Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Utvängstorps kyrka ligger i en kuperad skogsbygd på Hökensås västsida. Platsen utgörs av ett markant krönläge ovanför Tidans dalgång. Nedanför krönet ligger den gamla småskolan. I en svacka några hundra meter åt sydost ligger Sankt Sigfrids källa.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den lilla kyrkogården omges av kallmur med smidesgrind och har öppen klockstapel från 1735 med medeltida klocka.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tornlösa salkyrkan av gråsten har medeltida västparti, men dess nuvarande empirekaraktär är till stor del från 1838 då fullbrett rakslutet kor tillkom, liksom östlig sakristia, timrat vapenhus och stora rundbågsfönster. Interiören är föga förändrad sedan denna tid och har kvar takets brädvalv, sluten bänkinredning, altare, altarring, läktare, nummertavlor och portar. Den gamla predikstolen i barock placerades vid samma tillfälle över altaret med passage från sakristian, en i stiftet ovanlig företeelse. Dekormålerier kring denna utfördes 1884 av A G Ljungström som även dekorerade läktarbröstet. Orgeln har ett pneumatiskt verk från 1943 medan fasaden är från 1880. Vid en nymålning 1989 togs kalkmålningar i den äldre Läcköskolans anda fram i långhusets västra del. Den medeltida dopfunten räknas till Bolumskolan. En dopängel i barock är skuren av Jöns Lindberg. I kyrkan förvaras vad som enligt traditionen anses vara Sankt Sigfrids stav.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet med intilliggande källa.
- Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700- och 1800-talet. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Interiörens huvudsakliga prägel av 1838 års ombyggnad.
- Bevarad inredning från 1800-talet.
- Barockpredikstol ovan altaret.
- Målningar av A G Ljungström.
- Dopängel i barock.
- Medeltida dopfunt, klocka och stav.
- Kyrkogård med kallmur, port och klockstapel.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor, Sakristia, Vapenhus
Inventeringsår (2004)
UTVÄNGSTORPS KYRKA - Den medeltida salkyrkan av gråsten har ett fullbrett rakslutet kor i öster från 1838 och bakom detta en smalare sakristia samt i väster ett timrat vapenhus från samma år.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg och oregelbunden gråstenssockel med bitvis synliga grundmurar i norr. Fasaderna bär en grov och varierad spritputs med slätputsade fönsteromfattningar på sakristian och den södra långsidan. Putsen är vitkalkad. Ovanför korporten är en inmurad rektangulär platta av röd kalksten med svartmålad inskription om utbyggnaden 1838. Vapenhuset bär en profilerad och vitmålad locklistpanel.
FÖNSTER - Alla fönster har bågar och spröjs av brunmålat trä och härrör sannolikt från sent 1800-tal. Smygarna följer fönstrens form. De stora rundbågade långhusfönstren har T-post med tre lufter, de nedre med tio rutor och lunetten med fem. De sluttande solbänkarna är sentida av kalksten. De stickbågade sakristifönstren har enkla lufter med hörnbeslag och tolv rutor. Vapenhuset har på nordsidan ett rektangulärt fönster med enkel luft och nio blåsta rutor samt i röstet en lunett med enkel luft och fem blåsta rutor.
PORT - Väst- och korporten är båda från 1838 med liggande panel nedtill och fiskben upptill samt brun bemålning och raka krön. Västporten har dörring och låsplatta, brunt foder och en kalkstenshäll framför. Korporten har sentida lås och handtag samt en kalkstenshäll framför.
TAK - Långhus och vapenhus har sadeltak, sakristian ett valmat. Alla täcks av tvåkupiga cementpannor. Långhusets takfot är av vitmålat trä med karnisprofil, vapenhusets i form av en rundstav. Vindskivorna är av vitmålat trä. På korgaveln är en väderflöjel. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
UTVÄNGSTORPS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster och en sakristia bakom detta, samt i väster ett vapenhus. Interiören präglas av ombyggnaden 1838 och har en enkel empirekaraktär. Det intima rummet är ljust med stora fönster och en färgsättning i främst vitt och blågråa nyanser.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster och tre fönsteraxlar, varav den västligaste skyms av läktaren. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger en stor och en liten mässingskrona. Vid västgaveln är en bänkrad borttagen 1989 för att ge plats åt i norr ett bokbord och kapphängare i ljust trä och i söder en manöverpulpet i ett brunt träfodral.
GOLV - Golvet från 1883 består av breda fernissade brädor. Utom bänkkvarteren har de slipats ned och fernissats ånyo.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en gräddvit kalkfärg. Upp till fönsterhöjd och kring dem är en mörkare beige yta som begränsas av dubbla röda bårder. I långhusets västra hälft återstår det medeltida gråstensmurverket. 1989 frilades murytornas kalkmåleri från 1600-talets förra hälft. Det är bitvis mycket fragmentariskt men domineras av de för den äldre Läcköskolan typiska växtornamentiken. Skarven mellan murverken tycks gå mellan långsidornas två västra fönsteraxlar, där man ser hälften av två igenmurade rundbågadsfönster. Under det västligaste fönstret i söder är ett stycke av en rundad sandstensomfattning med kvaderrits, sannolikt från den ursprungliga sydporten.
PORT - Porten är en rak pardörr från 1838 av stående gråmålade brädor som mot vapenhuset har vitmålad profilerad fiskbenspanel. Den sitter i en djup rak smyg.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har T-post med tre fastskruvade innanlufter från omkring 1900. Varje luft har fyra rutor i gråmålad träspröjs. Smygarna följer fönstrens form och har svagt sluttande fönsterbänkar.
TAK - Takets flacka tunnvalv av oregelbundna ljust gråblått målade brädor härrör från 1838. Taklisten utgörs av en rundstav med kantande tandsnitt i brunrosa. Under läktaren är ett tak av gråmålade breda brädor från samma år.
KOR - Det raka koret har ingång i söder och symmetriska sakristidörrar i öster samt en fönsteraxel. I norr står dopfunt, omålad ambo och golvur av Jonas Beckman, i söder piano i svart fodral och korbänk samt på ömse sidor om altaret nummertavlor. Över kormitten hänger en kristallkrona och över dopfunten en dopängel.
GOLV - Som långhus och likaså nedslipat samt nyfernissat.
VÄGG - Som långhus. Predikstolen är placerad över altaret och nås via en rak öppning in till sakristian. Kring denna är två enkelt skurna pilastrar med en stickbågad fronton från 1838. Inom frontonen är på brädor målat en sky med Guds öga inom en strålande treenighetstriangel. Från bågens hjässa skjuter en förgylld duva ut. Kring predikstol och fronton är kalkmåleri från 1884, utfört av Anders Gustaf Ljungström från Sandhem. Det bildar två kolonner med joniska kapitäl, på vilka står två änglar med korset och ankaret (tron och hoppet). Bakom dem reser sig en rundbåge med texten "Ära ware Gud i höjden!" Inom bågen är skyar med änglaflykter och ovan den en ängel med fackla, omgiven av akantus. Över sakristidörrarna sitter trälampetter.
PORT - Den raka korporten från 1838 är klädd med stående brädor i brun lasyr och har sentida handtag och lås. Den djupa smygen är rak.
INNERDÖRR - Sakristidörrarna är raka från 1800-talet med tre halvfranska fyllningar och bemålning i två gråa nyanser och profilerat foder i grått. Den södra har utanpåliggande låsvred medan den norra idag är blind sedan dess smyg tagits i bruk för skrudskåp.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret från 1838 är av vitmålat trä med fyllningar och förgyllda lister. ALTARRING - Den hästskoformade altarringen från 1800-talet löper ända in till väggen och har två grindar, varav den norra är igensatt. Ringen utgörs av en balustrad med svarvade och fasade dockor med blågrå bemålning. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1838 består av elva rader i norr och söder. Dessa löper ända in till väggen och har mot koret en skärm med halvfranska fyllningar. De raka ryggarna har på baksidan bokbräda och nedtill fotbräda. På sitsarna ligger dynor och under dem är radiatorer. Dörrarna har halvfranska fyllningar, numrering och låskloss av trä. Fyllningarna har en varm ljusbrun marmorering och ramstyckena en kylig gråblå färg. Invändigt har bänkarna en rödbrun lasyr. De sex läktarbänkarna från 1838 har raka ryggar och gavlar med grå bemålning.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen byggdes 1710 av Johan i Härja. Korgens sidor har rundbågade fyllningar med tre av evangelisterna och Kristus i välskurna halvskulpturer. I svicklarna är skurna blommor och på hörnen vridna kolonnetter med joniska kapitäl. Sistnämnda vilar på postamentets förkroppningar, vilka pryds av blommor. Det profilerade entablementet har änglaflykter på förkroppningarna. Överst sitter ett bokstöd med en serafim på undersidan. På mitten av korgens nederdel sitter ett mycket realistiskt försilvrat krucifix. Detta skars 1771 av Jöns Lindberg från Sandhem, vilken även gjorde den övriga skulpturala utsmyckningen år 1766. Korgens bas smalnar av nedåt och består av gråmålade brädor. Korgen är målad i främst rött och brun marmorering. Korbänken har samma utformning.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har två manualer, pedal och åtta stämmor. Den byggdes 1943 av Levin Johansson i Liared. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1880 års orgel. Denna består av tre rundbågade fält varav de mittersta är högre och bär en tempelgavel. Dekoren inskränker sig till några skurna blommor och svarvade knoppar. Bemålningen går i grått och guld.
LÄKTARE - Läktaren från 1838 vilar på tio pelare, varav sex längs mittgången. Dessa är fyrkantiga och fick sannolikt sitt nuvarande utseende 1884. Bröstets halvfranska fyllningar dekorerades detta år med musicerande änglar av A G Ljungström. Ovanpå det beigt målade bröstet är ett järnräcke. I söder är fem gradänger med sex ursprungliga bänkrader. Golvet täcks av heltäckningsmatta. I norr är orgelfläktens pärlspontade låda.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den fyrkantiga dopfuntscuppan av sandsten tillhör den s.k. Bolumsgruppen från mitten av 1100-talet. På sidorna är fält med rundbågsfriser och olika motiv: en ansiktsmask med bladrankor utstickande ur munnen, en drake, kvastpalmetter, gallerverk och arkadmotiv. Funten har centralt uttömningshål och står på en sentida fyrkantig fot av polerad kalksten.
DOPÄNGEL - Dopängeln skars 1764 av Jöns Lindberg från Sandhem, vilket står på det textband han håller i ena handen. Den andra handen håller ett dopfat i form av ett snäckskal.
NUMMERTAVLOR - De två svarta rektangulära nummertavlorna från 1838 sitter i förgyllda ramar med lyrkrön på enkla gråmålade fötter med stiliserade förgyllda girlander.
SANKT SIGFRIDS STAV - En trästav skall enligt legenden ha tillhört Sankt Sigfrid. Ännu under 1800-talet skar folk flisor av den för bot mot olika krämpor. En 14C-datering pekar efter kalibrering på en datering till 1400-talet.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster samt fönster i norr. I söder är en trappa från 1948, klädd med heltäckningsmatta. Mot vapenhuset är samtida vitmålade spjälor och under trappan en elcentral. I nordväst är ett väggfast gräddvitt skåp och invid detta en järnklädd kista.
GOLV - Som kor.
VÄGG - Östväggen bär vitkalkad spritputs, övriga stående breda brädor med gräddvit bemålning. Tre träplattor minner om renoveringarna 1838 och 1884.
PORT - Den ursprungliga raka ytterporten består av gråmålade brädor med stocklås och ornerad smidesregel. FÖNSTER - Det rektangulära fönstret har enkel luft med nio rutor i träspröjs. Det profilerade fodret är ursprungligt.
TAK - Det ursprungliga taket av breda brädor är gråmålat.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har kordörr i sydväst och norr härom en dörr till predikstolen. Framför sistnämnda är en trätrappa från 1838 i grön lasyr med grått spjälräcke. Rummet har en fönsteraxel och i det nordvästra hörnet är ett väggfast gråmålat skrudskåp.
GOLV - Som kor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade.
INNERDÖRRAR - Till predikstolen är en rak gråmålad bräddörr från 1838.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har enkla innanlufter med tolv rutor i gråmålat träspröjs. Smygarna följer fönstrens form.
TAK - Det plana taket har breda gråmålade brädor från 1838.
LÄKTARHALL - Hallen ovanför vapenhuset har fönster i väster och dörr till läktaren i öster. I söder är ett sentida vitmålat spjälräcke mot trappuppgången och i norr låga sentida förvaringsskåp med blågråa luckor.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckningsmatta.
VÄGG - Som vapenhus.
INNERDÖRR - Till läktaren är en rak dörr från 1838 av stående brädor med liggande gråmålad profilerad panel och litet stocklås.
FÖNSTER - Lunetten har enkel luft med fem rutor i träspröjs.
TAK - Det korgbågade taket är klätt med de ursprungliga breda gråmålade brädorna.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Den tornlösa kyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Ett romanskt portkrön kan stöda en datering till seklets förra hälft. Enligt traditionen är Sankt Sigfrid starkt förknippad med platsen och här förvaras en bit av en stav som han skall ha ägt. Föga är känt om kyrkans äldsta tid. Under tidigt 1600-tal har interiören försetts med kalkmåleri i den äldre Läcköskolans anda. 1710 tillkom dagens predikstol, skuren av Johan i Härja.
1838 genomgick kyrkan en större ombyggnad i empirestil efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Ett fullbrett, rakt avslutat kor tillkom med smalare sakristia i öster. Från denna gjordes en passage till predikstolen som placerats över altaret. Altare, läktare och sluten bänkinredning nygjordes. Över kyrkorummet slogs ett brädvalv. Interiören nymålas med tak i grågrönt, vita väggar och inredning i brunrött och blått. Det är nu axlarna av rundbågsfönster tillkom och sydporten igenmurades. Framför västporten byggdes ett vapenhus i trä.
1880 inskaffades ett orgelverk, byggt av J A Johansson, Mösseberg. 1883 byttes golvet ut pga svampangrepp. Interiören nymålades varvid A G Ljungström utförde figurmåleri på läktarbröst och ovan predikstolen. Sistnämnda övermålades i vitt och guld. Sannolikt får sakristian vid detta tillfälle sina stickbågsfönster. 1935 ommålades interiören enligt befintlig färgsättning, detta föranleddes av en sotande kamin. 1943 tillkom ett nytt orgelverk, byggt av Levin Johansson, Liared.
1948 flyttades porten från vapenhusets södra till dess västra sida och i dess ställe byggdes en ny läktartrappa. Arkitekt var B Boustedt. 1950 försågs kyrkan med elektricitet för uppvärmning och belysning i enlighet med ett av Sigurd Lidén upprättat program.
1960 restaurerades interiören under ledning av konservator Olle Hellström och arkitekt Gunnar Hoving. Målet var att återge rummet dess empirekaraktär. Detta skedde främst genom en återgång till 1838 års färgsättning. Härvid kom väggarna att målas med organisk färg. Bänkarnas ryggar och sitsar ombyggdes till större bekvämlighet och den främre raden slopades. Ursprunglig färgsättning på predikstol togs fram och konserverades, Ljungströms måleri och bemålningen på en dopängel lagades. 1974 omputsades fasaderna och målades med silikatfärg.
1989 genomgick kyrkan en omfattande renovering. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste måleri på väggar, predikstol och dopängel. Orgelfasaden omförgylldes. Väggarnas plastfärg borttogs och ersattes av kalkfärg. Vid detta tillfälle framkom 1600-talsmålningar som konserverades. Nymålningen av interiören skedde i varmare och klarare färger, delvis baserat på 1838 års färgsättning. Ny ljudanläggning installerades och den bakre bänkraden slopades för att ge plats åt manöverpulpet samt bokbord. 1997 utbyttes golvet under norra bänkkvarteret, vilket angripits av hussvamp. Bättre ventilation anordnades.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
År 1599-1649 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1710 Fast inredning - predikstol
Kompletteras 1766 och 1771 av Jöns Lindberg med skulptural utsmyckning.
År 1764 Specifika inventarier - dopfunt
Dopängel
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1838 Fast inredning - bänkinredning
År 1838 Fast inredning - läktare
År 1880 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Anders Johansson, Mösseberg
År 1883 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Läktarbröst och altarvägg.
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1883 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiör nymålning.
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1935 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiör ommålning efter befintlig färgsättning.
År 1943 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Levin Johansson
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1960 Konservatorsarbeten
Ursprunglig färgsättning på predikstol tages fram. Dopängeln och 1883 års målningar undergår fästning av flagnande färg.
Konservator: Olle Hellström
År 1960 Underhåll - målningsarbete, interiör
Återgång till 1838 års färgsättning. Plastfärg används till väggar.
Arkitekt: Gunnar Hoving
Konservator: Olle Hellström
År 1974 Underhåll - omputsning
Fasader omputsas och avfärgas med silikatfärg.
År 1989 Teknisk installation - högtalaranläggning
Ny ljudanläggning. Bakre bänkrad tags bort för att ge plats åt manöverpulpet och bokbord.
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1989 Konservatorsarbeten
Fästning och rengöring av måleri på väggar, predikstol och dopängel. Omförgyllning av orgelfasad. Framtagning och konservering av 1600-talsmåleri på väggar.
Konservator: Alf Hedman
År 1989 Underhåll - målningsarbete, interiör
Plastfärg ersätts av kalkfärg på väggar. Interiören får delvis ny färgsättning.
Konservator: Alf Hedman
Byggmästare: Kenneth Johansson
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Lindgren, Rune, Utvängstorps kyrka, 1992, stencil
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin