Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Breviks kyrka ligger på en åsrygg i ett uppodlat landskap mellan Hökensås och Vättern. Kyrkan ingår i en bevarad radby med f.d. skola, prästgård, post och handelsbod.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den åt norr utvidgade kyrkogården domineras av den på en platå liggande kyrkan och klockstapeln. Sistnämnda är inklädd och restes 1760. I norr är ett tidstypiskt klassicerande gravkapell från 1933, vilket är föga förändrat. I kyrkogårdens sydvästra hörn är ett timrat sockenmagasin. Kyrkogårdsmurarna är kallmurade och har tre öppningar, varav den östra har grindstolpar av kalksten och smidd pargrind, samt en för landskapet unik gråtsten. Kyrkogården har 1800-talskaraktär med raka grusgångar som delar in rektangulära gravkvarter. Längs murarna löper rader av äldre lövträd som bidrar till karaktären. Vid kyrkan står en liljesten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet i gråsten och kan räknas till landskapets fåtaliga gotiska anläggningar. Exteriören präglas av 1760 års fullbreda kor med tresidig avslutning och sakristia i norr. Vid en genomgripande renovering 1914 igensattes sydportalen och vapenhuset flyttades till västgaveln. Interiören återfick en del av sin tidigare karaktär vid en restaurering 1965. Denna genomfördes av den i landskapet flitige kyrkorestauratören och arkitekten Adolf Niklasson. Interiören domineras av en färgstark predikstol i barock och ett stramt triumfkrucifix från senmedeltid. Altarring och läktare härrör från 1882. Bänkinredning, orgel och läktarunderbyggnad är exempel på Niklassons harmoniska kyrkorestaureringar. Takets 1700-talsmålningar har ett ovanligt treenighetsmotiv.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkan har ett framträdande läge i en väl samlad by- och kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden. - Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk, liljesten och triumfkrucifix är omistliga historiska dokument. - Skiffertak utgör ett regionalt särdrag.
- Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1700-talet, bl.a. genom den karaktärsskapande takmålningen. - Predikstol och dopfunt i barock.
- Bevarad inredning från 1800-talet.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, 1800-talsgravar, gråtsten, klockstapel och gravkapell.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den övervägande medeltida salkyrkan ligger på en platå i den rektangulära kyrkogårdens södra del. Sydväst om kyrkan står klockstapeln och i kyrkogårdens nordvästra hörn är ett gravkapell. Vid det sydvästra hörnet är ett sockenmagasin. Kyrkogården inhägnas av en kallmur av gråsten som i norr och söder utgör stödmurar. Den har tre öppningar. Den östra kantas av grindstolpar av kalksten med krönande kulor. Dessa bär upp en smidd pargrind i nygotik från 1800-talets andra hälft. Utanför muren är norr om öppningen en s.k. gråtsten där efterlevande till drunknade sjömän kunde lägga blommor. Detta är stiftets enda i sitt slag. Söder om öppningen är en brunnsstång i trä. I sydmurens västra del är en öppning med samma utförande. Från denna leder en trappa av kalksten upp till kyrkogården. Sidorna är murade med kalksten och tillkom 1965. Öppningen i den västra muren är enkel med en liten trappa belagd med cementplattor och ett smitt räcke. Denna leder till parkeringen framför församlingshemmet. Innanför murarna löper rader av äldre lövträd. Kyrkogården indelas av raka grusgångar i rektangulära gravkvarter med något glesa nord-sydliga rader. Längs västmuren är ett antal ansenliga familjegravar från omkring 1900. Upp till den med cementplattor belagda ytan framför kyrkans västportal leder en trappa av kalksten med smidda räcken. Detta arrangemang härrör från 1965. I nordost har platån med kyrkan en murad stödmur av kalksten på vilken planterats några cypresser. I övrigt är det ont om planteringar på kyrkogården. Den norra hälften av kyrkogården tillkom vid en utvidgning år 1901.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - BREVIK
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 723, 1900: 1477, 1995: 424
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i bebyggelse av radbykaraktär på en hög strandvall vid Vätterns västra strand. En av socknens huvudnäringar har i äldre tider varit fiske och på kyrkogården finns en s.k. gråtplats över omkomna sjömän. En ålderdomlig inklädd klockstapel med pyramidformad huv står strax sydväst om kyrkan. Brevik ligger ca 12 km sydväst om Karlsborg.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti samt sakristia i norr; vid den västra gaveln ett vapenhus av trä. Kyrkans byggnadskronologi är något osäker, men det förefaller sannolikt att det befintliga långhuset till största delen är från äldre medeltid. Vid grävningar på 1910-talet under kyrkans golv påträffades grundmurarna efter ett smalare, rakslutet kor. Salkyrkans nuvarande planform är resultat av en ombyggnad 1760, då sannolikt även sakristian tillbyggdes. Vid restaureringen 1914 revs ett äldre vapenhus i söder, portalerna på långhusets och korpartiets sydsida murades igen och nytt vapenhus uppfördes i väster.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett brant sadeltak, valmat över korpartiets tresidiga östmur. Ingången är sedan 1914 förlagd i väster. Kyrkorummets plana innertak har målade symbolbilder, bl.a. föreställande Treenigheten, sannolikt samtida med 1700-talets ombyggnad. Interiörens nuvarande utformning präglas framförallt av restaureringen 1965 efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, då färgsättningen förnyades, äldre inventarier konserverades och ny bänkinredning anskaffades. Predikstol från 1600-talet. Vid restaureringen 1914 ersattes Thorvaldsens Kristus som altarprydnad med ett senmedeltida krucifix. Vid restaureringen 1965 avlägsnades krucifixets sentida övermålning och ett nytt kors tillverkades.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Lagerlöf, E: Medeltida träkyrkor 2. SvK, vol.199. 1985.
Hernfjäll, V: Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift. 1993.
.
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin