Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Södra Fågelås kyrka ligger i den skogiga södra delen av Guldkroksbygden. I söder är en senare begravningsplats med karaktär av skogkyrkogård. I kyrkplatsens närhet finns ett murat sockenmagasin från 1700-talet samt ett f.d. ålderdomshem från 1910 med tidstypisk veranda och frontespis. Förutom ett boningshus från tidigt 1900-tal saknas bebyggelse.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur som i söder har två par vitputsade grindstolpar. Grusgångarna är få och löper framför västporten samman till en öppen yta med små trappor. Flera av gravvårdarna är sekelgamla och har olika ramar. I söder är en inklädd klockstapel från 1886 i schweizerstil, vilket är ovanligt i landskapet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd under 1600-talets första hälft som ett timrat kapell för sockenborna i dåvarande Fågelås sockens södra del. Den är en exponent för en byggnadstradition som är vanlig i landskapets skogsbygder. Väggar och tak är klädda med spån, rödfärgade respektive tjärade. Trots kyrkans egenskap av kapell blev den under 1600-talet rikt utsmyckad av socknens många adelsfamiljer. Såväl exteriör som interiör har en väl bibehållen 1600-talsprägel. Interiörens bara timmerväggar är karaktärsskapande. Läktare och sluten bänkinredning är i senrenässans. Predikstol, dopfunt, basunängel och altaruppsats är i barock, sistnämnda med tavla av glaskonstnären och Fågelåssonen Simon Gate. Kortaket har målningar från 1700-talets första hälft. Orgelfasaden härrör från 1854 års Söderlingorgel, samma år fick taket sin brutna form. Johan Åkerlunds restaurering 1942 slopade 1800-talets spetsbågsfönster och paneler. Portar, altare, altarring och färgsättning nygjordes i harmonierande stil och bänkarnas inre ombyggdes. En sällsynthet är den bevarade kaminen, som var en närmast obligatorisk ingrediens i det sena 1800-talets kyrkorum.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkan, sockenmagasin och f.d. ålderdomshem bildar en sammanhållen kyrkomiljö. - Kyrkans föga förändrade exteriör vittnar om 1600-talets timmerkyrkor med spåntäckta tak och väggar. - Interiörens huvudsakliga prägel av 1600-talets stilideal.
- Välbevarad bänkinredning i kor och långhus.
- Bevarad inredning, inventarier och takmålningar från 1600-, 1700- och 1800-talen. - Kyrkogårdens stenmurar, grindstolpar, trädrader, grusgångar, äldre gravvårdar och inklädd klockstapel.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den timrade salkyrkan ligger med koret åt öster i den östra delen av en rektangulär kyrkogård. Denna inramas av en på 1800-talet uppförd kallmur av gråsten som varierar i höjd. Den södra delen är över omkring en meter, medan den norra omkring en halvmeter. Muren har tre öppningar i söder. Framför sydporten och något längre åt väster är två par murade kvadratiska grindstolpar som är omkring två meter höga. De är slätputsade och vitkalkade med flacka fyrsidiga tak som täcks av svart plåt. Stolparna torde liksom sina likar i Norra Fågelås höra till 1800-talets första hälft. De uppbär smidda pargrindar. Längst i väster är en liten öppning med en enkel smidesgrind. Klockstapeln står i den sydvästra delen av kyrkogården i en öppning i muren. På insidan av kallmuren är rader av gamla lövträd. Dessa härrör från 1800-talet. Kyrkogården har utvidgats tre gånger, 1828 åt norr, 1859 fram till vägen i öster och 1894 åt väster. Gräsmattorna genomlöps av några få grusgångar. Från de två stora grindarna i söder löper två gångar fram till portalerna. En gång löper runt den östra halvan av kyrkogården för att förenas med de andra i den triangulära grusytan framför västportalen. Från denna löper rakt åt väster en grusgång som delar de nord-sydliga gravraderna i två partier. Den norra och västra delen av kyrkogården ligger något högre än den övriga, varför det från grusplanen leder två granittrappor till nämnda gångar. Gravvårdarna utgörs till en betydande del av högresta stenar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, varav särskilt en stor familjegrav i påkostad jugend utmärker sig. Vidare är flera låga familjegravar med steninhägnader. Söder om kyrkan är två gravstenar i kalksten från tidigt 1600-tal och längs den västra muren står tre 1600-talsgravhällar i kalksten lutade. De härrör sannolikt från nu försvunna tumbor.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - SÖDRA FÅGELÅS
BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: -, 1995: 419
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Norra Fågelås 1902.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger något avskilt i skogsmark 150 m söder om Kapellsbäcken och 1,5 km från vätterstranden. Det aparta läget förklaras av att kyrkan tidigare var kapell under Norra Fågelås. Socknen, som ligger i södra Gullkroksbygden, präglas av herrgårdar och klostergods, bildar tillsammans med Norra Fågelås riksintresseområde. Södra Fågelås ligger 12 km sydväst om Hjo.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den timrade kyrkan har rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan uppfördes under senare delen av 1500-talet eller 1600-talet. Sakristia och vapenhus är sannolikt tillbyggda i ett senare skede. Ännu ett vapenhus, vid kyrkans västgavel, revs 1942, i samband med en genomgripande restaurering efter förslag av arkitekt John Åkerlund.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är täckta med spån och rödfärgade. Långhus och kor har separata sadeltak, klädda med spån. Fönstren fick sin nuvarande rektangulära form 1942. Ingång i väster och söder via vapenhuset. Kyrkorummet är långsmalt och täcks av ett överhöjt innertak med blottade bjälkar. Interiören ter sig ursprungligt med sina bara timmerväggar och 1600-talssnickerier, men fick i huvudsak sin nuvarande utformning vid restaureringen 1942: väggarnas pärlspåntpanel från 1883 avlägsnades, takets mittparti förhöjdes, korgolvet höjdes, läktarunderbyggnader tillkom och ny bänkinredning insattes, med användande av de bevarade bänkskärmarna från 1600-talet. Väggarnas och takets ursprungliga dekormålning gick i stort förlorade 1883, men rester återstår alltjämt i kortaket. Rikt utsirad predikstol samt dopfunt i trä från 1600-talets slut, gåva av släkten Hård. Altaruppsatsen från 1683 är skänkt av generallöjtnant Johan Hård på Hjällö (även denna återuppsattes 1942). Altartavlan, åtta bilder från Jesu liv, är målad av Karl-Olov Steen 1987. (2012-02-13. Enligt uppgift från en privatperson som varit i kontakt med kyrkorådet har målningen av Karl-Olov Steen köpts in för församlingshemmet, där den hängt sedan dess.)
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Kyrka af träd. Kyrkobyggande under 1600- och 1700-talen i Finland, Norge och
Sverige. Red. I. Sjöström. 2000.
.
Mellan Åsen och Sjön, en bok om Fågelås, 1989
Åhman, Egon, Fågelås, 1944.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin