Bildkartan › Religion & ritualer

Hagelbergs kyrka från 1100-1349 i Skövde kommun, Västra Götaland

Typ: Kyrka

Beskrivning

Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den omfattar två mycket värdefulla miljöer; dels Klagstorp herrgård med flera mycket kulturhistoriskt intressanta byggnader och tidigt exempel på engelsk parkanläggning, dels Hagelbergs medeltida sockencentrum med kyrkobyggnad och klockstapel på en liten muromgärdad kyrkogård. Dessutom Hegelbergs gamla byläge och flera fornlämningar som förankrar bygden i förhistorisk tid och medeltid. Herrgården har karaktäristisk organisation av tidstypiskt utformad bebyggelse från 1600-, 1700-, 1800- och 1900-talen och arrondering av omgivande ägor, vägnät, alléer samt f.d. personalbostäder. I området finns flera karaktäristiska element som förknippas med herrgårdsmiljöer; den ovanligt ståndsmässiga mangården med tillhörande parkanläggningar med rötter i 1600-talet, personalbostäder och ekonomibyggnader med koppling till jordbruk och lantbruksskolans hundraåriga tradition på Klagstorp.

Kulturmiljön ger uttryck för en lång historisk kontinuitet i bosättning på platsen genom fornlämningarna i området, liksom Hagelbergs medeltida kyrkplats. Vidare ger miljön uttryck för hur stora jordbruksegendomar byggdes upp och utvecklades under en lång tidsperiod med jordbruket som dominerande näring, med lantbruksskolans verksamhet som särskilt betydelsefull pådrivande faktor vad gäller bebyggelseutvecklingen under sen t 1800- och tidigt 1900-tal. Miljön ger även tydligt uttryck för det stora godsets dominerande ställning i trakten, med sina stora jordinnehav, framsynthet i anläggande av trädgårdar och parker samt rika byggnadsbestånd. De kvarvarande byggnaderna är i olika hög grad bevarade, men ger en god bild av olika tiders byggnadsskick och stilideal, bl.a. representerat av huvud- och flygelbyggnader från 1600-, 1700- och 1800-talen och de storslagna ekonomibyggnader från 1900-talets början. Kulturmiljön ger även uttryck för boende- och levnadsförhållanden för egendomens anställda genom de olika personalbostäder som bevarats.

Kulturmiljön karaktäriseras av två tätt liggande och sammanhållna miljöer; den dominerande herrgårdsanläggningen och den lilla kyrkomiljön, där socknens gårdar sedan länge slukats av storgodset. Området präglas även av fornlämningar på ägorna som indikerar bosättning under lång tid, omgivna av ett storskaligt odlingslandskap. Bebyggelsestrukturen är typisk med huvudbyggnad och tillhörande bebyggelse och parkanläggningar kring ett vägskäl i områdets centrala del samt mer perifert lokaliserade ekonomibyggnader och personalbostäder. Bebyggelsen karaktäriseras av flera mycket välbevarade och ålderdomliga byggnader, såväl bostadshus som jordbruksbebyggelse, från olika viktiga skeden i gårdens historia.

Inventeringsår (1995)

Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt

Inventeringsår (2002)

HAGELBERGS KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat korparti i öster. Huvudentrén är belägen i väster. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid, men präglas av förändringar under 1700 - 1900-talet. Sannolikt återstår medeltida murar i kyrkans västra del.
FASAD - Stommen består av kalksten med sockel och hörnkedjor av gråsten. Fasaden är avfärgad vit och spritputsad. Sockeln är överkalkad, men här och var finns utskjutande naturstenar. På sydfasadens västra del gjordes 1980 en äldre ingång med rundbågig valvsten synlig genom slätputs. Valvstenen har nedtill två arkadbågar. I fasaden är även en markerad rits samt en äldre mursten på den plats där kyrkan avgränsades mot väster före 1700-talets utbyggnad . Fasaden kröns av ett brett, svartmålat hammarband av trä.
PORT - Kyrkporten i väster från 1915 är en rektangulär, oljad pardörr. Dörren är fordrad med fiskbensmönstrad panel. Nedtill sitter en rektangulär spegel på vardera dörrblad. Dörren har dragbygel av smide och stor nyckelbricka. Framför dörren ligger en rektangulär kalkstenshäll.
FÖNSTER - I väster finns över porten ett mindre, rektangulärt fönster i liv med fasaden. Det gråmålade fönstret har profilerade träspröjsar och fönsterbleck av koppar. På sydsidan finns två fönster och på nordsidan två stycken, symmetriskt placerade i liv med fasaden. De spetsvinklade fönstren har fyra lufter, var och en spröjsad i sex rutor. Fönstren har kopparbleck. I korfasaden finns två segmentbågade fönster i nordöst respektive sydöst. Fönstren är indelade i två lufter med vardera nio smårutor.
TAK - Kyrkan har valmat sadeltak, täckt med enkupigt lertegel och med nockbrädor av trä. HAGELBERGS KYRKA - Kyrkan utgörs av ett långhus, där västra delen avdelats till vapenhus med läktartrappa samt fullbrett kor med sakristia invid predikstolen. Kyrkorummet har huvudsaklig prägel av 1700-talets stilideal.
LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en läktare med underbyggnad. GOLV - Golvet utgörs av längsgående breda brädor. Under bänkarna är golvet upphöjt och består av smala, lackade brädor av gran.
VÄGG - Väggarna ät slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en taklist, målad i gråvitt samt ljust blått. Infälld i sydsidans västvägg är en dubbel liljesten av sandsten. Den nedåt något konande stenen avbildar två stycken stiliserade träd i relief.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhus i väster utgörs av en gråmålad pardörr i svängdörrsmodell med dragring av mässing. Dörrbladen har nedtill vardera en spegel med rödbrun ram samt upptill ett glasfönster, spröjsat i sex rutor. En infälld pardörr till förråd under läktaren är placerad norr om vapenhusdörren. Den dörren är gråmålad med liljestensliknande dekor i form av trianglar samt stiliserade träd i mörkare grått. Även läktarunderbyggnadens förrådsdörrar mot norr och söder dörrar är infällda i väggen och svåra att upptäcka.
FÖNSTER - Långhuset har två fönster på vardera syd - och nordsida. De spetsvinklade, gråmålade innerbågarna är indelade i vardera fyra lufter. Varje luft är i sin tur spröjsad uppdelad i sex rutor genom profilerade träspröjsar. Fönstren sitter i utåt konande, segmentbågade, djupa fönstersmygar, putsade och målade som väggarna. På läktarvåningen finns ett mindre, rektangulärt, gråmålat fönster, placerat mot väster i en utåt konande fönstersmyg.
TAK - Taket är ett välvt trätak av smala, släta brädor, målade i ljust blått. Taket är avfasat mot väggarna. LÄKTARUNDERBYGGNAD - Kyrkan har en mindre läktarbyggnad av vita vertikala brädor i långhusets västligaste parti. Läktarunderbyggnaden inrymmer förvaringsskåp på båda sidor om mittgången.
KOR - I norra delen av koret är en sakristia, nordöst om predikstolen,. Sakristian är av trä och hopbyggd med predikstolen. En korbänk är placerad utmed sydväggen liksom dopfunten, en liljesten och en stavkorshäll. Altaruppsatsen är placerad mellan korfönstren och nummertavlorna vid dess sidor. Kormattan från 1990 är tillverkad av Einar Bergstrand.
GOLV - Korgolvet, vilket ligger på en högre nivå än långhusgolvet, består av längsgående, gråmålade, smala brädor. En ytterligare upphöjning av golvnivån innanför altarringen utgörs av längsgående, oljade brädor.
VÄGG - Koret är tresidigt och av samma bredd som långhuset. I öster, bakom altaruppsatsen, är en djup, segmentbågad nisch, ca 1,30 meter ovanför golvet. Korväggen har samma beläggning som långhusväggen. Utmed korets södra vägg finns en liljesten och en stavkorshäll med kantlist. Liljestenen i öster har ristad dekor av hjärtpalmetter . Stavkorshällen i väster har reliefdekor innehållande ett stavkors samt stiliserat träd.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i nordöst och ett i sydöst. De gråmålade innerbågarna är segmentbågade, smala och indelade i två lufter. Blyspröjsar indelar sin tur lufterna i smårutor med s.k. antikglas. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt konande fönstersmygar, putsade och målade som väggarna.
TAK - Taket utgör en fortsättning på långhusets välvda trätak .
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1910-taletär gråmålat och tillverkat av släta brädor. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1919 består av två kvarter, uppdelade genom en mittgång . Bänkarna står direkt intill ytterväggarna, placerade på ett förhöjt, lackat brädgolv. Varje bänkkvarter innehåller elva bänkar. Den öppna bänkinredningen har rektangulära, gråmålade gavlar. Gavlarna har dekor i form av nedsänkt, räfflad spegel i ljusare grått samt överst horisontell rödbrun list. Ryggar och sitsar är ljust bruna och ryggarna försedda med speglar. På de främre bänkskärmarna finns speglar, dekorerade med geometriska akantusmönster i vitt och mörkt grått innanför rödbrun ram. Under bänkarna finns bänkvärmare. Utmed södra korväggen är två slutna korbänkar, vända mot varandra. Ingången är från öster. Den södra bänken har uppsvängd ryggbricka. Bänkskärmen mot norr är dekorerad som långhusbänkarnas skärmar.
PREDIKSTOL - Den avlånga predikstolen från 1600-talet är placerad i öst - västlig riktning utmed norra korväggen. Den består av ett tvåvånings, gråmålat skrank, vilket är vinklat och utvecklat till en korg i väster. Övre våningen är indelad i fem speglar, omgivna av snidade ramar med akantusslingor och voluter i rött och guld. I speglarna finns skulpturer av de fyra evangelisterna samt Kristus med sina respektive symboler. Figurerna är målade i grönt, guld och vitt på en grå botten med enkel rödgrön blomdekor. (delvis målad på klistrat papper) Under varje figur är en vegetativt dekorerad spegel med respektive namn i vitt på svart botten. Under de nedre, profilerade sargerna finns nedhängande, snidade medaljonger. Predikstolens nedre våning är indelad i speglar med målad växtdekor i gulrött på blågrön botten. Predikstolen har ett sexkantigt ljudtak, prytt av bl.a. hörnkonsoler med skulpterade änglar, medaljonger runt övre kanten samt lövsågad kant nederst. Taket har också en målad växtdekor i rosa på grå botten samt marmorerad sarg. Trappan leder upp från sakristian i öster. Se sakristia.
ORGEL - Orgeln från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping har sex stämmor och en manual. Fasaden är upptill trappstegsformad med guldfärgat galler. I övrigt är fasaden marmorerad i ljust blått. Orgeln inköptes 1987.
LÄKTARE - Läktaren vilar på fyra stycken grå, fyrsidiga pelare med profilerat kapitäl i blått och mörkgrått. Den gråbruna läktarbarriären består av ett helt skrank med rektangulära speglar i mörkare blågrönt. Speglarna har akantusdekor i gulbrunt samt röda ramar och sarger. Via en trappa i vapenhuset från 1910-talet når man läktaren. Läktaren har lackat brädgolv samt korta bänkar av samma typ som övrig bänkinredning. På norra sidan är sex bänkar och på södra sidan fyra.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av en triptyk från 1500-talets slut, på insidan försedd med målningar på duk. På insidan av triptyken är i mitten en calvariegrupp med skalle och korslagda knotor. Flyglarnas insidor består av två speglar vardera. På nordsidan skildras i den övre spegeln den uppståndne Kristus med segerfana samt en sovande vakt. I den nedre spegeln avbildas Jesu begravning. Södra flygelns insida visar i den övre spegeln Kristi himmelsfärd samt i den nedre Tomas Tvivlaren. På utsidan finns målningar direkt på trä. Bilderna på norra sidan avbildar Paulus och på den södra sidan Martin Luther. På fotstycket är en målning på duk föreställande nattvarden. Insidans ramar är svartmålade med figurerna i dämpad färgsättning. Flyglarnas framsida har svart bakgrundsfärg. På grund av sprickbildning föreligger konserveringsbehov.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen består av ett gråmålat skrank av samma bredd som altaret. Altarringen har målad 1700-talsdekor av Johan Risberg. På varje sida är en kvadratisk spegel, omgärdad av arabeskornament i gulrött och blågrått samt försedd med inskriptioner. I norr avbildas i de båda speglarna en rödklädd kvinna. Den nordvästra spegeln visar ett pappersark och den västra spegeln en kalk. Den sydvästra spegeln visar kvinnan med röda kläder och den södra en ljusstake. Över bilden står "Ett rykande weke skal jag icke utsläcka."
DOPFUNT - Dopfunten av björk från 1700-talet består av liten klotormad cuppa med lock, spiralsvarvat skaft samt tre volutformade fötter. Skaft och cuppa är vitmålade och fötterna röda. Cuppan har dekor av snidade, grönmålade palmetter i relief. Locket har knopp i form av skulpterad fruktklase, målad i guld. Skaftets reliefdekor utgörs av vinranka med frukter i guld och grönt. Dopskålen är från 1924.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har två svarta nummertavlor, triangulära upptill. Den norra tavlan, från 1700-talet, har gulvita lister och träsiffror , medan den södra 1800-talstavlan har förgylld ram med svarvade, guldfärgade hörnknoppar. I koret är en svart nummertavla från 1900-talet.
ÖVRIGT - Kyrkan har ljuskronor av hamrad plåt, troligen från 1915.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget väster om långhuset och är byggt i samma bredd som detta. GOLV - Golvet består av rektangulära, grovhuggna kalkstenar
VÄGG - Väggen är mot väster slätputsad och vitmålad. I övrigt utgörs väggen av släta, gråmålade, vertikala brädor med grå, räfflad golvlist. Mot öster finns en målad inskription i det halvrunda fältet ovanför innantaket.:
"På dess respektive av sochne mäns beslut är detta Herrens Heliga tempel måladt och prydd. År efter Jesu Christi Börd Ettusen åtta hundra 40 d 8 augusti Dåvarande contrachsprost och kyrkoherde Her doctor EC Grenandeer och L Wettergren var vice pastor och Kyrko verden Joh Olofsson. Joh Svensson, Tåstorp". Härunder är en annan inskription:"RESTAURERADES ÅR 1915".
PORT/DÖRRAR - Porten är placerad i västra delen av en djup, rundbågad nisch. Insidan består av bruna, vertikala brädor. Ett gångjärn av järnsmide är vegetativt utformat. Dörren har ett kraftigt stocklås från en äldre port. I norr respektive söder är en gråmålad dörr med tre speglar och räfflade karmar. Den norra dörren leder in till ett förvaringsutrymme och den södra till läktaren.
TAK - Taket utgörs av vita, breda, tvärgående brädor.
SAKRISTIA - Sakristian, byggd inuti koret, sträcker sig österut från predikstolens skrank till ca en meter från nordöstra korväggen. Ingången från öster utgörs av en gråmålad dörr med två speglar, troligen samtida med predikstol. Speglarna är dekorerade med akantusrankor i gråblått och mörkrött på ljusare röd botten. Över dörren är en profilerad tempelgavel, krönt av tre svarvade, guldfärgade knoppar och två skulpterade voluter. Södra väggen består av en ca två meter hög skärm. Denna är på utsidan gråmålad med profilerad bröstningslist i blått, rött och guld samt överst en glasruta, indelad i smårutor genom utompåliggande grå trälister.

Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt

Inventeringsår 2002

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Hagelbergs kyrka uppfördes under tidig medeltid. I kyrkan finns bevarat en dubbel liljesten samt en enkel liljesten och en stavkorshäll. En kalk med inskription är från 1293. I kyrkan finns en unik triptyk från 1500-talets slut. Predikstolen är från 1600-talets slut. Altarringen med allegoriska målningar av Johannes Risberg är från 1700-talets början och dopfunten är från 1700-talets slut. Troligen är korbänken från 1700-talet. Ett epitafium är från 1834. Murarna nedtogs delvis ca 1730 och kyrkan byggdes ut i öster till nuvarande storlek. Sannolikt finns medeltida murar bevarade i västra delen. Klockstapeln uppfördes till största delen på 1700-talet, men har möjligen äldre ursprung.
Enligt en inskription i vapenhuset ommålades kyrkan 1840. 1915-1919 renoverades kyrkoanläggningen genom arkitekt A Roland. Ett äldre vapenhus revs i väster och ny portal uppfördes i väster. Fasaden putsades och yttertaket omlades. Eventuellt insattes nya fönster. Ny gesims av plåt samt ny yttertrappa tillkom. I interiören fick kyrkan troligen ny takstol och takpanel, läktartrappa, nya bänkar och ny altarskiva. Målare Larsson framtog nyupptäckta målningar i korets tak och väggar (?). Klockstapeln fick ny panel och rödfärgades.
1937 fick socknen en ny begravningsplats med klockstapel och förråd några kilometer från kyrkan. 1947 genomgick kyrkan en större renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Ny sakristia byggdes. Altaret flyttades. Enligt ett förslag av ingenjör Sigurd Lindén, Skara installerades elektrisk värme och belysning. 1964 målades interiör och inredning. Konservator Olle Hellström deltog i arbetena.
1971 insattes förvaringsskåp, ritade av arkitekt Harald Ferm, under läktaren. Tidigare förvarades textilier bakom altaret.1987 inköptes en läktarorgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Tidigare stod en elorgel på läktaren och dessförinnan ett orgelharmonium.
Kyrkan renoverades 1993 av bl.a. Bröderna Flärings måleri.. Väggar rengjordes med bröd. Taket skrapades och målades i ljust blått. Även läktarbröst, dörrar, fönster mm ommålades. Bänkarna fick strålvärme.


Inventeringsår 2022

Hagelberg 4:1, Hagelbergs kyrka
Hagelbergs kyrka är ursprungligen uppförd i tidig medeltid, men dess nuvarande utseende är främst ett resultat av en ombyggnad på 1730-talet, då kyrkobyggnaden bl.a. förlängdes. Kyrkan, som är byggd i sten och har vitputsade fasader samt valmat tegeltak, ligger tillsammans med en klockstapel på den lilla kyrkogården. Klockstapeln är byggd i trä, troligen från 1700-talet men möjligen med äldre ursprung, och är försedd med spåntäckt tak. Kyrkogården ligger på en höjd och omgärdas av en stenmur. Strax norr om kyrkogården ligger, på fastigheten Hagelberg 1:2, en liten faluröd förrådsbyggnad med oklar ålder. Enligt uppgift inryms i byggnaden delar av ett kyrkstall från 1923. Byggnaden ligger delvis på den gamla gårdstomten efter Andersgården.


År 1550-1599 Fast inredning - altaruppsats
Altarrtriptyk.

År 1650-1699 Fast inredning - predikstol

År 1737-1779 Fast inredning - altarring
Konstnär - Dekormålare: Johan Risberg

År 1750-1799 Specifika inventarier - dopfunt

År 1915-1919 Underhåll - exteriör
Fasad putsas med cementbruk. Takomläggning. Ny trappa.
Arkitekt: Anders Roland

År 1915-1919 Underhåll - interiör
Ny takstol, takpanel, läktartrappa, golv. Målning.

År 1915-1919 Fast inredning - altarring
Årtalet något tveksamt.
Arkitekt: Anders Roland

År 1915-1919 Fast inredning - altare
Ny
Arkitekt: Anders Roland

År 1915-1919 Fast inredning - bänkinredning
Ny
Arkitekt: Anders Roland

År 1947 Teknisk installation - värme
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén

År 1947 Teknisk installation - el
Obestämd yrkestillhörighet: Sigurd Lidén

År 1964 Underhåll - interiör
Målning interiör och inredning.
Konservator: Olle Hellström

År 1971 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Harald Ferm

År 1987 Fast inredning - orgel

År 1993 Underhåll - målningsarbete
Interiören rengörs med bröd. Taket målas i ljusare blått än tidigare. Målning av läktarbröst, dörrar, fönster mm.

År 1993 Teknisk installation - värme
Strålvärme under bänkarna.

Mer information

Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka

Koordinater: 58.341412,13.9032395

Öppna på kartan Fler i kategorin



Annat i närheten


ID: eef780686