Motivering (skydd): Holavedskapellet är uppfört 1960 efter ritningar av ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektkontor i närbelägna Tranås. Kapellet ligger på en liten skogskyrkogård anlagd 1951 i kuperad skogsterräng söder om stationssamhället Sommen. Från början var Holavedskapellet konciperat som ett renodlat gravkapell, men kom ganska omgående att fungera som gudstjänstlokal för invånarna i Sommen. Detta ledde till en viss om- och tillbyggnad 1979, också den efter förslag av Erik Persson. Byggnaden kombinerar såväl moderna som traditionella drag i sin utformning och är därmed typisk för den brytning som skedde i svensk kyrkoarkitektur på 1950-talet. Det är en salkyrka med brant koppartäckt sadeltak, fasader med sprutad, vitkalkad ädelputs och rektangulära antikglasfönster. Vapenhuset i samma bredd som kapellet och med ett flackt pulpettak ger ett modernt drag medan den 1979 tillbyggda sakristian upprepar kapelldelens former.
Kyrkorummet är mer tydligt ett uttryck för modern liturgi. Det är från början gestaltat med lösa stolar, ambo och flyttbara knäfall, delar av inredningen som är ritade av arkitekten, vilket även gäller dopfunten. Sin särprägel får rummet genom den brutna takformen som över mittgången är öppen upp i nock med synliga bjälkar. Den omålade furupanelen ger ett varmt intryck som fint kontrasterar mot de vita väggarna och kalkstensgolvet. Blickfång är kalkstensaltaret och en färgstark vävnad från 1979, komponerad av arkitekten. Senare tillskott och förändringar är en glasmålning i ett nytt gavelfönster av Winfried Baier, Tranås, utbyte av stolar och införskaffande av en digitalorgel som ersatt en äldre elorgel.
På naturmark i kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel från 1965, ritad av Erik Persson. Den är utförd i en för tiden ovanligt konsekvent traditionell stil. Formspråket går tillbaka på svenskt 1700-tal och klockstapeln är i sin helhet klädd med kluven och tjärad furuspån.
Kyrkogården speglar efterkrigstidens ideal med raka häckkantade rader av låga vårdar i gräsmatta. Inhägnaden utgörs av vällagda kallmurar av granit med påkostad smidesgrind i huvudingången som ligger i öster i linje med kapellet.
Att särskilt tänka på i förvaltning av kapell och kyrkogård:
- Kapellet representerar en brytningstid inom svenskt kyrkobyggande under efterkrigstiden. - Exteriören har trots tillbyggnad kvar sin gestaltning från 1960.
- Interiörens originella takform.
- Inredningsdetaljer och utsmyckning ritade av arkitekten.
- Klockstapelns traditionella karaktär med spjälkad och tjärade furuspån.
- Kyrkogårdens struktur med raka rader av låga vårdar längs häckar.
- Kyrkogårdens kallmurar och smidesgrindar.
Inventeringsår (2011)
Holavedskapellet är uppfört 1960 som en salkyrka utan markerat kor. I öster är ett lågt vapenhus i samma bredd som kapellet, i väster är en något smalare sakristia tillbyggd 1979. Byggnaden vilar på en låg gråmålad betongsockel. Väggarna är resta av tegel, i sakristian av lättbetong. Fasaderna bär en vitkalkad sprutputs (Serponit A13) med kvarts i ballasten. Huvudingången mitt på vapenhuset har pardörrar av oljebränd furu med vertikala slitsar av gult råglas. På sakristians södra sida är en enkeldörr med samma utförande, vilken leder till en bisättningskällare. Ingången till sakristian är belägen på västgaveln och har i sen tid fått en modern standarddörr av villatyp. Trapporna är av krysshamrad röd tranåsgranit, till huvudingången kompletterad med en betongramp. I kapellets långsidor är sammanlagt åtta rektangulära fönster. De har vitmålade träbågar med gult antikglas i tät spröjsning. Vapenhusets kortsidor har smala fönster i samma utförande och sakristian ett motsvarande i nordmuren. I kapellets östra gavelröste är ett sentida rundfönster. Kapellet har ett brant sadeltak som flackar ut nederst. Samma form går igen i sakristitaket medan vapenhuset har ett mycket flackt pulpettak. Taktäckningen utgörs av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Plåten är neddragen något på fasaderna. Från östgaveln reser sig ett förgyllt kors. På långsidorna sitter ståndrännor med kopparstuprör.
Kyrkorummet är uppbyggt som en traditionell långkyrka men utan särskilt markerat kor. Rummet är möblerat med nya kopplade stolar i ljust trä, stående på ömse sidor om en mittgång. I sydost står en ny digitalorgel. I korets norra hälft står ambo och keybord, i den södra står dopfunt och ljusbärare.
Golvet består av kvadratiska plattor av hyvlad grå kalksten från Borghamn. Framför altaret är ett mindre podium i samma material. Väggarna är slätputsade och målade med vit emulsionsfärg. Under fönstren är infällda elradiatorer med vita plåtskydd. Över ingången sitter den ursprungliga altarprydnaden, ett förgyllt smideskors. Från vapenhuset är pardörrar av furu med fyllningar av kryssfanér, ljust målade i grå, beige och grön lasyr. Norr om porten är en öppning mot ett mindre rum, ursprungligen organistrum, idag förråd. De pardörrar som tidigare avskiljde rummet är nedplockade och förvaras i källaren. På andra sidan porten är en motsvarande öppning med ett vitmålat spjälverk som flyttades hit från orgelrumsöppningen vid ombyggnaden 1979. Norr om altaret är en dörr till sakristian i samma utförande som portens båda dörrblad. De kopplade fönstrens innerbågar är ospröjsade, tillverkade i trä och vitmålade. Fönsterbänkarna är av polerad kalksten. Taket har en bruten form som är flackare ut mot långsidorna men över mittgången går upp i nock. I brytningen är synliga vitmålade bjälkar. Taket är klätt med en brunbetsad glespanel av furu med fasade kanter på brädorna och dekorativa spikhuvuden. Taklisten har en karnisprofil. Från takets flacka partier hänger mässingsarmaturer, troligen från 1979. I östra gavelspetsen är ett rundfönster med glasmålning från 2000-talet av Winfried Baier, Tranås.
Altaret av finslipad grå borghamnskalksten är väggfast och stöttas av två ben i samma material. Som altarprydnad fungerar en textil på temat ”Jag är uppståndelsen och livet”, komponerad av ingenjör Erik Persson, Tranås och vävd av Kristine Packalén 1979. Dopfunten av lackad ek har en åttkantig form. Den är liksom ambon från byggnadstiden och ritad av Erik Persson. Ambon är i grågrönt laserad furu med förgyllda stjärnor på fronten. Bok- och armstödet bärs av grå smidesstänger. Ett flyttbart knäfall i sektioner är utfört med samma smidesstänger och har klädsel av ofärgad engelsk galon. Även detta är ritat av Erik Persson. Digitalorgeln i omålat träfodral är av märket Allen, modell ”Protegé” och omfattar två manualer och en pedal. Det lackade ekfodralet för den gamla elorgelns högtalare är placerat över öppningen mot gamla organistrummet. I kyrkorummet finns vidare ett flyttbart altare i omålad furu.
Vapenhuset är i söder öppet mot ett litet kapprum, i norr är en slät vitmålad lamelldörr till det gamla organistrummet. Golvet är av grå kalksten med sprängd yta, de slätputsade väggarna är svagt gulfärgade och taket är vitmålat med infälld armatur. Sakristian har textilförvaring i sydost i skåp som med dörrar av samma karaktär som dörren till koret. På motsatt sida i norr är en piscina. Golvet är klätt med heltäckningsmatta, väggarna är målade med vit plastfärg liksom det fibervävsklädda taket. Söder om sakristian är en hall med handikapptoalett och förråd.
Fasadkulör (2011): Vit
Antal våningar (2011): 01
Byggnadsdel (2011): Sidokapell - Väster, Vapenhus - Öster
Inventeringsår 2012
Skogskyrkogården utanför Sommen började planeras 1949. Detta år upprättade arkitekt Johannes Dahl i Tranås ett första förslag till begravningsplats. Dessförinnan fanns en skiss gjord av Tranås’ stadsträdgårdsmästare. På denna skiss var begravningsplatsen strikt orienterad i nord-sydlig riktning utan större hänsyn till omgivande terräng och natur. Ärendet blev långdraget eftersom en ”religiös sekt i Sommen”, som arkitekt Dahl uttryckte det, absolut ville ha sina gravar vända mot öster. Det blev en kompromiss i form av kyrkogårdens snedställda sydvästra kvarter. Förslaget kunde till slut godkännas av Kungliga byggnadsstyrelsen 1950. Redan från början reserverades plats för gravkapell och klockstapel i norra delen. Dahl var dock missnöjd över att han fått kompromissa bort flera delar, bland annat ”mitt stolta perspektiv [mot det tänkta kapellet]”. I kyrkogårdens ursprungliga gestaltning ingick gångar av råbruten kalksten mellan gravraderna, de har sedermera avlägsnats, liksom grusytan framför kapellet. Kyrkogården stod färdig 1952 och får ändå sägas ha blivit väl anpassad till omgivande natur, även om den inte är en renodlad skogskyrkogård.
Redan initialt hade Dahl ritat förslag till gravkapell. Detta var en byggnad av enkel karaktär men med flera traditionella drag som ett spåntäckt valmat tak. Det var dock inte det förslaget som sedermera kom till utförande 1960. Under tiden hade Dahl avlidit och arkitektfirman tagits över av kollegan, ingenjör Erik Persson. Den traditionella kyrkoarkitekturen hade börjat ge vika för en mer modern och Dahls förslag var för småskaligt. Således upprättade Persson ett nytt förslag till gravkapell 1958. Med vissa justeringar godkändes det av Kungliga Byggnadsstyrelsen 1959. För uppförandet svarade byggmästare Egon Forsberg, Hogstad. Inredningsdetaljer som predikstol och flyttbara knäfall ritades av Persson, troligen även de lösa stolarna som beställdes istället för traditionella bänkar. Kapellet stod helt klart i början av 1961.
Från början var kapellet mer av ett gravkapell. I kyrkorummet eller ceremonisalen fanns en katafalk med kisthiss från källarplanets bisättningsutrymmen. Någon piporgel kom aldrig att installeras, däremot en elorgel av märket Baldwin. Orgeln var placerad i ett särskilt rum norr om det lilla vapenhuset med en gallervägg mot salen. På motsatt sida vapenhuset var ett litet rum för officianten. Men redan 1962 beställdes ritningar till en dopfunt av Erik Persson, vilken sedan tillverkades av möbelsnickare Arthur Johnsson i Sommen. Gravkapellet började mer och mer fungera som en lillkyrka för Sommens samhälle.
Klockstapeln ritades av Erik Persson redan 1953, men kom att resas först 1965. Anledningen till detta var att församlingen först tänkte sig en tillfällig lösning med högtalare och bandinspelad klockringning. Detta motsatte sig dock Kungliga byggnadsstyrelsen.
År 1969 gjordes en invändig ommålning på grund av smärre sprickbildningar. Därvid ersattes kyrkorummets befintliga väggbehandling med kalkfärg av emulsionsfärg eftersom besökare klagat på att kalken fläckat kläderna. Målarmästare var Bruno Håkansson, Barkeryd.
År 1976 väcktes frågan om att formellt få använda gravkapellet som stadigvarande gudstjänstlokal för Sommen. I samband med detta projekterade Erik Persson en tillbyggnad med sakristia, förrådsutrymme, handikapptoalett och inbyggd källartrappa. Tillstånd lämnades 1977 och ombyggnaden var klar 1979. Härvid omdanades officiantrummet till kapprum och det var sannolikt vid detta tillfälle som orgelrummets gallervägg flyttades till nuvarande plats och ersattes med pardörrar. Altarets gamla prydnad i form av ett smideskors ersattes med en väv komponerad av Persson och vävd av Kristne Packalén. Korset placerades över ingången.
År 1990 skänktes till kyrkan ett fristående altare i omålad furu, tillverkat av Robert Malm, som dopbord. Ett motsvarande pianofodral skänktes samtidigt. Året innan tillverkades en dopbonad. Under 2000-talet har en glasmålning donerats, tillverkad av Winfried Baier, Tranås, och monterad i nyupptaget rundfönster i västgaveln. Under samma tid har också de ursprungliga stolarna ersatts med nya, orgeln ersatts med en digitalorgel placerad i kyrkorummet, och dörrarna till gamla orgelrummet hängts av.
Senare tillskott och förändringar på kyrkogården är asfaltering av huvudgången, utläggning av två urngravskvarter och anordnande av en minneslund.
År 1960 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Arkitekt: Johannes Dahl
Jönköpings länsmuseums arkiv. (JLM)
Länsstyrelsen i Jönköpings läns arkiv. (JLST)
Antikvarisk topografiska arkivet, Stockholm, genom kopior i länsstyrelsens arkiv. (ATA)
.
Tranås pastorats arkiv.
Tranark AB.
Tranås kommunarkiv.
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del II, Götaland. Rapport RAÅ 1993:5. Stockholm 1993
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Religionsutövning","Kyrka", "Persson,Erik:Arkitekt"; "Johannes Dahls arkitektkontor:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin