Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Mofalla kyrka ligger på en uppodlad ås i skogsbygderna vid Hökensås. Kyrkan ingår i en radby med f.d. lanthandel och skola.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkoanläggningen har brukats sedan medeltid. Den sedan 1800-talet föga förändrade kyrkogården omges av en kallmur med grindstolpar av kalksten med stenklot och äldre rader av lövträd. I kyrkogårdens västra del är tre gamla lövträd. Mellan grindarna löper en grusgång, annars ligger gravarna oregelbundet på en gräsmatta. Gravvårdarna är från 1700-talets slut till mitten av 1900-talet. I söder är en inklädd klockstapel med medeltida klocka med runinskription. Invid stapeln ligger ett dopfuntsfragment.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tornlösa timmerkyrkan är klädd med vitmålad, äldre panel. Taken är spåntäckta. Den äldsta delen av kyrkan är uppförd under senmedeltid. Det från sydporten flyttade vapenhuset har renässansmålerier, vilka talar för att det är senmedeltida. Kyrkans plan är från en utvidgning åt väster och öster 1730-33 och en tillbyggnad med fullbrett rakslutet kor och sakristia från 1845. Timmerkyrkor som denna är exponenter för en byggnadstradition som kännetecknar landskapets skogsbygder. 1952 års restaurering, under ledning av arkitekt Ragnar Josephson, lyfte fram interiörens barockkaraktär, varvid 1800-talets vitmålning avlägsnades. De bara timmerväggarna bär trompe l'oeuilmåleri kring fönster och sydport. Den bevarade barockinredningen utgörs av altaruppsats, predikstol och en ombyggd läktare. Vid restaureringen insattes rester av två äldre innertak med målningar från dels senmedeltid dels barock i Läcköskolans anda. Nummertavlor och ett kors minner om 1845 års nyklassicistiska omgestaltning. En madonna och en "Smärtoman" är medeltida. Basunängel och ljuskrona av trä är i barock.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrka med intilliggande f.d. skola och lanthandel utgör en sammanhängande by- och kyrkomiljö. - Kyrkan är huvudsakligen en exponent för 1700-talets timmerkyrkor.
- Medeltida timmerkonstruktioner är ett omistligt historiskt dokument av nationellt intresse. - Takens karaktäristiska spåntäckning.
- Interiörens sammanhållna barockprägel.
- Bevarad inredning och inventarier från 1700- och 1800-talen.
- Medeltida träskulptur och dopfuntsfragment.
- Måleri från senmedeltid, renässans och barock.
- Kyrkogård med stenmurar, grindar, trädrad, grusgång, äldre gravar och klockstapel.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
MOFALLA KYRKA - Timmerkyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster. Långhusets äldsta del östra del är sannolikt senmedeltida och den yngre västra från 1730. Koret tillkom 1845. I väster är ett sannolikt senmedeltida vapenhus (flyttat från sydporten) och norr om koret en sakristia, sannolikt från 1845.
FASAD - Timmerstommen är klädd med vitmålad lockpanel som i söder och på gavlarna sannolikt är ursprunglig från 1730. Vid sitt besök 1908 berömde överintendentsämbetets arkitekt Torben Grut panelen sålunda: "den förträffliga behandling af hvitmålade stående profilerade brädor på lock som tillhör vår barocktid". Vid den murade sockeln avslutas panelen med en vattenbräda. På nord- respektive sydfasadens mittparti syns ett par försträvningar av stående bjälkar vilka är förankrade med dragjärn som går igenom väggen till motsvarande försträvningar på innerväggen. På långhusets västgavel syns över vapenhustaket ytterligare två försträvningar. På långhusets nordsida sitter tre stycken moderna vita metallarmaturer.
PORT - I vapenhuset sitter en port som utgörs av en rak pardörr med överljus. Porten är från 1953 och har en fiskbenspanel med handsmidda nitar. Dörringen av järn sitter på en korsformad platta. Handtaget har en rektangulär nyckelplatta. Fodret och porten är mörkt betsade. Ovanför porten sitter en modern armatur. Sydporten utgörs av en rak pardörr från 1700-talet med fiskbenspanel, vilken är täckmålad i mörkbrunt. Framför båda portalerna är kalkstenshällar från 1953.
FÖNSTER - Långhus och kor har rektangulära fönster från 1953 med mittpost och två öppningsbara lufter. Rutorna av antikglas är tolv per luft och inramas av träspröjs. Bågar och spröjs är målade med en mörkbrun färg, liksom brädfodringen. Västgaveln har i höjd med läktaren två fönster i samma utförande som dessa, fast med åtta rutor per luft. Västportens överljus utgörs av ett liggande fönster med enkel luft och sju rutor av färgat antikglas i betsat träspröjs. Sakristian har ett kvadratiskt fönster i öster och ett i väster. Dessa härrör från 1800-talet och har mittpost med två lufter, vilka har sex rutor var i träspröjs. Glasrutorna är handblåsta. Bemålningen är samma som på långhus- och korfönstren.
TAK - Långhusets tak är ett valmat sadeltak med ett centralt placerat smideskors som är prytt med gyllene kulor i ändarna. Sin nuvarande helt valmade form och utsmyckning fick det 1953. Vapenhuset och sakristian har sadeltak. Vindskivor och takfötter är av trä och tjärade. Taktäckningen är på alla byggnadskroppar tjärat spån, lagt 1953.
MOFALLA KYRKA - Kyrkan är en timrad salkyrka av övervägande karolinsk barockkaraktär. Långhuset är rektangulärt och innefattar det med två trappsteg upphöjda koret. I väst är ett litet rektangulärt vapenhus. Norr om koret är en närmast kvadratisk sakristia. Interiören präglas av sen barock och har en ljus, något robust karaktär med övervägande varma kulörer.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhus och i söder via mittport. Rummet har tre fönster vardera på nord- och sydväggen. I väster är en orgelläktare med trappa i norr och elskåp i söder. Under läktaren finns en trappa i norr och ett elskåp i söder, dessa är båda inbyggda. Under trappan är ett litet förråd. På var sin sida om vapenhusportalen står två små bokhyllor av trä mot väggarna som skiljer av elskåp och trappa. Hyllorna är laserade i ljus kulör. Vid nord- och sydväggen är två kapphängare i gråmålat stål fastgjorda i taket under läktaren. Nästan mitt på sydväggen finns en sydport. Bänkkvarteren indelas av en mittgång och en tvärgång från sydporten. Över mittgången hänger två mässingskronor.
GOLV - Golvet består av ett brädgolv i hela långhuset. Mittgångens brädor är obehandlade medan bänkkvarterens har en äldre fernissa.
VÄGG - Väggarna saknar panel och visar den bilade timmerstommen. På nordväggen sitter två försträvningar i form av stående bjälkar fastgjorda med järn i väggen. På sydväggen finns två likadana mitt emot. På dessa sitter små mässingslampetter. Mellan försträvningarna på nordväggen syns tydligt resterna av en igensatt öppning. De båda östra försträvningarna sitter vid en klar skarv i timmervarven. Väggarna är vitlimmade. Fönstren omges av dekorationsmålerier utförda direkt på timret. Dessa är utformade som draperier i rosa och uppvisar en något rokokoinfluerad bondbarock med sina nätta omgivande voluter och blomsterurnor. Fönstren närmast koret fick sin dekorationsmålning vid restaureringen 1953, emedan de härrör från utvidgningen 1845. Över sydporten är ett arkitekturmåleri i form av en karnisformad fronton flankerad av kulor och krönt av en dödskalle med ett timglas. I frontonfältet står: "Hodie mihi, cras tibi" (idag jag, imorgon du). Upp till fönstren är väggarna på nord- och sydsidan klädda med en stående brädpanel , täckmålad i en beige kulör. Väggarna under läktaren som skiljer av trappa och elskåp är klädda med en liknande stående brädpanel i samma färgsättning. På dessa sitter två mässingslampetter. På gavelröstet i läktarpartiet sitter ytterligare två mässingsarmaturer.
PORT - Vapenhusporten utgörs av en parställd rak svängdörr av trä. Denna är försedd med fiskbenspanel och handsmidda järnnitar. Dörren är utförd i trären ek och härrör från 1953. Den omges av en enkel träfodring som är täckmålad i grått.
Sydporten har i en grund rektangulär öppning en pardörr av samma form. Denna är ursprunglig från 1700-talet och består av grova stående brädor. Den har smidda gångjärnsband, haspar och dörring. Bemålningen är grå.
INNERDÖRRAR - Förråd och elskåp i väster har små enkla dörrar med samma panel och färg som väggarna de sitter i. De är försedda med små skjuthaspar.
FÖNSTER - Fönstren från 1953 sitter i mycket grunda rektangulära nischer. De har mittpost och två öppningsbara lufter. Varje luft har tre rutor innefattade i träspröjs. Kulören på bågar och spröjs är gräddvit. Fönsterbänkarna är av trä och målade i samma färg. Läktaren belyses av två mindre rektangulära fönster i västgaveln. Dessa har samma utförande som de övriga. De har dock bara åtta rutor per luft.
TAK - Taket är ett platt brädtak med fyra olika fält inramade av omålade lister. Detta förbinds med den profilerade takfotslisten medelst en bred båge av brädor i norr och söder. Dess breda brädor är grönmålade. Fältet över läktaren är kvadratiskt och består av brädor som är omålade, bortsett från en ram som är målad i svart och löper längs kanterna. Fältet över långhuset är rektangulärt och innefattar brädor med senmedeltida ornamentiskt måleri vilka påträffades i kyrkans yttertak 1953. Måleriet är i form av 24 fält med koncentriska ringar i svart och rött, med en stiliserad blomma i var och en, samt emellan dem. De är daterade till 1480-tal och saknar undermålning. Detta fält avskiljs från korets medelst ett smalt rektangulärt fält i samma utförande som det över läktaren.
Den på nord- och sydsidan löpande takfotslisten är smal och profilerad. Den har en marmorering i bruna nyanser. Taket under läktaren består av ett brädtak som är täckmålat i en beige kulör.
KOR - Långhuset går direkt över i koret som har en rak östvägg. Invid östväggen står altaret och altarringens ändar går likaså ända intill väggen. På nordväggen sitter predikstolen som nås via en öppning från sakristian. Öster om predikstolen är dörren in till sakristian. Framför predikstolen står en elorgel med mörkt träfodral. I nordväggen är ett fönster flankerat av en tidigare altaruppsats och en medeltida Kristusfigur i trä. Över fönstret sitter ett anvapen. På sydväggen är ett motsvarande fönster, likaså med ett anvapen över. Under båda fönstren sitter radiatorer, utformade med ett träpanelsimiterande plåtskal. Framför fönstren står varsin brudbänk. Väster om fönstret är en Mariaskulptur, framför vilken dopfunten är placerad. I det sydöstra hörnet hänger en primklocka från medeltid. Söder om altaret står en nummertavla. På varsin sida om altaret sitter på väggen en barockimiterande oval trälampett från mitten av 1900-talet. Vidare finns tre mässingslampetter. I södra delen av koret står en trären ambo. I takets norra del hänger en basunängel i trä och i söder en träkrona med en änglafigur. Framför altarrundeln hänger en mässingskrona.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade brädor från 1953.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen, men härrör från 1845 vilket en inskription på sydsidan förtäljer. I östväggen kan man skönja att mittpartiet kring altaruppsatsen har nyare timmer, till följd av igensättande av två fönster som tidigare flankerade altaret.
INNERDÖRRAR - In till sakristian finns en rektangulär dörröppning med en likaså utformad dörr som utgörs av stående spontade brädor. Insidan mot sakristian av grova men dekorativa gångjärnsband i smide. Låsvredet är på insidan utanpåliggande och har på utsidan en enkel oval nyckelskylt. Brädfodringen är liksom dörren enkel och beige. Dörren mellan sakristia och predikstol sitter i en stickbågig öppning och har en likaledes stickbågig pardörr av stående spontade träbrädor. Denna är försedd med små smidda gångjärnsband och en liten skjuthasp.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus. Takfältet utgörs här dock av ett brädtak bemålat 1739 av målaren Johan Newertz, Vänersborg. Detta påträffades liksom ovannämnda medeltida takbrädor lagda som yttertak vid restaureringen 1953. Dekorationerna utgörs av ett åttasidigt fält indelat i mindre fält imiterande ett kassettak. Dessa är fyllda och kantas av akantusslingor i grisaillemåleri. Mittfältet avbildar två änglar omgärdade av krukor med vinrankor och druvklasar. Färgerna är grått, blått och rödbrunt. Stilen är typisk för den s.k. Läcköskolan.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av trä med en stående brädpanel, täckmålad i grått.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett rikt snidat träarbete i bondbarock. Den är skuren av bildhuggare Bengt Wedelin i Hjo och skänkt av fru Maria Felstierna på Atteby år 1731, vilket inskriften på postamentets mittfält förtäljer. Detta postament bär upp ett mittparti med en Kristusfigur hållande ett kors. Denna skulptur står framför en rundbågig nisch och flankeras av två kolonnetter med kompositakapitäl. Dessa flankeras i sin tur av de fyra evangelisterna. Ovanpå den gesims som partiet bär upp är ett ovalt fält med Jehovas namn på hebreiska, krönt av ett kerubansikte. Allt omgärdas av rika akatusslingor som växer upp till en hög spets på vilken sitter små kvinnofigurer hållande olika symboler: vågskålen, barnet, ankaret och överst lammet. Bemålningen är i nästan samma klara färger som predikstolen, blått och guld dominerar.
ALTARRING - Altarringen är en halvcirkel av trä med svarvade balusterdockor och två öppningar. Den är täckmålad i en brunrosa kulör, med undantag för de gröna balusterdockorna. Knäfall och armstöd är stoppat och klätt med ett guldtyg 1953. Sannolikt tillkom altarringen 1910.
PREDIKSTOL - Predikstolen är femsidig av trä och utförd i bondbarock. Den förärades kyrkan 1722 av familjen Feltstierna på Ebbetorp. På hörnen mot långhuset står de fyra evangelisterna skulpterade med sina symboler. Deras namn är målat på postamentet under. Bakom dem är halvkolonner med kannelyrer. Dessa har kapitäl i form av snidade blad. I fälten mellan figurerna är akantusslingor i rektangulära ramar. Den avslutande gesimsen gör en stark och profilerad utkragning. Korgens nederdel smalnar av nedtill och avslutas av en droppformad kula. Färgsättningen går i klara färger, blått, brunt och guld. Ljudtaket är av trä och i ett något rikare barockutförande och är sexkantig. Den har runtom ett textband som berättar att fru Maria Feltstierna på Atteby skänkte den år 1735. Undersidan kantas av en genombruten snidad och förgylld girland. Över predikstolens mitt svävar en förgylld duva under en sol. Denna inramas av målade skyar. Krönlisten är starkt profilerad och marmorerad i lila och gräddvitt. På vardera sidas mitt sitter en förgylld blomma. Listens kanter kröns av genombrutna och förgyllda akantusslingor. Ljudtaket kröns av en genombruten lökkupol med ett förgyllt Guds lamm i toppen.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är öppen men går hela vägen in till väggarna. I söder är 13 bänkrader och i norr 14. De bakre bänkarna är lösa och har skjutits fram för att göra plats åt kapphängare, bokhyllor och utrymme för kyrkkaffe. Bänkarna är av trä från 1910 och har sluttande ryggar med marmorerade speglar, bok- och fotstöd. På undersidorna är radiatorer monterade. I båda ändar avslutas de av gavelpartier med rundbågiga speglar som är marmorerade på samma vis som ryggspeglarna. Kulören är beige. Mot koret avgränsas bänkkvarteren med skärmar vars speglar har samma utförande som ovannämnda. Bänkarna är täckmålade 1953 i en ljus grågrön färg. Gavlarna är laserade i samma kulör. Sittbrädorna är täckmålade i brunt. Gavelkrönen har hål för ljushållare.
LÄKTARE - Läktaren härrör ursprungligen från 1730-talet, men har byggts om 1845 och försetts med en utkragning på mitten med avfasade hörn vid restaureringen 1953. Läktarbröstningen är indelad i speglar med marmorerad fyllning. Den är laserad i en beige kulör. På bröstet sitter ett lågt grönmålat järnräcke. Läktaren bärs upp av fyra åttakantiga pelare längs mittgången och två halvkolonner vid väggarna. Dessa är laserade i en klar grön färg. Läktartrappan är av omålat trä och har ett likaledes omålat träräcke. Kring trappuppgången är ett trästaket med spjälor. Den södra delen är ny och omålad. Golvet består av fernissade brädor.
ORGEL - Orgeln är tillverkad år 2002 av Sune Fondell, Ålems orgelverkstad. Den nyklassicistiska fasaden är inspirerad av Mofallas orgelharmonium från 1803, vilken numera står i Härjevadskyrkan i Skara fornby. Två rektangulära stående pipfält inramar ett mittfält med en förgylld lyra i relief mot blå bakgrund. Hörnen utgörs av pilastrar. Orgelhuset är täckmålat i vitt. Spelbordet sitter på nordsidan. Det har åtta stämmor, en manual och pedal. I ett vitt skåp med fyllningar sitter vid västväggen en rad träpipor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är åttasidig och av trä, tillverkad 1910. Den har kalkform och är bemålad främst i en ljus grön färg.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - En fragmentarisk altaruppsats som enligt inskrift på krönet skänktes 1699 av Jon Jonsson i Bjerg. Den har ett mittfält som inramas av två kolonnetter krönta av en gesims och ett krön med målad akantusdekoration. Utförandet är i en mycket enkel bondbarock med få dekorationer. Bemålningen går främst i brunt, rosa och guld. I mittfältet hänger nu ett fragmentariskt processionskors av ek från 1200-talet. Dess ursprung är möjligen engelskt.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Ett enkelt förgyllt träkors med en treenighetssymbol i mitten från vilket strålar skjuter ut. Det är troligen tillkommit i samband med kyrkans renovering 1845.
BASUNÄNGEL - En basunängel i barockstil, troligen från tidigt 1700-tal.
KRISTUSFIGUR - En Kristus som smärtomannen visar sitt sår för en knäböjande figur, vilken samlar upp blodet i en kalk. Gruppen kröns av ett överstycke med trepassöppningar. Den är snidad i ek och trären sedan konservering 1953. Den härrör från 1400-talets mitt.
MADONNA - En tronande madonna hållande barnet. Båda bär krona. Den är snidad i björk i Frankrike på 1100-talet. Möjligen är barnet senare. Den är trären sedan konserveringen 1953.
ANVAPEN - Ett anvapen i barock med genombrutna akantusslingor kring det hjälmkrönta vapnet. Det är snidat i trä och bär texten: "Fru Märta Fälstierna". Det har ursprungligen suttit på altaruppsatsen och är likaså bemålat i blått och guld.
ANVAPEN - Det är i samma utförande som det ovannämnda och bär texten: "Mårten Linström". Även detta har suttit på altaruppsatsen.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan är i trä i nyklassicistiskt utförande. Den rektangulära svarta tavlan med sin förgyllda ram flankeras av två halvkolonetter med förgyllda kannelyrer. Den tandsnittade gesimsen kröns av två kulor flankerande en urna. Färgskalan är varm med en dominerande brunrosa kulör.
BRUDBÄNKAR - De två bänkarna är helt i trä med svarvade fötter och ryggspeglar. Den ena har ett på ryggspegeln målat motiv av tre brinnande hjärtan och texten: "Met hierta, det hierta, et hierta". Den andra har ett genombrutet krönparti. Båda är täckmålade i mörkgrönt.
VAPENHUS - Vapenhuset är rektangulärt samt har väst- och långhusport. Längs nord- och sydväggen är omålade sittbänkar av trä från 1953.
GOLV - Golvet består av obehandlade brädor av sent datum.
VÄGG - Väggarna består av stommens bilade timmer. Dessa har rester av svartvit bemålning med rankor. Till karaktären förefaller detta måleri höra hemma kring 1500.
PORTAR - Se långhus och exteriör.
TAK - Takstolen är öppen och visar tre rader av sparrar stödda av bockben som i sin tur vilar på tassar. Dessa delar, samt nockbjälken är bemålade med nämnda rankornamentik. Yttertakets brädor är synliga och sentida.
FÖNSTER - Se exteriör.
SAKRISTIA - Sakristian har i söder två dörrar, en till kor och en till predikstol. Rummet har en fönsteraxel. Till den sistnämnda leder en liten brun trätrappa med fem trappsteg täckta med heltäckningsmatta. Nordväggen utgörs av två skåp med pardörrar från 1953. Dessa är försedda med fyllningar och målade i en beige färg. I väster och öster är fönster. Framför västfönstret står ett ekskrivbord. På östväggen sitter sedan 1953 en äldre altaruppsats med ett litet träaltare framför.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är klädda med en ursprunglig stående brädpanel, med beige täckmålning. INNERDÖRRAR - Se kor.
FÖNSTER - Fönstren är närmast kvadratiska och indelade i två lufter. Innanfönstren är ospröjsade och vita med fönsterbänkar av trä.
TAK - Taket är plant och består av ursprungliga breda brädor som täckmålats i blått. Över trappan till predikstolen är ett litet tunnvalv i samma utförande.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Dagens rektangulära timmerkyrka har med största säkerhet haft en tidigmedeltida föregångare, vilket bl.a. indikeras av 1100-talsmadonnan och processionskrucifixet från 1200-talet samt ett tidigmedeltida dopfuntsfragment.
Den nuvarande kyrkan är i sina äldsta delar troligen från slutet av 1400-talet. Detta torde gälla för östpartiet av långhuset och vapenhuset som tidigare stod framför - den sedan 1730 tämligen centralt placerade - sydporten. För en senmedeltida datering talar det med ringar och blommor bemålade brädtak som 1953 påträffades återanvänt som yttertak vid utvidgningen 1730 eller 1845. Vidare skulle 1400-talsskulpturen av Kristus som smärtoman kunna tala för en sådan datering. Att även vapenhuset skulle höra till detta skede stärks av den dekorationsmålning som ännu finns kvar. Denna verkar liksom brädtaket höra hemma kring 1500.
Åren 1730-33 byggdes ett nytt kor, vars utseende är oklart. Vidare skedde en utvidgning västerut där en läktare uppfördes. Vapenhuset flyttades från södra långsidan till västgaveln. Väggarna erhöll nuvarande brädfodring och taket spåntäcktes. Byggmästare var "Håkan i Atteby". Under denna tid skänktes till kyrkan predikstol (1722), altaruppsats (1731) och ljudtak (1735) av familjen Feltstierna som ägde flera gårdar i socknen. Taket bemålades 1739 av målaren Johan Newertz från Vänersborg. Över koret gjordes en målning föreställande Nattvarden och en över långhuset med Yttersta domen som motiv. Hälften av den första påträffades 1953 i 1845 års yttertak. Ett annat parti var mer komplett och kunde sättas upp i kortaket. Även de bara timmerväggarna dekorerades med dörr och fönsteromfattningar.
Newertz var en del av eller i alla fall starkt influerad av den s.k. Läcköskolan. 1845 revs det gamla koret och ersattes med ett nytt och längre. Troligen tillkommer nu även sakristian. I korets östgavel gjordes två rundbågiga fönster på var sin sida om altaret. De övriga fönstren på långsidorna försågs utvändigt med blindfönster i form av lunetter så att de såg ut som rundbågigsfönster. Väggarna kläddes in med en bred panel som vitlimmades. Det bemålade innertaket revs ut och fick tjäna som yttertak. Den gamla altaruppsatsen ersattes av ett nyklassicistiskt förgyllt träkors. Predikstolen berövades sina evangelister. Läktaren utvidgades även. Yttertakets spån byttes ut mot tegel. Byggmästare var denna gång Anders Schnell från Atteby. Ombyggnaden präglades av de nyklassicistiska strävandena efter ljus och enkelhet.
1910 skedde en ny renovering som främst föranleddes av att brädgolvet var uppruttet och "gungade som en gungmyr". För att lyckas med detta krävdes att den ursprungliga väggfasta och dörrförsedda bänkinredningen revs ut. Den ersattes av den nuvarande öppna, tillverkad av Hjo snickerifabrik. Fönstren i östgaveln igensattes invändigt med bräder men förblev som blindfönster i fasaden. En dopfunt införskaffades. Predikstolen restaurerades och 1731 års altaruppsats konserverades och återbördades.
Redan 1938 började en genomgripande restaurering diskuteras. Kyrkorummet var nedsotat av den dåligt fungerande värmeanläggningen, och utsidan uppvisade flera brister. En restaureringsfond bildades och 1952 kunde restaureringen börja. Arkitekt var Ragnar Johnson, Stockholm. För konservering svarade Olle Hellström, Skara. De ursprungliga planerna hade mer karaktären av en grundlig reparation vid sidan av insättande av nya bänkar och värmesystem. Detta ändrades dock med upptäckten av det bemålade trätaket som 1845 återanvänts som yttertak, liksom framkomsten av timmerväggarnas dekorationsmåleri. Arbetet kom att inriktas mot en restaurering av kyrkan till dess karolinska utseende. De gamla bänkarna befanns ej störa det stundande kyrkorummet och fick således vara kvar, dock med mer harmonierande bemålning. Yttertaket fick helt göras om och blev helvalmat efter att på östgaveln haft valmad spets. Det kläddes med spån som tjärströks. Den norra långsidans vägg buktade kraftigt utåt, vilket föranledde förstärkningar av grund och takstol. Blindfönstren i östgaveln togs bort, liksom de blinda lunetterna. Vapenhusets invändiga brädpanel och platta tak borttogs och hanbjälkarna ersattes av bockben. Dekorationsmålningen konserverades och kompletterades. Hellström konserverade även altaruppsatserna, predikstolen och träskulpturerna. De förra fick mer stiltrogna och enhetliga färger. Fönstren närmast koret fick målade fönsteromfattningar i samma utförande som den äldre. För att de dekorerade fönstren närmast läktaren skulle synas så byggdes läktarbröstningen om och fick en bruten form. I sakristian sattes nya skåp in. Korgolvet höjdes. 1955 installerades en orgel tillverkad av Nordfors & Co. i Lidköping. Dennas fasad var ritad av Ragnar Johnson och i ett modernt utförande. 2002 ersattes denna av den nuvarande orgeln från Ålems orgelbyggeri. Dennas fasad är nyklassicistiskt hållen.
År 1450-1549 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålning
År 1550-1650 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekormåleri i vapenhus.
År 1699 Fast inredning - altaruppsats
År 1722 Fast inredning - predikstol
År 1731 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Bengt Wedelin, Hjo
År 1735 Fast inredning - predikstol, ljudtak
År 1739 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Tak- och väggmålningar i Läcköskolans anda.
Konstnär: Johan Newertz, Vänersborg
År 1845 Fast inredning - altaruppsats
Träkors
År 1910 Fast inredning - bänkinredning
År 1910 Specifika inventarier - dopfunt
År 1910 Konservatorsarbeten
Predikstol och altaruppsats.
År 1952-1954 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Borttagning av lunetter och panel på innerväggar. Nytt innertak som inkorporerar äldre takmålningar. Ombyggnad av läktarbröst. Nya skåp i sakristia. Draperingar utförs kring korfönster. Korgolv höjes. Elvärme installeras.
Konservator: Olle Hellström
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 1952-1954 Konservatorsarbeten
Predikstol, altaruppsatser, målningar på väggar och tak samt träskulptur.
Konservator: Olle Hellström
År 1955 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
Arkitekt: Ragnar Jonsson
År 2002 Fast inredning - orgel
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Hernfjäll, V: Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift. 1993.
.
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor 2, Stockholm, 1985.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin