Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Norra Fågelås kyrka ligger i Guldkrokens odlingsbygd mellan Vättern och Hökensås. Området domineras av det stora godset Almnäs. Bebyggelsen utgörs av prästgården från 1754 med kyrkstall och löneboställe, vilka bildar en väl sammanhållen miljö.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har under 1800-talets andra hälft utvidgats åt söder och öster. Denna tid präglar även anläggningen med raka grusgångar och rektangulära gravkvarter med häckar. Flera gravvårdar härrör från denna tid. Kyrkogården inhägnas av en kallmur på alla sidor utom i väster mot prästgården och vägen till Almnäs. Här är muren vitputsad och försedd med krenelering och järnstaket. De två portarna har rusticerade grindstolpar och smidda pargrindar. Från den ena leder en lindallé fram till kyrkporten. Ytterligare trädrader finns längs några av murarna. I kyrkogårdens nordvästra hörn är ett murat sockenmagasin från 1700-talet samt en inklädd klockstapel från 1600-talet med medeltida lillklocka.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tornlösa salkyrkan präglas av medeltid samt 1600- och 1700-tal. Långhuset förefaller höra hemma i sent 1200-tal och utgör därmed en av de i landskapet få gotiska anläggningarna, vilka har en koncentration vid Vätterstranden. Långhusröstets tegelblindering och höga resning är mer kännetecknande för Mälardalens tegelgotik än för västgötska förhållanden. Taken är spåntäckta. Den tunnvälvda sakristian är medeltida och har järnport samt vindskammare. I övrigt är kyrkan såväl till exteriör som interiör ett resultat av bygdens adelsdominans under 1600- och 1700-tal. Åt söder byggdes då ett vapenhus som har bevarade renässansmålningar. Släkten Hård på Almnäs uppförde ett gravkor, vars lökkupol rekonstruerades vid Evert Milles restaurering 1926. 1754 förlängdes koret och fick en tidstypisk tresidig avslutning och i norr byggdes ett gravkor åt släkten Stackelberg på samma gods. Interiören präglas av 1600-talets kryssvalv av trä, vilket är en i landskapet unik företeelse. Kyrkan har ett rikt bestånd av begravningsvapen och epitafier. Läktare, bänkdörrar och dopfunt är goda exempel på senrenässans, medan predikstolen är ett påkostat barockarbete. Triumfkrucifix och rester av ett altarskåp är senmedeltida. Kring fönstren är målade draperingar i barock. Orgeln är ett ombyggt Setterquist-verkfrån 1912 med fasad från 1775. Inredningsdetaljer från främst 1800-talet finns i Stackelbergska gravkoret och sockenmagasinet. Stackelbergska gravkoret har en klassicerande inredning från 1926 då det blev gravkapell.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrka, prästgård, arrendatorsbostad, kyrkstall och intilliggande gods bildar en väl samlad gods-kyrkomiljö. - Kyrkan representerar de medeltidskyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Takfall med karaktäristisk spåntäckning.
- Bevarade gravkor från 1600- och 1700-talet.
- Interiörens starka prägel av 1600- och 1700-talets stilideal är av nationellt intresse. - Bevarad inredning och inventarier från 1600-, 1700- och 1800-talet.
- Medeltida träskulptur.
- Orgelverk av Setterquist.
- Kyrkogård med putsad stenmur, smidesgrindar, grusgångar, trädrad, sockenmagasin och inklädd klockstapel med medeltida klocka.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets byggnadsregister
Inventeringsår (2004)
Den gotiska salkyrkan ligger med koret åt öster i den norra delen av en svagt trapetsoid kyrkogård. Åt norr, öster och söder avgränsas den av en kallmur med gråsten. Åt väster är muren murad med krenelering av tegel. Muren är försedd med en grov spritputs och är vitkalkad, tinnarna är slätputsade med en rusticering åt väster. Mellan tinnarna sluttar krönet åt öster och är klätt med flacktegel. Tinnarna har flacka pyramidformade tak som är klädda med svart plåt. Mellan tinnarna löper dubbla svarta järnstag. I detta murpartis norra hälft är två öppningar som omgärdas av höga grindstolpar i samma utförande som tinnarna. De uppbär var sin smidd pargrind. Denna mur är sannolikt tillkommen omkring 1800. I öster är en öppning med en låg pargrind av trä. I söder är likaså en öppning. På insidan av muren är i väster och söder rader av gamla träd. Från grinden i nordväst löper en lindallé fram till kyrkans västportal. Denna förefaller ha planterats under 1700-talet. Vidare finns ett antal träd spridda över kyrkogården. Trädslagen är lind och lönn. Kyrkogården genomlöps av ett antal stora grusgångar som delar in området söder och öster om kyrkan i rektangulära nord-sydliga gravkvarter med rader kantade av barrhäckar, bl.a. mårbär. Området runt kyrkan är grusat och i allén är några moderna armaturer. Ett flertal gravar är från 1800-talet, bl.a. finns två gravkors i sten på var sin liten kulle. I gruset mellan vapenhus och gravkor ligger ett antal fragment av kalkstensgravhällar från 1600-talet. Kyrkogårdens södra del tillkom vid en utvidgning 1857-58. Den drivande mannen bakom detta var greve Sparre på Almnäs som reserverade en gravplats för sin familj i utvidgningens södra del. År 1899-1901 stod näste ägare av Almnäs, greve Posse, för den östra delen i gengäld för en familjegrav i det sydöstra hörnet av denna utvidgning. I kyrkogårdens nordvästra hörn är ett sockenmagasin, till vilket kallmuren i norr och den murade muren i väster ansluter. Öster om denna står klockstapeln.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - NORRA FÅGELÅS
BEFOLKNINGSTAL: 1805: 1735, 1900: 2746, 1995: 457
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Södra Fågelås utbruten 1902.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam med prästgård vid trevägskors på sandmark vid Hökensås ostsluttning. På kyrkogården står ett sockenmagasin och en klockstapel, bägge från 1700-talet. Norra Fågelås ligger ca 4 km söder om Hjo.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr, vapenhus framför sydportalen samt gravkor i både norr och söder, senare inredda till grav- respektive dopkapell. Ingång även i västgaveln. Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Norra Fågelås är en av Västergötlands få hög- eller senmedeltida salkyrkor (huruvida äldre partier ingår är dock okänt). Avbildningen i Peringskiölds Monumenta att kyrkan ursprungligen varit rakt avslutad i öster. Kyrkans nuvarande planform är resultat av om- och tillbyggnader under 1600- och 1700-talen: det Hårdska gravkoret liksom vapenhuset i söder tillbyggdes troligen vid 1600-talets mitt; vid en ombyggnad 1754 tillkom det befintliga korpartiet och samtidigt tillbyggdes ätten Stackelbergs gravkor i norr. Sakristia av okänd ålder.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören får sin prägel av det branta, spåntäckta takfallet. Norra Fågelås har i likhet med flera västgötska medeltidskyrkor haft en reslig takryttare över långhuset (konstruktionens nedre del är synlig på kyrkans vind). Det västra gavelröstets tegelblindering är för Västergötlands kyrkor ett ovanligt inslag. Murarna är vitputsade och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar, troligen samtida med 1700-talets förändringar. I samband med en genomgripande restaurering 1926-27, efter ritningar av arkitekt Evert Milles, erhöll det Hårdska gravkoret en ny huv, utformad med utgångspunkt från avbildningen i Peringskiölds Monumenta. Kyrkorummets kryssvalv är ovanligt nog av trä och vilar på pilastrar, likaså av trä. Välbevarad inredning från 1600- och 1700-talen, bl. a. predikstol, bänkinredning och orgelläktare. Predikstolen är en gåva från 1667 av generalmajor Johan Hård på Hjällö. Ett tjugotal begravningsvapen samt flera epitafier över socknens adliga finns i kyrkan. Vid 1920-talets restaurering uppsattes ett senmedeltida triumfkrucifix som altarprydnad. Grund läktarunderbyggnad från 1974 efter ritningar av arkitekt Ernst Lefvander.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten är en gåva från 1651 av fru M. E. Sparre från Almnäs.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949.
Norra Fågelås kyrka. 1971.
.
Mellan Åsen och Sjön, en bok om Fågelås, 1989
Åhman, Egon, Fågelås, 1944.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin