Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Eggby kyrka har ett lummigt och naturskönt läge mellan Eggbysjön och Stakasjön i Valle härad. Kyrkan omges av en mindre, väl sammanhållen kyrkomiljö med en före detta skola och kyrkstall samt Klockaretomten, församlingshemmet med egen brygga.
KYRKOANLÄGGNINGEN -Kyrkogården inramas av en kallmur av kalksten. Ingångarna utgörs av smidesgrindar mellan stenstolpar. Öster om koret finns några äldre, kvartersvis ordnade gravar, varav några med stenram och en obelisk. Kyrkoanläggningen innehåller även ett fåtal grusgångar, en runsten från 1000-talet och ett järnkors. Kyrkogården utvidgades 1970 i nordväst.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Eggby sockenkyrka, med tidstypiskt, fullbrett, tresidigt avslutat östkor och sakristia i norr, uppfördes till största delen 1759. Kyrkplatsen är medeltida. Under sakristian är en gravkammare belägen. Från den föregående, tidigmedeltida kyrkan kvarstår ett medeltida västtorn, som 1759 försågs med nuvarande, karnisformade huvtak och fyrsidiga, slutna lanternin. I sydfasaden är en gravhäll från 1728.
Från kyrkans byggnadstid har bevarats Johan Magnus Hammerdals altaruppsats och en predikstol i rokoko samt gravhällar och en vapensköld. Interiören präglas övervägande av tillägg och förändringar under 1900-talets förra del. 1903 tillkom troligen både det blå, välvda trätaket, läktarbröstet, altarringen, altaret och delvis bänkinredningen. Orgeln, tillverkad 1915 av Eskil Lundén och med fasad ritad av H Lindegren, ombyggdes på 1930-talet. Vid Axel Forsséns renovering 1927-1929 fick bänkarna nya gavlar, läktarbröstets och altarringens balusterdockor byggdes in med skivor och underliggande färglager framtogs på äldre inredning. Om den föregående kyrkan minner två 1600-talsskulpturer, en medeltida dopfunt och en medeltida kyrkklocka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i en mindre kyrkomiljö
-Tornets medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-Exteriören representerar det sena 1700-talets ideal
-Interiörens prägel av tidigt 1900-tal
-Bevarad inredning från kyrkans byggnadstid.
-Dopfunt och kyrkklocka från medeltiden samt skulpturer från 1600-talet
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, runsten och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
EGGBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, brett långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett smalare västtorn med fyrsidig lanternin.
FASAD -Kyrkan är uppförd av sandsten och kalksten med vitkalkad slätputs. Sakristian är troligen uppförd av tegel. Kyrkan har en låg "sockel" av fogade, obearbetade stenar i liv med fasaden. Under det östligaste fönstret på sydfasaden är en inmurad gravhäll med reliefer, enligt en kopparplatta med inskription "...tillägnad MG Palm, Foxerna Donator av Eggby Klockareboställe 1728...". Under takfoten är en brunsvart, profilerad taklist. På västgaveln, under gavelröstena, är på varje sida av tornet en ca en halvmeter lång, horisontell taklist som inramar gavelröstet. På långhusets syd- och nordfasader, sitter närmast tornet ett nyckelhålsformat ankarslut. Över sydporten sitter en lykta. Lanterninen är plåttäckt. På varje sida av lanterninen är ett rektangulärt blindfönster utsågat, där den vita putsen framträder.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad och utgörs av en ljusblå, segmentbågad pardörr, troligen från 1903. Varje dörrblad har nedtill en kvadratisk spegel, i mitten en rektangulär och överst en rundad, smal spegel, konande mot mitten. Dörren är placerad i en djup, pustad och vitkalkad, segmentbågad nisch. Nischen har invändigt en ny, låg stensockel. I nischens tak finns en plafondlampa. Mitt i sydfasaden är en port i form av en segmentbågad, ljust gråblå pardörr med fiskbensmönstrad fyllning, metallhandtag och vegetativt utformade beslag. Framför porten är en trappsten.
Sakristian har mot väster en rektangulär, ljust grågrön dörr med metallhandtag och vegetativt utformade smidesbeslag, troligen 1929. Framför porten är en trappa med tre steg av kalksten och en avsats.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två segmentbågade, ljust grågröna fönster, indelade i 2x3 lufter. Fönstren är placerade i relativt djupa, segmentbågade nischer med solbänkar av kalksten. I korets sydöstra och nordöstra fasad finns vardera ett likadant fönster liksom ett i sakrisstians nordfasad.
Tornet har mot norr och söder vardera ett ljust grågrönt, rektangulärt fönster i bottenvåningen och ett i andra våningen. Fönstren är placerade i djupa, rektangulära nischer med solbänkar av kalksten. I läkarvåningen i tornets västfasad är ett likadant fönster på varje sida av tornet.
På varje sida av tornet finns en segmentbågad ljudglugg med ljust grågröna jalusiluckor samt solbänk av kalksten. I östfasaden är gluggen betydligt lägre än på övriga sidor. I västra delen tornets nordfasad finns på andra och tredje våningen vardera en, mycket smal, rektangulär glugg.
TAK - Långhuset har sadeltak, valmat över koret och sakristian har valmat sadeltak med enkupigt lertegel. Tornet och även lanterninen har karnisformade huvar med plåt. Lanterninen kröns av en förgylld kula med kors, troligen av koppar. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
EGGBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, brett långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat av en bred mittgång samt genom smala sidogångar. Över västra delen är en djup läktare. Under denna saknas bänkar. I norr finns, under läktarens östra del, en smidd ljusglob och ett stort, ca en meter högt, gråmålat textilskåp från 1992. Skåpet innehåller lådor för textiler. Mot väster pryds skåpet av marmorerade dörrspeglar. Under södra delen av läktaren är ett litet kyrktorg med två kapphängare samt två bord med stolar från ca 1970-talet. På varje sida av mittgången är en läktartrappa utmed västväggen. De nedtill raka trapporna har, raka, inbyggda, grå steg samt mot kyrkorummet räcke som vilar på profilsvarvade och gråmarmorerade balusterdockor. Trapporna är troligen från 1900-talets början. Under trapporna finns förvaringsutrymmen, dolda genom grå, släta brädväggar med en infälld dörr på varje sida.
I östra delen av nordväggens sidogång står en predikstol med trappa från öster. Trappan mynnar ut där koret börjar.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången av diagonalt lagda, svarta och vita klinkers och här ovanpå en gråblå gångmatta. För övrigt, under såväl bänkar som sidogångar och under läktaren, är golvet ca en dm förhöjt och utgörs av längsgående, lackade furubräder.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. De avslutas upptill av en profilerad och kälad, brun taklist. Nederst avslutas väggarna av en grå, profilerad golvlist med runda lufthål. I västra gaveln, på ömse sidor av dörren till vapenhuset, är en gravhäll från 1600- eller 1700-talet infälld i väggen. Mitt på nordväggen hänger en oljemålning föreställande Simeon som håller Jesusbarnet, troligen 1700-tal. Vid samma sida, under läktaren hänger en stor, rektangulär oljemålning av Kristi födelse, från 1900-talets mitt. Mitt på sydväggen är en rund målning innanför en förgylld och rikt växtornerad ram i pastellage. Tavlan är en kopia av Botticellis "Madonna de Magnificat" och skänktes 1929. På varje långsida hänger två närmast ovala ljusplåtar/ lampetter av mässing.
Över predikstolen hänger en minnestavla över kyrkans renovering 1927. På varje sida av tavlan är en liten allegorisk träskulptur, troligen 1600-tal.
INNERDÖRR - Dörren till vapenhuset utgörs av en segmentbågad, grå pardörr av svängdörrstyp, troligen från 1900-talets början. Dörrbladen har vertikala dragbyglar av vit metall med bakelithandtag. De pryds av genombrutna reliefmönster med speglarna i ljusare grått. Överst består mönstret av pilastrar och arkadbågar och nederst av två rader med rektanglar. Dörren har profilerade omfattningar/foder.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två större, gråmålade segmentbågade fönster från 1929. Fönstren indelas genom profilerade korsposter i vardera sex lufter, i sin tur indelade i sex smårutor genom blyspröjs med färgat antikglas. Fönstren är placerade i något konande, segmentbågade smygar. På fönsterbänkarna finns horisontella träklossar för ljusstakar o.d. Mot väster, över läktaren finns två grå, små, rektangulära fönster. Dessa är placerade i djupa, rektangulära smygar och indelade i smårutor genom blyspröjs.
TAK - Taket utgörs av ett flackt spegelvalv av ljusblå, längsgående pärlspont. Taket indelas i rutor/kassetter genom tvärgående tunna bjälkar. Över mittgången hänger tre ljuskronor. Den västligaste är en malmkrona av barocktyp, den mellersta en kristallkrona med korg. Den östligaste kronan har nedhängande bladformade glasprismor samt glasgirlander. Taket under läktaren är ett plant, grått trätak.
KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas från långhuset genom två trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Den rumshöga altaruppsatsen är placerad invid sydväggen och altaret intill denna. Den vida, halvrunda altarringen slutar ca en meter från nordöstra respektive nordvästra korväggen. I sydväggen är en port med inre vindfång och dörr. Ovanpå vindfångets överstycke står två skulpturer - se nedan. Vid korets södra sida står även en dopfunt. Vid nordsidan finns en dörr till sakristian samt ett piano. På nordöstra respektive sydöstra väggen, väster om fönstren, sitter en nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av diagonalt lagda, svarta och vita klinkers. Framför altarringen ligger en mångfärgad, vävd yllematta med geometriska mönster. Mattan är tillverkad av Agda Österberg 1958. Framför altaret är golvet ytterligare förhöjt två trappsteg. På detta golv och fram till altarringen ligger en grå matta.
VÄGG -Väggen är en fortsättning på långhusets vägg. På sydsidan, på vardera sidan av vindfånget, är en inmurad, stor gravhäll med reliefer och inskriptioner. Den östra är en porträttgravsten över knekthövidsmannen Anders Gudmundsson Ekeblad av Hedåker och hustrun Elin Andersdotter. Ytterligare en porträttgravsten är inmurad öster om sakristidörren. Denna är tillägnad landshövding Peder Göransson Ulfsparre av Broxvik, död 1648, hans första hustru Ebba Andersdotter, Torp och andra hustrun Ragnhild Johansdotter Ekeblad, Stola.
PORT/DÖRRAR - Sydsidans gråmålade vindfång är rektangulärt och utbyggt ca 2 dm från väggen. Det utgörs av två pilastrar som uppbär ett profilerat överstycke. Dörren är en pardörr av svängdörrstyp. Varje dörrblad har ljusgrå speglar med röda kantlister, sammetsskoning samt vertikala dragbyglar av vit metall med bakelithandtag. Överst och underst är två vertikala, rektangulära speglar och i mitten två lägre, utsparade, med avskurna hörn. Porten utanför är likadan, men har horisontellt metallhandtag. Dörren till sakristian är en rektangulär spegeldörr med samma färger och spegelindelning som porten. Den är placerad i en mycket djup, rektangulär, putsad och vitkalkad nisch med profilerad, grå träomfattning. I nischen är två cementtrappsteg.
FÖNSTER - I nordöst respektive sydöst är ett likadant fönster som i långhuset. TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket. På varje sida hänger en nyare, liten ljuskrona av malm. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä, troligen 1903, har ljusgrön långsida och gavlar klädda med grön sammet. BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två öppna kvarter med vardera 14 bänkar. Bänkarna har grå bänkskärmar mot koret. Dessa pryds av smala, vertikalt placerade, rektangulära, vitmarmorerade speglar på grågrön botten. Bänkarna har beige, rektangulära gavlar med utsparade, speglar marmorerade i gult, brunt och grönt. Under- och överliggarna är omväxlande grå och gröna. Bänkarnas insidor är målade i rosa och bokstöden i beige. Sitsarna har stoppade och tygklädda dynor. Bänkarna från 1903 fick nya gavlar 1929.
PREDIKSTOL - Kyrkans ljusgröna, något bukiga 1700-talspredikstol i rokoko indelas genom grönmarmorerade pilastrar med förgyllda kannelyrer i fält. Pilastrarna är placerade mellan profilerade, grönmarmorerade och förgyllda lister. Den nedtill avsmalnande predikstolskorgen vilar på en ljusgrön, smal, sexkantig fot.
Den raka trappan har steg med grön heltäckningsmatta samt mot kyrkorummet ett gråmarmorerat skrank med mörkgrå speglar. Skrankets profilerade hörnstolpe kröns av ett förgyllt klot.
ORGEL -Orgelns spelbord är vänt mot väster. Orgeln, byggd 1915 av Eskil Lundén, Göteborg, har sex stämmor, fördelade på en manual och pedal. Orgelfasaden är genom pilastrar tredelad med högre, rak mittdel och svängda sidostycken. Fasaden har profilerde, ljust marmorerade krönlister, prydda av voluter samt i mitten av ett snidat änglahuvud. Piporna är placerade i tre fält, det mellersta rundbågigt. Pipfälten pryds överst av en bård med förgyllda, snidade voluter. Fasaden ritades av H Lindegren.
LÄKTARE - Läktaren vilar på en rad med två fyrsidiga pelare och två pilastrar (de senare vid ytterväggarna) ca en meter innanför och under läktarbröstet. Pelarna/pilastrarna är grå med kannelyrer och profilerade, bredare kapitäl upptill. Läktaren har på varje sida två gradänger. Orgeln är placerad mellan dessa. På gradängerna i söder består golvet av lackade, tvärgående bräder. På dessa står tre, grå bänkar med svängda gavlar, troligen från 1800-talets slut. I övrigt ligger gul heltäckningsmatta på golvet. Läktarbröstet utgörs av en barriär av gråmarmorerade balusterdockor. Sargen upptill och nedtill är rikt profilerad. Balustraden, troligen från 1903, indelas i tre fält genom två pilastrar. Sekundärt, 1929, har en tunn byggskiva satts fast innanför balustraden.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - I altaruppsatsen är två altartavlor från 1700-talet innefattade. Den nedre, upptill svängda, i övrigt mörka målningen, avbildar en rödklädd Kristus i Getsemane. I bakrunden finns en tornklädd byggnad. Krönets ovala altartavla avbildar Kristi himmelsfärd. Båda tavlorna har förgyllda, smala ramar.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i rokoko vilar på ett grönmålat, brutet och profilerat underrede i altarhöjd, troligen från 1903. Den nedre altartavlan omges på varje sida av två svarta, korintiska kolonnetter med förgyllda kapitäl. Förutom en smal volut vid varje sida är uppsatsen genombruten. Kolonnetterna uppbär en rikt profilerad och på mitten uppsvängd kornisch med ljusgröna marmoreringar. De vilar på fyrsidiga, grönmarmorerade socklar. Mellan dessa är en svart tavla med målad inskription i guld, bland annat "...förfärdigad af Johan Magnus Hammardahl 1780..."
Uppsatsens andra våning är uppåt avsmalnande och huvudsakligen svart med rik kantdekor av snidad och förgylld akantus.
ALTARRING -Den rundade, vida altarringen utgörs av profilerade balusterdockor, marmorerade i grågrönt. Bakom balusterdockorna är en byggskiva, troligen sekundär, marmorerad i liknande färger. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg. Altarringen är troligen från 1903.
DOPFUNT - Den medeltida, välbevarade dopfunten av sandsten har cylindrisk, nedåt avsmalnande cuppa med uttömningshål och en vid, cylindrisk och profilerad fot. Cuppan har reliefdekor i form av ett band av palmetter samt över och under detta repstavar.
NUMMERTAVLA - De vita nummertavlorna från 1900-talets mitt omges av profilerade och förgyllda ramar. SKULPTURER - De meterhöga skulpturerna ovanpå korets vindfång är troligen från 1600-talet. De utgörs av två änglar, lutande ut åt var sin sida, placerade på volutformade konsoler.
VAPENHUS - Utmed sydväggen står en lång, grå bänk av 1800-talstyp med rygg och svängda gavlar. Utmed nordväggen står ett bokbord. I norr respektive söder finns ett fönster och i väster, söder om ingången, en dörr till tornet.
GOLV - Golvet består av kvadratiska, diagonalt lagda kalkstenar. I mitten ligger en gulbrun gångmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Mot västväggen, på varje sida av porten står en gravhäll lutad. Den norra är fragmentarisk. På vardera sidan av långhusdörren är en gravhäll och ytterligare en är uppsatt mot nordväggen, öster om fönstret. På sydväggen, öster om fönstret, hänger en snidad vapensköld till minne av Johan Fredrik Bruce, död 1789. Bakom sydväggens bänk står en stenhäll, troligen den äldre altarskiva, som före 1929 användes som trappsteg. På nordväggen finns en liten metallplatta med inskription angående omgjutning av den så kallade Näsmanklockan och installation av elektrisk klockringning 1963.
PORT/DÖRR - Porten mot väster är en segmentbågad, grå pardörr från 1900-talets början, placerad i en grund, segmentbågad nisch. Varje dörrblad har nederst en kvadratisk, ljusare grå spegel, i mitten en rektangulär samt överst en smal spegel, konande mot mitten. Dörren till långhuset är placerad i en djup segmentbågad nisch. I dess yttre del är en grå gallerdörr av trä. Den smala och låga torndörren är av plåt. Framför är ett trappsteg av kalksten.
FÖNSTER - De gråmålade, små, rektangulära fönstren är placerade i djupa, rektangulära smygar och indelade i smårutor genom blyspröjs.
TAK - Taket är murat och putsat samt tunnvälvt.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen två trappsteg högre än koret. Utmed västväggen står ett enkelt, ådrat träaltare och över detta hänger en oljemålning av Harald Bjurklo. Väster om altaret är en port med ett grunt vindfång och innerdörr innanför. I nordväggen är ett fönster och framför detta står ett 1800-talsbord. I östväggen är tre infällda skåp, varav ett enkelt och två dubbla. De bruna skåpen, troligen från 1992 har två stora, ljusbruna speglar på varje dörrblad.
GOLV - På golvet ligger rödbruna och några svarta, kvadratiska klinkers.
VÄGG - Väggen är putsad och vitkalkad.
PORT/DÖRRAR -Porten och dörren till vindfånget är troligen från 1903. Dörrarna är bruna och pryds av två kvadratiska speglar och i mitten en mindre rektangulär spegel, alla ljusbruna.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret är grått och indelat i smårutor genom blyspröjs. Det är placerat i en rektangulär, putsad smyg.
TAK - I taket sitter ljusblå pärlspont.
TORN - Våning 1 utgörs av vapenhuset. En mycket brant rak trätrappa övergår i en rak och brant, murad och överkragad kalkstenstrappa. Ovanför trappan är en liten, rektangulär glugg mot norr. Våning 2 har murade väggar av kalksten och ett tunnvälvt tak av samma material. Golvet är av breda plankor. Mot norr och söder är ett rektangulärt gjutjärnsfönster med 3x3 rutor, placerat i smygar. En rektangulär muröppning mot väster leder till nästa trappa. Denna går mot norr och är en rak, överkragad kalkstenstrappa. Överst är en liten, rektangulär glugg mot norr. Våning 3 har kalkstensväggar, plangolv och i varje väderstreck en segmentbågad glugg med jalisilucka. Här finns två stora och en liten klocka. Lillklockan, daterad till 1300-talet, är möjligen från Istrums raserade medeltidskyrka. Mellanklockan är gjuten 1963 hos Bergholz i Sigtuna. Storklockan, som är försedd med inskriptioner, är omgjuten 1773 av Nils Billsten, Skara.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
EGGBY KYRKA - Eggby kyrka uppfördes under tidig medeltid. Från denna tid är tornets nedre del och en dopfunt bevarade. På kyrkogården finns även en runsten. Från 1600-talet är bevarat två träskulpturer tillhörande en i övrigt okänd altaruppsats. Nuvarande långhus med tresidigt östkor uppfördes 1759. Tornets spira ersattes samtidigt av en huv. En sakristia uppfördes på bekostnad av Johan Fredrik de Bruce, Ölanda som lät bygga gravkammare under dess golv.
Altaruppsatsen utfördes 1780 av Johan Magnus Hammerdal. De två altartavlorna och predikstolen är från samma tid. Vid tillkomsten av 1829 års inventarieförteckning uppges kyrkogården vara "nyligen utvidgad.
Senare under 1800-talet övermålades predikstolen och altaruppsatsen. Altartavlorna täcktes för med en pappskiva, på vilken man målade ett kors i gult och blått. På 1890-talet insattes nya fönster och interiören ommålades 1903. Från samma tid stammar delvis bänkinredningen, troligen även läktarbröstet, altarringen och det välvda trätaket. I ritningarna inför förändringsarbetena 1903 omtalas nämligen att församlingen önskar en höjning av taket.
1915 inköptes nuvarande orgel från Eskil Lundén, Göteborg. Fasaden är ritad av H Lindegren. I 1918 års inventarielista uppges att den gamla bänkinredningen med målningar är bevarad hos en snickare i trakten, men att inredningen i övrigt är "modärn".
Kyrkan renoverades invändigt 1927-1929 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Dekorationsmålare KJR Johansson framtog underliggande färg på altaruppsats och predikstol samt konserverade de två träskulpturerna. Samtidigt målades kyrkans inredning i såväl långhus som sakristia. Bänkarna försågs med nya gavlar och målades invändigt i rödbrunt utvändigt i grått. Den dekorerade pappskivan framför altartavlorna avlägsnades och tavlorna renoverades. Rökutgången från kaminen förändrades. Puts lagades och omkalkades. Mellan takets panelbrädor spacklades innan taket målades. Man spikade plywood bakom läktarbröstets balusterdockor. Altarringens balusterdockor klövs och plywood spikades bakom. Nya fönster, ritade av Axel Forssén, insattes. En äldre altarskiva av sten, som användes som trappsteg vid västporten, placerades i vapenhuset liksom fyra gravhällar. Orgelverket ombyggdes troligen 1932. 1937 renoverades kyrkogårdens runsten genom GA Hellman. Sigurd Lidéns förslag till installation av elektrisk belysning, värme och orgelfläkt godkändes 1950.
1963 omgöts den så kallade Näsmanklockan i tornet och elektrisk klockringning installerades, enligt en inskription i vapenhuset. Kyrkogården utvidgades 1970 med en helt ny del i väster. Förslag och ritningar var gjorda av trädgårdskonsulent Ingegerd Andersson. Samma år lagades och putsades kyrkan utvändigt genom Olle Anderssons byggnadsfirma, Skara. Sockeln omputsades, efter nedknackning, med cementbruk. Vid en invändig renovering 1974 lagades putsen och väggarna målades, även i sakristian. Även inredningen och innertaket målades. Spackel mellan takbräderna avlägsnades. Vinden isolerades. Arbetsbeskrivningen var framtagen av byggnadsingenjör Lennart Olsson, Skara. I samband med ett brandtillbud 1981 skedde en undersökning av gravkammaren under sakristian. 1987 höggs sockelns cementputs bort och ersattes av enbart fogning genom Kenneth Johanssons byggnadsfirma. 1991 skedde vissa inre underhållsarbeten i Eggby kyrka. Bland annat lagades putsen och taket målades av målarmästare Stellan Lindholm. En heltäckningsmatta med gummibaksida avlägsnades från korgolvet. Samma år godkändes en ansökan om att anlägga två urnkvarter på kyrkogården. 1992 insattes ett textilskåp under läktaren, ritat av Ulla Engqvist och troligen tillverkat av Per Brandstedt.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1600-1699 Specifika inventarier - altartavla
Förvaras idag över sydportalen i långhuset.
År 1780 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Johan Magnus Hammerdahl
År 1903 Fast inredning - bänkinredning
Delvis nuvarande.
År 1915 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Eskil Lundén
År 1927-1929 Underhåll - interiör
Putslagning och omkalkning. Invändig målning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1927-1929 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Underliggande färg på predikstol och altaruppsats framtages. Nya bänkgavlar. Plywood på läktarbröstet och altarringen.
Arkitekt: Axel Forssén
Konstnär - Dekormålare: K J R Johansson
År 1950 Teknisk installation - el
Värme, belysning, orgelfläkt.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1970 Underhåll - exteriör
Putslagning .
Byggmästare: Olle Andersson
År 1974 Underhåll - interiör
Putslagning och målning. Isolering.
Arkitekt: Lennart Olsson
År 1987 Underhåll - exteriör
Sockelns cementputs avlägsnas.
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1991 Underhåll - interiör
Hantverkare - Målare: Stellan Lindholm
År 1992 Specifika inventarier - textilskåp
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998..
Beskrivning över Varnhems församling omkring år 1785. Efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Utg av H Sallander. 1974..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin