Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Öglunda kyrka i Valle härad är belägen i randområdet mellan jordbruksbygd och skogsbygd, nära en ravin på Billingens västra sluttning. Kyrkan omges av en kyrkby, bestående av bland annat spridda gårdar, före detta prästgård, skola och mejeri.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den närmast kvadratiska kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar. På kyrkogården finns enstaka vårdar omgärdade av stenram, en gravtumba och grusgångar
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING -
Av den tidigmedeltida kyrkan återstår det smalare, rakt avslutade östkoret (numera dopkapell) samt ett kraftigt västtorn av med spetsigt spåntak. Trontaket bär medeltida prägel. En korsarm i norr uppfördes på 1700-talet, medan södra korsarmen med karakteristisk, nyromansk trefönstergrupp, representerar 1880-talet. Fasaden av grovt tuktad kalksten genombryts i övrigt av stickbågiga fönsteröppningar. Sedan 1960-talet täcks fasaden av en mycket tunn puts. Nordportalens huvudingång omges av två gravhällar. Nuvarande portaler ritades av Adolf Niklasson 1950.
Interiören präglas av förändringar under sent 1800-tal och under 1900-talet. 1883 förlades koret till den nyuppförda korsarmen i söder. Nuvarande predikstol, altarring och nummertavla är från denna tid. Dåvarande altarprydnad i form av ett mantelkors förvaras nu i östkorets dopkapell. Tunnvalvet av trä är ett resultat av Adolf Niklassons renovering 1950 liksom Valter Lundqvists dopfunt, bänkinredningen och det flacka takvalvet av trä. Korfönstren pryds sedan 1990 av glasmålningar av Folke Heybrock. Även nuvarande färgsättning är från 1990.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan och närliggande gårdar utgör en välbevarad kyrkomiljö invid Billingen -Bevarat medeltida torn och kor
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
-Exteriörens huvdsakliga prägel av 1700- och 1800-tal
-Bevarad inredning från 1883
-Interiörens prägel av 1900-tal
- Folke Heybrocks glasmålningar
-Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, ekonomibyggnad och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Söder, Sidokapell - Öster, Torn - Sidoställt, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
ÖGLUNDA KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus i nord - sydlig riktning, smal korsarm i öster (ursprungligt kor) och ett brett, nu sidoställt västtorn mitt för södra korsarmen.
FASAD -Kyrkan är uppförd av grovt tuktad kalksten med mycket tunt borstad grå spritputs. Under takfoten är en svart, profilerad taklist. På gavlarna, under gavelröstena, är på varje sida en ca en halvmeter lång, horisontell taklist som inramar gavelröstet.
Södra korsarmen har en ca en dm utskjutande sockel av granitblock med rak kant upptill. I övrigt har kyrkan en ej utskjutande, låg sockel, putsad och målad i mörkgrått. Vid vardera sida av nordportalen är en gravhäll från 1600- eller 1700-talet rest. I östra gavelröstet är en rektangulär oputsad stenplatta med årtalet "1883" inristat. I södra gavelröstet är ett igensatt, rundbågigt fönster synligt i den tunna putsen. I tornets östra fasad framträder en igenmurad, dubbelvälvd ljudglugg. På långhusets östra fasad, omedelbart intill södra korsarmen, framträder en rumshög, vertikal markering.
PORT - Nuvarande huvudingång är belägen i långhusets norra gavel. Den utgörs av en rektangulär, brunmålad pardörr med fiskbensmönstrad fyllning och svängt metallhandtag från 1950. Dörren är placerad i en djup, rektangulär nisch/portal av sandsten med rektangulär stenomfattning, troligen kalksten. Portalens överstycke är rikt profilerat och täcks av ett litet, plant plåttak. På överstycket sitter en lykta. I portalen ligger en kalkstenströskel.
Den ursprungliga huvudportalen i tornets västfasad utgörs av en rektangulär, enkel, brunmålad och fiskbensmönstrad dörr med metallhandtag. Denna är placerad i en rundbågig portal, troligen sandsten, med typmpanonfält. På omfattningens överstycke är ristat årtalet "1950". Framför portalen ligger en huggen kalksten.
FÖNSTER - Långhuset och koret har vardera ett fönster mot öster och ett mot väster. De gråmålade fönstren från 1930 är segmentbågade och genom korspost indelade i vardera åtta rutor. De är placerade i segmentbågade nischer med solbänkar av lutande kalkstenar. I nordfasaden finns i läktarvåningen ett rundbågigt, brunmålat fönster med mittpost och överst med lunettspröjsning. De nedre lufterna indelas genom träspröjsar i vardera fyra rutor. Det är placerat i en rundbågig nisch med solbänk av en lutande kalksten. I korets sydfasad är en nyromansk trefönstergrupp med rundbågiga fönster.
Tornet har i bottenvåningen ett rundbågigt, grått fönster mot norr. Nedre delen är spröjsad i 2x3 rutor och överst är den halvrunda luften indelad vertikalt. Över västporten, i tornets andra våning, är en smal, romansk fönsteröppning med ett blyspröjsat fönster. Fönstret sitter i en liten, rundbågig, starkt konande, ursprunglig nisch. Tornet har i söder, norr och väster en rundbågig ljudglugg med svarta, rutmönstrade plåtluckor.
TAK - Långhuset och östra korsarmen har sadeltak med enkupigt lertegel. Tornet har en utdragen, rak huv med spån. Överst är huven profilerad och krönt av ett kopparkors. Stuprör och hängrännor är av plåt.
Långhuset och koret har sadeltak täckt av enkupigt? tegel. Mitt på långhusnocken finns en hög kopparplåtsklädd skorsten med "torntak", krönt av spira med tupp av plåt. Östra gavelspetsen på såväl långhus som kor kröns av en flöjel. Sakristians tegeltäckta sadeltak kröns i södra gavelspetsen av en flöjel.
ÖGLUNDA KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett rektangulärt, lågt långhus, fullbrett, och lika högt, rakt avslutat kor i söder, smalare tvärarmar i öster och i väster samt ett västtorn. Den östra korsarmen är inredd till dopkapell och den västra till sakristia. Kyrkorummet domineras av de förändringar som gjordes på 1880-talet samt av korets glasmålningar från 1980-talet.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en bred mittgång samt genom tvärgångar i norr och söder. Över norra partiet av långhuset är en läktare. Under dess yttre/norra del finns en läktarunderbyggnad, som till största delen avskiljs mot kyrkorumme genom en skärmvägg. Denna innehåller läktartrappa i väster, förvaringsutrymmen i öster samt ett vindfång/vapenhus i norr. Mellan vindfånget och själva kyrkorummet är en dörr. Östra långsidans bänkar slutar ca 1,5 meter från väggen till läktarunderbyggnaden, medan det vid västra långsidan saknas bänkar under läktaren. Här står ett stort bord från sent 1900-tal. Bordet har öppningsbar skiva, under vilken textilier förvaras. Här finns även ett bokbord. Dopkapellet i östra korarmen är helt öppet. Öppningen mot långhuset inramas av en ca en meter djup arkadbåge. Till sakristian i västra armen leder en dörr. I långhusets sydöstra hörn står predikstolen. Dess fot är placerad mellan två bänkar. Södra delen av predikstolen skjuter ut över koret.
GOLV - Mittgångens och tvärgångarnas golv utgörs av äldre, hyvlade kalkstenar. Över kalkstenarna ligger bruna och röda gångmattor. Under bänkarna samt under läktaren är ett ca 2 dm högt undergolv av smala, längsgående, lackade bräder. Golvet inlades 1930.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gult. Närmast taket är en bred, profilerad taklist, laserad i gråsvart. Utmed båda långsidor finns en bröstpanel av trä i bänkhöjd. Bröstpanelen är utbyggd ca 2 dm från väggen och försedd med lufthål utmed den mörkbruna överliggaren. I övrigt är panelen enkelt ådringsmålad i två bruna toner. Den pryds av rektangulära speglar med profilerade ramar. På överliggaren står på varje sida sex stycken tvåarmade malmljusstakar. På varje långvägg hänger även två, närmast ovala, utsirade ljusplåtar/lampetter av malm, tillverkade 1975 vid Jonssons Gelgjuteri, Skara. I väggen mot västra tvärarmen/sakristian är den igenmurade, ca fyra meter breda rundade öppningen markerad i putsen. Väggytan innanför rundbågen är något försänkt. Väggen mot läktarunderbyggnaden i norr består av en gulmålad byggplatta. På denna vägg sitter, öster om dörren till vindfånget i norr, en hatthylla med klädkrokar.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till västportens vindfång/vapenhuset utgörs av en brunlaserad dubbeldörr av svängdörrstyp. Varje dörrblad har en rund dragknopp, kantskoning av skinn , två kvadratiska speglar och häremellan en rektangulär spegel. Dessa är marmorerade i gult. Till sakristian leder en rektangulär dörr, placerad i en rektangulär, putsad nisch. Dörren från sent 1900-tal, har likadana speglar som vindfångsdörren. Alla dörrar har bruna omfattningar v trä.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida ett större, segmentbågat fönster, placerat under läktaren. De gråmålade innerfönstren, troligen tidigt 1900-tal, har korspost. De nedre lufterna indelas genom profilerad träspröjs i vardera åtta rutor och de övre i fyra rutor. Fönstren är placerade i utåt konande smygar med lutande fönsterbänkar. I varje fönsterbänk är en plan träklots för ljusstakar e.d. Över läktaren är ett rundbågigt gråmålat fönster med mittpost nedtill. Varje luft är här spröjsad i fyra rektangulära rutor. Överst är lunettspröjsat. Fönstret är placerat i en rundbågig smyg med fönsterbänk av polerad kalksten.
TAK - Taket utgörs av ett flackt trätunnvalv, laserat i ljus, matt, blågrön färg. Taket är från 1951. Över läktaren består taket av vita byggskivor. Över mittgången är tre ljuskronor. Den södra och norra av malm är elektrifierad och av barocktyp. Den mellersta är utförd i empir med nedhängande lövformade glasprismor samt balusterformad mittstång av ljusblått glas och med nedhängande prismor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Vid västra sidan av mittgången går upp en läktartrappa från söder. Trappan, som har inbyggda, brunlaserade steg och grå ledstång, följer ytterväggarna. Under trappan är förrådsutrymme och framför detta en gul skärmvägg med en slät dörr mot söder. Väster om mittgången består läktarunderbyggnaden av förrådsutrymmen, avskilda av en likadan vägg med en dörr mot söder. Under läktarens mellersta del är ett vindfång/vapenhus- se nedan. Underbyggnaden är troligen från 1950.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappstegs högre nivå och genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången. Altaret är placerat invid sydväggen och den runda altarringen ca en meter från väggen. Vid västra sidan av altarringen är en fristående nummertavla från 1800-talet och vid östra sidan en nyare ljusglob. I korets nordöstra hörn, delvis placerad i långhuset, finns södra delen av predikstolen samt dess trappa, som leder upp från söder. Utmed västväggen står ett piano.
GOLV - Korgolvet utgörs av hyvlade, rektangulära kalkstensplattor. Koret är senare förlängt mot norr och utgörs här av nya betydligt jämnare kalkstenar, troligen från 1950. Framför altarringen ligger en rektangulär, grå matta av typen heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gulmålad.
FÖNSTER - Vid varje långsida är ett likadant fönster som i långhuset. I södra korväggen är en trefönstergrupp med smala, rundbågiga fönster. Det mellersta fönstret är högre än de övriga. Fönstren, som är placerade i utåt konande, rundbågiga smygar, är genom grå träspröjs indelade i fyra respektive fem lufter och försedda med glasmålningar - se altaravla.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
DOPKAPELL - Dopkapellet är placerat i östra tvärarmen och avskiljt från långhuset genom en ca en meter djup rundbågig öppning. Utmed östra väggen är ett dopaltare och över detta ett altarkrucifix från 1800-talet. Mitt på golvet står en dopfunt. Dopkapellet har ursprungligen utgjort kyrkans kor och är betydligt smalare än sakristian. (det tidigare vapenhuset)
GOLV - Se långhus. På golvet ligger en blå yllematta med geometriska mönster, bland annat en duva, och ett bibelcitat.
VÄGG - Se långhus. Väggen avlutas upptill av en smal, brun taklist. I taket hänger en liten malmkrona. FÖNSTER - I norr respektive söder är ett segmentbågat fönster, placerat i segmentbågiga, putsade och målade smygar. De gråmålade fönstren indelas genom träspröjs i 3x4 kvadratiska rutor.
TAK - Kapellet har plant trätak, laserat i ljust blågrönt.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av trä, troligen från 1930, är ådrat i gulbrunt. På långsidan är en rektangulär, profilerad spegel och vid varje sida en kvadratisk spegel. Dessa är ådrade i grått. Skivan är marmorerad i grågrönt. Nedanför skivan är en grå sarg med urskurna vertikala räfflor. Altaret har en brun, upptill profilerad sockel.
DOPALTARE - Dopaltaret från 1950 utgörs av en nyare kalkstensskiva som vilar på ett murat och vitputsat underrede.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1950 består av två kvarter på varje långsida. Det nordöstra kvarteret innehåller sju bänkar, det nordvästra fem stycken och de södra innehåller fyra bänkar. Bänkarna har bänkskärmar mot koret och mot tvärgångarna. Skärmarna är ådrade i gulbrunt och dekoreras genom två stora, gråmarmorerade, nedsänkta speglar med mörkgrå och röda ramar.
Bänkarna är öppna mot mittgången, men sammanhålls utmed ytterväggarna av en bröstpanel - se långhusvägg. De står på ett undergolv av lackade bräder. Bänkarna har gulbruna, rektangulära gavlar med mörkgrå överliggare och sockel. Varje gavel pryds av en rektangulär, smal nedsänkt spegel, ådrad i ljusgrått med mörkgrå och röd ram.. Bänkarnas insidor och bokbräden är ådrade med svamp i två bruna nyanser. Ryggarna är raka. Fotstöd saknas.
PREDIKSTOL - Den ljusgröna, polygona predikstolen är indelad i fält genom kraftiga ramar i relief, ådrade i gulbrunt. Innanför varje ram är en profilerad arkadbåge i relief, ytterst ådrad i gulbrunt och innerst marmorerad i grönsvart. Inuti bågarna är en ljust grön marmorering. Upptill har predikstolen en profilerad, grön sarg samt härunder räfflor. Nedtill är en profilerad sarg samt genombrutna, vida bågar i gulbrunt. Den nedåt avsmalnande predikstolen vilar på en cylindrisk, profilerad, svart fot, placerad mellan två bänkar.
Den raka trappan har inbyggda steg med brun matta samt mot kyrkorummet gråmarmorerad barriär med profilsvarvade balustrar. Predikstolen är troligen från 1883.
ORGEL - Orgelns spelbord är vänt mot norr. Den pneumatiska orgeln har åtta stämmor, pedal och en manual. Inga pipor är synliga. Vid varje sida av orgeln, i läktarens nordöstra respektive nordvästra del är grönmarmorerade, nya skåp av vilka den nordöstra rymmer piporna. Mellan skåpen är öppet mot kyrkans nordvägg och norrfönster. Orgeln är byggd 1951 av Nordfors och co, Lidköping.
LÄKTARE - Läktaren vilar på en rad med fyra stycken fyrsidiga pelare under läktarbröstet. Pelarna är marmorerade i gulbrunt och upptill försedda med profilerade kapitäl med en kvadratisk relief på varje sida. Läktargolvet består av lackade bräder. Mittdelen och västra delen av läktaren har tre gradänger. Orgeln är placerad på östra sidan. Läktarbröstet utgörs av ett rakt skrank, Överst och nederst är en gulmarmorerad, profilerad sarg. Mittpartiet är prytt av starkt gula, rektangulära speglar med orange ramlister samt enkla marmoreringar i grönt och svart. Läktarbröstet är förhöjt med ett järnräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av Foke Heybroeks glasmålningar från 1980. Det östra fönstret är i huvudsakligen i blå färger och visar några av Jesu under: Botandet av en blind man, Fiskafänget och Brödundret. Det västra fönstret är i bland annat blått, grått och grönt skildrar liknelserna om den förlorade sonen, den gode herden och såningsmannen. Det högre mittfönstret visar en gul ängen samt Jesus och Maria från Magdala vid graven.
DOPKRUCIFIX - Det höga 1800-talskrucifixet över dopaltaret är brunt med grön, profilerad sockel. Över korset hänger en snidad, vit klädnad med förgylld frans.
ALTARRING -Den grå, rundade, vida altarringen, troligen från 1883, utgörs av grå, profilerade balusterdockor. Knäfallet och armstödet är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT - Dopfunten av ek har en kalkformad, åttkantig cuppa. På varannan sida är en snidad, blå oval med en evangelistsymbol. De ljusa relieffigurerna har förgyllda glorior. Foten är åttkantig, uppåt avsmalnande, profilerad samt prydd av två band med vertikala räfflor. Dopfunten är tillverkad 1951 av Valter Lundqvist, Öglunda.
NUMMERTAVLA - Den vita nummertavlan från 1800-talets slut har profilerad ram i ljust grönt med förgyllda lister samt rikt snidat överstycke med akantus och en förgylld lyra. Under tavlan är två genombrutna voluter. Tavlan vilar på en rak, profilerad hög fot.
VAPENHUS/VINDFÅNG -
GOLV - Golvet består av rektangulära, hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna utgörs av gula byggplattor.
PORT/DÖRR - Porten mot norr är en nyare, rektangulär, brunådrad pardörr med metallhandtag. Varje dörrblad har två kvadratiska speglar och häremellan en rektangulär spegel. Dessa är marmorerade i gult.
Mot en förrådsutrymmet i öster är en plan dörr utsågad i skärmväggen.
TAK - Taket utgörs av gula byggplattor.
SAKRISTIA - Sakristian är ett före detta vapenhus. Till sakristian hör i väster ett vindfång, beläget i tornets bottenvåning. Norr om vindfånget är ett förråd och söder om går vindstrappan. Dessa avdelas från vindfånget genom skärmväggar. Utmed sakristians sydvägg är släta, ljusgröna skåp. Utmed nordväggen står ett bord med två stolar. Utmed östväggen, norr om långhusdörren är ett murat altare. I väster är dörren till vindfånget. I rummet finns även en tidig 1800-talsstol i allmogestil med barockförebilder.
GOLV - På golvet ligger blå heltäckningsmatta. I vindfånget ligger kalkstenar på golvet. VÄGG - Väggen är putsad och gulmålad. Skärmväggar mot vindfånget och från vindfånget mot läktartrappa respektive förråd består av grön byggplatta. Överst är en brun taklist. Över altaret hänger en målning av Jesus vid Gennesarets sjö, målad av komminister Harald Bjurklo 1951.
PORT/DÖRRAR -Porten och dörren till vindfånget är likadan som dörren mellan långhus och sakristia. Dörr till torn och till förråd är släta och gula.
FÖNSTER - Ett rektangulärt fönster mot norr är grått, indelat i 2x3 rutor och placerat i en rektangulär smyg. TAK - Taket är plant och laserat i blågrönt.
TORN - Våning 1 utgörs av vindfånget väster om sakristian. En trappa med inbyggda steg och handledare av trä leder till våning 2. Här förvaras bland annat en kista, ett högt, blått skåp och en äldre bänk. Mot öster är en lucka till långhusvinden. I väster är ett mycket litet rundbågigt fönster med blyspröjs, placerat i en djup, konande, murad nisch. I söder är ett igenmurat halvrunt litet fönster. Väggarna är murade av grovt kvaderhuggna, oputsade kalkstenar. Golv och tak är av plankor. En öppen trätrappa leder till våning 3. Här hänger två klockor. Storklockan är omgjuten av Andreas Wetterholz i Skövde 1738. Lillklockan är omgjuten och förstorad i Skara 1725 av Eric Näsman, Stockholm. I tre väderstreck är en rundbågig glugg med luckor och i öster en igenmurad glugg. Golvet är av plankor och väggarna oputsade.
Fasadkulör (2004): Grå
Antal våningar (2004): 01, 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors, Korsarm, Kor - Söder, Portal, Torn - Sidoställt, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
ÖGLUNDA KYRA - Kyrkan är troligen uppförd under 1100-talet och bestod, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, rakt avslutat kor och ett västtorn. Troligen användes redan nu tornets bottenvåning som vapenhus. Söder om tornet var en utbyggnad, möjligen ett trapphus. Kyrkan skall, enligt Peringskiöld, en tid ha varit övergiven, men ha restaurerats nyligen (1670-talet) på bekostnad av Johan Hindersson Reuter, Levene. Av den medeltida kyrkan återstår det före detta koret (nu dopkapell) och tornet.
På 1600-talet eller 1700-talet tillbyggdes en korsarm i norr ( nuvarande långhus). En läktare skall efter tillbyggnaden ha flyttats från västra till norra korsarmen. Ett gravkor byggdes under det ursprungliga koret, troligen på 1700-talet. I 1828 års inventarielista uppges golvet och "innanredet", bland annat att en liten altartavla från 1747, ett krucifix och en träskulptur, kommer att bytas ut. Troligen skedde förändringarna ca 1840, då en dopfunt av täljsten uppges ha försålts. 1883 uppfördes en korsarm i söder. Nuvarande planform med koret förlagt till södra korsarmen kom till stånd. Ett träaltare och altarkors med svepduk tillkom liksom troligen predikstol, altarring och nummertavla. Det ursprungliga östkoret ombyggdes till sakristia, avskild från kyrkorummet genom en vägg med dörr. Ett brutet, fältindelat tak byggdes över kyrkorummet. Vapenhuset var ännu förlagt till väster, men en ny port insattes i norr.
Tornet omputsades 1921. Då putsen var nedknackad observerades en igenmurad dörr i tornet, igensatt med kullersten. 1929-1930 fick kyrkan ny huvudentré med vindfång i norr. Kyrkan fick ett nytt altare, ett trägolv under bänkarna, innanfönster, nya skorstenar och ny färgsättning. I korfönstren insattes antikglas. Taket isolerades. Läktarbröstet täcktes med plywood. Två gravhällar restes utmed tornmuren. Arkitekt vid denna renovering var Allan Berglund, Skövde. Denne planerade även kyrkogården. Kyrkogården dränerades och en vedbod uppfördes. Snickerier, murnings- och dräneringsarbeten utfördes av byggmästare Johansson, Fagersanna och målningsarbeten av målarmästare Robert Wilson, Axvall.
1949-1951 ombyggdes det ursprungliga koret till dopkapell med nytt stenaltare och vapenhuset i väster till sakristia. Tidigare hade det varit öppet mellan kyrkorummet och vapenhuset i väster. Till den nya sakristian uppsattes en vägg och en dörr. Kyrkan fick ny bänkinredning, varvid ett bänkpar avlägsnades i norr och ett i söder. Koret utvidgades något mot norr. En ny trappa till läktaren uppfördes. Den hade tidigare gått upp från vindfånget. Troligen byggdes nuvarande läktarunderbyggnad. Golvet innanför altarringen förhöjdes. Ny mindre dörr och ny portal insattes i norr och ny portal och dörr i väster. Portalerna var ritade av Adolf Niklasson. Båda portalerna gjordes av John Gustafssons stenhuggeri, Gössäter. Taket isolerades och nuvarande innertak kom till. Ny dopfunt skänktes till kyrkan. Elektriskt värmesystem och elektrisk belysning installerades. Nuvarande orgel inköptes från Nordfors och son, Lidköping. Fasaden var ritad av Adolf Niklasson och tillverkad av Valter Lundqvist, Öglunda. Skorstenen revs. Ett igenmurat romanskt fönster i tornet upptogs. Torntaket omtäcktes. På kyrkogården uppsattes ny grind mitt i väster och övriga portar fick nya grindstolpar. Byggmästare vid arbetena var Herman Andersson, Lerdala, målarmästare var Olof Werner Timmersdala och arkitekt var Adolf Niklasson. Den nya grinden var tillverkad av smeden Einar Andersson, Öglunda. Ett förslag till utvändig renovering av Carl Andersson, Skara, inlämnades och godkändes 1960. Enligt förslaget skulle fasadens spritputs med slätputsade hörnkedjor och omfattningar utbytas mot en tunn och genomskinlig puts. Stuprör och hängrännor skulle överses. 1980 tillkom korets glasmålningar av Folke Heybrock, Holland. 1990 genomfördes renoveringsarbeten, som bland annat innefattade nytt värmesystem utbyte av skadad puts, lagning av sprickor och ommålning invändigt. En trälist runt korets innerväggar avlägsnades. En gradäng framför altaret togs bort, ett kors över altaret flyttades till dopaltaret i öster och läktarbröstet höjdes genom ett järnräcke. Tornets spåntak omtjärades. En ljuskrona från 1800-talets början, som återfunnits på vinden upphängdes åter. Anderssons byggnadsfirma Lerdala, Axvalls el med flera utförde arbetena.
År 1883 Specifika inventarier - altartavla
Altarkors
År 1883 Fast inredning - bänkinredning
År 1883 Fast inredning - altaruppsats
Altarkkors, nu i dopkapellet.
År 1883 Fast inredning - predikstol
År 1929-1930 Fast inredning - altare
Nytt altare.
År 1949-1950 Teknisk installation - el
Värme och belysning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1949-1950 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Adolf Niklasson
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1949-1950 Fast inredning - bänkinredning
År 1949-1950 Underhåll - interiör
Det ursrpungliga östkoret förändrat till dopkapell. Tornets bottenvåning inrett till sakristia.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1951 Specifika inventarier - dopfunt
År 1980 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i altarväggens fönsteröppningar.
Konstnär: Folke Heybroek
År 1990 Underhåll - interiör
Lagning och ommålning.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin