Motivering (skydd): Röks kyrkomiljö ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården och är dessutom ett välbesökt turistmål av internationellt intresse, eftersom Rökstenen står omedelbart utanför kyrkogårdsmuren.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden
Röks kyrka är såväl exteriört som interiört mycket välbevarad och ett av de främsta exemplen på empiretidens kyrkor i länet. Kyrkan utgör även en god representant för de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes under mitten av 1800-talet till följd av befolkningsökningen. Interiören är i stort sett oförändrad och starkt präglad av byggnadstidens ideal genom att ursprunglig inredning, såsom predikstol, altare och altaruppsats, altarring, nummertavlor, bänkinredning, väggfasta bänkar, alla invändiga dörrar, läktarbänkar och läktarbröstning är bevarad. Undantag är några borttagna bänkar i kyrkans västra del samt på läktarens norra sida. Kyrkan har även ett stort värde ur ett regionhistoriskt perspektiv då den är uppförd av östgötabyggmästaren Abraham Nyström. Det är även ovanligt att klockringning och lucköppning fortfarande sker manuellt. Trampmaskinen, som fortfarande är i bruk, visar på den mekaniska utvecklingen under 1800-talets industrialisering.
Kyrkobyggnaden som helhet utgör ett nationellt kulturarv. Att bevara kyrkobyggnaden i sin nuvarande skepnad med den information den bär på är en viktig uppgift i arbetet med att förvalta de kulturhistoriska värdena. Kyrkans nyklassicistiska exteriöra karaktär förstärks av de putsade fasaderna och det svartmålade plåttaket.
Sammanfattning
" Röks kyrkomiljö ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården och är även ett välbesökt turistmål av internationellt intresse, eftersom Rökstenen står omedelbart utanför kyrkogårdsmuren.
" Kyrkan är en av de ståtligaste och bäst bevarade empirekyrkorna i landet. Den är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört och kyrkobyggnaden som helhet utgör ett unikt nationellt kulturarv.
" Från den medeltida kyrkan kvarstår en del inventarier, däribland dopfuntscuppan och dopfunten av kalksten tillverkad i Mikaels Hackes verkstad. Kyrkans äldre föremål visar på en lång historisk kontinuitet och samband med den nu riva medeltidskyrkan.
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1842-1845 revs den medeltida kyrkan. Den var belägen på ungefär samma plats som den nuvarande. Den rivna medeltidskyrkan var uppförd av kalksten på 1100-talet med ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. I väster fanns ett kraftigt torn, som sannolikt var samtida med kyrkan eller tillbyggt strax efter.
Rivningen började 1843. Hela den gamla kyrkan brändes till kalk, en del såldes även till Svanshals som var i färd att bygga om sin kyrka.
Den nya kyrkan uppfördes av sten och tegel med ett rektangulärt långhus med rakslutet kor och halvrund sakristia i öster samt västtorn. Östgötabyggmästaren Abraham Nyström utarbetade ritningar 1840. I detta förslag har sakristian sin halvrunda form, dock med rusticerad fasad vilket även finns i tornets bottenvåning. Arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson på Överintendentsämbetet i Stockholm granskade och förändrade ritningarna. Han förändrade tornets utseende, vilket kom att krönas av en fyrkantig lanterninhuv. Utformningen följer Överintendentsämbetets rekommenderade typritning som spreds över hela landet. Den halvrunda sakristian ersattes av en lägre raksluten sakristia. Kyrkans slutgiltiga gestaltning följer i stort sett Nyströms ursprungliga utformning, med undantag av tornet och lanterninen samt altaruppsatsens utformning, som helt går tillbaka på Blom Carlssons förslag. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. Kyrkan fick en mycket genomarbetad nyklassicistisk utformning med spritputsade fasader och symmetriskt placerade fönsteröppningar med slätputsade omfattningar. Putsen är avfärgad i vitt med spår av en äldre gul färgsättning. Långhusets stora fönsteröppningar är försedda med rundbågiga gjutjärnsbågar, medan övriga fönsterbågar är av trä. De är brunmålade, men med tidigare lager av grönt och guldockra. Taket försågs med ett för tiden typiskt flackt sadeltak, som ursprungligen var belagt med svartmålad järnplåt. Detta utbyttes mot svartmålad galvaniserad plåt 1997. Tornet kröns av en fyrkantig lanterninhuv genombruten med kolonettgallerier som avslutas upptill med trekantsgavlar. Fasader och portaler pryds av de för Abraham Nyström typiska blomornamenten i terracotta. Huvudingången är via tornet i väster och ingångar finns också centralt placerade på långhusets nord- och sydsida.
Interiören är i stort sett intakt sedan byggnadstiden. Kyrkorummet är ljust och rymligt och tidstypiskt utformat med ett högt putsat tunnvalv och symmetriskt uppbyggt korparti. Altartavlan "Jesu i Getsemane" är målad 1844 av Carl Ferdinand Lind. En stor del av inredningen är ritad av Nyströms, däribland predikstolen. De tillverkade ofta själva predikstolarna till sina kyrkor. De valde företrädesvis en modell med cylindrisk korg med karakteristisk dekor i låg relief. Utmärkande för Nyströms kyrkoinredning är även utsmyckningen på altarring, läktarbarriärer och dörrar i form av liggande eller stående rombfält med olika ornament, framför allt blomornament. Altaret är ett enkelt träaltare. Nummertavlorna är placerade över dörrarna på korväggen. Dessa är vändbara och nås från våningen över sakristian. Den slutna bänkinredningen är ursprunglig och är indelad i fyra kvarter. Från byggnadstiden är även korbänkarna och de väggfasta bänkarna som löper runt långhuset. Orgelläktaren har också behållit sin ursprungliga utformning med framskjutna sidopartier, med undantag av att bänkarna på norra sidan tagits bort för att ge mer plats för kören. Övriga bänkar på läktaren har inte förändrats utan behållit sina raka ryggstöd. Golvet är original, med undantag för en del i koret. Golvet är dock lackat i sin helhet. Orgeln tillkom först 1871 och är byggd av Åkerman & Lund. I tornets första våning finns klockornas trampmaskin, som fortfarande används, och lucköppningen sker manuellt genom en vevanordning på samma våningsplan.
Kyrkan har renoverats vid ett flertal tillfällen under 1900-talet, men förändringarna har inte påverkat kyrkans utformning nämnvärt. Johannes Dahls Arkitektkontor i Tranås fick 1957 i uppdrag att renovera kyrkan. Såväl Riksantikvarieämbetet som dåvarande landsantikvarie Bengt Cnattingius betonade redan då kyrkans stora kulturhistoriska värden; "Röks kyrka, som byggdes 1843-1845 efter ritningar av direktör A B Nyström, är en utomordentligt typiskt exponent för senempiren. Den står helt orörd från denna tid med undantag för bänkarnas målning i grått, som utfördes på 1930-talet men som utfördes delvis efter äldre förebilder och som därför på ett lyckligt sätt ansluter sig till senempireinteriören. I Linköpings stift torde det inte finnas någon mera välbevarad och enhetlig empirekyrka." Vid renoveringen togs de bakre bänkraderna bort, bänkarna byggdes om något för att bli sittvänligare. Syd- och nordportalerna försågs med ett par yttre dörrar och fönstren fick innanfönster. Sannolikt ombyggdes sakristian vid detta tillfälle och försågs med bl a WC.
Bland kyrkans äldre inventarier finns den gamla predikstolen bevarad. Den är tillverkad 1759 och har fått behålla sin originalfärg, vilket är mycket ovanligt. Dopfunten är tillverkad 1661 av kalksten i Michaels Hackes verkstad i Skänninge och har en för deras produktion typisk utformning. Det finns även en medeltida dopfuntscuppa av grå kalksten bevarad. Kyrkan är även ovanligt rikt utsmyckad med ett stort antal begravningsvapen från olika släkter, men främst från Snoilskys på gården Sättra. Vid den västra ingången finns en gravsten som tröskel. Den är försedd med vapensköldar, varav den ena kan vara Snoilskys. Hörnen är borthuggna för att passas in vid dörrarna.
År 1100-1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Nybyggnad - Kyrka av kalksten med rektangulärt långhus, västtorn och smalare absidkor. Riven.
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntscuppa av kalksten.
År 1661 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av grå kalksten med svart och rödbrun målning, tillverkad vid Mikael Hackes verkstad.
Hantverkare: Michaels Hackes verkstad
År 1745 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping.
Klockgjutare: Magnus Hultman
År 1751 Fast inredning - orgel
Orgel, ursprungligen byggd 1652 av Per Jönsson i Skänninge, ombyggd av Jonas Wistenius i samband med flytten till Röks kyrka, ersattes av en ny 1871.
Orgelbyggare: Jonas Wistenius
Orgelbyggare: Per Jönsson, Hjortsberga
År 1759 Fast inredning - predikstol
Predikstol, ersattes av en ny 1844. Förvaras nu under läktaren, färgskikten är original.
År 1843-1844 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla "Jesu i Getsemane", målad av Carl Fredrik Lind (Linn), samtida inramning.
Konstnär: Carl Fredrik Lind
År 1843-1844 Fast inredning - läktare
År 1843-1844 Fast inredning - bänkinredning
År 1843-1844 Fast inredning - predikstol
Predikstol, ritad av Abraham Nyström.
Arkitekt: Abraham Nyström
År 1845 Invigning
17 augusti av biskop Joc Hedrén.
År 1871 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverk av Per Larsson-Åkerman, Åkerman & Lund.
År 1895 Teknisk installation - värme
Kaminer vid mittingångarna på södra och norra sidorna.
År 1906 Underhåll - exteriör
Lanterninen, eventuellt ommålades hela tornet
År 1914 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuten av K G Bergholtz, Stockholm.
Klockgjutare: Kristian (K G) Bergholtz
År 1924 Underhåll - exteriör
Snickerierna ommålades.
År 1930-1939 Underhåll - målningsarbete
Bänkinredningen ommålades i gråblått efter äldre förebilder.
År 1941 Specifika inventarier - kyrkklocka
Mellanklockan gjuten.
År 1964 Underhåll - exteriör
Kalkning, målning av snickerier, omförgyllning.
År 1967 Fast inredning - orgel
Orgeln från 1871 restaurerad av Åkerman & Lund.
År 1997 Konservatorsarbeten
Konservering av det medeltida altarskåpet, predikstol m.m. Östergötlands länsmuseum.
År 1999 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Målning av de galvaniserade taken.
År 2003-2004 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagningar, omkalkning, målning av snickerier på långhuset. ATRIO Arkitekter, Västervik
Sköld, A: Röks kyrka 1845-1945. En kortfattad historik över Röks kyrka. 1945.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
.
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret, kulturhistorisk bebyggelseinformation
Elfström, Gunnar, Från sockenmurare till storbyggmästare. Östergötland. Meddelande från Östergötlands och Linköpings stads museum 1978.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Mörkfors, Gunnel, Nyklassicistisk kyrkorum. Ingår i Kyrka i Bruk. Meddelande från Östergötlands läns museum 1996.
Nyström, Gerorg, Herrgårdarnas byggmästare och deras släktled under trehundra år.Värnamo 2002.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del V, Uddevalla 1948.
Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet 2003.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östgöta Correspondenten
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Nyström,Abraham:Byggmästare"; "Blom-Carlsson,Carl Gustaf:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin