Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Södra Fågelås kyrka ligger i den skogiga södra delen av Guldkroksbygden. I söder är en senare begravningsplats med karaktär av skogkyrkogård. I kyrkplatsens närhet finns ett murat sockenmagasin från 1700-talet samt ett f.d. ålderdomshem från 1910 med tidstypisk veranda och frontespis. Förutom ett boningshus från tidigt 1900-tal saknas bebyggelse.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur som i söder har två par vitputsade grindstolpar. Grusgångarna är få och löper framför västporten samman till en öppen yta med små trappor. Flera av gravvårdarna är sekelgamla och har olika ramar. I söder är en inklädd klockstapel från 1886 i schweizerstil, vilket är ovanligt i landskapet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd under 1600-talets första hälft som ett timrat kapell för sockenborna i dåvarande Fågelås sockens södra del. Den är en exponent för en byggnadstradition som är vanlig i landskapets skogsbygder. Väggar och tak är klädda med spån, rödfärgade respektive tjärade. Trots kyrkans egenskap av kapell blev den under 1600-talet rikt utsmyckad av socknens många adelsfamiljer. Såväl exteriör som interiör har en väl bibehållen 1600-talsprägel. Interiörens bara timmerväggar är karaktärsskapande. Läktare och sluten bänkinredning är i senrenässans. Predikstol, dopfunt, basunängel och altaruppsats är i barock, sistnämnda med tavla av glaskonstnären och Fågelåssonen Simon Gate. Kortaket har målningar från 1700-talets första hälft. Orgelfasaden härrör från 1854 års Söderlingorgel, samma år fick taket sin brutna form. Johan Åkerlunds restaurering 1942 slopade 1800-talets spetsbågsfönster och paneler. Portar, altare, altarring och färgsättning nygjordes i harmonierande stil och bänkarnas inre ombyggdes. En sällsynthet är den bevarade kaminen, som var en närmast obligatorisk ingrediens i det sena 1800-talets kyrkorum.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkan, sockenmagasin och f.d. ålderdomshem bildar en sammanhållen kyrkomiljö. - Kyrkans föga förändrade exteriör vittnar om 1600-talets timmerkyrkor med spåntäckta tak och väggar. - Interiörens huvudsakliga prägel av 1600-talets stilideal.
- Välbevarad bänkinredning i kor och långhus.
- Bevarad inredning, inventarier och takmålningar från 1600-, 1700- och 1800-talen. - Kyrkogårdens stenmurar, grindstolpar, trädrader, grusgångar, äldre gravvårdar och inklädd klockstapel.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2004)
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA - Kyrkobyggnaden är en timrad salkyrka från 1600-talet, orienterad mot öster. Det rektangulära långhuset har framför den östra delen av den södra långsidan ett rektangulärt vapenhus. Det fullbreda, rakslutna koret markeras genom en lägre nivå på taknocken. På korets nordsida är en stor rektangulär sakristia.
FASAD - Fasaden täcks av kluven spån från 1942. Ändformerna varierar mellan raka, kantiga och rundade. De bildar mellan fönstren återkommande mönster. Likaså sitter på långhuset ett antal symmetriskt placerade försträvningar med järn. Gavelröstena är något utkragande. På vapenhusets röste sitter ett solur av kalksten. Väggarna är målade med röd slamfärg. Kyrkan vilar direkt på en låg kallmur av gråsten.
PORTAR - Portarna härrör från 1942. Västporten är en bred rektangulär pardörr i ek med fem par fyllningar och yviga smidesgångjärn som hämtat sin inspiration från renässansbänkarna. Nederst sitter sparkskydd av kopparplåt. Den djupa smygen är fodrad med en stående svartmålad panel. Över dörren är en sentida enkel armatur. På marken ligger granitplattor. Sydporten har likaså en rektangulär pardörr i ek med fem par fyllningar och samma gångjärn som västporten. Fodret är svartmålat.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har alla svarta foder och härrör från 1942. Långhusfönstren har sex lufter med vitmålade träbågar innefattande nio antikglas vardera, med blyspröjs. Korets fönster i söder har fyra lufter i samma utförande. Sakristians fönster i norr och öster har två lufter med sex antikglas vardera, med blyspröjs. Över västportalen är ett ursprungligt liggande fönster med två lufter och nio blåsta glas vardera, med blyspröjs. De vitmålade bågarna har hörnbeslag.
TAK - Alla byggnadskroppar täcks av höga och branta sadeltak som är klädda med kluven och tjärad spån från 1942. Även vindskivorna är tjärade. På den östra delen av långhusets nock är en tegelskorsten och ett litet äldre kvadratiskt fönster med fyra rutor. Alla takfall har hängrännor och stuprör från 1983.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA - Den timrade salkyrkan består av ett rektangulärt långhus där koret markeras med två trappsteg och en lägre taknivå. Norr om koret är en stor kvadratisk sakristia i nivå med långhuset. Söder om långhusets östra del är ett rektangulärt vapenhus. Predikstolen är placerad på den norra sidan mellan kor och långhus. Under golvet finns en av tegel murad gravkammare. Kyrkorummet har trots senare tiders förändringar bibehållit en 1600-talskaraktär som andas senrenässans och barock. De bara timmerväggarna och grova takbrädorna ger en robust inramning till den mer påkostade inredningen. Den varmt dova färgskalan och det måttliga ljuset ger kyrkan en något mörk men intim atmosfär. Portar, dörrar och fönster härrör från den pietetsfulla restaureringen 1942.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i söder via vapenhuset och i väster. Rummet har fyra fönsteraxlar. I dess västra del är en orgelläktare med en underbyggnad. Långhuset uppdelas av en mittgång. Framför koret är i höjd med vapenhuset en liten fri yta. I den södra delen står ett äldre mörkt bokbord i trä. I den norra delen står en mörk ambo i trä och ett något ljusare piano. Över bänkkvarteren hänger fyra mässingskronor och över läktaren är en kristallkorna. Väster om sydporten är en slätputsad murstock med en kamin.
GOLV - Golvet består av kvadratiska plattor av lertegel och är ursprungligt. I bänkkvarteren är golvet högre och består av brädor med mörknad fernissa och är sannolikt från 1843.
VÄGG - Väggarna visar den bara timmerstommen med dess rester av äldre bemålning. Väggarnas nederdel har en rödbrun färg medan resten är vitlimmat. Kring de symmetriskt placerade brädfodrade försträvningarna syns rester av gråa draperingar. Mitt på nordsidan finns ett smalt vertikalt parti som tidigare varit dolt och undsluppit skrädning och vitlimning. Här syns den ursprungliga bemålningen. Nederdelen har utgjorts av draperingar och överdelen av stora motivfält. Högt upp på den norra långsidan syns tydligt två ursprungliga igensatta kvadratiska fönster. De två på sydsidan döljs något av läktare och murstock. Över sydportalen syns den igensatta öppningen till den herrskapsläktare som fanns där. På väggen över koret hänger en basunängel.
PORT - Porten i väst utgörs av en bred rektangulär pardörr i omålad ek, med fem par liggande fyllningar. Sydporten utgörs av en likartad rektangulär pardörr i ek med fem par fyllningar. Denna är dock smalare och högre. Fodret är brett och oprofilerat med grön lasering.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren från 1942 är indelade i sex lufter med en ruta i vardera. Fönstren är av tvåglastyp och öppningsbara. Spröjsen och de breda oprofilerade fodren är gråmålade.
TAK - Taket utgörs av ett platt brädtak som över mittgången öppnar sig till ett tredingstak med starkt sluttande sidor, tillkommet 1854 och 1942. Detta korsas sju bjälkar ur takstolen, varav den ena är mycket grov och ej inklädd med profilerad panel. Den har dock samma enkla marmorering som de andra. De plana sidotaken och tredingstakets sidor inramas i rektangulära fält av brunmarmorerade lister som på långsidorna övergår i en taklist. Takbrädorna är grova, breda och omålade. Tredingstakets plana del har moderna och smalare obehandlade brädor. Sin nuvarande utformning fick taket 1942.
KOR - Koret har i norr dörr till sakristia och i söder ett fönster. I den nordvästra och sydvästra del står mitt emot varann två herrskapsbänkar. Bakom den norra är trappan till predikstolen. Altaret flankeras av två nummertavlor. Söder om altaret står dopfunten och en sockenkista. Från taket hänger på var sin sida två sexarmade barockkronor i trä med änglar.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. På de bara timmerstockarna har en stänkmarmorering utförts. Över dörren till sakristian hänger en snidad dopängel. Till höger om nämnda dörr sitter en mässingslampett i barock. På baksidan av knutarna mellan kor och långhus sitter moderna ljusarmaturer.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rektangulär ekdörr med fem fyllningar och ett brett grönlaserat foder. FÖNSTER - Sydfönstret har samma utformning som långhusets med undantag av att det bara har fyra lufter. TAK - Det plana brädtaket är indelat i fyra rektangulära fält. I vart och ett av dem är uti en oval målat ett bibliskt motiv. I nordost är Världens skapelse, i sydost Evas skapelse, i sydväst Jesu födelse och i nordväst Jesu dop. Fältens hörn uppfylls av blomdekor mot en rödbrun bakgrund. Målningarna är sannolikt utförda under 1700-talets första hälft. Johan Kinnerus från Jönköping har föreslagits som upphovsman.
FAST INREDNING
ALTARE - Det enkla altaret från 1942 står intill väggen och består av träskivor. Det är målat med en ljusgrön färg på sidorna och en ljusblå på fronten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i bondbarock skänktes enligt inskriptionen av Johan Hård och Karin Stake 1685. Den kvadratiska tavlan i mittpartiet är dock gjord av den från socknen bördige Simon Gate 1942 och föreställer Kristus som välsignar det nya släkte som skall bygga en bättre värld. I det ena hörnet skymtar Södra Fågelås kyrka bakom regnbågen. De klara pastellfärgerna bildar en väl avvägd kontrast till barockinramningen. Postamentet återger inom en medaljong omgärdad av vinrankor Nattvarden. Mittfältet flankeras av två kvinnofigurer på kraftiga voluter. Den högra med ett ankare symboliserar tron och den vänstra har mist sitt attribut. Sidorna avslutas med rika broskornament ur vilka två nakna kvinnogestalter växer fram. Arbetet kröns av ett bibelcitat inom ett ovalt fält. Altaruppsatsen är sannolikt skuren av samme Bengt Svensson i Kristinehamn som gjorde predikstolen ett par år tidigare.
ALTARRING - Den rundade altarringen från 1942 står omkring en meter från väggen och har speglar som avgränsas med kraftiga voluter. Speglarna har en ljus strukturmålning medan voluterba är laserade i en blå färg. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med sitt ljudtak är ett rikt skuret barockverk som förärades kyrkan 1683 av Hård och Stake, vilket textbandet på ljudtaket förtäljer. Korgen vilar på ett enkelt karnisformat postament som är klätt med svartmålade brädor. Nedtill avslutas den av maskaroner, broskornament och kulor. På postamentet är återgivet fruktklasar och på hörnen är voluter med kerubansikten. Dessa bär upp hörnens vridna kolonetter med korintiska kapitäl. Kolonnetterna har en målad dekor av vinrankor. I mittfälten står halvskulpturer av evangelisterna och Frälsaren. De står på små voluter med kerubansikten i rundbågiga nischer omgivna av broskornament och änglaflykter. Krönet kragar ut starkt och på detta finns ett ursprungligt bokstöd med en änglaflykt och ett timglas. Korgens insida har en enkel marmorering direkt på det omålade virket. Vidare finns en text som berättar att predikstolen är "förffädigadh aff Benckt Svensson ifrån Christinehapn". Golvet i predikstolen utgörs av senare fernissade brädor. Den ursprungliga trappskärmen har speglar och bär spår av försvunna ornament. Ljudtaket är åttasidigt och har på undersidan en försilvrad duva som svävar från en Jahvesol inom en blålaserad treenighetstriangel. På det marmorerade krönet står på hörnen änglar som troligen burit Jesu pinoredskap. De flankerar brutna frontespiser med broskornament. Två av dem bär donatorernas vapen, Stakes och Hårds. Predikstolens dominerande färg är svart, medan dekoren är målad i gräddvitt och guld.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen utgörs av två bänkkvarter, samt herrskapsbänkarna. Det är 16 rader på respektive långsida. Kvarteren är slutna och går ända intill väggarna. Ryggarna är lutande och försedda med bokbrädor och fotbräda. Under träsitsarna är radiatorer. De tre främre raderna och herrskapsbänkarna har ett annat utförande på dörrar och gavlar än de övriga. De smidda beslagen har en yvig bladform. Dörrarna har fyllningar med hästskobågar, vilka inramas av pilastrar och diamantsnitt. Under dessa är mindre liggande fyllningar. Utförandet är något varierande vad gäller utsmyckningen. Ett antal har målade blommor i speglarna. Gavlarna har en brun strukturmålning. Krönen har en rikt skuren tandsnittsprofil. Några av dem har smidda haspar och lås. Detta utförande i senrenässans påminner starkt om bänkkvarteren i Norra Fågelås. De övriga radernas dörrar har enkla rektangulära fyllningar med mörka marmoreringar och mindre yviga brunmålade beslag. Den bruna strukturmålningen på gavlar och dörrar är samma som på herrskapsbänkarna. Invändigt är bänkarna laserade i en grön färg. Skärmarna mot koret har speglar i nästan samma form som de främre bänkdörrarnas. Ryggar och sitsar härrör från 1942.
LÄKTARE - Läktaren bärs upp av två gråmarmorerade pelare, två pilastrar och underbyggnadens vägg. Långhusets två västra fönster skyms av läktaren. Bröstningen smyckas av uniforma fyllningar med hästskobågar och pilastrar med diamantsnitt, vilka ansluter till herrskapsbänkarna. Fyllningarna är marmorerade mot omväxlande gräddvit, röd och ljusblå bakgrund. Krönet har en tandsnittsprofil. Ytorna mellan speglarna är svarta med en grå marmorering. Ett textband längs nederdelen förtäljer att Gustaf Hård och hans kära hustru Anna Stake den 17 oktober 1684 lät bekosta målningen. I nordväst är trappan, vilken liksom läktarens golv täcks av en heltäckningsmatta. Söder om orgeln är en gradäng med spelbordet. I norr är tre bänkrader med öppna bänkar vars ryggar är raka och har brunmarmorerade gavlar. Under träsitsarna är radiatorer. Ryggarna har bokbrädor. Kring trappuppgången är en sentida skärm av plank med gråmarmorerade träskivor.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 15 stämmor. Den är tillverkad hos Herman Nordfors & Co. i Lidköping 1942. Spelbordet är vänt mot norr. Fasaden härrör från den föregående orgeln som byggdes 1854 av Johan Niklas Söderling i Göteborg med åtta stämmor. Mittpartiet utgörs av ett rundbågigt pipfält som flankeras av två små rektangulära under vilka är lagerkransar med stjärnor. På sidorna är halvrunda pipfält som kröns av urnor och bärs upp av pinjekottar. Baspartiet har i mitten ett rottinggaller med harpor på sidorna. Över detta är en lagerkrans som omger två korsade basuner. Fasaden är gråmarmorerad och har förgyllda dekorationer. Orgelhuset går ända intill väggen och är likaså gråmarmorerat. Fläkten i söder döljs av en sentida skärm av träskivor som också är gråmarmorerade.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den åttasidiga dopfunten i trä är ett rikt skuret barockarbete. Foten vilar på fyra klot och cuppan bärs upp av ett barn. På dess sidor är änglaflykter. Bemålningen är i rött, guld, brunt och svart.
NUMMERTAVLOR - De nyklassicistiska tavlorna från 1800-talets förra hälft är svarta och inramas av guldramar, flankerade av smäckra kolonnetter med kannelyrer. Det horisontala krönet är smyckat av en tandsnittsprofil, två knoppar och en urna. Foten är fyrsidig och smyckas överst av ett hjärta, varifrån går två girlander. Bemålningen är grå, medan dekoren är förgylld. Den äldre nummertavlan i barockstil har en arkitektonisk uppbyggnad kring den rundbågiga tavlan med sina snirkliga järnsiffor. Två dubbla pilastrar bär upp en stickbågad frontespis med en dödskalle och ett timglas. Den flankeras av urnor. Det rikt genombrutna nederstycket har formen av en blomma. Nummertavlan bär en ursprunglig grå marmorering.
BASUNÄNGEL - Basunängeln i barockstil bär ett textband, vilket tillkom vid restaureringen 1942. JÄRNKAMIN - Den runda kaminen är tillverkad på Ebbes bruk i Huskvarna och har ett rikt genombrutet krönparti med en flack kupol som bär upp ett kors.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har portar i söder och norr. Längs den västra väggen står en äldre träbänk med fyllningar.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. Väggarna är stänkmålade på grön botten.
PORT - Sydporten utgörs av en rektangulär pardörr i ek från 1942 med fem par fyllningar. TAK - Taket är ett platt brädtak från 1942 som är målat i en mörk blågrön färg. SAKRISTIA - Den stora kvadratiska sakristian har ingång i söder och fönster i norr och öster. Vid den västra väggen står ett träaltare med en gulmarmorerad front. På altaret står en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur och två barockänglar. Altaret utgör en enhet med de två skrudskåp som flankerar det. Dessa har släta luckor och hålkälade krön. Altarskiva och skåpsväggar är stänkmålade på grå botten. Vid östväggen är ett lågt skåp av ljuslaserade träskivor för textilförvaring. Här står även två stolar i troligen ursprungligt skick, en gustaviansk och en rokoko. Framför fönstret i norr står ett stort skrivbord. Vid sydväggen är ett äldre gråmålat skåp med bruna speglar.
GOLV - Golvet består av brädor med en mörknad fernissa.
VÄGG - Som långhus. De är stänkmålade på grå botten. På nordväggen hänger en oljemålning av Jesus med törnekrona, troligen från 1700-tal. På östväggen hänger en vindflöjel med formen av ett drakhuvud och årtalet 1686. Här hänger även en primklocka i ursprunglig träställning.
INNERDÖRRAR - Som kor.
FÖNSTER - De rektangulära fönstren har två lufter med en ruta vardera. Fönstren är dubbla och öppningsbara. De breda fodren är gråmålade.
TAK - Taket är ursprungligt och består av grova brädor som fått en ljus rödbrun lasering. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden härrör från 1942. Norr om det smala vapenhuset är ett litet rum med trappan till läktaren i nordväst. Under denna är ett förråd. På östsidan är ett elskåp. I söder är ett kapprum med äldre träbänkar med speglar längs väst- och sydväggarna. Dessa är samma som i vapenhuset.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna till förråd och elskåp består av träskivor som täcks av en ljus lasyr. Väggarna i vapenhuset består också av träskivor, dessa är stänkmålade på en smutsgul botten. Kapprummets vägg mot långhuset består av grova liggande plank och träskivor i övrigt. Dessa är också laserade med en smutsgul färg. På östväggen sitter en kapphängare av äldre typ.
INNERDÖRRAR - Till vapenhus och förråd är rektangulära ekdörrar med fem fyllningar. Till elskåpet är en slät dörr med ljus lasyr. Västportalen har en bred rektangulär pardörr i ek med liggande fyllningar som har svarta målade lister.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är ett brädtak med synliga bjälkar och smutsgul lasyr. I vapenhuset är det stänkmålat. I kapprummet har det en marmorerad taklist.
Fasadkulör (2004): Röd - slamfärg
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2002
Något årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktingarna Gustav Hård och Anna Stake på Monäs måla renässansläktaren. Släkten lät vidare uppföra en egen läktare åt sig över den södra ingången. 1690 omnämns stora utgifter för målning av kyrkan. Det har spekulerats i om det är då takmålningarna i koret och väggmålningarna tillkommer. Det har även hävdats att den under 1700-talets förra hälft verksamme mäster Johan Kinnerus i Jönköping skulle ha gjort dem. Under denna tid skall koret ha genomgått en ombyggnad som ej finns närmare specificerad. En datering till denna tid förefaller rimligare.
1781 beslutades att: "Fenstren i Cappellets kyrka, såsom mycket gamla, befunnos så svaga och bräckliga, samt så lite ljus gifwande at nya der nödvändigt göras moste. Hwarföre til erhållande af mera ljus i kyrkan beslutades at fenstergluggarne upphuggas nya och större fenster göras". Väggarna vitmålades och ett gammalt korskrank borttogs. 1843 lades golvet om, bänkkvarteren reparerades och altaret utvidgades. 1854 införskaffades en ny orgel, byggd av Johan Niklas Söderling i Göteborg. För att denna skulle rymmas togs ett parti av det platta taket bort över läktaren. Vid renoveringen 1883 uppsattes pärlspont på väggarna, vilket vitmålades. För att få väggarna jämna hade man först skrätt dem så att större delen av barockmålningarna gick förlorade. Nya spetsbågiga fönster insattes i nygotisk anda.
År 1926 genomfördes en renovering under ledning av Axel Forssén. Den s.k. Hjällöläktaren togs då ned "såsom varande alldeles onyttig och dessutom i hög grad vanprydande". Läktartrappan i södra vapenhuset togs likaså bort. Kaminen flyttades till sin nuvarande plats och hela kyrkan ommålades. 1934 befanns kyrkan vara i så dåligt skick att en insamling startades till finansiering av restaurering. Denna kom att äga rum 1942 med John Åkerlund som arkitekt. Vapenhuset i väster revs och ersattes med en läktarunderbyggnad med ny läktartrappa. Rötskadade syllar byttes och skorstenen revs. De spetsbågade fönstren byttes ut mot mer tidstypiskt rektangulära. Vid rivningen av vapenhuset framkom ett ursprungligt fönster i västgaveln, vilket lämnades orört. Sakristian fick ett nytt östfönster och korets östfönster igensattes p.g.a. det besvärande motljuset. Ytterväggar och tak fick ny spånbeklädnad med bibehållande av äldre mönster. Taket tjärades och väggarna rödfärgades. Väggarnas pärlspont togs ned och den ursprungliga färgsättningen framtogs. Den sedan 1800-talet undanstoppade och således ej ommålade altaruppsatsen från 1685 konserverades och fick en ny altartavla av bygdens store son, glaskonstnären Simon Gate. Vidare konserverades predikstol med ljudtak, läktarbröst, bänkdörrar, dopfunt och änglar. Bänkarna nygjordes med bibehållande av dörrar och beslag. Den förhöjning som innertaket fick över orgeln fortsattes ända till korväggen. Nya portar insattes och läktarstolparna fodrades. Altare och altarring nytillverkades. Ett nytt tak lades in i vapenhuset. Allt hyvlat oljemålades. Orgeln fick ett nytt verk från Herman Nordfors & Co. i Lidköping.
År 1950 drogs elvärme in i kyrkan. 1983 var det dags för ny tjärning av tak och rödfärgning av väggarna. Hängrännor och stuprör uppsattes vid detta tillfälle och fönstren oljemålades. Året därpå installerades strålkastare i koret p.g.a. mörkret.
År 1683 Fast inredning - predikstol
Skänkt av Johan Hård
Konstnär - Bildhuggare: Bengt Svensson
År 1684 Underhåll - målningsarbete, interiör
Målning av läktarbröst, bekostat av makarna Hård.
År 1684 Fast inredning - läktare
Herrskapsläktare
År 1685 Fast inredning - altaruppsats
År 1690 Underhåll - målningsarbete
År 1781 Underhåll - målningsarbete, interiör
Vitmålning
År 1854 Fast inredning - orgel
Orgel installeras varvid taket över läktaren höjes.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1926 Underhåll - målningsarbete
Hela kyrkan
Arkitekt: Axel Forssén
År 1942 Fast inredning - port
Nya portar.
Arkitekt: John Åkerlund
År 1942 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol, läktarbröst, bänkdörrar, dopfunt och änglar.
Konservator: Olle Hellström
År 1942 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1942 Specifika inventarier - altartavla
Infattas i konserverad altaruppsats.
Konstnär: Simon Gate
År 1942 Fast inredning - altarring
Arkitekt: John Åkerlund
År 1942 Fast inredning - altare
Arkitekt: John Åkerlund
År 1950 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1983 Underhåll - exteriör
Tjärning av tak, rödfärgning av väggar, uppsättning av hängrännor och stuprör.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Kyrka af träd. Kyrkobyggande under 1600- och 1700-talen i Finland, Norge och
Sverige. Red. I. Sjöström. 2000.
.
Mellan Åsen och Sjön, en bok om Fågelås, 1989
Åhman, Egon, Fågelås, 1944.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin