Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet med en historisk kontinuitet som går tillbaka till förhistorisk tid. Miljön överlagrar flera olika historiska tidsepoker, från den förhistoriska storhögen, via Huseby gård och den romanska medeltidskyrkan som är anlagd på högen, till klockstapeln och sockenmagasinet från 1700-talet och den f.d. skolbyggnaden från sent 1800-tal. Sammantaget visar de olika lämningarna på platsens centrala betydelse under mycket lång tid. Bymiljön bevarar bebyggelsemönster från både före och efter 1800-talets skiftesreformer samt kan uppvisa en välbevarad gårdsmiljö från sekelskiftet 1900. Helheten med kyrkomiljön och Stommen är särskilt betydelsefull att bevara. Forsby sockenmagasin är ett av ytterst få bevarade i Skövde kommun.
Kulturmiljön ger uttryck för en centralbygd på Kåkindsslätten under yngre järnålder och tidig medel med storhög och Huseby gård. Genom kyrkomiljön ger området även uttryck för en historisk kontinuitet genom den romanska 1100-talskyrkan samt klockstapeln och sockenmagasinet från 1700-talet. De kvarvarande gårdarna är i olika hög grad bevarade, men ger en god bild av olika tiders byggnadsskick. Trots förändringar av bebyggelsen under främst 1900-talets senare del, då bl.a. lanthandeln och ekonomibyggnader rivits, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk.
Kulturmiljön karaktäriseras av en tät kyrkbymiljö på en höjd omgiven av ett storskaligt kulturlandskap. Sockenkyrkans placering på en förhistorisk gravhög är visar tydligt på hur en förhistoriskt viktig plats övertagits av den kristna kyrkan under tidig medeltid. Karaktäristiskt är även lokalisering av sockenmagasin, skola och tidigare även lanthandel i byns centrala del, liksom lokalisering av gården Stommen. Bebyggelsen karaktäriseras av flera ålderdomliga byggnader, främst representerat av kyrkan, klockstapeln och sockenmagasinet samt mangården på Huseby gård. Kopplingen till det omgivande öppna odlingslandskapet och byns ursprung är levande tack vare att det på Huseby och Forsby gård fortfarande drivs aktiva jordbruk.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Väster
Inventeringsår (2002)
FORSBY KYRKA - Forsby kyrka uppfördes 1135 och förlängdes i väster på 1600-talet. Kyrkan är en välbevarad representant för den medeltida, romanska absidkyrkan. Den består av rektangulärt långhus, vidbyggt smalare och lägre kor med rundad, smalare och lägre absid i öster samt vidbyggt lägre smalare vapenhus i väster.
FASAD - Fasaden på långhus, kor, absid och vapenhus är avfärgad vit och slätputsad. Stommen är av kalksten. Sockeln är av samma utseende som övrig fasad, men är något utkragad nedåt. Runt fönster - och dörromfattningar är ristade markeringar i putsen. På långhusets sydsida är markerat en äldre, rundbågig dörröppning mellan de östligaste fönstren.
PORT - Huvudingången på vapenhusets södra sida består av en rödmålad, rektangulär dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Fyra trappsteg av hyvlad kalksten leder upp till dörren från söder. Trappan har en handledare av järn mot väster. Mitt på långhusets sydfasad är en rödmålad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en grund segmentbågad nisch med kalksten framför. Väster om porten är en handledare av järn utmed fasaden. På vapenhusets norra sida finns en källarnedgång. Den moderna dörren har fyllning av horisontella, röda brädor samt överst en fönsterruta. En trappa från öster leder upp till dörren från kyrkbackens fot. En låg cementvägg är gjuten i vinkel i norr och öster om dörren.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset två rödmålade fönster på nordsidan och tre på sydsidan - ett öster om sydportalen och två väster om denna. De rundbågiga fönstren är indelade i tio + tio rektangulära lufter nedtill samt tre närmast triangulära lufter i överstycket. Fönstren är placerade i rundbågade, mycket grunda nischer och har ristade omfattningar i putsen. Öppningarna upptogs på 1860-talet. Solbänkarna av trä är klädda med kopparplåt. På vapenhusets nordsida är ett rundbågat, mindre fönster, indelat i sex + sex lufter nedtill samt tre triangulära upptill. Ett likadant fönster är placerat på långhusets västra gavel, över vapenhusets tak. Även dessa är placerade i grunda, rundbågiga nischer. I absidens östra rundning är ett litet, segmentbågat fönster med fyra rutor, placerat i en grund segmentbågad nisch. På korets södra sida är ett annat segmentbågat fönster med åtta lufter.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt lertegel liksom vapenhuset och koret. Absidens huvtak är spåntäckt. Långhuset kröns av ett träkors på östra gavelspetsen och ett likadant på den västra spetsen.
FORSBY KYRKA - Forsby kyrka är en liten enskeppig salkyrka av sten. Mellan långhus och kor är en triumfbåge. Absiden i öster har hjälmvalv. I vapenhuset är inrett en sakristia. Huvuddelen av de medeltida murarna är bevarade, vilket ger interiören en medeltida prägel. Interiören domineras i övrigt av Johan Risbergs 1700-talsmålningar i rokoko.
LÅNGHUS - En triumfbåge skiljer det ursprungliga koret från långhuset. I interiören förstorades korpartiet 1985 genom att bänkar borttogs i sydöst och golvet förhöjdes öster om främsta bänkskärmen. Till långhuset räknas här därför rummet väster om främsta bänkskärmen. Långhuset uppdelas genom mittgång och genom en tvärgång framför sydporten på södra sidan. I väster är en läktare med liten underbyggnad.
GOLV - Långhusets golv utgörs de ca 1,5 metrarna närmast koret av längsgående, gråmålade plankor. Mittgången sluttar närmast koret ned mot långhuset. Även långhusets västligaste parti, med början ca en halv meter öster om läktarbröstet, har golv av gråmålade träplankor. Golvet i mittgångens mellanparti samt i tvärgången utgörs av rektangulära, hyvlade kalkstenar. Under bänkar samt läktarunderbyggnad är ett upphöjt golv av tvärgående plankor.
På sydsidan finns i golvet, väster om bänkinredningen, en lucka med järnring. VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. Långsidorna är försedda med ca en meter hög bröstning av vertikala brädor. Bröstningen är målad i engelskt rött med profilerad övre list i mörkt grått. Bröstningen utgör bitvis bänkskärm. I långhusets västra del är en läktarunderbyggnad på varje sida av mittgången. Väggarna här består av vitmålade vertikala brädor med målad bröstning i engelskt rött. Nord - och sydväggen är upptill dekorerad med draperimålningar av Johan Risberg. Dekoren, vilken är ca 1,5 meter bred, är gjord i gula och grå nyanser.
Väggen avslutas upptill av en gråmålad, slät list och nedtill av en golvlist, målad i engelskt rött. PORTAR - På ursprunglig plats i långhusets sydvägg är en gråmålad pardörr , placerad i en grund nisch. Varje dörrblad har fyllning av två rektangulära speglar, marmorerade i blågrått. Ovanför dörren är ett ljusinsläpp, bestående av ett halvrunt fönster, spröjsat i tre lufter. Via ett vindfång når man sydporten. Sydporten består av en segmentbågad, gråmålad pardörr. Dörrbladens fyra rektangulära spegelfyllningar är marmorerade i blågrått. Vindfånget består av ett vitt, murat, slätputsat och utåt konande valv. Öster om det nedre fönstret på sydsidan är en äldre port markerad i putsen.
INNERDÖRRAR - Dörren till vapenhuset består av en gråmålad, segmentbågad pardörr. Varje dörrblad har fyllning av två rektangulära speglar, marmorerade i gråblått. Dörren sitter i en mycket djup murad, utåt konande segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Långhusets fyra östliga fönster, två i norr och två i söder, sitter parvis placerade. Långhuset har ytterligare ett fönster på nordsidan, väster om de föregående. De rundbågade innerbågarna har enkla, gråmålade foder. Innerbågarna är indelade i 20 rektangulära lufter samt i överstycket i tre triangulära lufter. Dessa är genom blyspröjsar indelade i smårutor med olikfärgat s.k. antikglas. Fönstren är placerade i utåt konande fönstersmygar. Dessa är målade och putsade som väggarna.
TAK - Långhuset har ett plant trätak, något avfasat mot väggarna. Taket är täckt med en målad rokokodekor av Johan Risberg. Runt hela taket går en grå palmettfris på röd botten. Figurmotiven är samlade i tre kvadrater. Den östligaste skildrar Kristi uppståndelse inuti en medaljong. Medaljongen omges av olika växt - och bladfriser. I varje hörn är en ängel med textband. Den mellersta kvadraten innehåller en cirkel som visar Kristus på domens dag. Bilden skildrar hur människorna döms till himmel respektive helvete. Cirkeln omges av pärlstavsbård samt äggstavsbård. I hörnen finns änglar med textband. Den västligaste kvadraten skildrar hur människorna i Forsby stiger upp ur sina kistor på domens dag. Här är även kyrkan samt klockstapeln avbildad. Kyrkan har ett mittorn och vapenhus i söder. På bårder mellan fälten sitter även textband. Färgerna går i grå och röda toner på vit botten. I taket över läktaren finns två dekormålade trärör. Enligt uppgift hängde här, innan klockstapeln fanns, repen från klockorna, som då fanns i ett torn.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Små läktarunderbyggnader i långhusets västra del utgörs i norr av en garderob samt väster om denna av läktartrappan. I söder finns i västra partiet ett förvaringsutrymme för textilier, som man når genom en dörr från mittgången. Tidigare utgjorde utrymmet sakristia. Underbyggnaden är gjord av vita, vertikala brädor med målad bröstning i engelskt rött.
KOR - Det ursprungliga koret, öster om triumfbågen, är rakt samt lägre och smalare än långhuset. Det avslutas i öster med en lägre och smalare absid med hjälmvalv. I absiden står altaret med altaruppsats, något utskjutande i kordelen. Bakom altaruppsatsen är ett fönster. Väster om triumfbågen, utmed de smala gavelpartierna, är predikstolen placerad på nordsidan och dopfunt samt nummertavla på sydsidan. I koret ligger en yllematta i gröna och blå nyanser. Mattan från 1953 är komponerad av K Ingelög
GOLV - Korgolvet ligger på en högre nivå än långhusgolvet. Det utgörs av rektangulära, hyvlade kalkstensplattor. Utmed korets sydvägg, vid dopfunten, är en halvcirkelformad yta av golvet ytterligare upphöjt. Även innanför altarringen är golvet upphöjt. Golvet består här av tvärgående, bruna golvbrädor.
VÄGG - I koret är en medeltida triumfbåge. Korväggarna är slätputsade och vitmålade och har likadana draperimålningar som långhuset. På korets nordvägg är ett gråmålat textband med inristad och senare rödmålad latinsk inskription: XIII KL AUG DED MCXXXV ANN. (Överlämnad den 13 augusti år 1135)
FÖNSTER - Det segmentbågade, gråmålade korfönstret i söder är indelat i åtta lufter, spröjsade till smårutor med hjälp av blyspröjsar. Fönstret sitter i en segmentbågad, utåt konande fönstersmyg. Det segmentbågade absidfönstret är indelat i fyra lufter, spröjsade i smårutor genom blyspröjsar. Även detta sitter i en utåt konande, segmentbågad fönstersmyg.
TAK - Innertaket är en fortsättning på långhusets tak. En målning av Johan Risberg skildrar, i en kvadrat med något svängda sidor, Kristi födelse. Motivet omges av bladfriser och akantusbårder.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fasta stenaltaret är troligen medeltida. Altarskivan utgörs av en kraftig, slipad kalksten. På altarets baksida finns en trälucka för nattvardskärl med kraftiga järnbeslag och rektangulär nyckelskylt. På altaret är placerat ett skulpterat krucifix från 1600 - eller 1700-tal.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två slutna bänkkvarter på sydsidan och ett på nordsidan. I norr finns fjorton bänkar. Sydsidans östliga kvarter innehåller tre bänkar och det västliga sju stycken. Bänkkvarteren är skiljda genom den smala mittgången och på sydsidan genom en tvärgång. De når ända intill ytterväggarnas bröstning. Bänkarna står placerade på ett förhöjt golv av grå, tvärgående brädor.
Bänkarna har något lutande ryggbrickor. Bänkinredningen är invändigt målad i engelskt rött. Dörrarnas insidor är dock försedda med svarta marmoreringar på gulröd botten. Bokstöden är ådringsmålade i grått och gulbrunt. Utsidan av dörrar och gavlar är ådrade i grått. Dörrspeglarna har blå marmoreringar med grå ramar. Sarger är målade i mörkt grått.
PREDIKSTOL - Predikstolen från början av 1600-talet i provinsiell barock har polygon korg. I hörnen är skulpterade, joniska svarta pelare med målad växtdekor i gult och rött. Över och under pelarna är bl.a. målade svarta tulpaner på blå botten. Mellan pelarna står, i små portaler, Kristus, Jakob, Johannes och Petrus. Figurerna är målade i gult och rött. Över varje person är ett skulpterat änglahuvud med vingar. Under figurerna är röda textband med namnen skrivna i svart. Predikstolen har profilerade sarger samt nedhängande skulpterade och polykromt målade medaljonger och vindruvsklasar. Under predikstolen är istället för fot en grå brädskärm. Trappan från öster har profilerad sarg samt brunmålad skärm med gråvita speglar. Predikstolen har ett sjusidigt rikt skulpterat och målat, plant ljudtak. Under kanten finns nedhängande fruktklasar samt ovanpå skulpterade, gröna bladvoluter mellan änglar. Änglarna bär olika pinoredskap. Färgerna är framför allt svart, grönt och rött. Under takets mitt är en nedhängande, skulpterad duva.
ORGEL - Orgeln är tillverkad av 1897 av CA Herngren, Lidköping. Den ombyggdes 1954 men återfick delvis på 1990-talet sin ursprungliga romantiska karaktär. Spelbordet är vänt mot söder. Fasaden består av gråmålade pilastrar med guldfärgade profileringar. De lägre sidostyckena kröns av vardera en skulpterad volut och en urna, båda i guld. Det uppskjutande mittpartiet kröns av en två urnor och mellan dessa ett guldfärgat änglahuvud med strålgloria.
LÄKTAREN - Läktaren från 1860-talet vilar på sex runda, gråmålade pelare. Övre delen av läktarbröstet består av svarvade, vitmålade balusterdockor sammanhållna av en profilerad, blåmarmorerad sarg. Bakom balusterdockorna är en grå skärm. Nedre delen av bröstningen utgörs av en grå skärm mellan profilerade lister, marmorerade i blått.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i barock är ursprungligen från 1600-talet. Den hopfogades och kompletterades 1933. Den består av en bild med en Kristusfigur i en åttkantig blå mittspegel. Kristus har en segerflagga och strålgloria samt bär ett höftkläde. Runt spegeln är målad grå växtornamentik på brun botten. Vid varje sida är ett skulpterat svärd i en volut, målat i guld på blå botten. Altartavlan kröns av två vapensköldar. Voluten i söder är tillverkad 1933 liksom sockeln. På denna hylla har placerats fyra skulpturer föreställande två små kvinnor i mitten, (Maria?), evangelisten Markus i norr och i Lukas söder. Figurerna är målade i bl.a. guld.
ALTARRING - Altarringen är rund och placerad intill altarbordet. Den består av en balustrad av svarvade, gråmålade balusterdockor. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult - och grönrandigt tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten från tidig medeltid har uttömningshål. Cuppan är cylindrisk med konande nederdel. Foten är uppåt konande. Mellan cuppa och fot är en dekorvulst.
NUMMERTAVLOR - En nummertavla hänger vid triumfbågen på södra korväggen. Den vita, rektangulära tavlan har en grå ram och kröns upptill av en skulpterad, genombruten lyra, två korslagda trumpeter och två horn. Instrumenten är målade i guld.
KISTA - På långhusets södra sida är i västra delen en mycket ålderdomlig järnkista med välvt lock, beslag och lås. ÖVRIGT - Kyrkan äger också bl.a två elektrifierade ljuskronor av malm och en av mässing och tio ljusarmar av mässing. Bakom dopfunten, utmed södra långhusväggen är ett högt och smalt, vitmålat fönsterbord med en Kristusskulptur av gips efter förlaga av Thorvaldsen.
VAPENHUS - Vapenhuset från 1933 inreddes 1985 till sakristia. Här står ett 1920-tals skrivbord, två stolar bl.a. Utmed västväggen är ett litet altare bestående av en träskiva utan underrede. Söder om altaret är ett förvaringsskåp med dubbla, gråvita dörrar prydda av två speglar var.
GOLV - Vapenhusets golv består av grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade, förutom över textilskåpet där väggen är klädd med vertikala, vita brädor.
PORT - Vapenhusets södra port har nya inner - och ytterdörr. Båda är gråmålade med fyra rektangulära speglar, ådrade i blågrått.
TAK - Vapenhuset har snedtak av tvärgående, vitmålade brädor.
SAKRISTIA - Se vapenhus
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, Källare
Byggnadsdel (2002): Absid - Rundad, Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Forsby kyrka är Sveriges äldsta, genom inskription daterade kyrka. I norra korväggen finns en inskription med invigningsdatum: 13 augusti år 1135. En dendrokronologisk datering av en gammal takstol visade att virket avverkats 1130. Eventuellt låg en tidigare träkyrka på samma plats. Ett krucifix, nu på Statens Historiska Museum, är daterat till 1130-talet. Dopfunten är medeltida.
Efter reformationen tycks kyrkan ha stått öde en tid. Kyrkan förlängdes i väster på 1660-talet. Ingången förlades till ett vapenhus på sydsidan. (markerad i putsen) Klockorna var placerade i en takryttare på långhuset. Altaruppsatsen skänktes av Anders Ulvsparre och änkefru Gert Gyllengrip, Gammalstorp på 1600-talet. Även predikstolen är från denna tid. En flöjel bär årtalet 1698. 1704 byggdes klockstapeln. 1737 göts stora klockan om. 1745 dekorerades kyrkans innertak av Johan Risberg, Skövde.
Vapenhus och takryttare revs troligen under 1800-talet. 1828 höggs större fönster upp vid en reparation. 1861-1865 byggdes en läktaren, fönstren och triumfbågen förstorades, altartavlan togs ned och en brädvägg sattes upp mellan kor och långhus. Äldre målningar överkalkades. Kyrkan fick ett vapenhus i väster. Klockstapeln renoverades på 1870-talet. Orgeln, med fem stämmor och en manual, byggdes och insattes 1897 av CA Härngren, Lidköping.
Vid en omgripande renovering 1933 ommålades interiören, framtogs draperimålningarna och konserverades takmålningarna. En läktarunderbyggnad med liten sakristia inreddes. Yttertaket omlades, grundmurar förstärktes, golvet reparerades och ett nytt korgolv av kalksten lades in. Bänkarna ombyggdes, brädväggen till koret revs, värmeledning installerades. Vapenhuset byggdes om helt i tegel och med källare för panna. Fönstren försågs med antikglas. Arbetena leddes av arkitekt Axel Forssén, Göteborg, byggmästare O Persson, Igelstorp, målare och konservator KJR Johansson samt ingenjör NJ Nilsson, Fridene. (värmeinstallation) Delar till gamla altaruppsatsen hopfogades, kompletterades och uppsattes.
Golven reparerades 1940. Orgeln byggdes om 1954 av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. 1955 fick man elektrisk uppvärmning efter förslag av Sigurd Lidén, Skara. 1967 renoverades interiören, där innertaket höll på att rasa ner. Takmålningarna konserverades. Ett golv lades in ovanpå fyllningen över taket. Dessa arbeten leddes av konservator Olle Hellström. Samtidigt byggdes ett skrudskåp i långhusets västra del. 1980 renoverades kyrkan, klockstapeln och sockenmagasinet under ledning av ingenjör Ernst Lefvander, Skara. Englunds Byggnads AB i Tibro anlitades liksom konservator Olle Hellström. Renoveringen innefattade grund - och sockelarbeten med lagning av puts, komplettering av tak, målning, omläggning av kyrkogårdsmur mm. 1985 inreddes vapenhuset till sakristia med altare samt med textilskåp, ritade av Olle Johansson, Sventorp. Bänkar i sydöstra bänkkvarteret borttogs. 1987 lades kalkstenar i sydöstra delen av långhuset, där tidigare bänkar stått. 2000 gjorde man nya yttertrappor väster om vapenhuset. En yttertrappa i sydväst togs bort. 2002 skedde en ombyggnad av orgeln, som delvis återfick sin romantiska karaktär. Restaureringen utfördes av Sven-Anders Torstensson, Lidköping.
Inventeringsår 2022
Forsby 11:1, Forsby kyrka
Välbevarad och komplex kyrkomiljö med den romanska kyrkan anlagd på en förhistorisk gravhög, kompletterad med klockstapel och sockenmagasin från 1700-talet. Den lilla sockenkyrkan intar en särställning genom att vara Sveriges äldsta daterade kyrka. En inskription på norra korväggen berättar att kyrkan invigdes den 13 augusti 1135. Forsby kyrka bevarar sin romanska karaktär med långhus, kor och halvrund absid. Kyrkan omges av en kyrkogård och är uppförd på en storhög från järnåldern. Strax söder om kyrkobyggnaden står klockstapeln från 1704 och på kyrkogårdens sydöstra del står ett sockenmagasin från 1770-talet. Kyrkobyggnaden och magasinet har vita slätputsade fasader och tegeltäckta tak, medan klockstapeln är byggd av trä, med fasader av träpanel i de nedre delarna och kyrkspån i de övre. I sockenmagasinet inryms hembygdsmuseum och församlingshem. Strax söder om sockenmagasinet (på fastigheten Forsby 6:1) upptäcktes 2002 lämningar efter en kalkmila, som kan ha använts för bränning av kalk då kyrkan uppfördes.
År 1135 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor
År 1600-1699 Fast inredning - predikstol
År 1600-1699 Fast inredning - altaruppsats
År 1897 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1933 Teknisk installation - värme
Panna under vapenhuset
Obestämd yrkestillhörighet: NJ Nilsson ingenjör Fridene
År 1933 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Framtagning av draperimålningar. Konservering av takmålningar.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1933 Underhåll
Omläggning tak. Förstärkning av murar.
Byggmästare: C A Forssén
Byggmästare: O. Persson, Fridene
År 1933 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggs.
Arkitekt: Axel Forssén
Byggmästare: O. Persson, Fridene
År 1933 Fast inredning - altaruppsats
Delar till den äldre altaruppsatsen kompletteras och uppsättes.
År 1954 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad
År 1955 Teknisk installation - värme
År 1967 Specifika inventarier - textilskåp
Konservator: Olle Hellström
År 1967 Konservatorsarbeten
Konservator: Olle Hellström
År 1980 Underhåll - exteriör
Lagnin grund, puts, sockel, tak. Ommålning. Omläggning kyrkogårdsmur.
Arkitekt: Ernst Lefvander
År 2000 Underhåll
Ombyggnad kyrkogårdstrappor
År 2002 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad.
Orgelbyggare: Sven-Anders Torstensson Lidköping
År 2003 Teknisk installation - värme
Nya radiatorer.
Nya bänkvärmare.
År 2003 Teknisk installation - el
Nya elinstallationer och kablage.
År 2008 Teknisk installation
Åskskydd monterat.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin