Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Breviks kyrka ligger på en åsrygg i ett uppodlat landskap mellan Hökensås och Vättern. Kyrkan ingår i en bevarad radby med f.d. skola, prästgård, post och handelsbod.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den åt norr utvidgade kyrkogården domineras av den på en platå liggande kyrkan och klockstapeln. Sistnämnda är inklädd och restes 1760. I norr är ett tidstypiskt klassicerande gravkapell från 1933, vilket är föga förändrat. I kyrkogårdens sydvästra hörn är ett timrat sockenmagasin. Kyrkogårdsmurarna är kallmurade och har tre öppningar, varav den östra har grindstolpar av kalksten och smidd pargrind, samt en för landskapet unik gråtsten. Kyrkogården har 1800-talskaraktär med raka grusgångar som delar in rektangulära gravkvarter. Längs murarna löper rader av äldre lövträd som bidrar till karaktären. Vid kyrkan står en liljesten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet i gråsten och kan räknas till landskapets fåtaliga gotiska anläggningar. Exteriören präglas av 1760 års fullbreda kor med tresidig avslutning och sakristia i norr. Vid en genomgripande renovering 1914 igensattes sydportalen och vapenhuset flyttades till västgaveln. Interiören återfick en del av sin tidigare karaktär vid en restaurering 1965. Denna genomfördes av den i landskapet flitige kyrkorestauratören och arkitekten Adolf Niklasson. Interiören domineras av en färgstark predikstol i barock och ett stramt triumfkrucifix från senmedeltid. Altarring och läktare härrör från 1882. Bänkinredning, orgel och läktarunderbyggnad är exempel på Niklassons harmoniska kyrkorestaureringar. Takets 1700-talsmålningar har ett ovanligt treenighetsmotiv.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkan har ett framträdande läge i en väl samlad by- och kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden. - Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk, liljesten och triumfkrucifix är omistliga historiska dokument. - Skiffertak utgör ett regionalt särdrag.
- Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1700-talet, bl.a. genom den karaktärsskapande takmålningen. - Predikstol och dopfunt i barock.
- Bevarad inredning från 1800-talet.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, 1800-talsgravar, gråtsten, klockstapel och gravkapell.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
BREVIKS KYRKA - Den övervägande gotiska salkyrkan ligger orienterad åt öster. Det rektangulära långhuset saknar övergång till det 1760 tillbyggda koret med tresidig avslutning. I norr har detta en samtida rektangulär sakristia med sidoingång i öster. I väster är ett kvadratiskt reveterat vapenhus som flyttades från sydporten år 1914.
FASAD - Den vitkalkade slätputsen följer gråstensmurarnas ojämnheter, vilka är påtagliga neråt den bara sockeln. På den södra långsidan är i muren rundbågiga nischer som markerar två portaler som murades igen 1914. I väster är den gamla sydportalen och i öster korets "prästadörr". Väster om det östra fönstret är skarven mellan medeltidens och 1700-talets murverk markerad. Norr om vapenhuset är vid långhusets västvägg en liljesten fastgjuten. Nederdelen är starkt vittrad men överdelen visar en ovanligt sirlig version av den brukliga palmettornamentiken.
PORTAR - Västportalen utgörs av en rektangulär pardörr med grå fiskbenspanel och överljus från en lunett. Båda sitter inom samma gråa brädfodring. Upp till porten är en stor fyrsidig kalkstenstrappa. Den rektangulära sakristiporten sitter i en rundbågig smyg och är liksom sitt rundbågiga överstycke klädd med en gråmålad fiskbenspanel. Trappan är av kalksten.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i grunda smygar med samma form. Solbänkarna täcks av svart plåt. Fönstren har korspost och fem lufter med fyra antikglas vardera inom grå träspröjs. Lunetten har nio rutor. Sakristians fönster har samma utförande men har T-post och tre lufter. I långhusets västra gavelröste är ett litet rektangulärt fönster i en smyg med samma form. Västportalens lunett har nio rutor med gråa träspröjs.
TAK - Långhuset täcks av ett högt och spetsigt sadeltak som är valmat över koret. På nockens ändar sitter smidda vindflöjlar. Sakristian har ett minst lika brant valmat sadeltak, medan vapenhusets sadeltak är något flackare och ej valmat. Alla taken täcks av skiffer. Vindskivorna är klädda med svart plåt. Även häng- och stuprännor är av svart plåt.
BREVIK KYRKA - Den ursprungligen medeltida salkyrkan består av ett långhus som via två trappsteg övergår i ett tresidigt avslutat kor i öster. Norr om detta är en sakristia. Väster om långhuset är ett vapenhus. Det småskaliga kyrkorummet präglas av en ljus enkelhet där bara nordsidans rikt skurna och färgglada predikstol markerar sig. Färgskalan domineras vid sidan av de vita väggarna av varmt ljusgrönt, och grått.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har tre fönsteraxlar och ingång i väster via vapenhuset. I rummets västra del är en orgelläktare med en grund underbyggnad. Under läktaren är bokbord och ett omålat träskåp. Rummet delas av en mittgång, över vilken hänger två malmkronor. Över läktaren hänger två förgyllda träkronor.
GOLV - Golvet består av fernissade brädor och härrör sannolikt från 1882.
VÄGG - Den kvastade putsen avslöjar gråstensmurarnas konturer och är vitkalkad. På den södra långsidan är öster om det västligaste fönstret en markering för den igenmurade rundbågiga sydporten. Mellan fönstren sitter två par mässingslampetter. Väggen till läktarunderbyggnaden består av en omålad stående panel av slätspont. Bakom orgeln är en djup stickbågig smyg till ett igenmurat fönster. Sidorna vidgas ut mot långhuset.
PORT - Till underbyggnaden är en rektangulär parställd självstängande dörr från 1965 med grå bemålning. Dess övre hälft har åtta antikglas i träspröjs och nedtill är en spegel.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren sitter i djupa smygar med samma form. Fönsterbänkarna är svagt sluttande. Innanfönstren är från 1914 och har korspost och fem lufter med fyra antikglas vardera i träspröjs. Lunetterna har nio rutor. Bågarna är alla gråmålade och öppningsbara med dubbla glas.
TAK - Det plana taket består av breda brädor som har en beige bemålning med vita stråk som ger intryck av skyar. I mitten är en cirkel omgiven av mörka moln. Inom denna är en skildring av treenigheten mot blå botten. Över läktaren är inom en cirkelformig mörk sky ett bibelord. Taklisten har en rak vinklad profil. Taket under läktaren består av gråmålad pärlspånt och visar de bärande bjälkarna som har karnisformade ändar. I taket sitter två sentida armaturer.
KOR - I korets nordvägg är en dörr in till sakristian. Altaret flankeras av två fönster, samt två nummertavlor. I söder står dopfunt och en smidd ljusbärare i form av en båt. I norr står en omålad träambo, samt på var sin sida om sakristiingången är två vita nygotiska bänkar, varav den ena har trepass på gavlarna. På var sida om altaret hänger i taket två malmkronor.
GOLV - Som långhus, men härrör från 1965. Inom altarringen är en heltäckningsmatta. VÄGG - Som långhus. I sydväggen är en rundbågig svagt rundad nisch med ett hjälmvalv. Här har tidigare varit en port. På ömse sidor om denna sitter ljusarmar av malm från 1700-talet.
INNERDÖRRAR - I den svagt stickbågiga smygen till sakristian sitter en stickbågig dörr av liggande järnlameller med beslag och nitar. Den har dörring och plantformad låsplatta. Tröskeln består av små nötta kalkstensstycken. Predikstolen har en stickbågig passage genom muren till sakristian med tre nötta trappsteg av stenhällar. I sakristians ände är en rektangulär omålad dörr av stående brädor med fiskbenspanel. På insidan är en dragbom. Dörren med sina smidda beslag är ursprunglig och har tidigare varit bemålad.
FÖNSTER - Som långhus. Innanfönstren från 1938 har 16 olikfärgade antikglas i blyspröjs per luft. TAK - Som långhus. I mitten är inom en cirkelformig mörk sky ett bibelord. FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla gråmålade altaret är av trä och står direkt intill väggen. ALTARUPPSATS - Denna består av ett triumfkrucifix från 1400-talet. Det är obehandlat och sitter på ett kors som tillkom 1965 genom konservator Olle Hellström. Krucifixet står på ett lågt podium i nyklassicistisk stil med förgyllda lister. På det mittersta baspartiet står i spegeln IHS mot mörkblå botten. Det är en rest av den äldre altaruppsatsen som nu ligger ituplockad på vinden.
ALTARRING - Den hästskoformade altarringen från 1882 löper ända intill väggen och har två grindar. Den har balustradform med dockor i form av repstavar och bildar därmed en pendang till läktarbröstet. Färgen är vit med förgyllda lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ett ljusbrunt grovt tyg.
PREDIKSTOL - Den kraftigt skulpterade predikstolen är ett barockarbete som består av en femsidig korg med ett åttasidigt ljudtak. All dekor har formen av halvskulptur. På postamentets hörn är voluter med kerubansikten som bär upp vridna kolonnetter med kompositakapitäl. Mellan dessa är rundbågiga nischer som flankeras av vridna kolonnetter av mindre format. I nischerna står evangelisterna och Frälsaren. Längs krönet löper ett bibelord som på hörnen avbryts av änglaflykter. På krönet är bokstöd och stort timglas. Ljudtaket har samma kraftiga skulptur och är något överdimensionerat. Från dess mörkblå undersida svävar en försilvrad duva. Runt takets nederkant löper ett bibelord som avbryts på hörnen av änglaflykter. Det genombrutna krönet har kanisform och bär upp ett kors på kula. I hörnen är franska liljor. På sidorna är ovala texttavlor med bibelord, omgivna av en rik broskornamentik. Färgskalan präglas av pastell, svarta bakgrunder, förgyllda ornament och lister med grå marmorering. Predikstolen är tillkommen omkring 1700.
BÄNKINREDNING - Kyrkorummet har två öppna bänkkvarter från 1965 med 15 rader vardera. Raderna går ända in till väggen där det till deras höjd sitter en grönlaserad bröstning av träskivor. De svagt lutande ryggarna har bokbräda och fotbräda, samt ursprungliga järnkrokar. Träsitsarna har på undersidan radiatorer. Ryggar och sitsar är laserade i en mörkgrön färg. Gavlarna har rektangulära speglar med ljusgul betsning och ljusgröna ramar. Ryggarnas baksidor är gråmålade liksom gavelkrönen. De bakre bärnkraderna under läktaren är borttagna. Mot koret avgränsas kvarteren av skärmar med kvadratiska vita speglar.
LÄKTARE - Läktaren från 1882 bärs upp av åtta kolonner som har en mycket realistisk grön marmorering. Bröstningen har ett svagt rundat mittparti som återger en stickbågig arkad med kopplade halvkolonner med repstavsform, denna utvidgades 1914. Arkaden är vitmålad med förgyllda lister och bakgrunden är ljusgrå. Läktaren skymmer något de västra fönstren i långhuset. I nordväst är en modern fernissad trätrappa med ett enkelt vitbetsat räcke. Kring trappuppgången är ett äldre gråmålat träräcke, liksom framför fönstersmygarna. Golvet på läktaren täcks av en heltäckningsmatta.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och tio stämmor. Den är tillverkad av Nordfors & Co. i Lidköping år 1967. Det trärena spelbordet är inbyggt. Den enkla fasaden är ritad av arkitekt Adolf Niklasson i Skara och består av ett brett och något högre mittparti med en rektangulär liggande öppning med skjutbara luckor in till stämmorna. Sidostyckena har stående rektangulära pipfält. Bemålningen domineras av en blågrön lasyr.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den lösa mässingscuppan står på en nätt och rikt genombruten förgylld geridong i karolinsk barock med tre volutformade ben.
NUMMERTAVLOR - De nyklassicistiska tavlorna är rektangulära med förgyllda ramar som kröns av lyror. Tavlorna bärs upp av kolonner med kannelyrer på kvadratiska postament. Allt är vitmålat med förgyllda detaljer. De har båda undgått att få elektriskt ljus. Kolonnerna är ursprungliga medan lyrkrönen är från 1965.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har portar i väst och öst. Vid den norra väggen står en äldre bänk i nygotik som är av samma typ som de i koret. Den har en ursprunglig ljusgrå bemålning och trepass på gavlarna. Krönet är trepassformat likaså. I det sydvästra hörnet står en sockenkista.
GOLV - Golvet består av obehandlade brädor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. På sydväggen hänger en Series Pastorum i en rikt skuren barockram med kanisformat krön. Denna är från 1700-talets förra hälft.
PORT - Långhusporten utgörs av en rundbågig pardörr i en stickbågig smyg. Den är från 1914 och är gråmålad med tre par speglar i en ljusare nyans. Västportalen är en rektangulär pardörr i en rundbågig brädfodrad smyg med överljus i form av en lunett. Dörren har fyra par speglar och är gråmålad. Den härrör sannolikt från 1914.
FÖNSTER - Lunetten har nio glasrutor i gråmålade träspröjs.
TAK - Det gråmålade brädtaket har tredingform och har en sentida armatur och i ena hörnet en träkrona med 14 smidda ljusarmar.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har i söder öppningar till kor och predikstol, i öster är en ingång och i norr ett fönster. På vardera sidor om fönstret står skåp. Det västra är från 1986 med ljus faner. Det högra är ett avlutat äldre skåp med smidda beslag, sannolikt från 1700-tal. I det sydöstra hörnet är ett väggfast skåp från 1965 med en vitbetsad vägg av stående spånt. Dörren är parställd och på dess nordsida är en kapphängare. Vid västväggen står ett äldre och robust skrivbord i furu.
GOLV - Golvet är täckt av en heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarnas slätputs följer murverkets konturer och är vitkalkade. Över kordörren hänger en trärelief av Leonardo da Vincis Nattvarden.
PORT - I östväggen är i en rektangulär smyg en sidoingång med en rektangulär dörr från 1914 med grå bemålning och tre ljusare speglar. Det likaså gråmålade överstycket av trä är stickbågigt.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till kor och predikstol behandlas med koret.
FÖNSTER - Det rundbågiga nordfönstret sitter i en rektangulär smyg med en vitbetsad träskiva som fönsterbänk. Denna tjänar som altare. Fönstret har T-post och tre lufter med fyra antikglas i vardera och träspröjs. Lunetten har nio glas. Fönstret är gråmålat och öppningsbart med dubbla glas.
TAK - Taket består av ett platt vitbetsat brädtak.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Norr om mittgången är läktartrappan och öster om denna är en städskrubb. I söder är ett kapprum och elskåp. Underbyggnaden härrör i sin helhet från 1965.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Västväggen är putsad och vitkalkad. Mot långhus och sidoutrymmen är väggarna klädda med omålade träskivor. På kapprumsväggarna sitter omålade kapphängare i trä.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till skrubb och elskåp är omålade och släta.
TAK - Taket består av gråmålad pärlspånt och har två sentida armaturer.
VIND - Långhusets västra gavelröste är oputsat och avslöjar det grova murverket av gråsten. Mitt i detta är en liten djup rektangulär smyg med ett fönster. I den västra delen är uppsatt ett spånklätt takfall som sluttar åt söder. På vinden förvaras en isärplockad nyklassicistisk altaruppsats.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Breviks kyrka bestod ursprungligen av ett långhus med ett smalare rakslutet kor. Ingången var via en sydportal. De bevarade gråstensmurarna talar för en datering till 1200-talet. Från denna tid härrör troligen även den ovanligt sirliga liljestenen. Under 1400-talet kom kyrkan att smyckas med ett triumfkrucifix samt under slutet av 1600-talet med predikstol och ny dopfunt. Norr om koret tycks ett gravkor ha rests vid denna tid, krönt av ett torntak som syns på Peringskiölds avbildning från 1670-talet.
År 1760 kom kyrkan att genomgå flera förändringar. Viktigast var tillbyggnaden av ett nytt kor med den tidstypiska tresidiga avslutningen. I sydväggen hade detta en "prästadörr". Den gravkorsliknande tillbyggnaden i norr torde då ha rivits och ersatts av nuvarande sakristia. Predikstolen flyttades vid detta tillfälle. Taket och korväggarna dekorerades 1768. Nästa större förändring skedde 1882 då en öppen nygotisk bänkinredning tillkom, liksom altarring, altare, dörrar, läktare och orgel. Till altarprydnad valdes en gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur. Denna förefaller ha föregåtts av en klassicistisk altaruppsats varav postamentet är kvar, liksom rester på vinden. Sannolikt tillkom vid detta tillfälle vapenhuset av trä framför sydportalen. Året därpå var en orgel klar ifrån Salomon Molander & Co. i Göteborg.
År 1914 skedde en kontroversiell restaurering som slutade med att justitiekanslern ställde vice pastorn och kyrkorådet under åtal. Tillstånd hade givits för ett nytt korgolv, iståndsättande av fönsterbågar, nya innanfönster, nytt paneltak under det gamla, borttagning av första bänkraden, ändring av bänkryggar och skärmar, reparation av dörrar samt målningsarbete. Dessa arbeten skedde efter ritningar av arkitekt Anders Roland. I samband med det nya golvet gjordes en utgrävning av det gamla koret och den liljesten som var tröskel i sydporten flyttades till västgaveln. Men efter detta så fortsatte församlingen -
utan att något som helst tillstånd införskaffats - med att byta kamin, måla fönster och vapenhus, sätta upp hängrännor och stuprör av galvaniserad plåt, genomföra en "oskicklig utvidgning av läktaren", igenmurning av de södra ingångarna och upptagning av en ny i väster samt flyttning av vapenhuset till denna. Till följd av terrängförhållandena krävde detta anläggandet av en terrass framför den nya västporten, vilken gavs en opassande utformning. Den södra kyrkogårdsporten flyttades samtidigt till sitt nuvarande läge. Vidare togs en ingång till sakristian upp samt ett fönster, ett murat arkiv i densamma borttogs. Triumfkrucifixet målades, fästes på ett nytt kors och fick ersätta Thorvaldsens Kristus. Emedan de gamla takmålningar farit illa så spändes juteväv över taket och bemålades med kopior av dessa. Arbetet saknade dock "nödig sakkunskap" och inskriptionerna på korväggarna gick förlorade. Församlingen ålades att senast 1917 ha åtgärdat läktare och terrass, samt att i muren markera de gamla portalerna.
År 1938 fick korfönstren antikglas och blyspröjs. 1940 försågs kyrkan med elbelysning och året därpå reveterades vapenhusets trästomme in- och utvändigt samt putsades. 1944 byttes de sotande kaminerna ut mot elvärme. 1947 återställde konservator Olle Hellström det gamla innertaket och dess målningar.
År 1965 genomfördes en grundlig restaurering efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Under läktaren inrymdes en grund läktarunderbyggnad med kapprum och elcentral i söder samt ny läktartrappa och städskrubb i norr. En ny bänkinredning tillverkades. Sakristian fick inbyggt skrudskåp. Korgolvet utvidgades samtidigt. Innerväggarna putslagades och nymålades. Elbelysning och elvärme kompletterades. Utvändigt ersattes vindskivorna av plåt med nya breda brädor som tjärströks. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Det lutande vapenhuset grundförstärktes. Putsen lagades och vitkalkades. Fönster och dörrar justerades och oljemålades. Triumfkrucifixets bemålning borttogs och det uppsattes på ett nytt kors. Vidare konserverades predikstol och ljudtak. År 1967 levererades en ny orgel från Nordfors & Co. i Lidköping, med fasad ritad av Adolf Niklasson. 1986 tillkom ny textilförvaring i sakristia och på läktare. Två år senare borttogs den bakre bänkraden för att ge plats åt bokbord.
År 1649-1749 Specifika inventarier - dopfunt
År 1649-1749 Fast inredning - predikstol
År 1768 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Årtalet för dekor av tak och korvägg är något osäkert.
År 1882 Fast inredning - altarring
År 1882 Fast inredning - altaruppsats
Gipskopia av Thorvaldsens Kristusfigur.
År 1882 Fast inredning - bänkinredning
Öppen nygotisk bänkinredning
År 1882 Fast inredning - port
Nya dörrar
År 1882 Fast inredning - läktare
År 1883 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1940 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
År 1944 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1947 Konservatorsarbeten
Det gamla innertaket tags fram och dess målningar konserveras.
Konservator: Olle Hellström
År 1965 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1965 Konservatorsarbeten
Triumfkrucifixet befrias från färg och sätts upp på ett nytt kors. Predikstolen konserveras.
Konservator: Olle Hellström
År 1965 Underhåll - grundförstärkning
Vapenhus
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1965 Specifika inventarier - textilskåp
I sakristia
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1965 Underhåll - målningsarbete
Interiör och exteriör genomgår putslagning och kalkavfärgning. Portar och fönster oljemålas.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1967 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1986 Specifika inventarier - textilskåp
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Hernfjäll, V: Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift. 1993.
.
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin