Motivering (skydd): Kulturhistorisk bedömning
Trehörna kyrkogård har troligen sitt ursprung i 1640-talet då socknen bildades och en kyrka byggdes. Kyrkan och kyrkogården med omgärdning, grindar, trädkrans och gravkapell är en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. De tre kvarteren har tillkommit vid olika tider och har också olika karaktär där gravvårdar från olika tider visar i vilken ordning kyrkogården byggts ut. På så sätt är kyrkogården också en ”provkarta” över olika moden inom gravvårdarnas utformning. Även trädkransen består av olika träd: lönn i kvarter I, alm i kvarter II och lind i kvarter III. Trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på våra kyrkogårdar från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone under andra halvan av 1800-talet. Omgärdningarna och grindarna varierar även de för de olika kvarteren och i kvarter II finns även en sträcka med staket i järnsmide. Gravkapellet och förrådet representerar två typiska byggnader på kyrkogårdarna och de har likartade fasader. Grusgångarna är en viktig del av kyrkogårdens struktur. Framför allt i kvarter III understryker rygghäckarna den strikta karaktären.
Kvarter I, den äldre kyrkogården, har troligen lagts om eventuellt vid 1900-talets mitt eller andra del. Den nuvarande strukturen visar på mer påkostade familjegravar, ofta grusgravar med stenramsomgärdning, norr om kyrkan, vilket är relativt ovanligt i Östergötland. Med undantag av några kyrkogårdar ligger de mer påkostade
gravanläggningarna söder om kyrkan, invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens ytterkanter. Just i kvarterets yttre del ligger grusgravarna med stenramsomgärdning i kvarter II. De omgärdade grusgravarna visar på ett gravskick som varit vanligt åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Omgärdning med just stenramar, som här i Trehörna, verkar ha varit vanligast från i huvudsak 1920-1960-tal. Dessa gravar har ett mycket högt kulturhistoriskt värde liksom områdena med linjegravskaraktär. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. I kvarter I är bevarade linjegravar främst från 1920-talet och i kvarter II från 1929 och fram till 1960-70-talen då systemet upphört.
Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de äldre gravvårdarna, som hällen från sent 1700-tal och gravvårdarna från andra delen av 1800-talet i bl a kalksten. Det gäller även tidstypiska gravvårdar såsom ett avbrutet livsträd. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Trehörna är det vanligast med titeln hemmansägare, vilket tyder på en socken där jordbruket dominerat. På hällen från 1700-talet finns den ålderdomliga titeln mantalscommissarien. Värt att notera är att hemvisten är angiven på ovanligt många gravvårdar.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter I
Kulturhistorisk bedömning
Kvarter I, den äldre kyrkogården, har troligen lagts om eventuellt vid 1900-talets mitt eller andra del. Den nuvarande strukturen visar på mer påkostade familjegravar, ofta grusgravar med stenramsomgärdning, norr om kyrkan vilket är relativt ovanligt i Östergötland. Med undantag av några kyrkogårdar ligger de mer påkostade
gravanläggningarna söder om kyrkan, invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens ytterkanter. De omgärdade grusgravarna visar på ett gravskick som varit vanligt åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Omgärdning med just stenramar, som här i Trehörna, verkar ha varit vanligast från i huvudsak 1920-1960-tal. Dessa gravar har ett mycket högt kulturhistoriskt värde liksom partiet öster om kyrkan med
linjegravskaraktär. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. I kvarter I är bevarade linjegravar främst från 1920-talet.
Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a de äldre gravvårdarna, som hällen från sent 1700-tal och gravvårdarna från andra delen av 1800-talet i bl a kalksten. Det gäller även tidstypiska gravvårdar såsom ett avbrutet livsträd. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Trehörna är det vanligast med titeln hemmansägare, vilket tyder på en socken där jordbruket dominerat. På hällen från 1700-talet finns den ålderdomliga titeln mantalscommissarien.
Kvarter II
Kulturhistorisk bedömning
De omgärdade grusgravarna visar på ett gravskick som varit vanligt åtminstone sedan andra delen av 1800-talet. Omgärdning med just stenramar, som här i Trehörna, verkar ha varit vanligast från i huvudsak 1920-1960-tal. Det var också vanligt att familjegravarna låg samlade i kvarterens utkanter med de enklare gravarna innanför. De omgärdade grusgravarna har ett mycket stort kulturhistoriskt värde liksom de två delarna med linjegravskaraktär. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. I kvarter II finns bevarade linjegravar från 1929 och fram till 1960- 70-tal, då detta begravningsskick hade upphört.
Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarter II är det främst på familjegravarnas gravvårdar som titlar är angivna och här dominerar hemmansägare.
Kvarter III
Kulturhistorisk bedömning
Kvarterets karaktär utgörs av de sentida gravvårdarna, rygghäckarna och gångsystemet.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Trehörna socken bildades 1643 av delar som ingick i socknarna Stora Åby, Säby och Linderås. Den nybildade socknens första kyrka uppfördes mellan åren 1643-1647. Kyrkobygget bekostades till stor del av överste Arvid Ribbing, som ägde Trehörna säteri. I mitten av 1800-talet revs kyrkan då den var för liten för den växande befolkningen och då den även var i mycket dåligt skick. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes av timmer 1861 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp, delvis av byggnadsmaterial från den gamla kyrkan. Den fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd, bakomliggande flersidig sakristia och torn i väster. Fasaderna är klädda med en vitmålad locklistpanel under ett svartmålat, plåttäckt sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, men ingång finns även centralt på södra långsidan. Runt kyrkan finns byggnaderna från det äldre sockencentrat bevarade.
KYRKOGÅRDEN omgärdas av en mur med ingångar i öster, söder och väster.
Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken.
Inventeringsår (2006)
TREHÖRNA KYRKOGÅRD
Trehörna kyrka med omgivande kyrkogård är belägen i skogsbygden vid stranden av Trehörnasjön. Genom två utvidgningar, kvarter II och III, har kyrkogården fått en rektangulär form i nord/sydlig riktning. Den äldre delen, kvarter I, är något rektangulär i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger något förskjuten mot norr inom den äldre delen med långhuset i väst/östlig riktning.
Trehörna kyrka
Trehörna socken bildades 1643 av delar som ingick i socknarna Stora Åby, Säby och Linderås. Den nybildade socknens första kyrka uppfördes mellan åren 1643-1647. Kyrkobygget bekostades till stor del av överste Arvid Ribbing, som ägde Trehörna säteri. I mitten av 1800-talet revs kyrkan då den var för liten för den växande befolkningen och då den även var i mycket dåligt skick. Den nuvarande
kyrkobyggnaden uppfördes av timmer 1861 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp, delvis av byggnadsmaterial från den gamla kyrkan. Den fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd, bakomliggande flersidig sakristia och torn i väster. Fasaderna är klädda med en vitmålad locklistpanel under ett svartmålat, plåttäckt sadeltak. Huvudingången är via tornet i väster, men ingång finns även centralt på södra långsidan.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre kvarter: I, II och III. De olika kvarteren motsvarar den äldsta delen, kvarter I, respektive de båda utvidgade delarna kvarter II och III.
Allmän karaktär
De tre kvarteren som är detsamma som tre olika delar från olika tider, har delvis olika karaktär. I kvarter I står de äldre gravvårdarna och de mer påkostade familjegravarna. Kvarter II och III markeras av rygghäckar i olika utsträckning och är mer strikt uppbyggda än kvarter I. De har även olika trädslag i trädkransen. De tre kvarteren ligger i olika nivåer och det syns tydligt att kyrkogården består av tre olika delar.
Omgärdning
Väster (I): ca 1,0 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,8 m stora gråstenar i oregelbundna skift. En syrenhäck växer på muren. Mindre skada norr om västra grinden.
Väster (II): en upp till ca 1,8 m hög kallmurad stödmur av ca 1,0-2,0 m stora gråstenar i 2-3 skift. Syrenhäck.
Väster (III): omgärdning saknas. Buskage i slänten mot väster.
Norr (I): en ca 0,5 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,8 m stora gråstenar i oregelbundna skift.
Norr (II): en ca 0,5 m hög kallmurad stödmur omgärdar kvarter II i norr, av ca 0,4-0,8 m stora gråstenar i drygt ett regelbundet skift.
Norr (III): mur saknas, släntat mot norr. En ca 1,0 m hög klippt häck av stor hagtorn växer som begränsning.
Öster (I): en ca 0,9 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-1,0 m stora gråstenar i oregelbundna skift. Syrenhäck växer på muren.
Öster (II): på en sockel av ett skift gråstenar står ett ca 0,5 m högt staket av järnsmide med rik dekor, syrenhäck växer innanför.
Öster (III): mur saknas och marken är släntad ner mot kyrkogården. En ca 1,0 m hög klippt häck av stor hagtorn växer som begränsning.
Söder (I): En ca 0,8 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,7 m stor gråsten i oregelbundna skift. En syrenhäck växer på muren. Mindre skada i sydväst.
Ingångar
Väster (I): pargrind av järnsmide. Rakt krön, runda spjälor och sparsam dekor av slingor. Grindstolpar av röd granit, kvadratiska med svagt toppigt krön. Trappor av gråsten. Grinden är av lika modell som södra grinden (I) men mindre.
Väster (III): enkel trappa av kalksten leder upp till kyrkogården.
Norr (I): två små trappor i nordväst respektive nordöst av gråsten med enkla ledstänger av rundjärn.
Norr (II): trappa i ljus gråsten leder mellan kvarter II och III mitt i kvarteren. Enkla ledstänger av rundjärn.
Norr (III): pargrind i nordöst av järnsmide med svagt konkavt krön. Handtaget är stämplat Jp No 8. Glest stående spjälor som avslutas upptill av kors respektive trianglar. Grovhuggna grindstolpar av röd granit med välvt krön.
Öster (II): pargrind av järnsmide med konvext krön. Spjälor avslutade med franska liljan. Kvadratiska grindstolpar av granit med avfasat krön.
Söder (I): Pargrind av järnsmide med rakt krön. Runda spjälor och sparsam dekor. Kvadratiska grindstolpar av röd granit med avfasade krön. Grinden är av lika modell som västra grinden (I).
Vegetation
Trädkransen består av:
Väster (I): en lönn
Väster (II): tre almar
Väster (III): en lind
Norr (III): tre lindar.
Öster (I): två lönnar
Öster (II): en alm.
Öster (III): tre lindar
Söder (I): en lönn
Rygghäckar av häckoxbär. En ca 1,0 m hög klippt syrenhäck växer på kyrkogårdsmuren i väster, öster och söder i kvarter I och i väster och öster i kvarter II och en ca 1,0 m hög klippt stor hagtornshäck omgärdar kvarter III i väster, norr och öster.
Gångsystem
Grusgångar av naturgrus. Till kyrkans sydportal leder en gång med hårdgjord yta av asfalt (?) med ett tunt lager krossgrus.
Gravvårdstyper
I kvarter I är det norr om kyrkan huvudsakligen högresta gravvårdar och här finns elva grusgravar. Söder om kyrkan är det huvudsakligen låga breda vårdar, även grusgravar. Gravhäll från 1700-talet vid kyrkans västingång. I kvarter I finns även ett s k avbrutet livsträd. Linjegravar framför allt från 1920-talet, enstaka från 1930. I kvarter II finns linjegravvårdar från 1929-1971, vilket verkar vara en fortsättning från kvarter I. Här finns även åtta grusgravar med stenramar. I kvarter III är det huvudsakligen låga och breda vårdar, med den äldsta från 1971.
I jämförelse med andra kyrkogårdar i länet är det mycket vanligt att hemvisten anges på gravvården.
Minneslund
I norra delen av kvarter III, väster om gravkapellet finns en minneslund. Den består av en grusad rundel med bänk och blomplantering. ”Minnessten” på jordningsytan. En häck inramar minneslunden.
Byggnader
Gravkapell i nordöstra hörnet i kvarter III. Fasaderna är klädda med locklistpanel med rundad läkt, liksom kyrkan. Plåtklätt topptak krönt med svartmålat kors. Rundbågiga parfönster i väster och öster. Pardörr i söder med träpanel. Gjuten sockel. Invändigt är väggarna klädda med masonite och vitmålade. Skurgolv av smala brädor och
ringförsedda luckor. Kassettindelat tak. I nordvästra hörnet mellan kvarter II och III finns ett förråd med fasader klädda med locklistpanel med profilerad läkt. Sadeltak täckt med bandplåt. Panelklädd dörr. Källare med nedgång i öster.
Övrigt
Container utanför muren mellan kvarteren II och III. Norr om kvarter III finns undanställda gravvårdar staplade. I kvarter II finns parkbelysning med kantig kupa av ofärgat råglas. I kvarter I finns parkbelysning med kantig kupa av klarglas.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter I
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-169 och ligger runt kyrkan. Väster om kvarteret ligger den f d klockargården, i norr kvarter II, landsvägen i öster och skolan i söder.
Allmän karaktär
Ålderdomlig och öppen karaktär. Inga rygghäckar. Gravvårdar i enkla rader i öst/västlig riktning. På kvarterets södra sida står gravvårdarna vända med textsidan mot den nord/sydliga mittgången. På den norra sidan finns fler högresta gravvårdar.
Omgärdning
Området i öster, söder och väster omgärdas av murar och en meterhög häck. Mot norr slutar kvarteret med en stödmur/terrassmur ned mot kvarter II.
Ingångar
Pargrind i smide i södra muren, två trappor i norr ned mot kvarter II. Smidesgrind i västra muren.
Vegetation
Kvarteret omgärdas av syrenhäckar i öster, söder och väster. Lönnar i trädkransen. Stubbar från två träd i söder, på ömse sidor av ingången.
Gångsystem
Grusgångar med naturgrus. Vid ingången i söder upp mot kyrkans sydingång är gången asfalterad (?) och täckt med tunt krossgrus.
Gravvårdstyper
På kyrkans norra sida står huvudsakligen högresta gravvårdar och här finns elva stycken grusgravar. På södra sidan är det huvudsakligen låga och breda vårdar, även här förekommer grusgravar. Gravhäll från 1700-talet vid kyrkans ingång i väster. Förutom ovan nämnda häll är äldsta gravvården daterad till 1862. I öster finns linjegravar från framför allt 1920-talet.
Övrigt
Vattenpost vid västra muren söder om västra ingången. Parksoffor.
Kvarter II
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-214 och ligger norr om kvarter I, med den f d klockaregården i väster, kvarter III i norr och landsvägen i öster.
Allmän karaktär
Kvarteret har en relativt strikt men öppen karaktär med några rygghäckar i nord/sydlig riktning. Gravvårdarna är i allmänhet låga. I väster och norr ligger en rad med grusgravar omgärdade med stenram. Ett linjegravssystem upptar större delen av kvarteret. Gravarna ligger i två grupper med tre rader familjegravar emellan.
Omgärdning
Mur i söder mot kyrkan. Syrénhäckar utmed mur på västra och östra sidan. Stödmur till kvarter III.
Ingångar
Två granittrappor med enkla ledstänger mellan kvarter I och II. Smidd pargrind i öster. Granittrapp med likadant räcke ned mot kvarter III i norr.
Vegetation
Tre almar i trädkrans i väster. Syrénhäck i väster och öster. En alm på östra sidan vid syrénhäck och mur. Fyra rygghäckar av häckoxbär orienterade i nord-sydlig riktning.
Gångsystem
Grusgångar med fint krossgrus runt omkring gravområde.
Gravvårdstyper
Följbart linjegravssystem från 1929 och fram till 1960-70-tal. Låga breda vårdar. Åtta grusgravar med stenomgärdning. Äldsta gravvården från 1929. Gravvårdar i granit.
Byggnader
Förrådsbyggnad i nordväst.
Övrigt
Vattenpost vid förråd vid västra muren.
Kvarter III
Kvarteret omfattar gravplats nr 1-232 och utgör kyrkogårdens norra del. I väster naturmark, i norr villaområde, i öster landsvägen och i söder kvarter II.
Allmän karaktär
Kvarteret har en strikt karaktär med gravvårdar och rygghäckar i väst/östlig riktning. Kvarteret ligger lägst beläget av kyrkogårdens tre delar.
Omgärdning
Omgärdning saknas i väster där det är en sluttning med sly. Här finns en kompost. I norr är det en ca 1 m hög hagtornshäck. Omgärdning saknas även i norr och öster.
Ingångar
Smidesgrind i nordöstra hörnet. En trappa mot kvarter II. Äldre kalkstenstrappa i väster, vid förråd leder från/till kyrkogården.
Vegetation
En respektive två lindar i trädkransen i väster och öster. I norr avgränsas kyrkogården av en ca 1 m hög hagtornshäck. Rygghäckar av häckoxbär går i nord/sydlig riktning.
Gångsystem
Grusgångar av fint krossgrus delar in kvarteret i två gravområden.
Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar av granit. Äldsta gravvården är daterad till 1971 och många står i årtalsföljd.
Byggnader
Förråd som hör ihop med kvarter II i väst. Gravkapell i nordöst.
Övrigt
Minneslund från 2005 invid gravkapellet.
Inventeringsår 2002
FÖRSAMLING 1995 - TREHÖRNA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 638, 1900: 889, 1995: 403
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Stora Åby (samt Säby och Linderås) 1652.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i skogsbygden vid stranden av Trehörnasjön ca 20 km sydost om Ödeshög i anslutning till Trehörna samhälle. På kyrkogården finns ett bårhus. Invid kyrkan ligger en i bruk varande skola. Strax norr om kyrkan låg ålderdomshemmet, i dag finns här ett villaområde. Prästgård vid Pukeryd.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta kända kyrkan uppfördes av timmer 1643-47. Enligt en teckning som finns bevarad i sakristian bestod kyrkan av långhus med smalare kor, vapenhus mitt på södra sidan och sakristia mitt på den norra. Ett gaveltorn i väster kröntes av en kupolformad huv med spira. Långhuset täcktes av ett sadeltak. Tak och väggar var täckta med spån, taket tjärat och fasaderna rödfärgade. Enligt uppgift höjdes kyrkan 1695 och tornet uppfördes. Invändigt hade kyrkan målningar med "Bibliska Språk omkring Eglabillder" (ATA, inv. 1828). Dessa var troligen utförda av Daniel Hjulström som kontrakterades för arbetet 1734.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan är byggd i trä 1861-62 av soldaten Carl Fröjd i Brickarp som en salkyrka med rakslutet korparti, utbyggd polygonal sakristia i öster samt torn i väster. Möjligtvis ingår material från den äldre kyrkan i den nya kyrkan.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans fasader är klädda med vitmålad stående träpanel. Långhuset täcks av ett flackt plåttäckt sadeltak och den lägre sakristian har ett valmtak. Tornet kröns av ett pyramidtak med fyrkantig lanternin med spira. Fönstren är rundbågeformade och försedda med spröjsar. Ingång sker i väster genom tornet samt mitt på södra långsidan. Kyrkorummet har vitmålade väggar och täcks av ett flackt trätunnvalv. Predikstolen, tillverkad i Vadsten 1701, återfick sin ursprungliga färgsättning 1961. Altartavlan (kopierad efter Rubens Nedtagande från korset) är målad av J. P. Johansson 1874. Bänkinredningen är öppen.
REFERENSER:
Edström, S.: "De båda kyrkorna i Trehörna". Från Sommabygd till Vätterstrand. 1950. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.
Inventeringsår 2016
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida.
En geometrisk karta från 1699 visar kyrkogården med en omfattning som kan motsvara dagens kvarter I. Öppningar i omgärdningen redovisas i väster och nordöst. Enligt två sockenbeskrivningar från 1760 respektive 1817/1828 fanns det en trästapel för klockorna på kyrkogården, men det framgår inte var.
De äldsta kvarvarande gravvårdarna i kvarter II är från 1929 och visar att kvarteret, som är den första utvidgningen, troligen fanns då. Kvarteret finns inte redovisat på häradsekonomiska kartan ovan från 1868-77. I kvarter III, som är den andra
utvidgningen, är den äldsta gravvården från 1971. Kvarteret är inte heller redovisat på den ekonomiska kartan ovan från 1948. Här låg tidigare ladugården till Klockaregården. Tillgängliga fotografier från t ex 1930-talet visar inte så mycket av själva kyrkogården. Man kan dock se att en häck växer på södra kyrkogårdsmuren även då.
TREHÖRNA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Ödeshögs församling Ödeshögs kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Edström, S.: "De båda kyrkorna i Trehörna". Från Sommabygd till Vätterstrand. 1950..
Källor
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin