Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Händene kyrka har ett markerat läge i det uppodlade slättlandskapet nordväst om Skara. Kyrkan ligger i södra delen av en kyrkby, med bland annat skola och bygdegård, före detta klockarboställe och Stubbesgården med anor från 1600-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN -Kyrkogården inramas av en jämn, kallmurad stenmur och av en trädrad. I östmuren är en murtrappa. Huvudingången utgörs av en smidesgrind mellan stenstolpar. Kyrkogården indelas genom symmetriskt lagda grusgångar. Söder om kyrkan finns flera 1800-talsgravar, bland annat en obelisk, en gravvård formad som en bok samt en tumba. En ny kyrkogårdsdel i väster, inramad av en häck, tillkom 1968.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Av den romanska kyrkan återstår ett kraftig västtorn och i väster troligen en betydande del långhusmurar från 1100-talet. Kyrkan, som är byggd av kalksten, förlängdes i öster 1832 med nuvarande, breda, tresidigt avslutade östkor av sandsten. Sakristian, söder om koret, uppfördes vid Hj Tessings renovering 1910. Tornets exteriör har en klart medeltida karaktär, med torningång i söder och kopplade, romanska ljudgluggar, vars mittkolonnetter i två fall utformats som ansikten. Huvtaket med sluten, fyrsidig lanternin, tillkom 1857 och ersatte ett spetsigt torntak. I övrigt kännetecknas den spritputsade kyrkan med slätputsade omfattningar och rundade fönsteröppningar, av nyklassicistiska ideal.
Innertaket av trä uppsattes i samband med tillbyggnaden 1832. Interiören i övrigt präglas till stor del av Hj Tessings renovering 1910. Då tillkom bland annat nuvarande altartavla med arkitektoniskt uppbyggd ram, altare, möjligen altarring samt den öppna bänkinredningen. De tidigare bänkdörrarna uppsattes som bröstpanel och ett altarskrank avlägsnades. Den nyklassicistiska predikstolen från 1832, byggd som altarpredikstol, fick bland annat ny placering och ny fot. Kyrkan bär även spår av tidigare byggnadsskeden genom tornets murtrappa, tre liljestenar och en stavkorshäll, tre romanska dopfuntscuppor (varav en använd som fot och en annan är inmurad i tornets trappuppgång), en senmedeltida madonnaskulptur med dorsale och baldakin, ett huvudbaner, en värja, oljemålningar och gravhällar från 1700-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan utgör, tillsammans med närbelägna gårdar, en kyrkomiljö med lång kontinuitet. - Bevarat medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
- Kyrkans i huvudsak nyklassicistiska exteriör med medeltida torn.
-Interiörens huvudsakliga prägel av 1910 års ideal.
-Bevarad inredning från 1700-tal till och med 1910.
-Dopfuntscuppor, liljestenar och skulptur från medeltiden
-Kyrkogårdens stenmur, trädrad, murtrappa, grusgångar, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
HÄNDENE KYRKA - Händene kyrka består av ett rektangulärt långhus, tresidigt avslutat, fullbrett kor i öster, ett smalare västtorn med sluten lanternin och en sakristia söder om koret. Lanterninen är fyrsidig med avskurna hörn.
FASAD - Kyrkans långhus, kor, absid och torn är spritputsade och vitmålade med slätputsade fönsteromfattningar. Kyrkan är uppförd av kalksten, förutom koret av sandsten samt tegel runt fönster och lagningar i sydfasaden. Sockeln är av cement. På långhusets nordfasad är ett ankarslut mellan de västligaste långhusfönstren och i söder är ett likadant samt ytterligare ett längst västerut. Kyrkan har en jämn putsad, gråmålad sockel och en profilerad, vit trälist under takfoten. På västra delen av långhusets sydfasad är en igensatt, romansk portal markerad genom slätputs. Över västporten är en inmurad, rektangulär stenplatta med inskriptionen "RESTAURERAD OCH TILBYGD ÅR 1912". Lanterninen är klädd med kopparplåt. På varje sida är ett högt, rundbågigt blindfönster. Fasaden är algbevuxen.
PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i tornets västfasad. Den utgörs av en rektangulär, troligen medeltida dörr beslagen med järnlameller. Dörren har smidd dragring och ålderdomlig, rektangulär nyckelskylt. Den är placerad i en grund, rektangulär nisch. Framför porten ligger en granitsten. Sakristians port i östfasaden är sentida och utgörs av en mörk, rektangulär dörr med fyllning av vertikala, profilerade bräder. Den är placerad i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning. I liv med tornets sydfasad finns en rektangulär, svartmålad, nyare dörr av vertikala bräder. Framför porten ligger en trappa av fyra nya granitsteg.
FÖNSTER - Långhuset har mot norr respektive söder tre rundbågade, gråmålade fönster med korspost. Varje luft är i sin tur genom träspröjs indelad i sex rutor. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med nya solbänkar av kalksten. Koret har i sydöst och nordöst ett likadant fönster.
Sakristian har mot söder två parställda, små, rundbågade fönster , indelade i smårutor genom blyspröjs. Även dessa fönster sitter i rundbågiga nischer med slätputsade omfattningar.
Tornet har på varje sida en romansk, dubbelvälvd ljudglugg med en mycket kraftig, oputsad, skulpterad mittkolonnett. Sydsidans och västsidans mittkolonnetter är har kapitäl, skulpterade som ansikten! Gluggarna har även solbänkar av kalksten.
I sydfasaden, mellan första och andra våning, har tornet en liten, rektangulär, vertikalt placerad glugg. I tornets andra våning finns en kvadratisk glugg mot väster. I långhusets södra takfall är ett litet takfönster.
TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret och täckt med enkupigt lertegel och sakristian har valmat sadeltak med likadant tegel. Tornet och dess lanternin har flack huv med kopparplåt i storplåtsformat. Lanterninen kröns av ett kopparkors. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
HÄNDENE KYRKA - Kyrkan består av kort och brett, rektangulärt långhus, ett fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, en sakristia söder om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång Över västra delen är en djup läktare. Läktartrappan, i sydvästra hörnet, leder upp från norr. Den har lackade steg och handledare av trä samt mot öster ett vitmålat skrank med speglar. Bänkarna slutar ca två meter från västväggen. I nordväst står ett ståndskåp och i sydväst ett skötbord. Utmed västväggen, norr om vapenhusdörren, står en vit träbänk med ryggbricka.
GOLV - Golvet består av kvadratiska, diagonalt lagda kalkstenar. Under bänkkvarteren är ett ovangolv av långsgående, smala, lackade bräder, ca en dm högt.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Utmed väggarna är en träpanel med nedsänkta, gråvita speglar samt överst en snidad tandsnittbård. Över panelen är en målad bröstning i samma färg, upptill avslutad genom en målad, smal löpande-hundbård i mörkare grått.
Väggen avslutas upptill genom en gråmarmorerad, smal, kälad taklist. På västra väggen finns, på varje sida av vapenhusdörren, en inmurad liljesten. Under läktaren i söder är en inmurad stavkorshäll. På sydväggen hänger ett högt placerat huvudbanér av trä över Pehr Gyllenhammar, död 1757. Baneret avbildar bland annat en man med en hammare, omgiven av skulpterad, förgylld akantus. Under huvudbanéret är en inmurad gravhäll över Pehr Gyllenhammar och hustrun Christina Gyllencornet. I en cirkel är två vapensköldar i relief. Väster om huvudbanéret hänger ett värja. På sydväggen är en oljemålning med en korsfästelsescen i mörka färger. Tavlan har en förgylld, rikt dekorerad ram. Under tavlan är en oval tavla av bleckplåt med inskriptionen "Göran Tillberg(?) 1751 - 1790.
DÖRRAR - Dörren mot vapenhuset i väster utgörs av en rektangulär, gråmålad pardörr av svängdörrstyp. Varje dörrblad har överst en ruta med råglas och härunder en lägre och en högre rektangulär, gråmarmorerad spegel. Dörren har mässingshandtag.
FÖNSTER -Långhuset har på varje sida tre rundbågiga, grå innanfönster med korspost. Fönstren är placerade i rundbågiga, något konande, putsade, vita smygar. Fönsterbänkarna är målade ljust grå och i var och en är ett inpressat "V".
TAK - Kyrkorummet täcks av ett spänt, vitmålat tak, närmast spegelvälvt. Över mittgången hänger två stora kronor av mässing i barockmodell.
KOR -Koret avgränsas mot långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat mot den raka östväggen och på altaret vilar altaruppsatsen. Altarringen är halvrund och slutar ca en meter från östväggen. På varje sida av altaret hänger en nummertavla. Mot nordväggen står ett dopaltare av trä, vitt med förgyllt ringkors i relief. På dopaltaret står en 1400-talsmadonna - se nedan. I södra delen av koret står en predikstol. Öster om denna är en dörr till sakristian. Utmed södra respektive norra korväggen står en kort, vit bänk, troligen från ca 1900. Över dörren till sakristian hänger en mörk oljemålning föreställande Kristus som står tillsammans med två män. Målningen, troligen 1900-tal, har en förgylld, profilerad ram med snidad rosett överst.
GOLV - Se långhus. Framför altaret ligger en rektangulär matta med geometriska mönster. Mattan är märkt "AÖ" (Agda Österberg). Innanför altarringen är golvet ytterligare förhöjt. Det består av ljusbruna, oljemålade längsgående bräder. Även här ligger en matta, denna rektangulär och i grå och gula geometriska mönster.
VÄGG - Se långhus. Koret har likadan bröstpanel som långhuset. På nordväggen är en oljemålning med en korsfästelsescen, troligen 1700-tal. Målningen, i rött, blått mm på mörk botten med förgylld ram, är möjligen en äldre altartavla.
DÖRR - Dörren till sakristian är rektangulär, grå och enkel med mässingshandtag. Den har två x två rektangulära, utsparade speglar med grå marmoreringar och här mellan två kvadratiska speglar, ca 1920-tal. Dörren är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - Koret har i sydöst respektive nordöst ett likadant fönster som långhuset. I koret är dock varje luft indelad i sex rutor, i sin tur spröjsade i smårutor med antikglas genom blyspröjs.
TAK - Se långhus. Över koret hänger en ljuskrona av empirmodell med nedhängande glasdroppar och nederst blå tallrik.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av en grå träskiva och rektangulärt, gråmålat underrede med nedsänkta, gråmarmorerade speglar innanför förgyllda ramar. Det ovanligt långa altaret vilar på en grå träsockel.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två slutna kvarter med höga bänkar, öppna mot mittgången men slutna mot väggen - se långhusvägg. I varje kvarter finns 12 bänkar. Bänkarnas ryggar har nedsänka gråvita kvadratiska speglar. Mot koret finns skärmar med nedsänkta gråvita speglar, marmorerade i grått och gult bl.a. Bänkgavlarna är gråvita med en snidad tandsnittslist överst och två speglar över varandra, en rektangulär, vertikal och en kvadratisk. Speglarna har grå ramar och marmoreringar i gult och grått. Bänkinredningen är från 1911.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen i är gråvit och sannolikt tillkommen vid 1800-talets mitt. I varje fält är en nedsänkt rektangulär spegel med grå och gula marmoreringar. I mittspegeln är ett förgyllt reliefkors. Övre sargen är marmorerad och har guldfärgad list. I varje hörn är en nedhängande snidad palmett. Under korgen finns nedhängande "trädraperier"med förgylla nederkanter samt i varje hörn en snidad och förgylld fruktklase. Dessa tillkom sannolikt 1912.
Predikstolen vilar på en åttkantig, grå fot med smala vertikala speglar. I varje spegel är en skulpterad blomstergirland. Trappan från öster är rak med brunmålade trästeg. Mot norr är ett skrank med likadana speglar som korgen. Predikstolen har ett åttkantigt gråvitt ljudtak med profilerad kant. Under kanten finns snidade, nedhängande, förgyllda festonger och på undersidan en förgylld strålgloria i relief.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln från 1953 är tillverkad av Nordfors och co, Lidköping. Den har tio stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är separerat från fasaden. Det står vid norra sidan med spelbordet mot väster. Piporna indelas genom pilastrar i tre fält, det mellersta något högre. Den gråvita fasaden har vissa förgyllda ornament. Själva piporna omges av arkadbågar. Fälten är rektangulära med profilerade krönlister . Den mellersta krönlisten har reliefer i form av snidade festonger
LÄKTARE -Läktaren vilar på fyra fyrsidiga, gråmålade och kannelerade pelare utmed mittgången. Kannelyrerna är förgyllda. Läktarbröstet består av ett gråvitt skrank med utvinklat, något bredare mittparti. Läktarbröstet har nedsänkta speglar, marmorerade i grått, vitt och gult innanför förgyllda lister. Upptill och nedtill är en smal tandsnittslist. Läktarens golv utgörs av smala, lackade bräder.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA -- Den rektangulära altartavlan är en oljemålning från 1911, som visar Kristus i Getsemane. Färgerna är klara och går i blått, rött och vitt bl.a.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1911 utgörs av en hög, upptill spetsvinklad ram. Vid varje sida av altartavlan är en kannelerad, vit pilaster med förgyllda kannelyrer. Överst är en tempelgavel i vitt med enkelt marmorerade lister och en smal tandsnittsfris.
ALTARRING - Den runda altarringen, troligen 1911, utgörs av ett vitt skrank med tätt sittande, vertikala räfflor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med blå- och gulrandigt ylletyg.
DOPFUNT -Den medeltida sandstensdopfunten har en cylindrisk, hög cuppa med uttömningshål. Även foten utgörs av en cuppa, närmast bägarformad, av samma diameter.
NUMMERTAVLA - De svarta, rektangulära nummertavlorna har smala, profilerade, förgyllda ramar och på överstycket en snidad och förgylld fruktklase.
MADONNA - En sittande madonna från 1400-talet är placerad i ett skåp med baldakin. Maria sitter på en bänk och håller Jesusbarnet och en spira. Jesus har en glob i vänster hand samt två av högra handens fingrar uppsträckta. Maria har krona på huvudet. Skulpturen har sentida målning i bl.a. blått och gulbrunt. Färgerna är troligen sekundära.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står två, grå rygglösa bänkar. I nordvästra hörnet står en liten, järnbeslagen kista med myntinkast. Utmed nordväggen är ett bokbord samt en högt, grunt, helt järnbeslaget skåp. Innanför västporten är ett vindfång och en innerdörr.
GOLV - Golvet är av kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Över dörren till långhuset är ett litet och smalt tak. På takets vertikala list mot väster är en oval stentavla med inskription: "År 1832 då Carl XIV Johan var Konung...förändrades denna kyrka till hälften tillbygd och övermålad med ny altareinredning sakristia och högre läktare samt stora dörren placerad under koret".
DÖRR/PORT- Innerdörren, troligen 1950-tal, är en gråvit pardörr med glasad överdel, försedd med blyspröjs. Varje dörrblad har nedtill en spegel med gula och grå marmoreringar. Porten är en kraftig, rektangulär, troligen medeltida enkeldörr av svart ek. Porten har stocklås.
TAK - Taket är tunnvälvt, putsat och vitmålat.
SAKRISTIA - Mot öster är en dörr/port och på varje sida av denna ett högt, grått skåp med spegeldörrar, ca 1960-tal. Utmed sydväggen är ett skrivbord och två fönster. Mot västväggen är ett enkelt, vitt träaltare.
GOLV - Golvet är av kvadratiska, diagonalt lagda kalkstenar. PÅ golvet ligger en liten, blå yllematta märkt "AW"(Ateljé Westragothia).
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Mot väster är två inmurade gravhällar och i mitten en liljesten. PORT/DÖRRAR - I östväggen är en grå, slät port med innerdörr. Innerdörren är rektangulär, grå och pryds av tre kvadratiska speglar.
FÖNSTER - De två rundbågiga fönstren är tätt placerade i rundbågiga smygar. TAK - Taket är vitputsat och "vågigt".
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 når man via en port i tornets sydfasad. Väggar, golv och takvalv är murade av kalkstenar och putsade. I nordväggen är en sekundärt inmurad dopfunt, möjligen ej komplett, med cuppan vänd nedåt?. Dopfunten pryds av vegetativt utformade, palmettliknande reliefornament. En spiraltrappa med murade steg och överkragat valv leder till tornvåning 2. Här förvaras bland annat taktegel. Väggar är murade av oputsad kalksten. Mot långhuset i öster är en murad valvbåge. Golvet är av trä. En rak, öppen trätrappa i två avsatser leder till våning 3. Den låga våningen har i varje väderstreck en dubbelvälvd glugg alldeles över golvet. Golv och tak är av träplankor, väggarna är murade av kalksten. Gluggarna har vita, spröjsade innanfönster. Här hänger två klockor, varav den större med inskription, bl.a. "1528".
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
HÄNDENE KYRKA - Kyrkan är uppförd av kalksten under tidig medeltid. Tornet byggdes troligen något senare under medeltiden. Medeltida murverk är bevarat i tornet och i västra delen av långhuset. Från medeltiden är även kyrkans liljestenar och tre dopfuntscuppor (två i kyrkorummet och en inmurad). Det finns även en senare övermålad madonnabild och dorsale och baldakin till ett senmedeltida skåp. 1782 uppfördes norr om koret en sakristia i trä. 1700-talet har kvarlämnat spår i form av huvudbanér och en värja (och på vinden ett altarskåp?). 1832 förlängdes kyrkan i öster, nuvarande kor uppfördes (av sandsten) och en ny port öppnades i nya korets sydfasad. I korets östra del byggdes ett skrank, bakom vilket en sakristia inreddes. Utmed skranket uppsattes en altarpredikstol. Den ännu bevarade nyklassicistiska predikstolen var alltså placerad ovanför altaret och hade trappa från norr. Äldre takvalv ersattes av nuvarande trätak. En s.k. "bakkyrka", som tidigare legat i tornets bottenvåning, togs bort. "Bakkyrkan" skall ha varit inredd med ett kvinnoaltare och stolar. Ett äldre vapenhus med portal i sydväst revs och huvudingången förlades i väster. 1857 ersattes en äldre tornspira av nuvarande lanternin. 1883 insattes "värmeugn".
En orgel inköptes från Magnusson, Göteborg, 1901. 1902 hittades en romansk dopfunt inväxt i roten till ett träd i östra kyrkogårdsmuren. Det sägs vara denna som nu är inmurad i tornets trappuppgång! 1911-1912 genomfördes en renovering enligt ritningar av arkitekt Hj Tessing. Byggmästare var Kilian och Ericsson, målarmästare var Bergqvist, Lundsbrunn. Korets nordöstra mur togs ned och ommurades. Ny sakristia uppfördes i söder. Fasad och yttertak sågs över. Interiören rengjordes och omputsades. Innertaket lagades. Under bänkarna lades nytt trägolv. Nio nya fönster med dubbla glas insattes. Även nuvarande bänkinredning, altare, troligen altarring och nuvarande altaruppsats ritades av Tessing. Den äldre bänkinredningens bänkar och skärmar uppsattes som bröstpanel på väggarna. Ny dörr mellan vapenhus och långhus uppsattes. Kyrkan målades invändigt. En gravhäll som tidigare legat i korgolvet inmurades i långhusväggarna. Torntaket iordninggjordes. Nuvarande träaltare tillkom troligen. Altarpredikstolen omgjordes, försågs med en fot och ny trappa och flyttades från korets östvägg till nordväggen. Troligen tillkom "trädraperierna" under korgen samtidigt. Ett skrank bakom altaret avlägsnades. 1926 skedde invändiga målningsarbeten. 1943 rengjordes och målades kyrkan invändigt av målarmästare Hilmer Svensson, Hasslösa.
1948-1949 installerades elektrisk uppvärmning, enligt program av Sigurd Lidén, Skara. Samtidigt insattes ett altare i sakristian och ett dopaltare kyrkorummet. Kristusfiguren på det förra tillverkades av Carin Nilsson, Stockholm. Korfönstren fick blyinfattade antikglas. 1953 inköptes ny orgel från Nordfors och co, Lidköping.
1966 skedde invändiga underhållsarbeten genom målarmästare Allan Steiner, Järpås, konservator Olle Hellström, Skara och byggmästare Evert Ohlsson, Hasslösa. 1967 utvidgades kyrkogården i väster en urnlund anlades i denna del.
1980 skedde utvändiga underhållsarbeten genom Olle Andersons Byggnads AB, Skara. Kyrkan blästrades (förutom koret) och omputsades. I samband med arbetena iakttogs äldre slätputs och rödfärg. Trädetaljer målades och porten i väster avrostades. Nya solbänkar uppsattes och troligen även portarna i sakristia och torn. 1988 skedde invändiga underhållsarbeten i form av ommålning och folievärme.
År 1100-1249 Specifika inventarier - dopfunt
Två cupport (nu i koret) och en inmurad i tornets trappuppgång.
År 1832 Fast inredning - skrank
Öster om skranket inreds en sakristia. Rivet 1911-1912.
År 1832 Fast inredning - predikstol
Altarpredisktol.
År 1901 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1911-1912 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: H Tessing
År 1911-1912 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttas till nordväggen.
Arkitekt: H Tessing
År 1911-1912 Fast inredning - altaruppsats
År 1911-1912 Underhåll
Ommurning korets nordöstra mur. Fasad och väggar, tak mm.
Arkitekt: H Tessing
År 1943 Underhåll - interiör
Ommålning mm.
År 1948-1949 Fast inredning - altare
I sakristia samt dopaltare i kor.
År 1948-1949 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1966 Underhåll - interiör
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
Konservator: Olle Hellström
År 1980 Underhåll - exteriör
Blästring, omputsning, målning.
Byggmästare: Olle Andersson
År 1988 Underhåll - interiör
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin