Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Skånings-Åsaka kyrka har ett markerat läge på en ändmorän i det uppodlade slättlandskapet. Förutom en närbelägen gård och nedanför höjden en före detta prästgård från 1923 saknas omgivande bebyggelse. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en häck i norr och i övrigt av en kallmurad stenmur samt av en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar, varav den södra är från 1828. Kyrkogården, som 1933 anpassades till terrängen genom terrasseringar och trappor, indelas genom grusgångar i kvarter. Flera äldre gravvårdar omgärdas av stenram och sydväst om kyrkan är ett kvarter med flera biskopsgravar. På kyrkogården ligger två liljestenar. Kyrkogården utvidgades 1933 och på 1980-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Skånings-Åsaka kyrka uppfördes 1873 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Exteriören kännetecknas av sitt åttkantiga torn med spira, av rundbågiga fönsteröppningar och utbyggda, spetsvinklade portaler med djupa smygar. Kyrkan, som har spritputsade beige fasader och slätputsade vita omfattningar, representerar det sena 1800-talets typiska nystilar.
Interiören präglas av byggnadstidens kombination av klassiserande och stilimiterande ideal genom ett bevarat, ursprungligt, kassettindelat tredingstak, den öppna bänkinredningen, predikstol och nummertavlor, läktarbröst samt genom altaret med tillhörande skrank, altarring och ett förgyllt kors. Även orgeln, byggd 1895 av Johannes Magnusson, Göteborg, är ännu bevarad. Vid en renovering 1915 påbyggdes skranket för att korrespondera till den nygotiska orgelfasaden. En läktarunderbyggnad tillkom på 1980-talet. Om den föregående kyrkan minner bland annat en medeltida calvariegrupp och delar av en altaruppsats från 1700-talet, nu på långhusväggen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan är belägen på medeltida kyrkplats
- Kyrkans markerade läge i landskapet
-Kyrkans exteriör är en välbevarad representant för de stora, nystilskyrkor som uppfördes under slutet av 1800-talet
-Bevarade medeltida träskulpturer och delar av altaruppsats från föregående kyrka -Interiörens enhetliga nystilskaraktär
-Tredingstak och inredning från kyrkans byggnadstid
-Den bevarade orgeln från 1895
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, äldre gravvårdar och liljestenar.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och femsidigt, lägre och smalare korutsprång i öster och smalare torn i väster. Kyrkan karakteriseras av en historiserande stil med en blandning av nyromanik, nygotik och nyklassicism.
FASAD - Kyrkan är sannolikt uppförd av sandsten att döma av en oputsad rektangel på västportalens sydfasad. Fasaderna är spritputsade och färgade i beige med slätputsade, vita hörnlisener, dörr - och fönsteromfattningar.
Tornet blir något smalare i höjd med långhusets takås. På fasaden finns här en smal gesims med plåt. Från gesimsen och uppåt är tornets hörn avfasade. Tornets fasader avslutas upptill med en fronton på varje sida. I tornets västfasad och mitt på sydfasaden är en vimperg - se nedan. I övre delen av västportalen är en triangulär stenplatta med förgylld inskription: "ÅR 1873 UNDER OSKAR II´S REGERING BYGGDES DETTA HERRANS HUS". Ett solur från 1736 har motsvarande placering över sydportalen. Kyrkans höga och jämna sockel av granit är avfasad upptill och försedd med gluggar. Utmed tornets sydfasad ligger en dubbel liljesten.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad och utgörs av en upptill något avrundad, kopparbeslagen enkeldörr. Dörren är placerad i en rundbågig, perspektivisk nisch/portal. Över dörren är en lykta. Portalen omges av en spetsvinklad fronton/vimperg, utbyggd ca en meter från fasaden och krönt av ett kopparkors. Vimpergen har profilerad taklist och ett smalt sadeltak täckt med plåt. Framför portalen är en stentrappa med tre steg samt en handikappramp av lättmetall. På varje sida är en handledare utmed fasaden. Mitt i sydfasaden är en likadan vimperg med portal, lykta och fem trappsteg framför.
Korutsprånget/ sakristian har mot söder en port i form av en rektangulär dörr. Dörren är placerad i en slätputsad, rundbågig nisch och framför är en trappa.
FÖNSTER - Samtliga fönster är placerade i rundbågiga, slätputsade, perspektiviska nischer. De är försedda med solbänkar av lutande kalkstenar samt har slätputsade omfattningar. I sydfasaden finns fyra och i nordfasaden fem stora, gråmålade, rundbågiga fönster, genom träspröjs indelade i 3x5 rutor. Korutsprånget har tre likadana fönster, placerade i nordöst, öster respektive sydöst. I tornets bottenvåning sitter i norra respektive södra fasaden ett likadant fönster, men smalare (2x5 rutor). På tornets tredje våning finns i norr, söder och väster ett runt fönster, indelat i nio smårutor genom korslagda träspröjsar.
Tornets rundbågiga ljudgluggar är tätt placerade och försedda med svarta jalusiluckor samt slätputsade omfattningar. I tornets frontonspetsar finns på varje sida en liten trefönstergrupp med rundbågiga fönster. Mittenfönstret är högre, och alla fönster har slätputsad omfattning.
TAK - Såväl långhusets sadeltak som sakristians tälttak och torntaket är täckta med plåt. På var och en av torntakets fall finns ett högt placerat, spetsbågigt blindfönster av plåt. Tornspetsen kröns av en profilerad och förgylld kula med kors. På var och en av tornfasadens frontonspetsar är ett förgyllt spetsklot.
SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett stort, högt och ovanligt brett långhus och i tornet ett vapenhus med vindfång. Öster om koret är en smalare och lägre femsidig sakristia. Ett skrank avdelar koret från sakristian. Kyrkorummet domineras av en blandning av nyklassicism och nygotik.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en bred mittgång, sidogångar samt tvärgång i söder. Över västra partiet av långhuset är en läktare. Under västra delen av läktaren finns helt avskärmade inbyggnader på båda sidor av mittgången. Bänkarna slutar i väster ca en meter från väggen mot läktarunderbyggnaden. I öster når bänkarna ända intill koret. Utmed såväl södra som norra långsidorna står en lång bänk, vänd mot kyrkorummet. I sydvästra hörnet står ett gråmålat, fungerande golvur, signerat "Nordahl 1761". Inredningen är i gotisk stil.
GOLV - Golvet har i gångarna gulbrun heltäckningsmatta. Under bänkarna är ca en dm höga undergolv med gråmelerad plast/linoleummatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i vitt med en svag rosa ton. Väggarna framför läktarunderbyggnaden utgörs av byggskiva, putsad och målad i samma färger. Närmast taket är en bred, profilerad taklist i vitt och gult. Över sydportalen är en äldre altaruppsats - se nedan. Runt väggarna sitter rektangulära ljusplåtar av mässing från sent 1900-tal.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till sydportens vindfång är en grå pardörr från tidigt 1900-tal. Varje dörrblad pryds av tre rektangulära speglar. Dörren sitter i liv med väggen. Porten är en hög pardörr med grå, vertikal pärlspontspanel. Dörren till vapenhusets vindfång är en grå pardörr i liv med väggen. Varje dörrblad har tre speglar och en vertikal dragbygel av metall med mittdel av trä, troligen ca 1950. Dörren omges på varje sida av en vit pilaster i samma utformning som läktarpelarna.
FÖNSTER - Långhuset har på norra långsidan fyra höga, rundbågiga, ljusgrå fönster och på sydsidan tre stycken. Det västligaste fönsterparet är placerat i läktarunderbyggnaderna och över läktaren. Innerbågarna indelas genom grå profilerad spröjs i vardera 15 rutor. Fönstren är troligen från början av 1900-talet. Mot väster, över läktaren finns två gråmålade, smala rundbågiga fönster med tio rutor. Alla fönster är placerade i rundbågiga putsade och vitmålade smygar, något konande utåt.
TAK - Över läktaren består taket av gråvit, spontad panel. Över långhuset är ett vitmålat tredingstak av korta, längsgående, spontade bräder. Taket är indelat i kassetter. De två västligaste mittfacken har släta skivor istället för takbräder. I mittdelen av kyrkorummets tak finns även fyra runda, genombrutna och blommönstrade kronfästen. Härifrån nedhänger malmkronor av barockmodell.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Underbyggnaderna, tillkomna 1984, avskiljs mot såväl kyrkorummet som mot mittgången av skärmväggar med grå, släta dörrar mot mittgången. I norr är även en dörr mot kyrkorummet. Den leder till ett utrymme med köksavdelning samt en avskärmad elcentral i väster. Det södra utrymmet är samlingsrum och det norra i övrigt kapprum och toalett. Alla har trägolv, i personalutrymmet omålat, men i övriga utrymmen täckt med plast-/linoleummatta. Samtliga väggar är gulmålade och taken vita. I samlingsrummet finns utmed västväggen en sittgrupp och ett ståndur, utmed östväggen ett orgelharmonium och utmed nordväggen en bokbord.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå samt genom bänkskärmar. Ett skrank skiljer koret från sakristian. Över skranket är en bred, murad och profilerad, vit triumfbåge. Altaret är placerat mot korskranket och den femsidiga altarringen ca en meter från skranket. På varje sida av altarringen är en dörr i skranket. På varje sida finns även en fristående nummertavla. På norra sidan är predikstolen med uppgång från öster. Framför denna är ett piano. Utmed sydväggen står ett enkelt dopaltare av trä och framför detta är en dopfunt. Närmast långhuset är en ljusglob av smide. Söder om triumfbågen är en medeltida calvariegrupp med drygt meterhöga figurer - se nedan.
GOLV - Korgolvet utgörs av nyare, längsgående, oljade furubräder. Innanför altarringen är golvet täckt av rosa heltäckningsmatta. Framför altaret är ett litet, förhöjt golv med likadan matta. Utanför altarringen är en stor rektangulär yllematta med blå och grå geometriska mönster Mattan är vävd vid ateljé Westra Gothia 1997. Motivet kallas "Trinitas".
VÄGG - Väggen är slätputsad, vitmålad samt försedd med samma taklist som långhuset. Skranket är placerat i triumfbågens östra del. Det vitmålade skranket har uppskjutande mittparti med reliefdekor i grått och guld samt tre tempelgavlar. Den mellersta gaveln är högre. De åtskiljs genom fialer med grå blinderingar. I skranket är en högre, rundbågig, grå spegel i mitten samt vid varje sida tre lägre, rektangulära. De yttre utgör dörrar. Över predikstolen hänger en liten oljemålning av Kristi ansikte över en latinsk text. Norr om triumfbågen sitter på väggen en rektangulär kopparplatta med reliefer av Kristus som den gode herden, omgiven av evangelistsymbolerna. På väggen över dopfunten hänger en bonad med ett kors, omgiven av strålar, Kate All 1985 Evighetens sol.
DÖRR - Dörrarna till sakristian är utformad som grå fält ingående i skranket. De har i mitten en hög spegel och över samt under en lägre. Dörrarna har metallhandtag från ca 1900.
FÖNSTER - I norr är ett fönster och i söder ett annat med samma utformning som långhusfönstren. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Det troligen ursprungliga altaret är vitt och profilerat. På varje kortsida är en spegel och på långsidan mot kyrkorummet fyra kvadratiska, nedsänkta speglar med guldfärgad ram. Från ryggpartiet skjuter altaruppsatsen upp och utgör en helhet med altaret.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning består av ett kvarter i norr och två i söder. I norra kvarteret finns 13 bänkar, i det sydöstra fem stycken och i det sydvästra sex stycken. Mot koret, väggen i väster och mot sidogången är grå bänkskärmar med kvadratiska, nedsänkta speglar. De grå bänkarna har svängda gavlar med vita kanter, på mitten utformade som mycket enkla voluter. Ryggarna är av pärlspont. På de släta sitsarna ligger stoppade dynor av grått ylle. Till bänkarna finns fotstöd med samma heltäckningsmatta som på golvet under bänkarna. Utmed hela norra långväggen finns en grå bänk - i söder avdelas bänken vid dörren. Dessa bänkar har hela, raka ryggar, vinklade utmed kortsidorna. Mellan bänkarna och väggen är element. Bänkarna är troligen från byggnadstiden, men förändrades vid 1914-1915 års renovering.
PREDIKSTOL - Den gulvita, polygonala predikstolen är rak med kvadratiska enkla speglar, inramade av guldfärgade lister. Upptill och nedtill är en profilerad, delvis guldfärgad sarg. Predikstolen vilar på en åttkantig vit fot, med fyra kannelerade voluter överst. Den raka trappan har inbyggda steg med rosa heltäckningsmatta samt ett skrank mot kyrkorummet. Skranket pryds av nedsänkta speglar med guldfärgade smala lister. Hörnstolpen är mycket kraftig, fyrsidig och har överst en stor, svarvad profilerad knopp i vitt och guld. Predikstolen har ett åttakantigt vitt ljudtak. Dess kant är profilerad med två guldfärgade lister. Under taket hänger en skulpterad, guldfärgad duva. Predikstolen är samtida med kyrkan.
ORGEL - Orgelns spelbord är vänt mot väster. Den har en manual, nio stämmor och bihängd pedal. Orgeln är byggd 1895 av Johannes Magnusson, Göteborg och renoverad 1980. Orgelns fasad indelas i tre fält. I det mellersta och högre fältet är en spetsbåge, där piporna framträder och i de två övriga är två sådana mindre bågar. Fasaden är vit med grå blinderingar samt reliefdekor i guld och grått. Fälten är överst utformade som tre tempelgavlar, åtskiljda genom fialer.
LÄKTARE - Den troligen ursprungliga läktaren vilar på två rader med vardera fyra fyrsidiga, gråmarmorerade och profilerade pelare, fästa vid bänkar utmed mittgången. Läktarbröstet är ett rakt, grått skrank, indelat i tre fält genom enkla pilastrar. Det har rikt profilerade sarger upptill och nedtill. I mittfältet är en mörk spegel med förgylld reliefdekor med akantus och en lyra bland annat. Sidofälten pryds av nedsänkta kvadratiska speglar med guldfärgade lister. Läktaren har golv av smala, omålade bräder. Norr om orgeln står tre bänkar av samma typ som långhusbänkarna. På södra sidan är två bänkar samt stolar. Mot väster en hög, grå spegeldörr samt trappa till ett tornrum.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1873 utgörs av ett förgyllt kors med treklöverformade korsarmar. Mitt på korset är en relief med en triangel, omgiven av strålar i relief. Korset vilar på ett skulpterat underrede, svart med förgylld akantus. Detta är placerat på altarets förhöjda och profilerade bakstycke.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - En altaruppsats från 1700-talet förvarades en period på vinden, men återfördes till kyrkorummet 1950. I mittfältet är ett målat krucifix med Kristus i vitt och brunt. Vid korsets fot är två målade vapensköldar, varav en är tom och en tillhör ätten Steb. Över och under krucifixet är vita textband med bibelcitat. På varje sida är en vit, korintisk skulpterad kolonn och utanför dessa en apostel, Lukas i öster och Markus i väster. I centrum av överstycket är en medaljong med texten "SOLI DEO GLORIA" i guld på blå botten. Fälten har en skulpterad ram med en ängel och vid varje sida står ytterligare en skulpterad evangelist, Matteus i väster och Johannes i öster.
ALTARRING -Den grå, ursprungliga altarringen utgörs av ett femsidigt, profilerat, gråbrunt skrank. Dekoren utgörs av nedsänkta, kvadratiska speglar. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT -Den medeltida dopfunten med uttömningshål har kalkformad cuppa med spår av reliefer, bland annat en repstav runt mynningen. Foten är konformad och avslutas överst med en repstav. Dopfunten, speciellt cuppan, är mycket vittrad. Dopfunten har okänt ursprung och tillhör Västergötlands museum.
NUMMERTAVLA - De svarta rektangulära nummertavlorna från byggnadstiden har rikt utsirade och förgyllda ramar med bland annat pärlstav och överst en genombruten lyra. De vilar på fyrsidiga pelare med förgyllda kanneleringar, nederst med palmetter.
ÖVRIGT - Calvariegruppen är ca två meter hög. Krucifixet är troligen från 1400-talet och Maria -och Johannesfigurerna från 1200-talet. Kristus, Maria och Johannes har fötterna placerade på klossar. Korset är rött - i övrigt sakas färg. Gruppen har placerats på en konsolhylla i sen tid. De ca meterhöga Maria - och Johannesfigurerna har placerats vända mot korset.
VAPENHUS - Mellan kyrkorummet och vapenhuset är ett vindfång. Härifrån går en trappa upp till läktaren i norr. Trappan är nedtill rak och har inbyggda steg med gul plast/linoleummatta samt handledare av järn.
GOLV - Golvet består av rektangulära, slipade kalkstenar. Utmed nordväggen är ett fragment av en gravhäll inmurad.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Över dörren mot vindfånget är ett bibelcitat i blå, gröna och bruna färger, troligen från ca 1950.
PORT - Porten i väster är en hög pardörr, klädd med vertikal pärlspont. Porten är rektangulär, men placerad i en djup, segmentbågad nisch. Mellan vindfånget och vapenhuset är en nyare, rektangulär pardörr. Den grå dörren har nederst två speglar i varje blad samt överst en glasruta med råglas.
FÖNSTER - Mot norr respektive söder är ett rundbågigt fönster, indelat genom träspröjs i tio rutor. Det smala fönstret är gråmålat och saknar innerbåge.
TAK - Taket i vindfånget är putsat och något välvt. Taket i vapenhuset är av smala bräder, grålaserat och inramas av en blå och en grå rand. I mitten är ett målat kronfäste i form av cirklar i blått och grått. Här hänger en svarvad ljuskrona, troligen 1700-tal, målad i grått, blått mm. Överst är en gulfärgad sol.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen bakom ett skrank i korets östra parti. Utmed skranket är två höga, grå skåp. Mellan dessa är ett altare bakom ett rött batikskynke. Över altaret är en "altartavla" med ett kors i röd batik. På golvet står ett bord.
GOLV - På golvet ligger en mörkt rosa heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad. I nordväggen är ett inmurat stenepitafium över biskop Daniel Juslenius, död 1752, med latinska inskriptioner i svart och nederst med reliefer, bland annat ett kors och ett ankare i guld och silver inom en grön krans.
DÖRRAR - Se kor.
FÖNSTER - I öster, nordöst respektive sydöst är ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Se långhus. Taket är dock valmat här på grund av rummets tresidiga avslutning i öster. TORN - Tornrummet på våning 2 nås via läktaren - se ovan. Mellan läktaren och tornvåning 2 är ett vindfång och ytterligare en vit spegeldörr. Rummets väggar är putsade och vita. I golvet ligger breda plankor och i taket pärlspont med avflagnad vit färg. En rak öppen trätrappa med handledare leder vidare. Våning 3 är i höjd med långhuset. Här förvaras delar till äldre föremål, bland annat ett predikstolstak. Mot norr, söder och väster, i djupa smygar, sitter vardera ett runt fönster. Väggarna är vita och putsade. Golv och tak är av breda plankor. En rak, öppen trappa leder till våning 4. Golv och väggar - se våning två. I varje väderstreck är en glugg. Här hänger även de två klockorna. En av klockorna är, enligt inskription, gjuten 1520 och den andra 1761 av Nils Billsten, Skara.
Fasadkulör (2004): Beige
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kors - På kula, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA uppfördes 1873 efter ritningar av byggmästare FD Bergström, Skara och arkitekt Albert Törnqvist. Per Thorsén, Varola, var byggmästare. I arbetena deltog stenhuggare Johan Kruse, Varola, snickare Bergström, Skara, målarmästare Lugner, Skara och ett 80-tal sockenbor. Kyrkan uppbyggdes "till fiol och handklaver". Thorsén stod även bakom en del av inredningen. Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka strax öster om nuvarande kyrka, förstorad 1761 och raserad 1871. Föregångaren bestod av ett rektangulärt långhus och fullbrett, rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder och ett litet, ridande klocktorn av trä. Från den gamla kyrkan har bevarats delar av en altaruppsats från 1700-talet, ett solur från 1736, en calvariegrupp med Kristus, troligen från 1400-talet och Maria och Johannes från 1200-talet. Man äger även två liljestenar och en ljuskrona av trä, troligen 1700-tal. En dopfunt från 1100-talet som nu förvaras i kyrkan tillhör Västergötlands museum och har okänt ursprung. En medeltida dopfunt och en medeltida dopfuntscuppa användes som blomkrukor i närbelägna trädgårdar till 1931, då de övertogs av Västergötlands museum.
Av den ursprungliga inredningen är bänkar, predikstol, nummertavlor, läktare, altare, altarring, altarkors och altarskrank bevarade. Den första orgeln var byggd 1895 av Johannes Magnusson, Göteborg. Den kulturhistoriskt värdefulla orgeln är ännu bevarad. En ut- och invändig restaurering av kyrkan genomfördes 1914-1915. Byggmästare var Hellstrand och målarmästaren hette Gren. Kyrkorummet ommålades med vit kalkfärg, förutom under fönstren där det målades med gråvit, matt oljefärg. Inredningen färgsattes i kraftigt gråblå oljefärg med grå omfattningar. Kaminen placerades i en murad nisch med omfattning. Altarskranket påbyggdes med en nygotisk tempelgavel/fronton, utformad för att gå i stil med orgelfasaden. Troligen tillkom nu också de väggfasta bänkarna. Det medeltida krucifixet påträffades troligen 1929. 1933 utvidgades kyrkogården mot söder och terrasserades i sydsluttningen. Grusgångar anlades. Omfattande renoveringsarbeten genomfördes 1949-1950 enligt förslag av K Nordenskjöld. Calvariegruppen restaurerades och placerades på korväggen. En äldre altaruppsats, som tidigare förvarats särmonterad i ett vindsrum, fick sin plats i kyrkorummet. Ny läktartrappa byggdes. Den nya trappan ledde upp från långhuset och ersatte en äldre trappa från vapenhuset. Sigurd Lidén hade gjort förslag till den elektriska värmeinstallationen. Troligen omtäcktes taket med ny plåt 1969.
1978 förhöjdes läktarbröstet genom ett järnräcke. 1980 invigdes kyrkan efter lagning av en spricka och målningsarbeten i kyrkorummet, målning av sakristian och renovering av den gamla orgeln. Ett dopaltare uppsattes i koret. Orgelrenoveringen var utförd av A Magnussons orgelbyggeri AB, Göteborg och måleriarbetena av Börje Anderssons målerifirma, Vinninga. 1982-1984 uppfördes en läktarunderbyggnad med toalett, kapprum och samlingsrum. I samband med detta flyttades flera bänkar från långhuset till läktaren. Samtidigt invigdes en textil bonad över det nya dopaltaret. Bonaden "Evighetens sol" är gjord av Kate All, Skövde. 1986 utfördes renoveringsarbeten på fasaden, enligt ritningar av NG Hagman AB, Skara. Arbetena utfördes av Firma Kenneth Johansson, Stenstorp. Putsen sågs över och fönster mm målades. 1987-1988 utvidgades kyrkogården mot väster och en minneslund anlades.
År 1700-1799 Fast inredning - altaruppsats
År 1873 Fast inredning - skrank
År 1873 Fast inredning - altarring
År 1873 Fast inredning - altare
År 1873 Fast inredning - bänkinredning
År 1873 Fast inredning - läktare
År 1873 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn.
Arkitekt: Albert Törnqvist
År 1873 Fast inredning - predikstol
År 1895 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1949-1950 Teknisk installation - el
Elektrisk värme.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1949-1950 Konservatorsarbeten
Calvariegrupp
År 1969 Underhåll - takomläggning
Årtalet något osäkert.
År 1980 Underhåll - interiör
Lagning av spricka, målning.
År 1980 Fast inredning - orgel
Renovering.
År 1986 Underhåll - exteriör
Översyn puts, målning mm.
Byggmästare: Kenneth Johansson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Thorsén,Per:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin