Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fridene kyrka ligger invid en krök av Tidan. Terrängen är öppen med växtlighet kring bebyggelse och å. Sydväst om kyrkan är en viss gårdsbebyggelse med gården Stommens bevarade exteriör från sent 1800-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den gamla delen av kyrkogården inramas av gamla askar och genomkorsas av rätvinkliga grusgångar som omger små gravkvarter med gräsytor. Kyrkogården har 1800-talskaraktär och flera stenramsgravar. I norr är en utvidgning från mitten av 1900-talet med ett bårhus ritat av Adolf Niklasson.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Dagens salkyrka är till stor del en gustaviansk skapelse från 1805 med fullbrett, rakt avslutat kor och spetsbågsfönster. Av en föregående romansk kyrka återstår torn och västgavel. Tornet bär en spåntäckt 1700-talsspira. I västgaveln är en rundbågsöppning som vett mot föregående långhus från tornkammaren. Denna nås via en spiraltrappa från ett tunnvälvt vapenhus. Kyrkorummet har bibehållit mycket av sin gustavianska stramhet. Altaruppsats, altare, nummertavlor och predikstol bildar en orubbad enhet från 1805. Altaruppsatsen är uppbyggd kring östfönstret. Altarringen från samma tid är senare inklädd. Bemålade renässansglas i korfönstret samt viss träskulptur i barock är från föregående kyrka liksom en tidigmedeltida dopfunt. Orgelfasaden är från 1858 års Söderlingorgel. Läktaren har bevarat sina symmetriskt placerade smala trätrappor. Den slutna bänkinredningen fick sitt nuvarande utseende vid Adolf Niklassons restaurering 1949.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans öppna läge i landskapet.
- Kyrkans exteriör representerar de gustavianska sockenkyrkorna.
- Medeltida torn och västgavel är ett omistligt historiskt dokument.
- Den gustavianska interiören.
- Bevarad inredning från 1800-talet.
- Medeltida dopfunt, målade fönster och skulptur från gamla kyrkan.
- Kyrkogård med trädrad, grind, stenramar och grusgångar.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den nyklassicistiska salkyrkan ligger med koret åt sydost i den södra delen av en närmast kvadratisk kyrkogård som fått en åt öster avrundad utvidgning i nordost. Kyrkogården inramas av en låg lövhäck med i den äldre delen rader av gamla askar på insidan. I utvidgningens sydvästra del står ett bårhus som är parallellt med kyrkan. I väst är det framför kyrkans portal en öppning i häcken. Denna avgränsas av två toppiga grindstolpar i granit som bär upp en smidd pargrind från 1800-talets andra hälft. Kyrkogården indelas av grusgångar som är vinkelrätt utlagda och bildar rektangulära gravkvarter med gräsytor. Ytorna kring kyrkan och bårhuset är helt grusade. Gravarna ligger i rader, vinklade mot kyrkan. Många av dem är från 1900-talets första hälft och har små låga inhägnader i form av häckar eller stenmurar.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FRIDENE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 418, 1900: 828, 1995: 477
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett öppet läge mellan odlingsmarken och strandbrinken vid den kraftigt meandrande Tidan. Fridene ligger ca 13 km väster om Hjo.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i norr och västtorn. Ingång i väster samt mitt på långhusets sydsida. I: Den medeltida kyrkan bestod enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor, och uppfördes troligen under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Det ännu bevarade västtornet, likaså från äldre medeltid, rider på den ursprungliga stenkyrkans västgavel. Västtornet har smal spiraltrappa i det sydvästra hörnet med spindel av huggen sandsten samt tunnvälvd bottenvåning. Vid tiden för kyrkans avbildning i Monumenta fanns även ett timrat vapenhus i söder av okänd ålder. II: Kyrkans nuvarande planform härrör från 1805, då kyrkan helt nyuppfördes, intill det kvarstående medeltidstornet. Sakristian vid okänd tidpunkt tillbyggd därefter.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören präglas av det tidiga 1800-talets enkla nyklassicism, även om västtornets proportioner, murgluggar och spånslagna spira erinrar om kyrkans äldre byggnadshistoria. Murarna är vitputsade såväl in- som utvändigt och genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt ursprungligen även på långhusets sydsida (den senare igensatt). Vid den genomgripande restaureringen 1949, efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, var avsikten av fasthålla kyrkans välbevarade, klassiserande interiör. Altarpartiet med omgivande kolonner, entablement med strålsol och draperimålning är från byggnadstiden. Detsamma gäller predikstol och övrig inredning. Bänkarna i den slutna bänkinredningen är dock utglesade och nu färgsätta i rödbrunt och ockra.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin