Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Korsberga kyrka ligger på en gruskulle mellan Kåkindslätten och Hökensås. Nedanför kullen är komministerbostället, gården Stommen och en ny kyrkogård med bårhus och församlingshem. Dagens samhälle ligger kring den nu nedlagda järnvägen i norr.
KYRKOANLÄGGNINGEN - En träkyrka har funnits på platsen sedan medeltid. Kyrkogården begränsas av stödmurar längs kullens sidor. I dessa är tre öppningar från 1841 med grindstolpar och smidesgrindar. Kyrkogården har 1800-talskaraktär och genomlöps av ett antal raka grusgångar som inramar gravkvarter. Flera gravar har stenramar eller järnkedjor. I söder är en inklädd klockstapel från slutet av 1600-talet, i vilken hänger en tidigmedeltida lillklocka.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nuvarande timrade kyrkan från 1696 är del av en byggnadstradition som präglar landskapets skogsbygder. I norr är den föregående kyrkans senmedeltida murade sakristia bevarad. Denna har kalkmålningar som tillskrivs mäster Amund. Exteriören är, med undantag av fönstren och en vitmålad panel, föga förändrad och har ett tidstypiskt kor med tresidig avslutning. Taken är spåntäckta. Under 1800-talet tillkom vapenhuset och interiören fick sin nuvarande enkla och ljusa prägel med välvt tak. Kvar från tidigt 1700-tal är predikstolen och altaruppsatsen med sitt urverk från 1826. Den i landskapet flitige kyrkorestauratören Axel Forssén försökte 1946 återge kyrkorummet något av dess barockkaraktär genom införandet av en sluten bänkinredning, nytt altare, altarring och läktarbröst. Huvudbaneren som tillhörde den en gång så talrika "Korsbergaadeln" sattes åter upp och deras separata gravkammare iordningställdes. En porträttgravsten inlades i koret. Orgeln är från 1964 med en äldre, klassicerande fasad. Tre träskulpturer, järnbeslagen sakristidörr och primklocka är medeltida.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrka, komministerboställe och bårhus utgör en samlad kyrkomiljö.
- Kyrkans exteriör är en representant för 1600-talets timmerkyrkor.
- Takens karaktäristiska spåntäckning.
- Medeltida sakristia med målningar av mäster Amund.
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiören präglas av olika epokers tillägg, ombyggnader och restaureringar. - Predikstol, altaruppsats och begravningsvapen i barock.
- Gravkammare under golven och porträttgravsten.
- Medeltida träskulptur, dörr och klockor.
- Kyrkogård med kallmur, grindstolpar, smidesgrindar, grusgångar, stenramsgravar, klockstapel och bårhus.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
KORSBERGA KYRKA - Den timrade salkyrkan från 1696 består av ett långhus utan markerad korövergång. Koret har åt öster en tresidig avslutning. I väster är ett vapenhus från 1823 och norr om koret en murad sakristia från medeltid.
FASAD - Långhus och vapenhus är klätt med en stående lockpanel som härrör från renoveringen 1855. Långhusets utskjutande knutar är även fodrade. På långsidorna finns ett par försträvningar. Panelen är bemålad med vit linoljefärg. Brädfodring kring fönster och dörrar är målad med grå oljefärg. Sakristian är försedd med vitkalkad spritputs. Socklarna består av murad granit.
PORT - Vapenhusets västport är en rak pardörr i ek från 1950. Denna är försedd med flera små fyllningar. Över porten sitter en sentida armatur.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren tillkom 1855 och ytterbågarna härrör sannolikt från denna tid. De har handblåsta glas och några av dem har beslag. Fönstren har sex rutor vardera, samt två i lunetten. Spröjsen är av trä. Fönstren är ej öppningsbara och har grå bemålning. Solbänk och foder är i trä, lunetten kröns dock av en grå plåt. På långhusets västgavel sitter under taket två lunetter som flankerar vapenhuset. Dessa är likaså träspröjsade och har åtta rutor. I västgaveln är två lunetter med enkla lufter och åtta rutor i träspröjs. Vapenhuset har ett litet kvadratiskt fönster med fyra rutor i träspröjs. Sakristian har ett rektangulärt fönster i en korgbågig smyg. Dennas omfattning är slätputsad och solbänken är gråmålad. Fönstret har två lufter och nio rutor med träspröjs. Det är grått och av äldre datum. I sakristians gavelröste är en liten rektangulär glugg till en kammare.
TAK - Långhuset täcks av ett högt valmat sadeltak. På ändarna sitter kors. Sakristian har ett likaså brant sadeltak med svartmålade vindskivor av trä. Vapenhuset har ett flackare sadeltak med svarta vindskivor. Taken täcks av kluvna spån. Häng- och stuprännor är av kopparplåt.
KORSBERGA KYRKA - Den timrade salkyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett korparti. Koret ligger ett trappsteg högre och har en tresidig avslutning åt öster. Norr om koret är en kvadratisk sakristia. I väster är ett närmast kvadratiskt vapenhus. Kyrkorummets karaktär är ljus och enkel med vitmålade väggar och gråmålade fönster, foder och försträvningar. Träarbetena i bondbarock utgör den enda påfallande utsmyckningen i den lugna övervägande nyklassicistiska atmosfären.
LÅNGHUS - Långhuset är rektangulärt med fyra fönsteraxlar och ingång i väster genom vapenhuset. Över ingången är en orgelläktare, under vilken i norr och söder är smala inbyggda trappor med skåp. Under läktaren har år 1990 de två bakre bänkraderna borttagits för att ge plats åt två låga textilskåp, som är bemålade i överrensstämmelse med bänkinredningen. På sydsidan sitter på en bänkrygg en i ett träfodral inbyggd liten manöverpulpet. Långhuset indelas av en mittgång, över vilken hänger tre mässingskronor. På den norra långsidan har två bänkrader tagits bort i den östra delen. Detta skedde år 2000 för att bereda plats för en utrymningsväg genom det östligaste långhusfönstret. Upp till detta leder en trätrappa som är täckmålad i rödbrunt. Bänkradernas dörrar är sparade, vilket gör att mittgångens rumsbildande egenskaper ej bryts. På nordsidan är längst österut predikstolen som inramas i söder av två kortare bänkrader.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade brädor och lades 1950. I bänkkvarteren är golvet högre och här är brädorna täckmålade i rödbrunt. I mittgången är två luckor till gravkamrar.
VÄGG - Timmerväggarna är slätputsade och målade med en gräddvit oljefärg. Upp till bänkhöjd är väggarna i bänkkvarteren klädda med en liggande träpanel som är målade i rödbrunt. På respektive långsida är ett par försträvningar. Några av dem stöttar taksprånget. Genom väggarna löper även två vitmålade dragjärn i höjd med taklisten. Trappornas skärmväggar är av stående vitmålad brädpanel. På sydväggen sitter två huvudbanér, varav det västra är något mindre och har en trästång. På nordväggen sitter en trärelief förestållande Sankt Göran och draken, sannolikt är den från sent 1800-tal. Längst västerut är två tennlampetter. På väggarna finns även två smala högtalare.
PORT - Till vapenhuset är en rak pardörr, sannolikt från 1950. Den har åtta utanpåliggande speglar som är strukturmålade. Porten är i övrigt laserad i brunt medan fodret är gråmålat.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i likaså rundbågade öppningar med breda träfoder med handsmidda spik. Fönstren har T-post med en krönande lunett. Såväl inner- som ytterfönster har bara två lufter och är ej öppningsbara. Innerfönstret har blyspröjsat antikglas i olika kulörer. De sitter i fält med nio i varje inramade av träspröjs. Fönstren har sex sådana fält, bortsett från lunetterna som har två med sex rutor vardera. På västgaveln är i höjd med läktaren två lunettfönster med samma foder. Innanfönstren är senare och har en luft. Ytterfönstren har åtta rutor med träspröjs.
TAK - Taket utgörs av ett tunnvalv från 1896. Den nuvarande slätsponten härrör från 1950 och täcks av en gräddvit oljefärg. Valvet har ett långt utskjutet anfang. Den profilerade taklisten ä marmorerad. Taket under läktaren är ett vitt ursprungligt brädtak med tre sentida armaturer.
KOR - Koret har tre fönster, ett i söder och två på sidorna som flankerar altaret. Längs sydväggen och nordväggen är två herrskapsbänkar. Framför den norra står en cirkulär smidd ljusbärare. Framför den södra är ett mörkbrunt piano och dopfunten. Framför långhusets södra bänkkvarter står en omålad ambo av trä. Över koret hänger en mässingskrona. Mellan trappan till predikstolen och herrskapsbänken är i norr en ingång till sakristian.
GOLV - Som långhus. I golvets södra del är en porträttgravhäll i relief över Markus Börjesson Papegoja, död 1647, och hans hustru Brita Lilliehöök. I norr är en trälucka ned till släkten Papegojas gravkor.
VÄGG - Som långhus. På sydväggen sitter fem anvapen. Vid sidan av det sydöstra fönstret är en nummertavla. På nordväggen hänger över sakristians dörr en primklocka med ett klockgjutarmärke ingjutet. Över den norra herrskapsbänken är en medeltida madonna flankerad av två andra medeltida träskulpturer, bl.a. ett krucifix. Altaret flankeras av två mässingslampetter.
INNERDÖRR - Dörren till sakristian sitter i en rektangulär öppning med ett brett gråmålat träfoder. Den sannolikt medeltida örren består av liggande järnlameller med beslag och nitar. Den har dörring och en låsplatta med bladornament. På insidan är den vitmålad och har ett utanpåliggande lås.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus. Det är valmat över korets tresidiga avslutning. På långsidorna finns vid taklisten några vita strålkastare från 1990.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är fristående från väggen och ligger två trappsteg högre än korgolvet. Dess väggar är klädda med träskivor som laserats i rödbrunt. På framsidan är kopplade kolonetter på var sin sida. Dessa bär en blågrå marmorering på beige bakgrund. Altaret härrör från 1950 och är ritat av Axel Forssén.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett enkelt verk i bondbarock, skänkt 1716 av Bengt Lilliehök och Brita Hårdh, vilket predellans kartusch berättar. Två kolonetter med kompositakapitäl inramar ett mittfält med en kalvariegrupp och två kerubansikten. Det enkelt skulpterade överstycket inramar en urtavla och tillkom 1826. Över kapitälen, liksom på sidorna, står de fyra evangelisterna.
ALTARRING - Altarringen ritades av Axel Forssén 1947. Den står ett par meter från väggen och är fyrsidig med avfasade spegelförsedda hörn. Speglarna är marmorerade som bänkdörrarnas. Sidorna är genombrutna och försedda med svarvade balusterdockor. Färgtonen är ljust grön, knäfall och armstöd stoppade och klädda med ljusrött tyg. Golvnivån inom ringen är ett trappsteg högre än korgolvet.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen med sitt sexsidiga ljudtak är ett återhållsamt arbete i barock, skänkt 1712 av överste Sven Tranhielm och hans maka Christina Papegoja. Bildhuggaren är med all sannolikhet Johan Ullberg d.ä. Korgen bärs upp av en cuppaformad bas med en sexsidig fot målad i mörk ton. Korgen nederdel har en list med genombruten akantus, nedtill försedd med akantusgirlander och druvklasar. Korgens hörn accentueras med vridna kolonner med kompositakapitäl. Dessa inramar rundbågiga fält med skulpturer av de fyra evangelisterna och Frälsaren. Över varje fält är ett kerubansikte och namnrutor. Det profilerade krönpartiet bärs på hörnen upp av voluter. På krönet sitter ett bokstöd uppburet av ett kerubansikte, samt ett timglas, skänkt 1658. Golvet i korgen är ett målat brädgolv, sannolikt i original. Trappan med sitt räcke med svarvade dockor är senare. Mellan trappan och korgen är en liten skärm med den fjärde evangelisten. Från det samtida ljudtaket svävar en förgylld duva. Nedtill pryds kanterna på ljudtaket av en liten akantusgirland. Det platta krönet pryds på sidorna av en genombruten samlad akantusornamentik som inramas av voluter med band. Åt söder är det Tranhielmska och Papegojska vapnet med en rikare akantusinramning. På hörnen står små keruber. Korgens kulör domineras av en matt brun ton, medan ljudtaket domineras av svart. BÄNKINREDNING - Den nuvarande bänkinredningen tillkom 1950 med några av de ursprungliga bänkgavlarna som förlagor. Bänkkvarteren är slutna och har på sydsidan 15 och på nordsidan 13 och ½ rad. Dessa går ända intill väggen. Ryggarna är lutande och försedda med bokstöd och små järnkrokar. På golvet är fotstöd. Sitsarna är av trä med lösa dynor. Under sitsarna är radiatorer. Bänkradernas dörrar är försedda med speglar vilka har en blågrön marmorering. Mot kor och utrymme under läktaren är skärmar med likadana speglar. Gavlarna har utanpåliggande speglar med en annan strukturmålning. I övrigt är dörrar och gavlar laserade i en ljus grön färg. Invändigt är bänkkvarteren täckmålade i en rödbrun kulör. Korets herrskapsbänkar är i samma utförande och sitter ihop med långhusets kvarter, i norr medelst en skärmvägg med dörr mittför sakristian.
LÄKTARE - Den sannolikt ursprungliga läktaren gör en svag och utdragen utkragning med raka sidor, vilket gör att den nästan borde kallas för tresidig. Utkragningen tillkom 1925 i samband med införskaffandet av ny orgel. Läktaren bärs upp av fyra gråmålade pelare, med avfasade hörn, på var sin sida om mittgången. De västra ansluter till trapparnas skärmväggar. Läktarbröstet är försett med rektangulära speglar som har en blågrå marmorering mot beige bakgrund. Även i övrigt är läktaren marmorerad fast mot en mörkare bakgrund. Bröstet kröns av ett gråmålat järnräcke från 1990. Bröstets mittparti är genombrutet av ett. Trapporna upp till läktaren är av trä och omålade, trappräckena likadana. Kring uppgången i norr är ett vitmålat trästaket med spjälor som korsar varann diagonalt. Uppgången i söder har en enkel vitmålad träskärm utan genombrytningar. Golvet består av gråmålade brädor. På den norra sidan står en enkel lös och gråmålad träbänk utan rygg. Denna härrör säkerligen från 1800-talet och kan ha utgjort en del av bänkinredningen på läktaren.
ORGEL - Orgeln är tillverkad av Nordfors & Co. i Lidköping 1964 och har 15 stämmor, två manualer och pedal. Spelbordet av ljust trä är inbyggt i en äldre fasad i klassicistisk stil. Denna torde härröra från den första orgeln på platsen från 1854 och ombyggdes 1924 vid installerandet av ett verk av Olof Hammarberg. Två högre rektangulära pipfält krönta av lyror, flankerar ett mindre rundbågigt inramat av pilastrar och två ännu mindre fält. Mittpartiet kröns av två voluter. I läktarbröstningen är ett ryggpositiv från 1964 ritat av Adolf Niklasson i en stil som ansluter till den äldre fasaden. Två höga pipfält inramar ett lägre rundbågigt. Färgerna är ljusa: beige, gräddvitt, ljusblått och guld. Flera partier är svagt marmorerade.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten från 1950 är i trä och har en rund cuppa på en åttasidig fot med karnisform. Cuppan har en relief med en urna omgiven av palmblad medan foten har utskurna blommor. Färgen är blågrön.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan från 1950 är rektangulär med vit bakgrund och ramar med genombrutna bladdekorationer i barockimitation. Bemålningen utgörs av blått och grönt.
MADONNA - Den tronande madonnan i trä har rester av ursprunglig bemålning. Den är av Viklautyp och torde vara tillverkad av en fransk mästare i början på 1200-talet. Madonnan, som mist sina händer och sitt barn, sitter i ett senare gotiskt helgonskåp med ursprunglig bemålning och överstycke i masverk. Det har haft dörrar och hör sannolikt samman med den apostlabild som nämns nedan.
KRUCIFIX - Det sannolikt högmedeltida krucifixet med den lidande Kristus är snidat i ek och saknar armar samt kors.
APOSTLABILD - Den i björk snidade apostlabilden är skäggprydd och bär en bok. Figuren har rester av ursprunglig bemålning och är sannolikt från 1400-talet. Den skall ha en relikgömma i hjässan.
HUVUDBANER OCH ANVAPEN - Alla är helt snidade i trä och har kvar fragmentarisk ursprunglig bemålning. Papegojas baner sitter på sin ursprungliga bärstång. Skölden visar en papegoja som sitter på en stock. Skölden kröns av en hjälm. Lars Leijonvalls baner är det största och återger ett lejon stående på en mur med en spikklubba. Skölden kröns av en stor hjälm och inramas av stora illa åtgångna akantusrullar. Nedtill sitter en svårt flagnad texttavla där dock dödsåret 1697 kan skönjas. Tre likartade anvapen över medlemmar av släkten Feltstierna från 1680-talet. Skölden återger sju stående band i rött och silver krönta av ett fält med tre stjärnor. De omges av en rikt genombruten akantusornamentik och kröns av hjälmar, varav två av sköldarna har mist sina. Nedtill är små textrutor. Ett anvapen med försvunnen text återger Papegojas vapen och ett likartat har en sköld som uppvisar det Hårdska vapnet, ett oxhuvud.
VAPENHUS - Det närmast kvadratiska vapenhuset har ingång i väster, långhusport i öster och fönster i söder. Rummet delas av en mellanvägg från 1990, innanför vilken inrymts toalett och förråd med elskåp. Portarna i väst och öst är från restaureringen 1950 och dörrarna från 1990. Vid västportalen står ett bokbord. Längs sydväggen står en gråmålad äldre bänk som torde härröra från den öppna bänkinredning som tillkom 1896. Golv och tak sluttar svagt åt väster.
GOLV - Golvet täcks av fernissade brädor.
VÄGG - Väggarna är klädda med ursprunglig bred stående pärlspont. Mellanväggens pärlspont är smalare. Längs golvet är en gråmålad list. På sydväggen hänger en stor snidad kerub med rester av ursprunglig bemålning. Bredvid denna är låset från en troligen medeltida trädörr. Söder om västportalen hänger ett trärent och mycket illa medfaret huvudbanér över Johan Gyllenstorm, med en borg på skölden. Söder om långhusportalen är en texttavla från ett huvudbanér över Bengt Brynte Papegoja, död 1675.
PORTAR OCH DÖRRAR - I väster är en rak pardörr med utanpåliggande fyllningar som är strukturmålade och sex till antalet. Färgen är samma som på porten in till långhuset. Utförandet är likadant på de två enkla dörrarna i norr som leder till toalett och förråd.
TAK - Det ursprungliga tredingtaket skyms till 1/3 av toalett och förråd. Det är klätt med samma breda pärlspont som väggarna. I taket hänger en äldre armatur av glas.
FÖNSTER - Det lilla ursprungliga kvadratiska fönstret har enkel öppningsbar luft med fyra rutor i träspröjs. Fodret är brett och gråmålat.
SAKRISTIA - Sakristian är kvadratisk och har i söder en rundbågig passage genom muren till koret. I öster är ett fönster med ett skrivbord och i väster är ett tygklätt altare och en kista. I taket hänger ett litet rökelsekar i malm, med medeltida ursprung.
GOLV - Golvet består av grova fernissade plank med handsmidda spik.
VÄGG - Väggarna är försedda med en ursprunglig kvastad puts på vilken anbringats kalkmålningar omkring 1490, troligen av mäster Amund. Målningarna som fortsätter i tunnvalvet är fragmentariska. Målningarna har karaktär av en bildserie som läses från vänster. På västväggen är en riddare som knäfaller med sitt svärd, medan hans häst står under ett träd. Bakom honom är en man och ännu ett träd. I norr är en stor rosenkrans med Gud Fader och jungfru Maria. Framför denna är ännu en figur. Målningen har tolkats som att riddaren ber Gud och Maria om hjälp emedan han hotas av fiender. Valvet delas på mitten av en bård. I midjehöjd går även en bård längs väggarna.
INNERDÖRR - Behandlas under kor.
FÖNSTER - I en djup stickbågig smyg med ett grovt järngaller sitter ett rektangulärt äldre tvåglasfönster av trä. Detta har två lufter och nio rutor. Det är liksom gallret grått.
TAK - Taket är lågt och tunnvälvt i samma utförande som väggarna.
GRAVKAMRAR - Under korgolvets norra del är Papegojas gravkor med en bevarad stentrappa. Kammaren är murad och har åtta kistor staplade på varann. Alla är av trä och några av dem har kvar sin svarta tygklädsel. En har en gavel prydd med det snidade familjevapnet i förgyllning. En av kistornas botten har gått ur på grund av att överliggande kista tippat. I övrigt är kistorna och kammaren i gott skick. Via ett hål i trappans mur ser man in i Hammarhielmska gravkammaren som likaså är murad och ligger längst fram under mittgången. Här står sex träkistor staplade på varann. De är alla i gott skick och en av dem har bevarad bemålning. I mittgångens golv finns ytterligare två luckor ned till murade gravkamrar. Det är det Ridderfeltska gravkoret och det Felstiernska längst i väster. I det förra står fem träkistor staplade på varann och i det senare två stycken som härrör från det Hammarhielmska emedan familjen Feltstierna fick en ny gravkammare på kyrkogården på 1840-talet.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, Krypta
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Om den första kyrkan på platsen kan föga mer sägas än att den troligen uppfördes under 1200-talet i trä och någon gång under medeltiden försågs med den murade sakristia som ännu står. 1664 byggdes ett nytt kor. I vilket fall var den gamla kyrkan uttjänt vid seklets slut och ersattes av dagens timrade salkyrka som stod klar 1696. Kyrkan var ursprungligen rödfärgad och hade sin ingång med vapenhus mitt på den södra långsidan. Den nuvarande läktaren härrör troligen från byggnadsåret. Bänkinredningen var sluten med dörrar. Även i koret fanns bänkar för adel och andra ståndspersoner i socknen. Sannolikt i samband med byggandet av den nya kyrkan tillkom de olika adelssläkternas murade gravkor under kyrkgolvet. Korsberga har liksom de övriga kyrkorna längs västra Vättern präglats av den under 1600- och 1700-talen mycket dominerande adeln. År 1754 fanns på väggarna hela 14 adliga begravningsvapen. Predikstolen skänktes 1712 av Sten Tranhielm och hans maka Christina Papegoja. Altaruppsatsen skänktes 1716 av Brita Hård. Under 1730-talet gjordes en del förändringar. Väggarna, det då platta taket, bänkarna och läktaren dekorerades av målarmästare Laurell från Kinnekulle. Ett dörrförsett skrank uppsattes mellan kor och långhus, liksom en herrskapsläktare över södra ingången, bekostad av familjerna Feltstierna och Ridderfelt.
På sockenstämma 1808 började den nya tidens klassicistiska smak att göra sig gällande. Beslut togs om rivande av vapenhus, korskrank och herrskapsläktare såsom varandes "gammalmodiga och vanställande". Dock fanns ännu stora reparationsbehov att åtgärda. Golvet byttes emedan det var risk att ramla ner i gravkoren. 1823 togs beslut om uppförande av ett vapenhus i väster varvid gavelns fönster skulle ändras. I övrigt hände ingenting eftersom besluten hela tiden revs upp. Det saknades såväl pengar som handlingskraft i socknen. Av den nye kyrkoherdens stora planer på nybyggnation blev till slut bara en reparation som genomfördes 1853-55. I tidens anda skulle interiören målas vit för att bli ljusare. Begravningsvapnen som motverkade detta togs bort och hamnade på vind och i stapel. De dekorerade timmerväggarna reveterades invändigt med puts till en slät yta som sedan vitmålades. Nya moderna rundbågiga fönster upptogs i väggarna. Även sakristians medeltidsmålningar doldes. Ytterväggarna fick en ny brädfodring - samma "som på nya skolhuset" - och vitmålades. En orgel införskaffades vid denna tid. Kyrkan miste med denna renovering mycket av sin karolinska karaktär, såväl exteriört som interiört.
Åren 1895 och 1896 skedde nästa stora ingrepp som ytterliggare kom att förta det lilla som fanns kvar av interiörens karolinska karaktär. Behoven av reparation var ansenliga, men man nöjde sig icke med detta. Golvet lades om och det platta brädtaket ersattes av ett tunnvalv. De slutna bänkarna togs bort såsom varandes "högst obeqväma och otidsenliga". De ersattes av en öppen bänkinredning som var mer i enlighet med tidens "nystilar". Denna hade en brun ådermålning som även applicerades på predikstol och altaruppsats. Väggarna förseddes med en kvadermålning. 1925 tillkom en ny orgel, varvid fasaden anpassades till den nya takhöjden.
Det nya utseendet var dock ej helt till fyllest för församlingen. Således togs beslut om en restaurering när nya reparationer stod för dörren 1946. Den i Västsverige flitige kyrkoarkitekten och restaureraren Axel Forssén anlitades för att man skulle återfå något av den ursprungliga interiören. Under restaureringen 1949-51 så slängdes sålunda de sena 1800-talsbänkarna ut och ersattes av en ny sluten bänkinredning som hade framställts med de ursprungliga bänkgavlarna som förlaga. Dagens golv lades in och gravhällen över Markus Börjesson Papegoja flyttades från sakristians yttervägg till korgolvet. Sydporten igensattes eftersom den var vanprydande och ändå bara nyttjades för att bära in ved till den sotande kamin som nu ersattes av elvärme. Forssén ritade nytt altare och altarring samt nya dörrar i vapenhuset. Läktarbröstet fick nya speglar. De olika gravkoren iordningställdes och fick nya luckor i golvet. Konservator Olle Hellström, Skara, återställde predikstol och altaruppsats till sina ursprungliga färger, tog fram sakristians målningar och konserverade de fram till dess undanstoppade begravningsvapnen och träskulpturerna, vilka nu åter fick en framträdande placering i kyrkorummet. År 1964 tillkom en ny orgel från Nordfors & Co. med ett ryggpositiv ritat av arkitekt Adolf Niklasson i Skara. 1989-90 genomgick kyrkan nya förändringar. I vapenhuset inreddes handikapptoalett och långhusets bakre bänkrader togs bort för att ge plats åt textilförvaring. Hela kyrkan genomgick målningsarbeten och predikstol samt altaruppsats konserverades ånyo av konservator Alf Hedman. År 2000 anordnades utrymningsväg i kyrkrummet.
År 1449-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Sakristia
År 1712 Fast inredning - predikstol
Skänkt av Sten Tranhielm och Christina Papegoja
Konstnär - Bildhuggare: Johan Ullberg d ä
År 1716 Fast inredning - altaruppsats
Skänkt av Brita Hårdh
År 1730-1740 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggar, tak, bänkar och läktare.
Konstnär - Dekormålare: Johan Laurell
År 1854 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Nils Ahlstrand
År 1895-1896 Fast inredning - bänkinredning
År 1895-1896 Underhåll - målningsarbete, interiör
Kvaderimitation på väggar.
År 1925 Fast inredning - orgel, orgelverk
Samtidig utvidgning av läktare och ombyggnad av orgelfasad.
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1949-1951 Konservatorsarbeten
Framtagning av ursprungliga färger på altaruppsats och predikstol. Konservering av begravningsvapen, skulpturer och kalkmålningar.
Konservator: Olle Hellström
År 1949-1951 Teknisk installation - el
Belysning och uppvärmning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1949-1951 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949-1951 Fast inredning - altare
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949-1951 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Axel Forssén
År 1949-1951 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Axel Forssén
År 1964 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ryggpositiv tillkommer.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1989-1990 Konservatorsarbeten
Altaruppsats och predikstol.
Konservator: Alf Hedman
År 1989-1990 Underhåll - målningsarbete
Exteriör och interiör.
År 1989-1990 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvarisk-topografiska arkivet
Västergötlands fornminnesförenings arkiv.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985..
Hernfjäll, Viola, Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift, 1993
Uppgifter om Korsberga socken 1809-1862, sammanställda av Tore Persson
Uppgifter om Korsberga socken 1863-1951, sammanställda av Tore Persson
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin