Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Jällby kyrka står högt som solitär på kulle i ett bördigt, kuperat jordbrukslandskap omringat av skog. Kyrkomiljön ingår i ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkkullen kläs av unga ekar och i sluttningen ligger en gammal stuga. Nordväst om kyrkan står en gammal ek. Sammantaget ger kyrkomiljön ett mycket genuint intryck. Kyrkomiljön ingår i ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Jällby kyrkogård ligger på en förkristen gravkulle, vilket ger platsen en avsevärd kontinuitet som begravningsplats. Som kristen kyrkogård har den sannolikt ursprung från 1100-talet. Läget på en kulle ger kyrkogården en tidstypiskt rundad form som hägnas av kallmurar. Inlemmat med muren finns ett äldre uthus. Enstaka gamla ekar och naturligt gångsystem mellan grindarna och kyrkans dörrar skänker en ålderdomlig atmosfär. Den östra gjutjärnsgrinden är mycket ovanlig i dessa trakter medan den västra med smidda solar har sina likar på Vesene och Grude kyrkogårdar i samma pastorat.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Jällby kyrka är en av stiftets få träkyrkor. En dendrokronologisk datering sätter kyrkans tillkomst till omkring 1660 medan en annan påvisar att virke från 1100-talet finns i stommen av liggtimmer. Detta kan emellertid vara återanvänt virke från en föregångare. Genom tillbyggnader har kyrkan fått en säregen långsmal form med jämn bredd. Äldsta delen är i mitten, i väster finns ett vapenhus från 1745 med klocktorn, som inlemmades med långhuset 1845 när befintligt vapenhus byggdes. Torntypen är karaktäristisk för dessa trakter. 1868-69 tillkom nuvarande kor då det gamla, mindre koret istället fogades till det nya i öster som sakristia. Byggnadsdelen kan vara från 1600- eller 1700-talet. Taken är spåntäckta utom torntaket som har plåtklädsel. Interiören har en påfallande ålderdomlig atmosfär av sällsynt slag, där själva rumsligheten är avgörande. Det mycket långa kyrkorummet har en särdeles låg takhöjd och belyses endast med levande ljus. Det ger stora upplevelsevärden av gången tid. På väggarna finns rokokomålningar från 1767. Övrig inredning är huvudsakligen från två olika perioder: dopfunt, madonnaskåp och biskopsskulptur i trä samt kyrkklocka från medeltiden och altare, altarring samt altartavla av konstnären A. G. Ljungström från 1869-70. Den slutna bänkinredningen (ombyggd 1922) är sannolikt äldre än 1869. En egenhet är en målad blinddörr i koret som pendang till sakristians dörr, båda från 1922. Sakristian har en välbevarad ålderdomlig karaktär med änglamålningar på östväggen, sannolikt också från 1767. Även vapenhus, torn och portar är välbevarade. I princip allt virke är handhyvlat och bidrar till att förstärka upplevelsen av kyrkans ålder och patina. Kyrkan är som helhet alltså en "tidsmaskin" med höga kulturhistoriska värden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens kallmurar, gamla träd, smidesgrindar och grusgångar.
- Kyrkans trästomme och långsträckta, låga rumslighet samt välbevarade inredning och interiör gör kyrkan så märkvärdig att varje förändring påverkar helheten.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Takryttare, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
Jällby kyrka är en mycket långsmal träbyggnad med samma bredd från vapenhuset i väster till det rakt avslutade koret i öster. Till korets östvägg är en smalare och lägre sakristia fogad. Ingångar finns i väster och till sakristian i norr. På långhusets västnock (över det gamla vapenhuset) sitter en liten takryttare med kyrkklockorna.
FASAD - Vapenhuset har locklistpanel och långhuset lockpanel av varierande bredd och kvalitet, handsmidd spik samt en liggande bräda längs takfoten. Hela fasaden är målad med vit linoljefärg. Vattbrädan under panelen går i vågor och nuddar på sydsidan marken. En låg sockel av oregelbunden natursten utan murbruk syns under vapenhuset och längs norrsidan. Grunda "knutlådor" markerar en tillbyggnad i långhusets västra del som också har lägre fönster. Takryttaren har ljudluckor åt norr och söder med vattbrädor över och under. Över öppningarna är fasaden indragen och där sitter lockpanel. Under luckorna på norra sidan sitter vitmålad spåntäckning. Luckorna har svartmålad locklistpanel och bandgångjärn. Över västporten sitter en lykta av gult råglas och plåt.
FÖNSTER - Var långsida har i liv med fasaden fyra likadana tvåluftsfönster med mittpost, var luft spröjsad till tre rutor med smala träspröjsar och träbleck. Gammalt glas med rampor, knutor och lusor. Kan vara från 1800-talet. Foder saknas men en svart omfattning är målad på fasaden. Långhusets västra fönsterpar och sakristians fönster i öster är likadana men mindre med en liggande spröjs mitt på varje luft. I vapenhusets västra gavelröste sitter ett litet vinkelbrutet enluftsfönster med plan korsspröjsning.
PORT - Västra porten är en inåtgående smal pardörr, möjligen ursprunglig, med rak ovankant och fiskbenspanel samt överljus, innefattat i släta foder och vattbräda. Allt år svartmålat. En gammal trätrappa med två steg som står på en stenhäll flankeras av ett enkelt sentida räcke av järnrör på södra sidan. Sakristians dörr är enkel, gammal och klädd med liggande profilerad panel och ett metallhandtag från 1900-talets första hälft. Fodren är breda, släta och överstycket har en kraftig sättning. Tröskeln är hög. Som trapphäll ligger sedan cirka 1870 den gamla altarskivan.
TAK - Brant sadeltak och över sakristian tre valmade takfall från östgaveln med tjärad spåntäckning. Nedtill sitter en taggig kant. Norra takfallet lades om 1922. Torntaket är lågt, har fasade hörn och en indragen knyck innan spetsen, som kröns av en hög stång med liten flöjel. Taket är klätt med stora skivor galvjärnplåt, målade 1922, med nästan jämna hakfalsar. Den gamla spåntäckningens taggiga kant sticker fram längs nederkanten. Långhuset har knappt några taksprång men västgaveln har vitmålade taksprång och liksom koret ett träkors på vindskivorna vid nocken.
Olle Hellström 1954: "1869 tillbyggdes koret. I västra delen ca 30 cm lägre än långhuset i övrigt därigenom (?). vita väggar m bibliska tavlor i sprött växtornamentstavlor. Under tavlorna och över dörrarna i koret är texter m bibelcitat. Äldsta delen har ursprunglig dekor bra bibehållen. Taket i väster, förutvarande vapenhus, har en ursprunglig målning i klart blågrönt. bakom nedtagen rökstock finns ev ursprunglig väggdekor i limfärg".
Jällby kyrka är en mycket långsmal, dunkel salkyrka av trä med ålderdomlig atmosfär skapad av handhyvlat virke i tak och väggar, låg takhöjd, avsaknad av elektriskt ljus, väggmålningar och bevarad gammal inredning. Ingången är från vapenhuset i väster och från koret i öster nås sakristian bakom den rakt avslutade korväggen. Golvet har samma nivå i hela kyrkorummet och som kor räknas ytan öster om bänkskärmarna. Taket är för lågt för att en läktare skulle kunna inredas. Ursprunglig bemålning på inredning och inventarier framtogs 1954.
LÅNGHUS - Långhusets västra del är det gamla vapenhuset från 1845 och urskiljs genom lägre tak och indragningar (knutlådor) från västväggen. I öster, i andra bänkraden, finns också indragningar i väggarna samt en smal list i taket som markerar tillbyggnaden österut 1869.
GOLV - Mycket breda gamla plank med handsmidd spik under heltäckningsmatta. VÄGG - Bred, olika bred slätspont från 1760-talet med handsmidd spik och målningar av John Ljung troligen från 1767, rektangulära rokokokartuscher mellan varje fönster och på västväggen med scener ur Jesu liv (12 ursprungligen) samt en rundbågad scen om arvssynden (väster om predikstolen, något stympad). De lär ha placerats om vid ombyggnaden 1869. I väster i det gamla vapenhuset finns också nedhängande blomkvistar och en inskription daterad 1767 över dörren om dekormålningen detta år. Rimligtvis är det den gamla västväggens panel som flyttats hit 1869, när utrymmet inlemmades med långhuset. Västhörnen är fasade, rundat i norr och vinklat mellan två bjälkar i söder.
PORT - Enkel låg täckmålad gammal dörr med rak ovansida med profilerad liggande panel och yngre rakt vred med trähylsa.
INNERDÖRRAR - Nej
FÖNSTER - Vissa fönster är öppningsbara. Innerbågarna sitter på distans från ytterbågarna. Alla är försedda med gardiner. Kvadratiska i väster, övriga rektangulära i smygar med samma format. Profilerad karm, handhyvlat fönsterbröst. Innerfönstren är enluftsfönster med lodrät mittbräda och klarglas, troligen från 1900-talets mitt. Plana gamla haspar med rör i änden och ena konturen bågig.
TAK - Kyrkan har ett plant gammalt handhyvlat, täckmålat trätak av ganska jämnbreda bräder med rak skarv och handsmidd spik, I mitten av taket finns en liten, äldre målning som beskriver "boken med de sju inseglen". Här finns även en inskription om kyrkans renovering 1870. I västra delen likadant tak utan skarv. Tre kristallkronor för endast levande ljus. Ena kronfästet har en märklig sekundär åttasidig skiva
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktare saknas.
KOR - Koret är litet med predikstol i söder med dopfunten nedanför, samt en orgel i norr. Altaret med altarring och altartavla är centrerat på östväggen med dörren till sakristian i söder och en blinddörr i norr. I nordöstra hörnet sitter madonnan i ett skåp på träställning och i söder biskopsskulpturen med kors på konsol, båda medeltida.
GOLV - Heltäckningsmatta som innan, golvlist med rak ovansida och framskrapad färg. VÄGG - Som långhus men med målad väggpanel nedtill. Den målade kordörren från 1922 ser ut som den riktiga, men nedtill är den målade väggpanelen under framtagen med jämn linje. Över dörrarna finns målade språkband som också bör ha tillkommit 1922.
PORT - Nej
INNERDÖRR - Från 1922, tre halvfranska prismatiska släta fyllningar, liggande i mitten, nyckel med ovalt beslag. Profilerat foder, täckmålat i smyg med hög tröskel.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus med en strålgloria samt hebreiska ord målade över altaret. FAST INREDNING
ALTARE - Träaltare av mycket breda, liggande bräder med framskrapad gråblå färg lik väggarnas färg. I linje med fronten sitter små sidostycken av samma konstruktion som altaret och inramande list som möter altarringen. Altarskivan är också av bräder. Fronten har målad dekor av ankare och kors i guldimiterande färg, sannolikt från 1869. Enkel bönpall.
ALTARUPPSATS - Se altartavla.
ALTARRING - U-formad liten altarring med balustrad som når altarets sidostycken, med öppning i söder. Kägelformade bastanta balusterdockor med förgyllda skaftringar, sannolikt omkring 1869. Klätt och stoppat armstöd samt knäfall, grunt på täckmålad sockel.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter som når ut till väggarna med sexton numrerade rader. Bänkparet längst i väster är öppen och en psalmbokhylla står på den södra. Vissa delar är från 1922 (golv, sitsar, väggpanel), andra troligen från 1869 eller äldre. Dörrarna har en prismatisk fyllning i profilerad list med marmorerad spegel. Tröskelstock. Låg profilerad överlist. Släta gavlar. Äldre plana smidda gångjärn. Låg rygg av två liggande brädor, skålad sits. Bänkarna har bokbräda och bänkvärme samt väggpanel av stående pärlspånt. Skärmarna har målade fyllningar lika dörrarnas. Enfärgat täckmålat.
PREDIKSTOL - Predikstolen är troligen från sent 1700-tal med bra bevarad polykromi. Den är tresidig utan tak med kort, brant liten trappa med smal, upptill avrundad, gavel. Två helfranska fyllningar per sida; stående, smala, rektangulära med förgylld list och ram samt indragen marmorerad mittyta där färgen skrapats av på små partier. Brämet kragar ut långt över ett slätt listverk. Bokbräde med kläde, timglas och två ljusarmar. Nedtill på korgen sitter ett yngre profilerat senare listverk. Korgen står på ett podium med två marmorerade ursparningar där stående brädor syns. Trappan har en tjock heltäckningsmatta. På väggen sitter en hylla över klockknapparna.
ORGEL - Elorgel, låg med jalusi, pedaler och fristående bänk i mörkt trä.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - A. G. Ljungström, 1870, nästan kvadratisk oljetavla på duk föreställande nattvarden med en drapering överst. Ramen är smal och har pastellagedekor. Tavlan är lika bred som altaret och når upp till taket.
DOPFUNT - Dopfunt av sandsten, sannolikt från 1200-talets första hälft med uttömningshål. Cuppan är cylindrisk med plattmejslad yta och indragning samt en vulst under. Ett stort mässingsbäcken täcker hela ovansidan. Foten har en kvadratisk bas med svagt utåtbuktande sidor och rundade hörn, och däröver en rund form likt en stympad kon, allt med pikhuggen yta.
NUMMERTAVLA - Noterade ingen sådan.
MEDELTIDA SKULPTURER- Madonnaskåp från omkring 1250 med tvåledade sidor som formar en gavel och en lucka framtill. Var del har tre urgröpta fält med figurer. I skåpet en stor trären madonna med barnet, kors och krona mot en röd och svart rombiskt rutig vägg. Upptill sitter en figursågad lambrekäng med trepassöppning. Över sidostyckenas ansikten och små helfigurer (somliga saknas) sitter spetsbågar målade i orange och svartprickig dekor. Korset är sekundärt. Biskopsskulptur i trä med dorsal från omkring 1490 med nyare kors, möjligen föreställande S:t Sigfrid.
VAPENHUS - Stort fönsterlöst rum med låg takhöjd, ytterdörr i väster, dörr till kyrkorummet i öster, inbyggda dörrar till torntrappan i norr och i det utrymmet finns även elcentral och förråd. Långbänkar längs norra sidan och längs kortändarna. Fotografier på väggen visar den gamla kyrkporten som idag finns i Ramnakyrkans samlingar (i vapenhuset). Den är eventuellt från 1200-talet och består av blåmålade ekplankor med snirkliga järnsmiden. Dörren har skotthål. 1918 deponerades den till Ramnakyrkan.
GOLV - Golvet lutar ned åt väster, ett furugolv, möjligen från 1922, med heltäckningsmatta och profilerad golvlist.
VÄGG - Pärlspånt, marmorerad i brunt, vitt, svart.
PORT - Gammal pardörr med överljus, låg plankdörr med smala dörrblad fulla av böjda spik, kraftiga tvärslåar med bandgångjärn, stor slät sentida låskista och nyckelhål.
INNERDÖRR - I öster en plankdörr med bandgångjärn och yngre rakt vred med trähylsa, spår efter äldre lås. Foder saknas. Torndörren är klädd med pärlspånt som väggarna, kammarlås med utvändig nyckel, 1900-tal.
FÖNSTER - Överljus med ytterbåge och tre träspröjsade rutor av gammalt glas i väggens ytterliv, marmorerad smyg. TAK - Plant målat tak med handhyvlad pärlspånt av jämnbreda brädor. Slät taklist men lutande. Elarmatur av råglas och plåt.
SAKRISTIA - Litet rum med lågt till tak, ytterdörr i norr, fönster i öster och kordörr i sydväst. Allt virke är handhyvlat. Denna byggnadsvolym är det gamla koret som flyttades hit 1868-69. När den uppfördes är här okänt, möjligen ursprungligt eller från 1745 samtida med det första vapenhuset.
GOLV - Smala och nyare bräder än övriga kyrkan, mattor, slät golvlist.
VÄGG - Östra väggen är prydd med två målade änglar (tidigare kordekor), sannolikt också från 1767. Vägg av stående olika breda, marmorerade bräder. Hylla över ytterdörren. Bord, textilskåp i sydöst. Väggfast bänk i väster.
Noterat: Färgen är skavd i väster.
PORT - Låg enkel gammal plankdörr av tre brädor, järnbom, smitt handtag, bandgångjärn, slätt gammalt foder. INNERDÖRR - Enkel dörr från 1922 med rak ovansida och bemålad med fin träådring, tre fyllningar med annan ådring än ramverket. Kammarlås med äggformat vred och propellerlåsregel, hög tröskel.
FÖNSTER - Som under läktaren men sluten öglehake. Inga foder
TAK - Plant tak, taklucka i mitten längs västra väggen av med gamla plankor och en list runtom.
TORN - Lågt torn av ekträ.
TORNVÅNINGAR - I trapputrymmet längs vapenhusets norra sida syns norrväggen ha stående virket som ligger omlott, tätare i västra delen. Östväggen har oerhört brett liggande timmer, cirka halvmetern. Skurgolv. Trappa upp längs nordsidan.
VÅNING 1 - Vapenhus.
VÅNING 2 - Tornrum med öppet åstak i nock, inget innertak, skurgolv, trappsteg av trä upp till klockorna, i öster spåntade smala bräder, handhyvlade luckor i norr och söder, i väster ett vinkelbrutet fönster med en ytterbåge med korspost och gammalt glas. Två klockor, en medeltida malmklocka, en från 1747 gjuten av A. Wetterholtz, Jönköping.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Jällby kyrka har tidigare ansetts vara en medeltida träkyrka eftersom virke från 1100-talet finns i stommen av liggande furutimmer, men enligt dendrokronologiska dateringar är kyrkan inte äldre än från 1600-talet, sannolikt från 1660. Mellersta delen av kyrkan är hursomhelst äldst och hur stor omfattning som eventuellt är medeltida är okänt. Eftersom kyrkplatsen är medeltida har här stått en tidigare kyrka, antagligen från sent 1100-tal eller 1200-talet. Enligt traditionen var den en offerkyrka och somliga menar att den därtill var uppförd av munkar. Delar av den äldre kyrkan kan givetvis finnas kvar eller återanvända i nuvarande kyrkas konstruktion. Kyrkans altare av slipad sten kan ha flyttats över från den äldre kyrkan. Dopfunten av sandsten från 1200-talet är fortfarande i bruk och till kyrkan hör ett gammalt altarskåp med Syndafallet, troligen från 1275-1300. Kyrkan har också en skulpterad madonnabild i trä från 1200-talets mitt samt en biskopsskulptur från 1400-talets slut, som enligt sägnen föreställer S:t Sigfrid. Rökelsekar har funnits.
1745 blev kyrkan tillbyggd i väster med ett vapenhus i samma bredd som långhuset. Över västra gaveln uppfördes ett litet trätorn av ek där den medeltida klockan från klockstapeln hängdes. 1747 göts även en storklocka. Timmerstommen var ursprungligen synlig invändigt. På de hophyvlade stockarna har man upptäckt målningar i svart av hus, torn och liknande. Där finns också kors med tydliga märken efter eld i skärningspunkterna, så kallad nödeld som skulle skydda mot bland annat eldsvådor, farsoter och ogynnsam väderlek. Man ritade ett kors och tände eld med en träpinne och en snurra. Vid 1760-talets mitt (olika årtal anges) brädfodrades kyrkorummet och dekorerades med väggmålningar av John Ljung, föreställande 12 scener ur Kristi liv med förklarande texter. Även takmålningar utfördes. En predikstol utan prydnader tillkom troligen under slutet av 1700-talet. 1829 beskrevs kyrkan som liten men tillräcklig för "åboerne å 4 hemman". 1845 uppfördes ett nytt, lika brett vapenhus i väster. Det gamla inreddes då till kyrkorum. 1869 byggdes kyrkan ut ytterligare åt öster med nuvarande kor i samma bredd och höjd som resten av kyrkan. Det gamla koret var smalare och lägre och återanvändes genom att fogas till koret i öster och inrättas till sakristia i stället. När det gamla koret uppfördes är här okänt, möjligen 1745 samtidigt som första vapenhuset. Kyrkan hade nu fått sin nuvarande långsmala form. Takbilderna i äldsta delen, ett par bibelspråk mitt i taket övermålades. En tavla föreställande Nattvarden av A. G. Ljungström tillkom 1870. I samband med detta ändrades altaret. Altarbordets granithäll avlägsnades och lades som trappsteg utanför sakristians dörr, där den ligger än idag. När stenen flyttades upptäcktes i murbruket ett korsmärke och därunder ett litet skrin av bly eller silver med en benbit höljd i siden och bly. Det bedömdes vara en Birgitta-relik som gömts vid tiden före reformationens införande, vilket är märkligt om kyrkan tillkom först 1660. Altaret verkar alltså ha flyttats med skrin och allt 1869. Skrinet ska ha förts till Statens historiska museum (eller Nationalmuseum) men någon har skrivit "nej" på artikeln om detta i arkivmaterialet, vilket tyder på att det inte längre finns där.
Ett renoveringsförslag från 1921 av arkitekt Axel Forssén vann laga kraft 1922, och arbetet utfördes troligen samma år. Taken sågs över, spåntaket tjärades, plåttaket målades. Norra takfallets spåntäckning lades om helt. Fönstren målades svarta istället för gulbruna. Sakristian målades om, vapenhusets invändigt gulfernissade väggar och tak oljemålades grå med lätt marmorering lik sakristians. Bänkarna fick nytt trägolv, nya sitsar och ny bröstningspanel längs väggarna, samt ommålades grå. I korets östvägg gjordes en dörr i söder till sakristian och för symmetrin målades i norr en blinddörr. Vid den stod dopfunten intill altarringens norra sida. Predikstolens fyllningar marmorerades men i övrigt bättrades endast färgen på väggar och inredning. Väggmålningarna tvättades, även sakristians två änglar. Man ville också framhäva kyrkans ålder genom att sätta de medeltida skulpturerna på triumfbågspelarna, hänga upp den gamla nummertavlan med träbrickor samt sätta upp ett gammalt timglas på predikstolen. Den medeltida altartavlan var illa medfaren men sattes ihop och placerades utan renovering i sakristian. Ungefär mitt på nordsidan stod kaminen och bänkkvarteren hade 16 rader på var sida.
1954 utfördes vissa förändringar när man installerade elvärme. Första bänkraden togs då bort. Belysningen elektrifierades inte, men de yttre ledningarna skulle dimensioneras så att elljus kunde inmonteras senare. Interiören målades om, även vapenhus och sakristia. Bänkarna blev ljust målade och västdörren betsades. Konservator Olle Hellström tog åter fram bilderna på väggarna och ville retuschera takdekoren i väster. Altarskåpet kompletterades och renoverades, madonnaskulpturen konserverades och placerades på norrväggen. Församlingen ville ha altarskåpet på altaret men Byggnadsstyrelsen ville hellre placera det i sakristian. Nya kormattor från vävstugan i Slutarp tillkom liksom en matta till mittgången. En äldre järnkrona ersattes med en kristallkrona liknande två redan befintliga. I samband med elinstallationerna togs golvplankor upp och därunder fanns gamla ekplankor som först misstänktes kunna vara stavkyrkoplankor, eftersom de var rundade på en sida och släta på den andra. Detta avfärdades 1956 av bland annat Harald Wideen från Riksantikvarieämbetet som då besökte kyrkan. Wideen menade att de var från ett äldre ekgolv. En mängd gravar fanns under i stort sett hela golvet. Kyrkorummet har idag elektriskt ljus endast till orgeln.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1200-1499 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1250-1350 Specifika inventarier - altarskåp
År 1655-1664 Nybyggnad
Långhus och kor. Kyrkan är dendrokronologiskt daterad till cirka 1660.
År 1747 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Andreas Wetterholz
År 1767 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
De nyligen brädfodrade innerväggarna förses med målningar av scener ur Kristi liv.
Konstnär: John Ljung
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1870 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1870 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1888 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1918 Fast inredning - port
Ny port. Gamla medeltidsporten deponeras till Ramnakyrkan, Borås museum.
År 1920 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1922 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av vapenhus och sakristia. Väggmålningar rengörs och bättras något. Inredningen bättringsmålas och predikstolen marmoreras. I koret målas en blinddörr till sakristian.
Hantverkare - Målare: C J Johansson
År 1922 Underhåll - takomläggning
Lagning och tjärning av spåntak. Helt ny spåntäckning i norr. Torntakets plåt målas.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1922 Fast inredning - port
Sakristidörr.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1954 Konservatorsarbeten
Konservering av väggmålningar, altarskåp och madonna.
Konservator: Olle Hellström
År 1954 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning utifrån framtagen äldre bemålning.
Konservator: Olle Hellström
År 1954 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning.
År 2012-2013 Ändring - ombyggnad, golv
Ändring - ombyggnad, golv - Allt golvbjälklag har bytts ut i hela kyrkan förutom i vapenhuset . All humusrik jord har grävts ur och marken har isolerats med stenull och makadam. De gamla golvbräderna lades sedan tillbaka
År 2012-2013 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ny trappa och handikappramp är byggd vid den västra entrén
År 2012-2013 Byggnadsarkeologisk undersökning
Då restaureringsarbetena påbörjades gjordes en undersökning av framförallt takstolarna. Undersökningen gjordes av Institutionen för kulturvård samt även senare av Traditionsbärarna. Det man kunde iaktta var att vinden hyste en takkonstruktion av romansk typ där timmerstommen är bearbetade med s.k sprättäljning.Det finns även ett spännande”fönster” i östra gavelröstet som möjligen kan ha innehållit en glasbit eller liknande. På norrsidan upptäckte man att det äldsta långhusets nordöstra hörn hade en speciell och ovanlig timmerknut, vilken enligt Traditionsbärarna hade stora likheter med kyrkan i Södra Råda och alltså har medeltida ursprung.
År 2012-2013 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstol, altaruppsats,läktarbarriär, tak och väggmålningar
År 2012-2013 Underhåll - stomme
Syllstockarna mot norr och söder har bytts ut i den äldsta delen av kyrkan. I vapenhusets västra del har man skrätt bort ca 2 tum av syllen och lagt en papp mellan stenen och syllstocken. Syllarna har bundits samman med smide och skruv
År 2012-2013 Teknisk installation - el
Allt befintligt kablage, bänkvärmare och elcentral har rivits och ersatts med nytt.
År 2012-2013 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av fasad, fönster, dörrar samt ljudluckor
År 2012-2013 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av innertak, dörrar och bänkinredning
År 2012-2013 Underhåll - takomläggning
Omläggning av tak på långhus, sakristia och vapenhus med nya sågade tjärdoppade takspån av furu.
År 2012-2013 Dendrokronologisk undersökning
En dendrokronologisk undersökning är gjord av universitetet i Lund och visar att delar av timret i den äldsta delen är från xxx
Antikvarisk-topografiska arkivet.
Kyrkobeskrivningsblad (2000) C. H Schmutzler, Hans Lobrant.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin