Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN -Skånings-Åsaka kyrka har ett markerat läge på en ändmorän i det uppodlade slättlandskapet. Förutom en närbelägen gård och nedanför höjden en före detta prästgård från 1923 saknas omgivande bebyggelse. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en häck i norr och i övrigt av en kallmurad stenmur samt av en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar med stenstolpar, varav den södra är från 1828. Kyrkogården, som 1933 anpassades till terrängen genom terrasseringar och trappor, indelas genom grusgångar i kvarter. Flera äldre gravvårdar omgärdas av stenram och sydväst om kyrkan är ett kvarter med flera biskopsgravar. På kyrkogården ligger två liljestenar. Kyrkogården utvidgades 1933 och på 1980-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Skånings-Åsaka kyrka uppfördes 1873 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Exteriören kännetecknas av sitt åttkantiga torn med spira, av rundbågiga fönsteröppningar och utbyggda, spetsvinklade portaler med djupa smygar. Kyrkan, som har spritputsade beige fasader och slätputsade vita omfattningar, representerar det sena 1800-talets typiska nystilar.
Interiören präglas av byggnadstidens kombination av klassiserande och stilimiterande ideal genom ett bevarat, ursprungligt, kassettindelat tredingstak, den öppna bänkinredningen, predikstol och nummertavlor, läktarbröst samt genom altaret med tillhörande skrank, altarring och ett förgyllt kors. Även orgeln, byggd 1895 av Johannes Magnusson, Göteborg, är ännu bevarad. Vid en renovering 1915 påbyggdes skranket för att korrespondera till den nygotiska orgelfasaden. En läktarunderbyggnad tillkom på 1980-talet. Om den föregående kyrkan minner bland annat en medeltida calvariegrupp och delar av en altaruppsats från 1700-talet, nu på långhusväggen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan är belägen på medeltida kyrkplats
- Kyrkans markerade läge i landskapet
-Kyrkans exteriör är en välbevarad representant för de stora, nystilskyrkor som uppfördes under slutet av 1800-talet
-Bevarade medeltida träskulpturer och delar av altaruppsats från föregående kyrka -Interiörens enhetliga nystilskaraktär
-Tredingstak och inredning från kyrkans byggnadstid
-Den bevarade orgeln från 1895
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, grusgångar, äldre gravvårdar och liljestenar.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2004)
SKÅNINGS-ÅSAKA KYRKA - Kyrkan är placerad i nordvästra delen av den närmast rektangulära kyrkogården, anlagd i samband med kyrkans uppförande 1873. Kyrkan är placerad utmed södra sluttningen av en ås. Kyrkogårdens södra del har anpassats till den sluttande terrängen genom terrasser. Västra partiet av kyrkogården, som vetter mot en parkeringsplats i väster, inramas av en måbärshäck. Detta parti tillfogades 1987-1988. Den äldre delen av kyrkogården inramas av måbärshäck i norr och i övrigt av en kallmurad stenmur. En trädrad med lindar omgärdar hela kyrkogården.
Till kyrkogården kommer man från parkeringsplatsen i väster via en nyare, dubbel smidesgrind med spjälor och överst med kors. Grinden är placerad mellan nya, fyrsidiga stenstolpar. En grusgång med stenplattor leder mot öster och till gamla kyrkogårdens huvudentré. Även den är en nyare, dubbel smidesgrind med ett kors på varje grindhalva. Grinden är hängd mellan fyrsidiga stenstolpar med konande lockhäll och stenklot. En grusgång med plattor, kantad av lindar, leder till kyrkans västportal.
I östra delen av kyrkogården är en grind mot söder. Här finns en dubbel smidesgrind med spjälor, öglor mm, placerad mellan stenstolpar med dubbla, konande lockhällar och stenklot. På grindens sydsida finns ristade inskriptioner. På låset står "1828", på västra grindhalvan "APS" och på den östra "ETD"(?). Utanför grinden är en kort trappa. En grusgång med två stycken stentrappor leder upp till kyrkans sydportal. På varje sida av den nordligaste av trapporna (som är försedd med två handledare) ligger en gravhäll. I slänten ligger även en liljesten. Ytterligare en grind mot vägen i söder är placerad i kyrkogårdens östligaste del. Den sentida dubbla smidesgrinden är upphängd mellan fyrsidiga stenstolpar. En grusgång leder, via en stentrappa, norrut över kyrkogården.
En grusgång leder runt kyrkan, närmast väsportalen med kantsten. Söder om tornet är en liljesten horisontellt uppallad på ett par stenar. Kyrkogården indelas genom grusgångar i kvarter med gravvårdar av varierande utformning - flera från 1800-talets senare del och många med stenram. Sydväst om kyrkan är ett kvarter med flera biskopsgravar, Daniel Juslenius, död 1752, Johan Albert Butsch, död 1875, och Ernst Jakob Keijser, död 1905.
I södra delen av den nya kyrkogårdsdelen finns en mindre, stenlagd minneslund, inramad av en tujahäck. Här växer blommor och finns en natursten med bibelcitat.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin