Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kyrkan har placerats centralt i ett sockencentrum vid en vägkorsning intill ån Nossan, längs vilken vattendrivna verksamheter anlagts i äldre tider och somligt är bevarat. Den moderna bebyggelsen är koncentrerad till östra sidan av ån. Bortom kyrkan på västra sidan vidtar en lantligare landskapsbild där bland annat den gamla skolbyggnaden ligger, synlig från kyrkogården. Några hundra meter bort finns där också den medeltida kyrkplatsen. I anslutning till kyrkan står utanför muren dess äldre uthus med trolig likkällare som har järnskodda dörrar och en anslutande ovanligt dekorativ gjuten cementmur.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården anlades efter kyrkans uppförande 1856 med sten i bogårdsmuren från den gamla kyrkplatsen. Trädkransen av lindar planterades av två gårdsinnehavare i socknen. Smidesgrindarna är sannolikt ursprungliga. Huruvida utvidgningar har skett är här okänt. Från huvudgrinden leder en monumental uppfart, som likt övriga gångar asfalterats, till tornporten med rader av hamlade pyramidalmar avslutade med två höga lindar. I övrigt är anläggningen av enkel karaktär med trädlösa, sammanhållna gräsytor med varierande typer av glest placerade gravvårdar. I väster står en ekonomibyggnad med bårhus, snarlik den som uppfördes 1950 vid Herrljunga kyrka.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Hudene kyrka från 1856 är uppförd efter ritningar signerade av arkitekt professor Axel Nyström vid Kungl. Överintendentsämbetet. Byggmästare var Karl Bergström som också gjorde ursprungsritningarna, vilka sannolikt bearbetades av Nyström. Han var en tongivande person i arkitekturdebatten vid tiden och förespråkade eklekticismen, vilket ger ett personhistoriskt värde. Trots att kyrkan brann 1927 och 1929 återuppbyggdes på kvarstående murar under ledning av arkitekt K. Nordenskjöld, är den nyklassicistiska exteriören i stort sett likadan som ursprungskyrkans och den karakteristiska, arkitektoniskt uppbyggda invändiga korväggen är också intakt. Övrig inredning och inventarier från 1929 är mycket välbevarade. Tidens art déco-stil eller 20-talsklassicism är väl uttryckt i armaturer, predikstol, nummertavlor, dopfunt, altartavla samt pelarkapitäl och samspelar fint med den nyklassicistiska grundstilen. Glaskonst och grisaillemålningar är också från 1929 av konstnär Yngve Lundström. Altartavlan är målad av konstnär Ragnhild Nordensten. Allt är omsorgsfullt utformat in i detalj, även vapenhus med dubbla läktartrappor och sakristia. Art déco-stilen är inte vanlig i kyrkor och en så väl sammanhållen och oförändrad inredning som här torde vara mycket sällsynt. Färgsättningen är sobert elegant i full harmoni med interiören. Det enda tydliga tillägget är läktarunderbyggnader från 1963 med anspråkslös utformning. Medeltida skulpturer vittnar om kyrkans föregångare men avviker från den sammanhållna karaktären.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogård ingår som ett väsentligt inslag i detta sockencentrum. Förändring av kyrkogården påverkar omgivningen.
- Kyrkogårdens murar med vallar, trädrader och grindar.
- Vegetationens monumentala utformning längs sträckan mellan tornporten och grinden i dess fond.
- Kyrkan är som helhet i stort sett intakt sedan återuppbyggnaden 1929,
inklusive portarna.
- Korväggens utformning stammar från ursprungskyrkan med personhistoriskt
värde.
- Hela interiörens i detalj omsorgsfulla utformning och sällsynta art
déco-inredning i harmoni med det nyklassicistiska ursprunget ger höga
arkitektur- och konsthistoriska värden.
- Varje detaljförändring påverkar helheten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
Nord-sydlinjen går diagonalt genom kyrkan men för tydlighetens skull anges i det följande väderstrecken som om tornet var rakt i norr och koret rakt i söder.
Kyrkan har ett rektangulärt långhus med nyklassicistiskt rundbågiga fönsteröppningar med grunda och raka smygar, en lägre rektangulär sakristia i söder med källare och ett kraftigt fyravånings torn i norr med port och lanternin. I sydfasaden finns ett lunettfönster med glasmålning från 1929. Murarna stod kvar efter branden 1927.
FASAD - Handspritputsad fasad från 1983 med liten jämnstor ballast av marmorkross avfärgad med vit kalkfärg. Slätputsade breda hörn och omfattningar. På den tuktade stenstommen är rödgrund (tunt putsskikt med krossad alunskiffer) lagd. Stengrunden kragar ut och är putsad samt svartfärgad. En kraftig, putsad takgesims följer långsidorna och viker över hörnen i norr och söder och följer takfoten på gavlarna; på sydgaveln är den avtäckt med plåt. Tornet har en likadan takgesims. Den har en välvd profil över en rakare del och underst sitter en karnisprofil mot väggen. Sakristians takgesims har samma utformning men är av trä. En rundbågad ljudglugg i rak smyg finns på var sida av tornet, var och en med två tjärade luckor, troligen från 1929 och försedda med två rader av åttasidiga dekorer. Långhusets sydfasad har plåttäckta kabeldragningar på östra delen. I långhusets norrvägg sitter på västra delen inskriptionstavlan i sten från 1856 inmurad sedan 1929. Lanterninen är helt kopparklädd. Små smidesräcken är fästade på fasaden vid porten. Källaren under sakristian är gjuten och har nedgång utifrån i sydöst med plåtluckor i en stensockel med smidesräcke.
FÖNSTER - Alla fönster har vitmålade snickerier och tunna träspröjsar. Fem rundbågade öppningsbara treluftsfönster från 1929 i T-post finns per långsida med klart katedralsglas med många blåsor. De är spröjsade till 12 rutor per rak luft och bågarna har maskinslagna hörnjärn. Fönsterbänken är av betong med tandmejslad yta och svänger upp mot karmen, kragar utanför smygen och har droppränna undertill. Tornets tre sidor har på andra våningen ett runt fönster var med spröjsade strålar från en cirkel i mitten och plåtbleck. Lunetten över tornporten är ett enluftsfönster spröjsat i tre skift till 20 rutor. På fönstrets bottenkarm är en klotlampa monterad i mitten. Vapenhuset har smala rundbågade tvåluftsfönster med tvärpost spröjsade till 15 rutor nedtill och fyra i bågen. Sakristian har två liggande rektangulära tvåluftsfönster åt söder med mittpost spröjsade till sex rutor och kopparbleck. Två källarfönster vetter också åt söder med två gråmålade lufter vardera. I den ena luften finns ventil och rör för oljepåfyllning. Sydgavelns lunettfönster har tre lufter utan spröjsar och är försett med plåtbleck.
PORT - Tornporten har en smal rundbågad öppning infattad med slipade grå kalkstensskivor (vars spikar lämnar rostavfällningar) med stort lunettfönster i bågen. Därunder är en platta enligt uppgift i Ignaberga kalksten av skulptör Carl Fagerberg med stora skulpterade änglar som mellan sig bär upp en texttavla. På tavlan anges att kyrkan uppfördes 1929 efter branden 1927. Dörren från 1929 har rak överkant och två svarta plåttäckta blad av små rektangulära nitade järnskivor med smidda dragringar på ett kupat, kantställt kvadratiskt beslag med präglade liksidiga kors och snirkliga kanter. Framför dörren är en tresidig krysshamrad granittrappa med tre steg. Sakristians enkla dörr åt väster är likadant klädd i plåtbeslagen karm. Nitarna har krysslagna huvuden. Metallvredet är hamrat och rakt med beslag. Två likadana trappsteg som vid tornporten finns.
TAK - Långhuset har sadeltak med tvåkupigt tegel, ståndränna och stuprör av kopparplåt. I söder är en plåtklädd skorsten med stegen på västra takfallet. Sakristian har tre valmade takfall från sydfasaden med tvåkupigt tegel. Tornet har ett flackt pyramidtak som den åttasidiga, kraftiga och helt kopparslagna lanterninen står på. Den mycket smala och spetsiga spiran kröns av ett spensligt kors på stor kula. Lanterninens utformning är klassiserande med en gördelgesims upptill som bryts av rundbågade nischer åt vart rakt väderstreck. De smalare och snedställda sidorna har rektangulära stående nischer och däröver en rund försänkning. Över rundbågsnischerna sitter flacka frontoner ovan takgesimsen, krönta av månguddiga förgyllda stjärnor.
Nord-sydlinjen skär egentligen diagonalt genom kyrkorummet med koret i sydöst, men för tydlighetens skulle anges väderstrecken i det följande som om koret låg rakt i söder.
Hudene kyrka är en salkyrka med torn och vapenhus i norr samt ett fullbrett rakt avslutat kor i söder, något förhöjt, och sakristia i en utbyggnad där bakom. Kyrkorummet är stort, brett och ljust av alla stora fönster och hållet i varmt sandfärgade och grågröna toner. Den ursprungliga nyklassicistiska stilen samsas väl med 1920-talets art déco-stil, uttryckt främst i armaturer (ritade av arkitekt Nordenskjöld), predikstol, nummertavlor, dopfunt, altartavla och pelarkapitäl där även klassiserande meanderbårder förekommer. Eftersom rummet är stort underordnar sig läktarunderbyggnadernas avvikande brädvägg. Korväggens klassiserande artikulering med rundbåge och målningar samt glasmålade fönster utgör ett harmoniskt blickfång. Allt är omsorgsfullt utformat och välbevarat in i detalj. Man kan se en strävan att det som återuppfördes 1929 skulle se äldre ut än vad det var genom handhyvlade bräder, mönstermejslade golvstenar och plåtslagna dörrar. Allt bedöms vara från 1929 om inget annat anges. Bänkarna har möjligen målats om vid okänd tidpunkt.
LÅNGHUS - Brett och rektangulärt långhus med mittgång och breda sidogångar samt djup orgelläktare över entrén i norr. En dörr sitter mellan långhuset och förhallen i läktarunderbyggnaderna. Där finns även en dörr till vapenhuset i tornmurens ytterliv, så en putsad gång bildas fram till dörren. Något bänkpar har avlägsnats under läktaren i norr och på västra sidan står där travade stolar och bokbord, på östra sidan står en bänk kvar vid norrväggen med en passage framför.
GOLV - Ursprunglig grå kalksten i rektangulära skivor som grovhuggits med bredmejsel och lagts i "förband". I bänkkvarteren är det ett något högre lackat brädgolv lagt på bredden ända ut till väggarna.
VÄGG - Väggar är slätputsade med rätskiva och avfärgade sandbruna, troligen med kalkcementfärg. Ett stycke under taklisten löper en smal stuckad list i färg med väggarna, även runt koret och dess pilastrar. Väggplåtar från 1929 sitter mellan fönstren i form av en rutig sköld inramad av en utskuren blåtonad lövkrans med röda blommor och ett veckat krön med gyllene stjärna på kula. Glödlamporna döljs av ett stort godronnerat blått hölje med utböjda spetsar upp- och nedtill.
PORT - Gråmålad svängpardörr med åtta rutor av vitt råglas, sannolikt från 1963, och en utanpåliggande kvadratisk fyllning nedtill. Ovala trycken skurna i blomrelief. Fodren är profilerade och täckmålade. Pardörren mellan förhall och vapenhus är ursprunglig och har cirklar i mitten med en rund skuren blomdekor och utanpåliggande kvadratiska fyllningar över och under. Profilerad lodrät mittlist täckmålad liksom fodret. Äggvredet i gulmetall har ett smalt ovalt beslag.
FÖNSTER - På var långsida fyra rundbågade treluftsfönster med T-post som helt fyller ut de vidgade djupa nischerna; det södra paret gränsar till koret och det norra täcks av läktaren. Fönstren är öppningsbara med inner- och ytterbåge, där de inre låses med raka bronsliknande metallhakar i en hyska som har en tidsmässigt mycket karaktäristisk form. Innerbågarna är nedtill profilerade i innerkanten och spröjsade horisontalt till två lika stora rutor medan luften upptill är ospröjsad. Vitmålade snickerier. Fönsterbänken är plan och av en mycket tjock, slipad kalkstensskiva. I nordöstra fönstret är en stege monterad.
TAK - Trätunnvalv med jämnbreda bräder i smala skift med stor handsmidd spik. Laserat beigegrönt med fyra målade ramar i mörkare ton. Den gjutna cementtaklisten är kraftig men enkelt profilerad med en bredare del överst som skjuter ut likt en hylla och undertill en hålkäl. Listen är kraftfullt marmorerad i rött och vitt mot beigegrön botten med skuggverkan. Taket i förhallen är putsat i norra gången till vapenhusdörren och av handhyvlade vitmålade bräder i söder, vilket egentligen läktarens undertak.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Byggd mycket enkel 1963 bildar underbyggnaden en förhall med toalett i öster och förråd med textilgarderober i väster. Framför dem är små kapputrymmen. Väggarna är där av omålad kryssfaner. Mot långhuset är väggarna av stående slät träpanel som laserats mjölkig indragna långt under läktaren Dörrarna är enkla, släta och täckmålade med gulmetallvred. Foder saknas. I utrymmet finns två gråmålade pelare likadana som under läktaren. Originalväggarna är putsade och golvet är av trä och sten som i långhuset. I gången vid norra dörren finns på var sida små trappskrubbar med ursprungliga dörrar som har en slät fyllning i dörrens form med välvd profilering av listverket och välv list i den grunda smygen. Skrubbarna får ljus av vapenhusfönstren.
KOR - Altaret är centrerat med en arkitektoniskt artikulerad sydvägg vari en stor altartavla är infälld i putsen. Däröver sitter ett dekorerat glasfönster i en rundbåge. Sydväggen har två likadana dörrar där den i öster leder till sakristian medan den i väster blott är en blindpendang för symmetrins skull. I öster sitter predikstolen med rak trappa längs väggen. I väster står en liten flygel av lackat trä. Intill den står dopfunten och en ljusbärare av svart smide. Var långsida har ett fönster och på väggarna mellan dem och sydväggen sitter i öster skulpturer och i väster altartavlan från den medeltida kyrkan fästade.
GOLV - Slipat grått kalkstensgolv med två infällda gamla gravstenar från 1600-talet från gamla kyrkogården. Den östra användes först som trappa och reliefen är därför helt bortnött. Altaret står på en röd kalkstenssockel som är rundad i framkanten. Annars är nivån innanför altarringen densamma som utanför. Kormattan är i art déco-stil.
VÄGG - Slätputsade väggar som ovan med en mörkt blågrå målad rand längs golvet. Taklisten från långhuset fortsätter över koret i samma höjd. Sydväggen är artikulerad enkelt men kraftfullt i klassiserande stil. Allt är gjutet av cement, eller somligt möjligen av stuckatur, och putsat. Altaret omges av pilastrar som bär en rundbåge med ett dekorerat fönster i det tympanon som formas över taklisten. Bågens omfattning är mycket tjock med ett slätt parti prytt av ett skrivet bibelord, med tidstypiska bokstäver. Kanten välvs in mot den djupa fönstersmygen. Längs takvalvet löper en bred slät list. Runt bågen och över taklisten från långhuset är lika breda lister i lägre relief. I vart och ett av de båda fälten inom detta listverk är en grisaillemålad basunängel. Mellan pilastrarna är färgnyansen mörkare grågrön än den övriga sandbruna tonen och altartavlan är infogad i en stor, nästan kvadratisk, öppning med en mycket robust, förgylld äggstav i stuckatur. Vid långsidorna finns också pilastrar och mellan pilasterparen sitter en dörr med en kvadratisk nisch över där evangelisterna målats i grisaille; Matteus och Markus på östra sidan och Lukas och Johannes på västra sidan. Konstnär Yngve Lundström gjorde kartoner till samtliga målningar. Likt en bröstning följer en kantig list väggens artikulering horisontalt. En stenpiscina är inmurad väster om altaret i listen. Under fönstren är urtag för radiatorerna.
PORT - Nej
INNERDÖRR - Dörrarna är likadana, enkla med rak överkant i rikt profilerade foder, allt täckmålat grått. Dörrbladet har en stor rund dekor på mitten med en skuren rund bronsfärgad träblomma och över respektive under en helfransk fyllning med tjock välvd list som följer cirkelns form. Sakristians dörr har ett äggformat vred med ett pikant smalt ovalt beslag av gulmetall. Blinddörren saknar vred.
FÖNSTER - Lunettfönstret i söder har glaskonst av konstnär Yngve Lundström med ett mönster av en turkos vinstock med druvklasar mot blyspröjsade vita, oregelbundna glas, fördelat över tre lika breda fasta lufter som i överkanten inramas av en bärnstensfärgad glasrand. Snickerierna är målade i ton med väggen. De två övriga fönstren är likadana som långhusets.
TAK - Som i långhuset men utan taklist i valvet. Korta moderna spotlights är monterade över taklisten på båda sidor. Ljuskronor av mässing i typisk art déco-stil, möjligen unika eftersom arkitekten ritade dem för kyrkan, hänger från taket. De har två våningar vars form kan liknas vid tulpaner som döljer glödlamporna, och utsvängda spensliga kvistar i 1920-talslinjer nedtill samt snirkliga stänglar upptill. Överst sitter en kula med uthängande liksidiga kors nederst hänger en kupad stjärna som håller ett svart klot i två öglor.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står fritt från väggen och är av trä med påspikade dekorskivor på gavlarna. Hörnen kragar ut. Den breda bönpallen är öppen framtill med skurna ovala blommedaljonger på sidorna och klädd som knäfallet.
ALTARRING - En rundad täckt barriär, täckmålad grå (tidigare helt mörkbrun) med stora öppningar vid altaret flankerade av nummertavlor på postament. Barriären har utanpåliggande dekorskivor, varannan rund, varannan liggande rektangulär, som marmorerats laserande och modernt utan naturtrogenhet men i en stil liknande den på läktarbröstningen och predikstolen. Enkla profilerade lister mot armstöd och knäfall, vilka är stoppade och klädda med gult tyg, troligen från 1963. Träsockeln är slät och grönmålad. Postamenten har en dekorskiva på gaveln och profilerat överstycke som bär upp nummertavlorna, vars siffror originellt nog förvaras inuti postamentet.
BÄNKINREDNING - Två öppna kvarter med rektangulära gavlar som har utanpåliggande fyllningar med konkav grå ram runt en träliknande slät grönmarmorerad yta. Ryggarna är höga med tre jämnstora fyllningar i profilerat ramverk. Baksidan har både lutande bokbräda upptill och en plan hylla nedanför på figursågade konsoler och därunder nyare metallkrokar samt bred fotbräda. Sitsarna är klädda i ett något grönare tyg än altarringens. Ingen bänkvärme. Bänkskärmarna har fyrkantiga mäklare vid mittgången och en längsgående klädd sits på framsidan. Gavlarna har metallbeslag med hål för vaser. Allt är täckmålat i milt gröna nyanser. Bänkarna är sannolikt intakta, men kan vara ommålade även om ingen underliggande färg är synlig i flagningarna.
PREDIKSTOL - Predikstolen har en tresidig rak, stram korg med breda utkragande hörn och en kraftig vulst nedtill i form av fascesstav. Upptill är en skuren tidstypisk meanderbård på slät botten och helt slätt bräm som knappt kragar utanför korgen. Underredet avslutas med en godronnerad hylsa liknande den på dopfunten och en förgylld knopp. På hörnen sitter stora korslagda förgyllda facklor och sidorna har vardera två karamelliknande utanpåliggande dekorer och mellan dem en förgylld skuren blomma, likadan som på kordörrarna. Ett litet predikstolskläde hänger från bokbrädet. Trappbarriären har en utanpåliggande marmorerad fyllning som följer lutningen under den släta handledaren och har profilerade kanter samt pryds av blomdekor och meanderbård. Trätrappan är gråmålad med en matta hållen på plats av stänger.
Ljudtaket har en trekantig grundform med spetsen utåt som fasats av till att bli åttasidig. Sidorna är raka och låga med en förgylld skuren festong av tidstypiskt snitt, däröver en skuren äggstav och ett utkragande överstycke med karnisformad profil i snidad godronnering med små diskreta palmetter på hörnen. Taket svänger upp till en flack topp med en stor urnliknande prydnad med godronnerat hölje och ett mycket litet kors på kula. Undertill är en försänkt fyllning med slät brädklädsel, varifrån en gyllene duva hänger i tråd. Kulörerna är grått och mörkgrönt.
ORGEL - Orgelverket är från 1980 och den ovanliga fasaden från 1929 som har en rektangulär front med rundbågat krön som korresponderar med korfönstret. Bågen kröns av en förgylld lyra liknande dem på nummertavlorna. I bågen är en oval ramförsedd öppning med ett rombmönstrat gallerverk och en snidad kvist undertill. Metallpipor blottas i en liggande rektangulär mittöppning. Fasaden är indelad av ett listverk med kvadratiska rutor, även på sidorna, i kraftigt välvda lister. Spelbordet är av omålat trä och infällt. En smal list avskiljer fasaden horisontalt och därunder är en kvaderimitation av utanpåliggande rektangulära träskivor. Orgelhuset är täckmålat ljust blågrått med ljusblå små dekorer; snidade runda blommor och rektangulär dekor i kvadraternas mitt.
LÄKTARE - Bröstningen har raka sidor och ett utkragande mittparti med rak front som kragar utanför sina välvda sidostycken. Varje sida har en utanpåliggande dekor marmorerad likt altarringen med vitmålade profilerade kanter. Mittpartiets dekor har en stor enfärgad yta, förmodligen avsedd för inskription. Brämet har en flack s-form och är lågt med nyare skyddsräcken av gulmetall. Mellan underkanten och fyllningarna är en profilerad list som är något mörkare än barriärens beige kulör.
Sex kolonner bär läktaren och står i kolonnad vid entrén. Skaften sväller något och har upptill en skuren meanderbård över en tunn skaftring. Kapitälen har en flat skålning mot en fyrkantig svart kapitälplatta mot taket. Pelarna är marmorerade mycket tidstypiskt i mörkt turkosgrönt och svart. Undertaket är handhyvlat, har handsmidd spik och är täckmålat beige. På varje sida sitter spindelliknande originalarmatur av plafondtyp med många böljande armar från en godronnerad mitthylsa för glödlampan. Över mittgången finns moderna små infällda ventilgaller i omålade träramar, förmodligen från 1963.
På läktaren finns i väster sju bänkar på fyra trägradänger med samma form som nere i kyrkan men utan gaveldekor och med originalkrok samt enklare hyllkonsoler. Östra sidan har en bänk vid norrväggen och i övrigt lösa stolar. Där täcker ett träräcke fönstret. Nyare konformad plåtarmatur hänger från taket. Golvet täcks av grön heltäckningsmatta. Framför orgeln är ett stort utrymme i välvningen. Brämet har bokbräda.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - En oljemålning på duk från 1929 av Ragnhild Nordensten, Stockholm, i en förgylld smal träram som monterats in i äggstavsnischen. Tavlan visar en nattlig scen med Jesus i sin bönekamp i Getsemane med bedrövade lärljungar i bakgrunden och en ängel som visar på tröstens kalk, som i ett starkt sken kommer ned från ovan. Jesu gestalt har tydliga drag av tidens stil.
DOPFUNT - Dopfunten har en tidstypisk utformning med cuppa i låg urnform och kvadratisk bas på ett postament placerat på ett stort stenfundament med urnupna hörn framtill. Cuppan är i det närmaste kvadratisk med urnupna hörn och har en samtida mässingsskål i samma form med reliefdekor av Agnus Dei i botten och på brämet texten "Låten barnen komma till mig". Cuppan är täckmålad grön med skuren godronnerad förgylld hylsa i botten samt grön fot. Grått postament med utanpåliggande marmorerade dekorskivor på alla sidor med profilerad röd kant och skuren blomdekor på mitten.
NUMMERTAVLA - En liten rektangulär tavla med utkragande hörn i profilerad robust ram med röda och blå lister samt förgyllning runt den svarta tavlan. Pelaren har en långsträckt svampform med ribbad hatt och kula över och under. Det hela kröns av en förgylld lyra på kula med hornlika böjar. Det lilla postamentet har "fyllningar" på sidorna. Mycket tidstypiska.
MEDELTIDA SKULPTURER - Från den gamla kyrkan. Ett altarskåp av järnek, troligen från 1400-talet, med 17 välskurna figurer, varav sju barn, som visar Maria och den heliga släkten. Bemålningen är förstörd men spår av rödfärgning och schablondekorer finns kvar på insidan. Ramen hade bladverk men saknas liksom flyglarna. Två små apostlaskulpturer - en med svärd och röd mantel, en som hållit något i händerna och blå mantel - och ett kvinnligt helgon som kan ha suttit på flygeldörrarna. En madonna från 1250-talet. Johannes döparen och en apostlafigur från 1400-talet men dock äldre än altarskåpet.
VAPENHUS - Ett litet utrymme med två trätrappor som passerar fönstren i väster respektive öster. Utgången är i norr och dörren till kyrkorummet i söder. Mäklarna är artikulerade och har ett klot på toppen som handledaren vilar på. Räcket har krysslagda spjälor med rombdekorer och på väggen sitter en rund handledare. Trapploppen har utkragande plansteg och svänger upptill. Allt är täckmålat grått.
GOLV - Kalksten huggen med planmejsel.
VÄGG - Som långhus. Över södra dörren står ett bibelord.
PORT - Pardörr med cirkeldekor och fyllningar lik kordörrarna, täckmålad. Stor smideskåpa till låset. INNERDÖRR - Pardörr med cirkeldekor som övriga dörrar och släta, utskjutande rektangulära fält över och under samt äggformat vred med likadant smalt ovalt beslag av gulmetall som andra dörrar, sitter i smal välvd karm.
FÖNSTER - Två rundbågade fasta tvåluftsfönster med tvärpost upptill med ytter- och innerbåge, den senare ospröjsad. Snickerierna är vitmålade och fönsterbänken sluttande, målad i en mörkare nyans.
TAK - Plant tak av handhyvlade bräder målade beige och handsmidd spik. Stor originalarmatur i spröjsat glas och svart plåt med liksidiga kors och strålgloria av gulmetall över och stjärnformad plåt under.
SAKRISTIA - Smalt och brett rum med högt till tak, kordörr i nordöst, två fönster i söder och en låst dörr ut i väster. På ömse sidor om utgången är en ursprunglig garderobsvägg. På nordsidan är sentida garderober (troligen 1963) med släta träfiberdörrar. Mellan dem är ett lågt brett bönaltare av trä med en gammal bibel och träkrucifix på väggen. Mellan fönstren står ett litet bord. Östra väggen bär ett gammalt skåp med elcentral. Här finns en tavla med kyrkans originalritning från 1850.
GOLV - Gråmålat brädgolv.
VÄGG - Putsad som ovan. Element under fönstren.
PORT - Gråmålad dörr utformad som dörren till koret, se nedan.
INNERDÖRR - Kordörren har rak överkant och en stor rund dekor på mitten med en skuren rund träblomma och över respektive under en helfransk fyllning med tjock välvd list som följer cirkelns form. Äggformat vred med ett smalt ovalt beslag av gulmetall. De smala garderobsdörrarna i västväggen har profilerat ramverk till en slät fyllning. Ovan dörrarna sitter luckor, en med två dörrar och en enkel.
FÖNSTER - Rektangulära öppningsbara tvåluftsfönster med ospröjsade vitmålade innerbågar och likadana vred och vidgad nisch som i långhuset.
TAK - Plant tak av mörkt blågrönt täckmålade handhyvlade bräder och handsmidd spik. Spindellik mässingsarmatur som under läktaren.
TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus.
VÅNING 2 - Rum utanför läktaren med trappor från vapenhuset i öster och väster. Från östtrappan är en vägg med stickbågig öppning flankerad av träpilastrar med utanpåpliggande fyllningar och en dörr i norr. Lunettfönster i söder med fast, ospröjsad, vitmålad innerbåge. Golv och tak som i vapenhuset, men med kraftigt välv taklist. Spindelarmatur lik den under läktaren och i sakristian. Dörren har två halvfranska fyllningar i profilerat ramverk, vitmetallvred och profilerat foder men slätare än övriga. Nisch med höjt vilplan av omålat trä till läktardörren i söder som är likadan som kordörrarna. Inbyggd trätrappa upp i öster.
VÅNING 3 - Inbyggd trätrappa längs östväggen med plan- och sättsteg, rund trähandledare och räcke vid trappan som i vapenhustrappan. Runda fönster åt tre håll, ej åt söder, med vitmålad ytterbåge och spröjsad cirkel i mitten och strålar i åtta rutor. Putsade, vitkalkade väggar utefter muren och skurgolv. Öppen trätrappa i väster, synligt bjälklag i taket. Metallucka i södra väggen till kyrkvinden utan trappa.
VÅNING 4 - Klockvåning med två klockor från 1929 gjutna av de gamla som smälte i branden, putsade vita väggar, parluckor av trä. Automatiserad klockringning och lucköppning.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01, 04, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Söder, Torn - Norr
Inventeringsår 2001
Historiken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska arkivet ej stod att finna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1856 med start den 2 maj och var i det närmaste klar i september samma år. Kyrkan brann 1927 men återuppbyggdes på kvarvarande murar 1929 så lik originalet som möjligt och har sedan inte ändrats nämnvärt utvändigt.
Kyrkan orienterades i nordväst-sydöstlig riktning utifrån vägarnas sträckning. Byggmästaren Karl Bergström från Slöta gjorde även ritningar 1850. Ritningen över kyrkan som förvaras i kyrkans sakristia är dock signerad vid Kungl. Överintendentsämbetet 1850 i oktober av Axel Nyström, som sannolikt bearbetat ritningen innan den godkändes. Detta är högst sannolikt samme professor Nyström (1793-1868) som en tid var Stockholms stadsarkitekt, intendent vid Kungl. Överintendentsämbetet tillika professor och sekreterare vid konstakademin. Han förespråkade eklekticism och ville finna en tidsenlig stil för 1800-talet. Han var också hovintendent vid Stockholms slott och skapade där "Vita havet". 1829-35 ritade han Kumla kyrka som brann 1968 men har exteriören intakt. Den hade invändigt likheter med Hudene kyrka i användandet av kraftiga listverk och hög pilasterförsedd rundbåge med fönster, även om Kumla kyrkas exteriör är betydligt mer arkitektoniskt plastisk på ett sätt som i Hudene uttryckts endast i korväggen invändigt. Hur mycket han bidragit med utifrån Bergströms ursprungsritning är här ej utrett. Bergströms son Fredrik blev den egentlige byggmästaren eftersom fadern var gammal. Trakten var då fattig på skog så trävirket fick forslas långväga, huvudsakligen från Bredared i Borås. Järn togs från Lidköping och Falköping. Grövre spik hämtades från Tidaholms bruk, koppar från Källefall och tegel från Ribbingsberg och Guntorp. Inskriptionstavlan gjordes av kalksten från Kinnekulle. Interiören målades först sommaren 1860. Skolläraren Johansson skaffade en orgel som 1857 köptes av sockenmännen till kyrkan men 1875 köptes ett nytt orgelverk.
Hudene kyrka hade förutom i tornet ursprungligen även en dörr mitt på sydvästfasaden. Öppningarna i fasaden var rundbågiga och tornet försett med en lanternin. En sakristia förlades i en tillbyggnad bakom korväggen i sydöst. I tornets vapenhus fanns en trappa på nordöstsidan. Invändigt fick korväggen en arkitektonisk uppbyggnad med marmorerade pilastrar och rundbåge med fönster, vari ett Gudsöga med strålgloria arrangerades och ett bibelord skrevs runtom. Upptill målades änglar på bulliga moln och evangelisterna i nischer därunder. Altartavlans nisch mellan pilastrarna försågs med en bred äggstavslist i stuckatur. Kyrkorummet gavs ett välvt trätak med gallerverk i kronfästena. Listverk marmorerades och dekormålningar löpte i ränder från taket ned över väggarna, samt längs takgesimsen. Predikstolen var kalkformad med skålat underrede och saknade ljudtak. Korgen försågs med skulpterade likadana balustrar som altarringens och skurna palmetter på brämet. Bänkarna stod i tre slutna kvarter med tvärgång åt sydväst i 23 rader i nordöst samt 14 + 8 rader i sydväst. De hade målad träådring med numrering. I nordväst fanns en läktare med rak bröstning. Kalkstensgolvet hade skivorna i regelbunden läggning och koret var höjt, försett med korbänkar längs sidorna och på den sydvästra bänken stod ett högt kors mot väggen. De symmetriska dörrarna i koret var mörka spegeldörrar. Virke till Hudene kyrka hämtades från Bredaredstrakten och tegel från Ribbingsberg och Guntorp. Stenar från gravtumbor på gamla kyrkogården lades i koret och som trappor vid ingångarna. De två klockorna i klockstapeln flyttades över till det nya tornet. 1891 installerades en kamin. 1914 utförde arkitekt Otar Hökerberg en omfattande renovering av okänd omfattning. Storklockan hade samma år spruckit i mobiliseringsringningen och göts om 1918.
1927 utbröt natten till fjärde söndagen i advent en brand i kyrkan som förtärde i stort sett allt utom murarna. Året därpå anlitades arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm, för att göra ritningar till ett så likadant utseende som möjligt, men med ny predikstol och nytt altare. Färgsättningen skulle vara i mer dämpade färger. Entreprenör var Gottfrid Johansson från Åsarp och byggmästare F. Hulander. 1929 återuppbyggdes kyrkan och arkitekten uttryckte tydligt samtidens stilideal, art déco, i nummertavlornas, dopfuntens och armaturernas formspråk och de klassiserande strömningarna manifesterades i meanderbårder på predikstol och pelarkapitäl. Änglamålningarna på korväggen fick också en tidsenlig gestalt av konstnär Yngve Lundström från Stockholm, som även gjorde kartongerna till apostlamålningarna nedanför samt till den nya glasmålningen i rundbågsfönstret över altartavlan. Till skillnad från målningarna gavs glaskonsten en helt ny gestalt. Takgesimsen marmorerades åter, men i övrigt utfördes inget omfattande dekormåleri i långhuset. Samtidens raka linjer tillämpades på predikstol och altarring, så balustrarna slopades. Porten på långsidan sattes igen och bänkkvarteren gjordes öppna. Metallen från de smälta kyrkklockorna återanvändes och två nya klockor göts av K-G Bergholts & Co i Stockholm. Den stora klockan var från 1537 gjuten av Alf Pedersson och den lilla från 1726 gjuten av Eric Näsman, Stockholm. Den medeltida dopfunten sattes in och skulpturer samt altarskåp från den medeltida kyrkan, som inte placerats i den nedbrunna kyrkan, fick nu platser i koret. Den gamla inskriptionstavlan flyttades till kyrkans gavelvägg och istället anbringades över tornporten en kalkstensrelief med änglar av skulptören Carl Fagerberg från Stockholm. Ett inmurat skrin letades upp i den gamla korväggen med mynt från 1850-talet. Efter att ersatt dessa med tidningar, beskrivning över kyrkbyggandet med mera så murades skrinet in i den nya kyrkan 29 september. Altartavlan gjordes av konstnärinnan Ragnhild Nordensten från Stockholm, en ny tolkning av samma motiv som på den tidigare altartavlan. En ny orgel installerades från Hammarberg. Lågtrycksånga värmde upp kyrkan men man började snart samla medel till ett nytt värmesystem, vilket tycks ha blivit en oljepanna installerad vid okänd tidpunkt. Återinvigningen skedde i december 1929.
1963 tillkom läktarunderbyggnader ritade av arkitekt A. Niklasson. 1974 målades fasaderna med plastfärg som orsakade skador på rappningen. Hela putssjok lossnade från tornväggen och rasade ned på sadelhustaket och krossade tegelpannor. Detta ledde i sin tur till att vatten trängde in och föranledde andra skador. 1983 fick kyrkan därför putsas och målas om utvändigt efter att all puts avlägsnats. Då lades en så kallad rödgrund (tunt putsskikt med krossad alunskiffer) från Glanshammar i Närke på den tuktade stenstommen. Fasaden spritputsades för hand. Arbetsledare var Lennart Strömberg. Nytt orgelverk installerades 1980.
År 1537 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklocka
År 1726 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka
Klockgjutare: Erik Näsman
År 1856 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Axel Nyström
Byggmästare: Bröderna Bergström
År 1857 Fast inredning - orgel
En 1700-talsorgel införskaffas.
Orgelbyggare: Johan Everhardt d ä
År 1860 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1876-1877 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1891 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1918 Specifika inventarier - kyrkklocka
Sprucken storklocka omgjutes.
År 1929 Fast inredning - predikstol
Byggmästare: Fritiof Hulander
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Fast inredning - glasmålning
Korfönster
Konstnär: Yngve Lundström
År 1929 Fast inredning - altarring
Byggmästare: Fritiof Hulander
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Olof Hammarberg
År 1929 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Fritiof Hulander
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga i pannrum.
År 1929 Specifika inventarier - kyrkklocka
Två nya.
Klockgjutare: Kristian (K G) Bergholtz
År 1929 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekor på korvägg.
Konstnär: Yngve Lundström
År 1929 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Relief över tornport.
Konstnär - Skulptör: Karl Fagerberg
År 1929 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning. Nya armaturer.
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Fast inredning - läktare
Byggmästare: Fritiof Hulander
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1929 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Ragnhild Nordensten
År 1974 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasader målas med plastfärg.
År 1980-1982 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1983 Underhåll - omputsning
Omputsning av exteriör med kalkbruk. Plastfärg orsaken till de gamla skadorna. Taket repareras.
Byggmästare: Lennart Strömberg
År 2009 Fast inredning - bänkinredning
Borttagande av två bänkar
År 2014 Ändring - tillgänglighetsanpassning
En ny handikapparamp är byggd vid den västra porten
År 2014 Underhåll - exteriör
Putslagning och målning av fasaderna, byte av läkt, papp och takfotsinklädnad på sakristian
År 2014 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Målning av fönster och dörrar med linoljefärg
År 2014 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av tak, taklist, innanfönster, bänkinredning, dörrar
År 2014 Specifika inventarier - textilskåp
Ett nytt textilskåp är byggt och placerat i sakristian
År 2014 Konservatorsarbeten
Konservatorsåtgärder på läktarbröstning, bänkkvarter, predikstol, altare, altarring, altarskåp, altartavla, orgelfasad, nummertavlor, dopfunt, madonnaskulptur, apostlar samt dekorerad vägg i koret
Antikvarisk-topografiska arkivet.
"Hudene socken förr och nu: I Kyrkorna" (1931). Utgiven av Hudene Hembygdsförening, förord av sekreteraren Linnar Linnarsson.
Maja Hergart, Sture Andersson (1982) "Prosten Herbert Karlsson 1895-1980: Till minne". Sammanställning av tal prosten hållit. Stencil i Stiftelsen Källeryds kapells ägo.
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin