär upp en tempelgavel. Den är målad i mörkgrön marmorimitation med förgyllda joniska kapitäl. Som altarprydnad var ursprungligen ett kors, som nu förvaras i tornet. Altartavlan tillkom vid renoveringen 1949-53 och är målad av konstnären Einar Forseth. Altarringen är oval och följer korväggarnas form. Den tillhör originalinredningen och består av en gulmålad slätpanel med ett mittparti med en målad förgylld kalk, som överensstämmer med läktarbarriärens dekorativa mittstycke och kan vara originalmålningen. I koret finns två dopfuntar av kalksten, vilka är överflyttade från de rivna medeltida kyrkorna. De är sannolikt tillverkade i Michaels Hackes verkstad i Skänninge och är daterade Anno 1660 2 ianua respektive Anno 1660 9 ianua. Nummertavlorna är ovala och tillhör sannolikt den ursprungliga inredningen. De placerades på sin nuvarande fotställning 1949-53.
Under och bakom altaruppsatsen går trappan till f d sakristian som var belägen i souterrängvåning. Där är nu förråd. Trappans södra sida är inklädd med en ursprunglig slät panel, som är gråmålad. Dörren vid trappans nedre steg är en äldre dörr med liggande grå panel, som på insidan är klädd med järnplåtar. Den f d sakristian är försedd med tegelgolv, äldre brädtak och vitputsade väggar. I källarvåningen finns även fler utrymmen, som bl a utnyttjas som förråd.
Vapenhuset har ett inbyggt vindfång, som tillkom 1990, med vitlaserade väggar och fönster med antikglas i blyspröjs. Ytterdörren mot norr och dörren mot långhuset är sannolikt originaldörrarna från kyrkans uppförande. Vapenhusets golv består av lackade brädor. Väggarna är vitputsade och taket är ett äldre brädtak som grålaserats. I väster och öster finns rundbågiga enkeldörrar med snedställd panel, som tillkom vid renoveringen 1990. I de halvrunda byggnadskropparna som bildas mellan torn och långhus har spiraltrappor till tornet funnits. Den östra är bevarad och utgörs av en mycket smäcker spiraltrappa med svarvade räcken. Den västra trappan borttogs vid ombyggnaden 1990 och utrymmet används idag som förråd. Fönstren saknar innanfönster.
Tornet nås via spiraltrappan i vapenhusets östra del. Första våningen består av en rymlig läktarhall med ett lackat äldre brädgolv och putsade väggar. Ingången till orgelläktaren finns i söder och består av ett par "extra dörrar" utanför de ursprungliga. En trätrappa förbinder första och andra våningen. Golvet består av mycket breda obehandlade brädor, putsade och ofärgade väggar samt ett oxögefönster mot norr, som saknar innanfönster. Här förvaras en del äldre inventarier, däribland altaruppsatsens ursprungliga förgyllda kors och en 1600-talspredikstol med bevarad originalmålning. Däröver finns klockvåningen med en ursprunglig och intakt klockbockskonstruktion. Luckorna är äldre med järnsmidesdetaljer och de öppnas fortfarande manuellt. Kyrkan har tre klockor.
Fasadkulör (2005): Vit
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:
KYRKOBYGGNADEN
Väderstads medeltida kyrka var belägen vid den f d prästgården ca 600 meter sydöst om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan var uppförd av kalksten med rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor. Ett torn i väster hörde antingen till den ursprungliga anläggningen eller tillbyggdes kort därefter. Harstads kyrka var även en medeltida stenkyrka, enligt en anteckning uppförd 1233. Den var belägen en dryg kilometer sydväst om den nuvarande kyrkan. Kyrkorna revs 1827 respektive 1826, då en ny gemensam kyrka uppfördes för de båda församlingarna. Kalkstenen lär enligt uppgift ha bränts till kalk och använts vid uppförandet av den nya kyrkan. Båda kyrkplatserna består idag av ödekyrkogårdar.
Redan vid en biskopsvisitation 1784 konstaterade biskop Uno von Troil att båda kyrkorna var för små för den växande befolkningen. Väderstads kyrka var dessutom helt förfallen. Först 1818 togs beslut att en ny gemensam kyrka skulle byggas för Väderstads och Harstads församlingar. Länsbyggmästare Johan Holmberg upprättade ritningar till en ny kyrkobyggnad, vilka sedan omarbetades något av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet avseende tornets utformning och predikstolens placering. Blom Carlsson (1799-1868) har ritat en rad kyrkor och profan bebyggelse i en enkel sparsmakad nyklassicism.
Kyrkan uppfördes ungefär mittemellan de gamla kyrkplatserna vid en vägkorsning på Harstads dåvarande sockenmark. Det var mycket problem under byggprocessen och den anlitade byggmästaren Thunström fullföljde aldrig sitt uppdrag. Thunström var även inblandad i andra samtida problemfyllda kyrkobyggen, bl a Adelövs kyrka i Småland som invigdes 1836. Länsbyggmästare Johan Holmberg övertalades att slutföra byggnationen av Väderstad kyrka och 1840 kunde den invigas. Församlingen hade redan 1827 ansökt om att få sätta upp en inskriptionstavla med följande text; "På det Nionde Året af Konung Carl XIV Johans Lugna Regering Uppförde Wäderstads och Harstads Församlingar Detta Tempel Efter Forntidens Benämning Haristada kyrka 1827". Förslaget godkändes tydligen inte för kyrkans namn blev Oscar Fredrik efter kronprins Oscar, som var hertig av Östergötland.
Kyrkan orienterades i nord-sydlig riktning, så att huvudingången via tornet förlades mot landsvägen. Kyrkan fick ett tidstypiskt utseende i nyklassicism med vita fasader med stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och ingångar centralt på såväl västra som östra långsidorna. Även taket försågs med ett tidstypiskt flackt sadeltak. Vissa detaljer skiljer sig dock från den dominerande stilutformningen, som t ex grundplanens rundade hörn och tornets avslutning. Även interiören utformades efter tidens arkitekturideal och nya krav på liturgin, som t ex ett ljust och luftigt kyrkorum. På de ursprungliga ritningarna hade kyrkorummet försetts med en altarpredikstol, vilket dock ändrades under den långa byggnadstiden. Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Idag finns endast få altarpredikstolar bevarade i Östergötland, en av dem i Björsäters kyrka. År 1831 inköptes den gamla orgeln från S:t Pers kyrka i Vadstena, den ersattes 1861 av en ny orgel, byggd av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Son.
Kyrkans interiör har under årens lopp förändrats kontinuerligt. I slutet av 1800-talet försågs kyrkan med nya öppna bänkar, som sannolikt målades i en ekimitation. Arkitekten Johannes Dahl i Tranås ansvarade för en större renovering som utfördes mellan åren 1949 och 1953. De öppna bänkarna inbyggdes till slutna kvarter och den västra ingången igenmurades. Riksantikvarieämbetet hade slentrianmässigt tillåtit byte av öppna bänkar till slutna under 1900-talets första decennier, men hade vid den här tiden börjat motsätta sig det, då de börjat inse att även det sena 1800-talets inredningsdetaljer hade ett kulturhistoriskt värde. Inför Dahls förslag till renovering yttrar de sig dock; "Ombyggnad av bänkarna, varvid de förses med luckor, tillstyrkes livligt." Sakristian flyttades upp från sin ursprungliga plats under koret. "Prästen klagar över att den är kall och fuktig". En sakristia inreddes i nyuppförda läktarunderbyggnader. Det för 1800-talets kyrkorum så tidstypiska korset som altarprydnad ersattes av en altartavla, målad av konstnären Einar Forseth. Han fick även i uppdrag att färgsätta hela kyrkorummet med utgångspunkt från den nymålade altartavlan.
Nästa stora förändring utfördes vid en ombyggnad 1990 efter ritningar av arkitekt Uno Söderberg, då bl a läktarunderbyggnaderna förändrades. Det största ingreppet skedde i vapenhuset, där den västra av de mycket speciella spiraltrapporna borttogs.
År 1200-1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten, gotländskt arbete.
År 1660 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av kalksten, daterad 2 januari 1660. Ursprungligen från Harstads kyrka
År 1674 Fast inredning - predikstol
Predikstol, tillverkad av Henrik Werner i Östra Tollstad, förvaras i tornkammaren.
Konstnär - Bildhuggare: Henrik Werner
År 1705 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklocka gjuten i Norrköping.
År 1760-1770 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1786 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten av A Billsten, Norrköping.
Klockgjutare: Anders Billsten
År 1828-1830 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan i sin helhet med rektangulärt långhus med rundat korutsprång i söder, innehållande sakristia samt torn i norr. Ritningar av länsbyggmästare Johan Holmberg, korrigeringar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, Överintendentsämbetet. Byggmästare Thunström, Linköping.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
Byggmästare: Johan Holmberg
År 1828-1830 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, Överintendentsämbetet.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
År 1828-1837 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Sakristia under läktaren.
Arkitekt: Carl Gustaf Blom-Carlsson
Byggmästare: Johan Holmberg
Arkitekt: Johan Holmberg
År 1831 Fast inredning - orgel
En orgel från Vadstena stadskyrka, byggd 1770 inköptes 1831, ersattes av en ny 1861.
År 1840 Invigning
Invigning 6 september av biskop Johan Jacob Hedrén
År 1861 Fast inredning - orgel
Den äldre orgeln ersattes av en ny orgel byggd av Marcussen & Son.
År 1875-1899 Teknisk installation - värme
Teknisk installation - kaminer.
År 1949-1953 Teknisk installation - el
Kaminerna ersattes av varmvattenledning med pannrum i f d sakristian. Elektrisk belysning.
År 1949-1953 Teknisk installation - värme
Kaminerna ersattes av varmvattenledning med pannrum i f d sakristian. Elektrisk belysning.
År 1949-1953 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Sakristian flyttades och placerade i en nyuppförd läktarunderbyggnad, där även sammanträdesrum inreddes. Pannrum i f d sakristian. Koret utvidgades och golvet av breda furuplankor omlades. Ny sluten bänkinredning, där delar av den öppna bänkinredning från 1800-talets slut ingick. Nya korbänkar. Västra ingången igenmurades från insidan. Nya innanfönster med blyspröjsning i likhet med korfönstret. Nummertavlorna placerades på fot. Ommålning efter förslag av Einar Forseth. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås. (BR, SvK)
Konstnär: Einar Forseth
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1949-1953 Underhåll - exteriör
Ommålning av snickerier m m. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås.
Arkitekt: Johannes Dahl
År 1953 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla, målad av Einar Forseth, ersatte det ursprungliga korset.
Konstnär: Einar Forseth
År 1970-1971 Underhåll - exteriör
Putslagning och avfärgning. Ingenjör Erik Persson, Johannes Dahls Arkitektkontor, Tranås
År 1970 Underhåll
Orgeln rengjordes, Bröderna Moberg, Sandviken.
År 1970-1971 Underhåll - interiör
Målning av tak och snickerier i samma kulörer som tidigare. Ingenjör Erik Persson, Johannes Dahl Arkitektkontor, Tranås.
År 1987 Underhåll - exteriör
Yttertaket målades och sågs över.
År 2000-2001 Underhåll - exteriör
Taken omlades med galvaniserad och betad plåt enligt tidigare utförande med skivtäckning, skorstenen vid koret togs bort, trädetaljer lagades på lanterninen och målades i engelskt rött, lanterninens koppartak lagades. Dörrar och fönster målades enligt en äldre färgsättning i linoljefärg i kromoxidgrönt. Även gravkapellets tak omlades med galvaniserad plåt. ATRIO arkitekter Västervik.
VÄDERSTADS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Väderstads församling Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län 2005.
Cnattingius, B: Väderstads kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1970.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Cnattingius, Bengt, Väderstads kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1970.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5 Östergötland, Sveriges Kyrkor,
Riksantikvarieämbetet.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948
Unnerbäck, Axel, Utsikt från Väderstads kyrka. Ingår i Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 17-18
1989.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin