Motivering (skydd): Starkt laga skiftespräglad liten bymiljö med medeltida ursprung i typiskt terrängläge i Ösans dalgång på Kåkindsslätten. Järnåldersgravar ger förhistorisk förankring. I kulturlandskapet samspelar laga skiftets fortfarande till stor del småskaliga odlingslandskap med strukturer från den oskiftade byns inägor t.ex. i det f.d. Södergärdet. Utskiftade gårdar med välbevarad gårdsbebyggelse från sent 1800-tidigt 1900-tal förekommer, framför allt Edåsa 1:33/1:24 med en av Varola-Edåsabygdens många gråstensmurade ladugårdar.
Central i bymiljön är gamla bytomten med den mycket välbevarade sockenkyrkomiljön kring en av Skaraborgs mest stämningsmättade medeltida kyrkor. Kyrkan blev ödekyrka 1872, sedan förvärvad av Västergötlands Fornminnesförening och från 1930 återigen församlingskyrka. I kyrkomiljön ingår även vägskälet och den delvis stenmurskantade lilla byvägen, välbevarad småskalig 1800-talsbebyggelse samt del av byns gamla Södergärde med ängs- och hagmarker. Edåsa homogena kyrkomiljö är av mycket stort kulturhistoriskt värde.
En särprägel för Edåsa är det medeltida S:t Laurentii brödragille, där gillestugan som legat nära kyrkan gav namn åt en av byns gårdar, samt att en av två gamla offerkällor i byn lokalt förknippas med gillets medeltida verksamhet.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Bredare, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2002)
EDÅSA KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Koret breddades på 1700-talet och sakristia och columbarium tillbyggdes 1938-1940. Exteriören äger, trots tillbyggnader, en välbevarad romansk prägel. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med något bredare, tresidigt avslutat kor i öster, vidbyggd, lägre sakristia i norr samt vidbyggt, lägre columbarium med takryttare i söder. Stommen i långhus - kor består av gråsten i undre delen och kalksten i den övre. Stommen i sakristia och columbarium består av tegel. Kyrkan har hörnkedjor är av sandsten
FASAD - Fasaden är avfärgad vit och slätputsad. Långhuset kröns av ett brett synligt hammarband av trä. Columbariets tornfasader är täckta av kopparplåt. Långhusets sockel är av natursten, medan sakristia och columbarium, har betongsockel. Under takåsen på östra korfasaden står "1765" skrivet i järnsmide.
PORT - Huvudingången på västligaste delen av sydsidan utgörs av en rektangulär dörr av vertikala, brunmålade brädor. Runt brädorna är en smidd ram med textband. Upptill är inskriptionen: "Anno 1941" och nedtill "Återger EL kyrkan till församlingen." Dörren är placerad i en portal med oputsade omfattningar av sandsten och rundbågat, oputsat tympanonfält med prickad yta - det senare troligen från 1939. Framför portalen ligger två trappstenar av natursten (granit). Vid båda sidor om portalen är upplagt några större stenar, varav en har äldre reliefdekor. På sakristians västra fasad är en ny dörr med vertikal, brunmålad panelfyllning och två betongtrappsteg framför.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset två rektangulära fönster i norr och två i söder. De grågrönmålade fönstren är indelade i åtta lufter och placerade i liv med fasaden. Ett mindre fönster på långhusets västra gavel är indelat i två lufter. Fönstren har fönsterbleck. Columbariet har i öster ett rektangulärt, grågrönmålat fönster med sex lufter och fönsterbleck av koppar. Dess torn har åtta smala fönster i samma färg, vardera med fyra lufter. Sakristian har i öster ett kvadratiskt fönster med sexton smårutor. Koret är försett med ett fönster i nordöst och ett i sydöst. Dessa har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat i väster och täckt med enkupigt lertegel. Columbariet har valmat sadeltak och sakristian sadeltak och murad skorsten. Columbariets torn har torntak, täckt av skiffer, och pryds av ett kors. Stuprännor och stuprör är av järnplåt.
EDÅSA KYRKA - Kyrkan är en liten, mörk enskeppig salkyrka av sten. Kyrkan präglas av bevarad inredning från medeltid och 1700-tal samt av målningar från 1200-tal, 1600-tal och 1700-tal. Koret vidgar sig något jämfört med långhuset. I norr är en sakristia och i söder columbarium.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom mittgången. Porten är placerad i ursprungligt läge i västra delen av långhusets sydsida. I väster är en orgel placerad invid nordväggen.
GOLV - Långhusets golv utgörs av grå, stora, rektangulära och slipade kalkstensskivor. Under bänkarna ligger, något upphöjda, tvärgående plankor. Golvet är förhöjt genom likadana plankor under orgeln i nordväst samt i sydvästra hörnet. Där en rygglös bänk är placerad.
VÄGG - Väggarna är slätpustade och vitmålade. Runt fönstren finns draperimålningar i blått och gult, troligen 1700-tal. Från samma tid är sannolikt den breda trälisten med målad palmettbård i närmast taket. Bården är gråvit på engelskt röd botten. Mellan fönstren finns på båda långsidorna fragment av målningar. Till 1600-talet är sydsidans högt sittande målningar daterade. Här kan urskiljas en ridande Kristus, apostlar och soldater i en folkmassa. Under dessa är fragment av 1200-talsmålningar med bl.a. tre fiskar (fisktrkvetror) och en Johannesörn med inskriften "JOhAES". Högt upp på nordsidan framskymtar en 1600-talsskildring av nattvarden och fottvagning . Underst på nordsidan finns fragment från 1200-talsmålningar med två ryttare i strid samt en fransk lilja. Målningarna har varit överkalkade.
PORT - Porten längst västerut i långhuset består av enkeldörr med tre spegelfyllningar. Dörren är gulbrun och speglarna ådrade i blått. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch.
FÖNSTER - Långhusets fyra fönster är symmetriskt placerade i djupa rundbågiga fönstersmygar. Smygarna börjar vid golvet, men smalnar av och bildar en fönsterbräda under fönstrens nederkant. De gråmålade, rektangulära fönstren med antikglas är indelade i åtta lufter. Lufterna är uppdelade i smårutor genom blyspröjsar. Ett högt placerat fönster i väster är betydligt mindre och spröjsat i smårutor. Fönstret sitter i en segmentbågad, ålderdomlig och utåt konande fönstersmyg. Fönstersmygar är putsade och målade som väggarna.
TAK - Långhuset har ett plant trätak av gråvita plankor av varierande bredd. I långhustaket finns målad 1700-talsdekor i form av två medaljonger. I den östligaste, blå och gråvita medaljongen, är en målad Jahvésol. Den västliga medaljongen avbildar ett lamm med segerfana innanför en akantusbård i rött och grått. I medaljongen finns texten: "Si guds lamm som borttager werldenes synd".
KOR - Koret är tresidigt avslutat samt något bredare än långhuset. Koret är något förhöjt. I norr är ingång till sakristia och i söder till columbarium. Vid norra väggen är predikstolen placerad närmast långhuset. I söder, väster om dörren till columbariet står dopfunten.
GOLV - Korgolvet ligger på en högre nivå än långhusgolvet. Det utgörs av rektangulära, hyvlade kalkstensplattor. Golvet innanför altarringen är ytterligare förhöjd och utgörs av grå, tvärgående brädor. I koret ligger en modern matta, signerad "ILS", i rosa och gråblå färger.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gråvit. Den avslutas upptill med samma akantusbård som i långhuset. FÖNSTER - De två rektangulära fönstren i sydöst respektive nordöst är gråmålade och placerade i utåt något konande, rundbågiga fönstersmygar, målade som väggarna. De har samma indelning som långhusfönstren.
TAK - Innertaket är en fortsättning på långhusets tak. I koret är en kvadrat med en målning, troligen 1700-tal, som skildrar Adam och Eva i blågrå och bruna färger. Bilden omges av en gulröd, målad ram i trompe l `oeil samt gråvita akantusslingor med textband.
DÖRRAR - Dörr till sakristia i norr är rektangulär, gråbrun och har fyllning av fem blåådrade speglar. Dörren är placerad längst in i en segmentbågad nisch. Ett trappsteg av stor kalkstensskiva leder upp. Dörr till columbarium i söder är rundbågad med samma färgsättning som sakristidörren. Den sitter i en grund, rundbågad nisch. Båda dörrarna är nya.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret har en kalkstensskiva samt murat, putsat och vitmålat underrede med ett inpressat grekiskt kors mot väster.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två slutna bänkkvarter med tolv bänkar på nordsidan och elva på sydsidan. Bänkkvarteren är skiljda genom mittgången. De når ända intill ytterväggarnas skärmar av röd pärlspåntspanel. Bänkarna står placerade på ett förhöjt golv av omålade tvärgående brädor.
Bänkarna har något lutande ryggbrickor. Bänkinredningen är invändigt målad i engelskt rött förutom de gråådrade bokbrädena. Dörrarnas insidor är försedda med mörkblå marmoreringar på engelskt röd botten. Utsidans skärmar, dörrar och gavlar är ådrade i grått med blåådrade speglar. Varannan bänkdörr har i spegeln en vitmålad, stiliserad växt. De två främsta bänkdörrarna har profilerat och bågsågat krön samt vardera två speglar med enkelt målade, gula tulpaner - möjligen äldre målning.
PREDIKSTOL - Predikstolen är polygon och av okänd ålder. Den består nedtill av brungrå skärmar istället för fot. Överst har predikstolen rikt profilerad sarg med tandsnitt, äggstav och bågfris. På vardera sida är två speglar. De övre speglarna innehåller en skuren arkad samt målningar av de fyra evangelisterna. Varje arkad avslutas upptill med tandsnitt och respektive evangelists namn. De nedre speglarna innehåller en enkelt målad tulpan innanför en bred ram. Predikstolen har grågrön bottenfärg och ornamenten är målade i engelskt rött, gult och orange. En trappa leder upp från öster. Trappans barriär är en fortsättning på predikstolens skärmar. Predikstolen har ett åttasidigt ljudtak, på undersidan målat i med blågrön molndekor och kanten med marmorering innanför engelskt röd och grön ram. I taket är en skulpterad, nedhängande duva.
ORGEL - Orgeln från 1962 är en kororgel, tillverkad av Nordfors och Co, Lidköping. Orgeln är placerad i långhusets nordvästra del, med spelbordet mot öster. Fasaden har målade, gulbruna speglar med grå ramar. Den fick nuvarande färgsättning 1994.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altauppsatsen från 1600-talet i barock är i två våningar. I den nedre våningen är en målad calvariegrupp med Kristus och två rödklädda kvinnor mot blågrön bakgrund. Vid nordsidan är Moses och vid sydsidan Johannes döparen skulpterade innanför genombrutna röda och gröna akantusslingor. På övre våningen är en skulptur av Kristus med strålgloria och bärande ett stavkors. Han omges av två blåmarmorerade pilastrar med festonger på basen samt utanför dessa målade blå och bruna akantusslingor. Mellan våningarna är ett textband med inskriptionen: "Til Guds heliga namns äro ock hans hus til prydnad är kyrkan målad samt altartaflan tillsedd och renoverad på kyrkans egen bekostnad är 1777"
På krönet är vid sidorna två skulpterade putti med palmblad och trumpeter, i mitten en skulpterad strålgloria samt överst ett skulpterat änglahuvud.
ALTARRING - Altarringen är femkantig och slutar ca en meter från korväggen. Ringen är prydd av rektangulära speglar marmorerade i blått och vitt, inramade av smal röd list samt gulbrun ram. I mitten är en marmorerad cirkel med samma färgsättning. Armstödet av trä är marmorerat i engelskt rött. Knäfall är stoppat och klätt med blårandigt tyg. Altarringen fick nuvarande färgsättning 1994.
DOPFUNTEN - Den medeltida dopfunten av sandsten har uttömningshål. Cuppan är cylindrisk med konande nederdel. Foten är uppåt konande. Mellan cuppa och fot är en dekorvulst.
NUMMERTAVLOR - Kyrkan äger två dubbla, vitmålade nummertavlor med gångjärn, vilka hänger i långhuset. ÖVRIGT - Kyrkan äger också bl.a. tre elektrifierade mässingsljuskronor.
SAKRISTIA - Sakristian, vidbyggd i norr, innehåller på nordsidan en pardörr och i väster en enkeldörr, som leder till förvaringsutrymmen. En tredje, likadan dörr, är placerad i väster och leder ut till en farstu. Dörrarna har orangeådrade speglar med ljusbruna ramar. Utmed sydväggen är ett litet altare av kalkstensskiva med ådringsmålat träunderrede.
GOLV - Golvet består av dekorativt lagda, röda tegelstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Väggarna avslutas upptill med en trälist, målad i orange och ljusblått. FÖNSTER - Det kvadratiska, gråmålade fönstret mot öster är indelat genom blyspröjsar i smårutor. Det är placerat i en utåt konande, rektangulär fönstersmyg.
TAK - Det plana innertaket är målat i gråblått.
PORT - Porten från sakristian, en modern enkeldörr, är placerad mot väster i en nämnda farstu. COLUMBARIUM - En trappa med fem kalkstenssteg leder från kordörren ner till columbariet. GOLV - Golvet består av rektangulära kalkstensplattor.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. I södra, västra och östra väggarna ligger inpressade, vita marmorstenar med mörkare, bredare stenramar. Fyra av stenarna bär inskriptioner i guld, varav en över godsägare Ernst Lundell, död 1944 och begravd härbakom.
FÖNSTER - Ett runt takfönster leder till tornet, vilket har vitmålad trästomme. Det omålade fönstret har hel ruta. Mot öster är, i en konande fönstersmyg, ett litet rektangulärt fönster indelat i sex smårutor.
TAK - Innertaket är putsat, vitmålat och tunnvälvt.
Byggnadsdel (2002): Gravkor - Söder, Kor - Bredare, Kor - Polygonalt korutsprång, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Takryttare
Inventeringsår 2002
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Kyrkan uppfördes under tidig medeltid, dvs 1100-1249. Ett medeltida relikskrin från kyrkan förvaras nu på Västergötlands museum, Skara. Enligt Peingskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av rektangulärt långhus och smalare rakslutet kor samt timrat vapenhus. I början av 1200-talet samt på 1600-talet försågs kyrkan med väggmålningar. 1763 breddades koret i öster och fick en tresidig avslutning. Under 1700-talet fick den sin nuvarande altaruppsats, draperimålningar och målade takmedaljonger. Kyrkan övergavs som församlingskyrka 1872, då socknen tillsammans med Ljunghem kom att bilda Edhems församling. Edåsa kyrka köptes då av patron Lundell, Torestorp och greve Posse, Vreten och skänktes som museikyrka till Västergötlands fornminnesförening. Då Västergötlands museum byggdes 1918 ville fornminnesföreningen sälja tillbaka kyrkan, men man kunde inte enas om priset förrän 1930. Detta år köpte Lundell tillbaka kyrkan och skänkte den åter till församlingen. Under ledning av arkitekt A Forssen genomfördes en omfattande restaurering 1938-1940. Renoveringen bekostades av godsägare Lundell. Sakristia och columbarium av putsat tegel tillfogades. Nya fönster insattes och kyrkan målades. Klockstapel byggdes. Kalkmålningarna framtogs av KJR Johansson. Troligen utvidgades kyrkogården samtidigt mot öster. Invigningen skedde 1941. Elektrisk värme och belysning installerades 1954. Orgeln, byggd 1962 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, insattes 1993. Kyrkan renoverades 1994. Delar av fasaden omputsades och försågs med hängrännor och stuprör. Kyrkan målades in - och utvändigt. Bänkvärmare sattes in. Kyrkogårdsgrindarnas portstolpar omputsades och lagades. Zälles Byggservice AB samt konservator Alf Hedman deltog i arbetena.
Inventeringsår 2022
Edåsa 4:1 Edåsa kyrka och kyrkogård
Kyrkobyggnaden uppfördes i sandsten och kalksten under tidig medeltid, sannolikt under perioden 1100-tal-1200-talets början. Enligt Peringskiölds Monumenta Sueo-Gothorum hade kyrkan på 1670-talet kvar sin romanska utformning. Den omfattade långhus och ett smalare kor med rak koravslutning i öster samt ett senare tillfogat timrat vapenhus som även det kan ha varit från medeltiden. Till kyrkan hörde en fristående trätornstapel. 1763 breddades kyrkobyggnadens kor och fick en tresidig avslutning i öster. Kyrkointeriören har spår av väggmålningar, dels romanskt måleri från 1200-talet, dels måleri med sen renässanskaraktär från 1600-talets början. Under 1700-talet fick den sina nuvarande draperimålningar och målade takmedaljonger samt även altaruppsatsen.
Kyrkan övergavs som församlingskyrka 1872, då socknen tillsammans med Ljunghem lät uppföra ny kyrka, länge kallad Edhems kyrka (numera Vretens kyrka), vid Vretens gods. Edåsa kyrka köptes då av patron Lundell på Torestorps gård och greve Posse på Vreten. De skänkte kyrkan som museilokal till Västergötlands fornminnesförening. När Västergötlands museum i Skara byggdes 1918 ville fornminnesföreningen sälja tillbaka kyrkan, men först 1930 blev man överens. Då köpte Lundell tillbaka kyrkan och skänkte den åter till församlingen.
Under ledning av arkitekt Axel Forssén genomfördes en omfattande restaurering 1938-1940. Renoveringen bekostades av godsägare Lundell. Sakristia och columbarium av putsat tegel tillfogades då. Nya fönster insattes och kyrkan målades. Kalkmålningarna framtogs. Den faluröda klockstapeln av trä byggdes. Troligen utvidgades kyrkogården samtidigt något mot öster. Invigningen skedde 1941.
Den lilla kyrkogården har en väl sammanhållen och enhetlig karaktär med inslag av gravvårdar från såväl äldre tid som från 1900-talet. Den inramas av en bogårdsmur med vitputsade grindstolpar och en smidesgrind. En delvis bevarad trädkrans av uppvuxna lövträd står innanför muren. Kyrkogården får även stark karaktär av den ålderdomliga och stämningsmättade kyrkobyggnaden och kyrkomiljön. Kyrkobyggnad och kyrkogård likväl som hela kyrkomiljön har mycket höga kulturhistoriska värden.
Intill Edåsa kyrka (Edåsa 1:12) ligger denna stora jordkällare med kallmurad front, byggd i direkt anslutning till omgivande stenmur. Källaren är enda återstoden efter en liten gårdsmiljö som byggdes upp här troligen strax efter laga skiftet i Edåsa by 1849-1850. Det timrade bostadshuset stod fortfarande kvar vid byggnadsinventeringen 1988 men är numera borta. Stora jordkällare som denna har varit karaktärsfulla inslag i äldre gårdsmiljöer eller längs byvägar såsom denna i Edåsa men idag har många av dem försvunnit. Källaren är av agrarhistoriskt intresse och är ett viktigt inslag i den välbevarade sockenkyrkomiljön.
År 1100-1199 Nybyggnad
År 1150-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1200-1299 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggmålning
År 1600-1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Väggmålning
År 1872-1930 Tagen ur bruk
Såld till Västergötlands Fornminnesförening som museikyrka.
År 1930 Återinvigning
Patron Lundell,Torestorp köper återköper kyrkan och skänker till församlingen.
År 1938-1940 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Målning, nya fönster, framtagna målningar mm
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1938-1940 Nybyggnad - Sakristia
Nybyggnad - Sakristia
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1938-1940 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Columbarium
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1954 Teknisk installation - el
År 1993 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd 1962, insättes.
År 1994 Underhåll
Konservator: Alf Hedman
År 1994 Teknisk installation - värme
År 2008 Teknisk installation
Installation av permanent avfuktningsanläggning i gamla pannrummet.
År 2008 Konservatorsarbeten
Rengöring och säkring av väggarnas kalkmålningar, kalkning av väggytor runt kalkmålningarna, rengöring av altartavla
Skara stift i ord och bild. 1949.
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998.. 2002...
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin