Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sventorps kyrka har en hög och markant placering i utkanten av socknen. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av stenmur samt en trädrad. I anläggningen ingår grusgångar, en allé som leder till västporten, smidesgrindar och en "ättehög" - en övertäckt gravkammare från ca 1800.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Sventorps kyrka uppfördes 1854 på medeltida kyrkplats. Den medeltida föregångaren, radikalt ombyggd 1765-1766, hade brunnit ned. Vid nyuppförandet återanvändes 1700-talets murar, varav tornmurarna möjligen är medeltida. Ritningar gjordes av byggmästaren och muraren Sven Westman Skärv och bearbetades av Överintendentämbetet. Den i övrigt nyklassicistiska exteriören, med dekorerade gesimser, förändrades något genom en ny lanternin vid arkitekt Ärland Noréens renovering 1937.
Interiören är präglad av olika tiders förändringar. Dopfunten är från 1200-talet och orgelfasad från 1862, medan predikstol, altaruppsats, träskulptur samt en brudbänk med dekormålning är från 1700-talet. Vid arkitekt FA Wahlströms förändringar 1909-1910 tillkom nuvarande golv och bänkar. 1937 byttes fönster och bänkskärmar. Bänkarna har bevarad placering under läktare. Färgsättningen är från 1970-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet.
- Äldre, troligen medeltida murar i tornet, utgör ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkans föga förändrade exteriör utgör en god representant för den stilrena nyklassicistiska sockenkyrkotypen, trots senare lanternin.
- Skiffertaket är ett regionalt särdrag
- Interiören präglas av nyklassicismens ideal med inslag från andra tider, som visar på kyrkplatsens långa kontinuitet.
- Kyrkogårdens trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar, som på ett tydligt sätt speglar kyrkans förankring i bygden.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
SVENTORPS KYRKA ligger öst - västligt placerad mitt på den lilla, rektangulära kyrkogården. Kyrkogårdens huvudingång i väster vetter mot kyrkans parkeringsplats och utgörs av en dubbel gallergrind av järnsmide. Grinden är rikt ornerad med bland annat ett kryss omgett av voluter. De fyrsidiga, slipade stenstolparna kröns av konande lockhällar med stenklot. En gång med stenplattor leder från grinden till kyrkans västport. Gången är kantad av en lindallé. En annan dubbel järngrind vetter mot uppfarten till gränsande gård i norr. Grinden har rik dekor i form av ovaler och kraftiga fyrsidiga stenstolpar krönta av stenklot. En grusgång leder från nordgrinden till västporten.
Kyrkan avgränsas på alla sidor av en kallmurad stenmur av gråsten. Innanför muren växer lönnar, almar och lindar. En grusgång leder runt kyrkan. Ett enkelt system av gångar indelar kyrkogården i kvarter med gravarna i öst - västlig riktning. På kyrkogården finns även häckar, bland annat en i nord - sydlig riktning väster om kyrkan. Söder om kyrkan ligger en "ättehög" - en övertäckt gravkammare med en liggande häll samt överst en rest sten med inskriptioner till minne av släkten Linds af Hageby. Den först begravde var Bengt Lind af Hageby, död 1795. I högen finns en tunnvälvd, murad gravkammare med kistor. Förutom denna kyrkogården finns en kyrkogård ett stycke väster om kyrkan. Båda används regelbundet.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin