Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vänersborgs kyrka är centralt placerad i rutnätsstaden i en så kallad kulturaxel med torget och Residenset i väster samt parken Plantaget med tätväxande, högstammiga lövträd. Axeln förlängs åt öster med skola och museum. Gator omger kyrkan på alla sidor och småskalig stadsbebyggelse av varierande ålder med trä- eller tegelfasader.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten upphörde att vara begravningsplats 1834 och gravvårdarna är avlägsnade. Kyrkogårdens gamla lindar står i alléer längs gångarna och den grästäckta tomten är ohägnad, vilket gör att den löper samman med parken i väster.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en stor hallkyrka i gustaviansk stil från 1784, ritad av Kungl. Överintendentsämbetets arkitekt Thure G. Wennberg. Tornet uppfördes 1800 men tak och lanternin fick sin nuvarande form 1867. Sakristian och de runda fönstren är från 1925 och ramperna i söder tillkom 1972, men i övrigt är fasaden präglad av tillkomsttiden. Interiören är däremot kraftigt ändrad efter flera renoveringar: 1865 då koret omgestaltades helt, 1925 då sidoläktarna togs bort och taket dekorerades, samt 1972 då bland annat läktarunderbyggnader och nya bänkar tillkom. Symmetrin är bevarad. Den ursprungliga predikstolen (flyttad), altaruppsatsen och troligen även nummertavlorna är ritade av J. E. Rehn och bevarade. Orgelfasaden ritades av O. Tempelman. Tillsammans med pelarna ger de det nyklassicistiska tidsskiktet en stilmässig dominans över tillskotten från 1925; altare, altartavla, altarring och läktarbarriär. Inredningens upphovsmän ger också ett person- och konst historiskt värde. Den medeltida klockan och de gamla gravhällarna visar på den historiska kontinuiteten från kyrkans olika föregångare. I sakristian finns korfönstren från 1902 bevarade och i tornet förvaras originalporten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkotomtens gamla alléer och naturliga övergång till Plantaget.
- Kyrkan som en av två representanter för gustavianska kyrkor i kontraktet.
- Exteriörens prägel från uppförandet.
- I. Tengboms sakristia är ett exempel på en väl anpassad tillbyggnad av en
kyrka.
- Kopparplåten på torntaket har ovanligt hög ålder.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Interiörens prägel av den ursprungliga utformningen i plan, symmetri,
takutformning och volym, inklusive pelarna.
- Interiörens olika tidsskikt med element från varierande stilar visar på
kyrkorummets utveckling och ger ett processvärde.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier, inklusive originalport.
- Den medeltida klockan med sitt ursprungliga upphängningsbeslag.
- Takmålningarna, även i sakristian, inredning samt inventarier från 1920-talet.
- Korfönstren från 1902 berättar att koret hade fönster tidigare.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
Vänersborgs kyrka har ett brett, kraftigt torn i väster, långhus med sydingång och strävpelare, fullbrett kor i öster och en sentida, vidbyggd sakristia åt norr, distanserad från fasaden med en lägre mellandel. Tornets slutenhet och tyngd, liksom långhuset med omarkerat, rakt avslutat kor, ger kyrkan en gustaviansk karaktär med klassiserande detaljer och västportal. Exteriörens tre volymer har i allt väsentligt kvar sin prägel av respektive tillkomsttid, utom tornhuven som bytte utseende 1867.
FASAD - Långhus och sakristia har slätputsade, kvastade putsfasader, kalkfärgade gulvita. Tornet har en ofärgad spritputs med ballast i ytan, troligen kc-puts och har en bred konsolfris under takfoten och många synliga raka ankarslut. Möjligen skall valet av olika putstyper visa på att byggnadsvolymerna tillkommit vid olika tillfällen (tornet är 15 år yngre). På båda långsidorna finns plåtavtäckta, raka strävpelare med profilerad, svängd överkant som slutar ett stycke under takgesimsen och omsluter östhörnen likt pilastrar. På östfasaden är fem gamla gravhällar uppmurade på sockeln sedan 1972; de har kopparbleck på ovansidan (vilka gett fällningar). I mitten är en rundbågad, skålad nisch med plåtbleck i botten. På ömse sida om sydporten når strävbågarna till takfoten och omges av gesimsen. En minnestavla av metall över den gamla kyrkogården är monterad nedtill på tornets sydfasad. Runt tornets ljudgluggar är fasaden slätputsad och gulfärgad, bredare runt bågen, och en enorm slutsten når upp till takgesimsen. Sakristians hörn är svagt utkragande likt lisener och åt väster och öster finns ett blindfönster med fönsterbleck.
PORT - Västporten har en slätputsad, sandstensfärgad, klassiserande tvåsprångig portal i form av en tempelgavel med sidopilastrar och tandsnitt i och under frontonen. Mellan pilastrarna är i första språnget en arkadbåge med listverk runt bågen och i smygen sitter dörren med ett halvmåneformat överljus. Dörren har två blad av kopparplåt med fyra lika stora, helfranska fyllningar och metallvred på mitten. Fyra stentrappsteg med spensliga smidesräcken och stensocklar till pilastrarna utgör portalens nederdel, vilken färgats av kopparvatten. Sydporten har ramper på båda sidor från 1972 med konststenplattor längs väggen bakom en putsad mur med stenöverliggare och en trestegstrappa av sten från söder. Dörren har två smala kopparklädda blad, vart och ett försedda med två stora och två små fyllningar. Kopparklädseln är sannolikt från 1925 men kan dölja äldre dörrar. Omfattningen är slätputsad i en ljusbrun ton med kopparplåtsövertäckning och en slutsten. Armatur av brunfärgat glas och kopparplåt med en bård upptill, sannolikt från 1925, sitter på sidorna. Sakristian har åt väster en omålad trädörr från 1972 med tre kraftiga fyllningar. En stentrappa med tre steg leder upp med en ny ledstång på väggen av svartmålat smide.
FÖNSTER - Fyra rundbågade åttaluftsfönster från 1963 åt norr respektive söder med antikglas i vitmålade snickerier. De har mittpost och tre tvärposter. Varje luft är indelad i fyra rutor med träspröjsar. Nischerna är vidgade och har solbänkar täckta av kopparplåt. Mitt på varje långsida finns ett runt fönster, vars öppningar togs upp 1925, med bleck nedtill. Det ena sitter över sydporten och har fyra lufter med korspost spröjsade i fyra rutor, det norra har endast ett horisontalt metallstag. Sakristian har tre lika stora fönster åt norr, ursprungligen korfönster från 1902. De är spröjsade i tre lika stora kvadrater och en liten ruta i bågen upptill och har profilerad karm och nederkant, samt kopparbleck. Utrymmet mellan sakristian och långhuset har två små enluftsfönster åt öster. Tornet har stickbågade ljudgluggar på alla sidor med träluckor av stående bräder, målade mörkbruna och med ett litet spröjsat fönster i varje. Detta arrangemang finns även i en stickbågig öppning åt väster på våningen under och rakt under detta ett litet rundbågat, spröjsat tvåluftsfönster med tvärpost upptill. Fönstret tangerar överkanten av portalens gavelfält. Till torntrappan i norr finns en mycket smal, glasad slits.
TAK - Långhuset har sadeltak med valmad spets, täckt med rektangulära skifferplattor och en ventilhuv av plåt på mitten. En förgylld sol sitter på nocken i öster och små takluckor finns i takfallen åt norr. Längs takfoten löper en gesims likt en låda med en hålkälslist under. Tornhuven från 1887 (en kopia av den från 1867) är klockformad och har skivtäckning med förskjutna hakfalsar. Den är sedan 1892 åt alla väderstreck försedd med stora, utkragande tornur med kulor ovanpå. Lanterninen är polygonal, hög och kopparklädd med utkragande listverk med tandsnitt, en liten klockformad huv med kopparklädd spira och ett gyllene kors, sammansatt av kulor, på klot. Lanterninfönstren är rundbågade, spröjsade fyrluftsfönster med korspost. Sakristian har valmat sadeltak klätt med kantställda skifferstenar; toppen har lyfts upp på ett lågt vertikalt parti så att det påminner om ett säteritak. På nocken sitter två förgyllda kulor med en obelisk vid valmningen. En skorsten finns i det södra fallet. Sakristians takgesims har en mjukare profil. Byggnadskroppen mellan sakristian och långhuset har sadeltak med kopparplåt i småplåtsformat. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
Vänersborgs kyrka är en treskeppig hallkyrka och har ett torn med vapenhus i väster, rakt avslutat kor i öster och en sakristia tillbyggd åt norr på mitten av långhuset med en sydport mitt emot. Koret definieras som utrymmet framför bänkskärmarna i öster och har då en västlig del i nivå med långhuset och en upphöjd del i öster med ett trappsteg. Sidoskeppen är smala och avskiljs med fyra kolonner på var sida.
LÅNGHUS - Långhuset har förändrats kraftigt sedan byggnadstiden, men grundplan, kolonner, takform och många äldre inventarier är bevarade. Inredningen präglas idag av ombyggnaderna 1925 och 1972 och har en nyklassicistisk/gustaviansk tempelkaraktär med symmetri, renhet och många ljust marmorerade kolonner med tallrikskapitäl. I väster är en stor läktare med kolonner både under och uppe på läktaren med olika tjocklek. Kolonnskaften smalnar av upptill och står på fyrkantiga plintar, som är högre än bänkarna, med en rund, låg bas med lilagråbrun stenimiterande bemålning likt kapitälen. Västväggen har sidodörrar i läktarunderbyggnader och i norr är en lekhörna inredd, i söder ett kyrktorg. Färgsättningen på inredningen från 1972 är i ljusa beige, blå och gröna nyanser, som framträder tydligt mot den mörkt turkos väggen.
GOLV - Slipade kalkstensskivor i gångarna och något upphöjda golv i bänkkvarteren med plastkvadrater från 1972, "Kork-o-plast".
VÄGG - Slätputsade väggar, målade mörkt turkos med plastfärg. Längs ytterväggarna finns väggfasta, smala, sentida stoppade sitsar med en slät, omålad ryggbräda av furu.
PORT - Västporten leder till ett litet vindfång med läktartrappan åt norr och kassetter i taket. Pardörren är från 1972 och nästan helt glasad med gröntonat antikglas i träspröjsar, en fyllning nedtill och stående trähandtag. Sydporten sitter i ett invändigt vindfång från 1925 och är likadan som västporten men smalare. Vindfånget är gråmålat med enkla listverk och en stor palmett på den plana översidan. Ytterdörren har tre liggande smala rektanglar och mellan dem två stående större i släta, tvåsprångiga ramar samt metallvred. En vertikal låsskena är monterad på ena bladet.
INNERDÖRRAR - Sakristians dörr från 1925 är enkel och bred med två lika stora fyllningar med profilerade, helfranska, marmorerade fyllningar och metallvred likt sydporten. Västväggen har tre enkla och en tvåbladig dörr från 1972 med sex marmorerade fyllningar och metallvred.
FÖNSTER - Alla fönster har vitmålade snickerier. Två rundbågade, kopplade, ej öppningsbara tvåglasfönster finns åt respektive norr och söder i grunda, starkt vidgade nischer med marmorskiva som fönsterbräda. Fönstren är indelade i åtta lufter av en mittpost och tre tvärposter, spröjsade till fyra rutor var med antikglas. Över dörrarna i norr och söder sitter stora, runda fönster i smygar. Det norra har en glasmålning, tagen ur ett korfönster från 1902, med Jesus som den gode herden i rosettliknande dekor. Det södra är indelat i fyra lufter med korspost.
TAK - Mittskeppet har tunnvalv och sidoskeppen plana tak, bemålade 1925 med ramverk. Tunnvalvets dekor visar fält inramade av bruna, illusionsmålade pärlstavsramar, vartannat fält på bredden med rundningar på sidorna och vartannat med tre mindre fält med små plafonder i de utskurna hörnen. Smidesdekorförsedda öppningar finns i valvhjässan. Sidoskeppens takmålning har blå ramar med konkava rundningar i hörnen i kraftiga, välvda träramar. Pelarna bär en kraftig, marmorerad bjälke med raka profiler och mot ytterväggarna sitter en likadant marmorerad, lätt välvd list. Två stora ljuskronor från 1893 finns.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - 1972 uppfördes nuvarande väggar som döljer en elcentral och ett psalmboksförråd i norr samt i söder ett kontor och ett förråd med elcentral.
KOR - Koret fick sin nuvarande utformning 1972, baserat på formen från 1925. Det är utformat likt en illusoriskt absidial pelarhall med en halvkupol över altarområdet. Två kolonner står invid altaruppsatsen i öster och ett stycke ifrån dem är två pilastrar mot östväggen. Halvkupolen stöttas av ett pelarpar på var sida med en rund och en svällande, fyrkantig pelare på en gemensam plint, till vilken altarringen ansluter. Samtliga står på ett förhöjt golvplan. Nedanför, på samma golvnivå som långhuset, står i söder en kolonn och i norr två engagerade kolonner som håller predikstolen mellan sig. En rundad trappa från 1925 med två steg sträcker sig mellan dessa västliga pelare upp till den högre östdelen. Dit leder även en rak trappa upp i söder och en gummimattsklädd ramp längs norrväggen. Till predikstolen leder en kort, rak trappa från öster. I nedre delen står ett piano vid norrväggen, en ljuskorona vid predikstolen, en flygel på södra sidan och vid södra väggen en stendopfunt. Intill denna sitter ett nyare väggfast, polerat stenaltare med lågerhuggen (räfflad) kant på konsoler och däröver en tysk altartavla från 1600-talet med två målningar, inköpt 1950. I det övre korpartiet står vid norra väggen en trädopfunt och vid södra väggen en kororgel från 1972. Två golvljusstakar flankerar altaret. Framme vid den rundade trappan i söder står en ambo. Nummertavlor är fästade vid de västliga kolonnerna och på de fyrkantiga pelarna sitter åt ytterväggarna också nummertavlor av annan typ. En mängd föremål, bland annat en äldre järnkista, stolar och musiktillbehör förvaras utmed östväggen.
GOLV - Som långhus. I söder är en gammal gravhäll inmurad. Upp till altaret leder två trappsteg av polerad sten. Kormattan tillverkades 1972 av Libraria, Stockholm.
VÄGG - Som långhus. Vid östväggen sitter både åt norr och söder infällda förvaringsskåp med guldfärgade smidesgaller framför och likadana galler sitter på kanten till trappan i söder.
PORT - Saknas
FÖNSTER - Två fönster lika som långhusets i söder respektive norr.
TAK - Som långhus. Över altaret sänks taket med ett vertikalt parti och välvs sedan österut till en halv kupol, stöttad av pelare, med tre målade växtrankor i guld som symboliserar "Livets träd". På kanten framför välvningen sitter gyllene rankor i relief. Rundningen i plan följs nedtill av det marmorerade bjälklaget över pelarna och vidare med plana, stenimiterande, turkosfärgade ytor ut till pilastrarna på sidorna.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1925 av trä är lika brett som altaruppsatsen och engagerat däri, med profilerad förgylld ram längs fronten och ett snidat, förgyllt liksidigt kors med strålar. Mycket små bönpallar på cabriole-ben, stoppade och klädda med samma tyg som altarringen.
ALTARTAVLA - Altartavlan är målad av Georg von Rosen och fogades 1925 in i det gamla ramverket, vars tavla aldrig fullbordats. Bilden har en rundbågad överkant och visar den törnekrönte, smädade Jesus med röd mantel, sittande på en tron. Ramen är enkel med svart marmorering som på sidorna går utanför en smal guldram med förhöjt, rakt krön med blomrundlar i hörnen. Under detta, likt en predella, är en text skriven med guldfärg som beskriver situationen som avbildats.
ALTARUPPSATS - Jean Eric Rehn ritade altaruppsatsen 1790. Den avlägsnades 1865, men återfördes 1925 då den fick en ny tavla enligt ovan. Uppsatsen står mellan och framför kolonnerna vid östväggen och är enkelt arkitektoniskt och klassiserande uppbyggd likt en tempelgavel med smala, indragna sidor likt pilastrar och en snidad törnekrans med tre spikar i tympanon. Kymation (list med bladformer) löper under och i frontonen, som kröns av en kraftigt dimensionerad skulpturgrupp med bevingade ansikten vid sidan av en urna på sockel, till stor del förgyllt. Det hela är marmorerat i varmt grårött med en mörkare rödlila nyans på den släta sockeln och i tympanon.
ALTARRING - Altarringen tillverkades troligen 1925 och är rundad. Den står i sektioner mellan pelarparen, med en balustrad av smala, runda dockor med snidade, förgyllda bladhölster (gustaviansk influens, även på de samtida golvljusstakarna) nedtill, distanserade från en rund bas och med fyrkantiga kapitäl med små gyllene solar på. Stoppat armstöd och knäfall på målad sockel. Från pelarparet till altarkolonnerna löper en barriär från 1971, som fullbordar cirkeln, med marmorerade fyllningar likt pelarsocklarna.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är från 1972 och står i fyra öppna kvarter med mitt-, tvär- och sidogångar. Gavlarna har två marmorerade fyllningar, där den övre är större. Listernas profilering uppmättes efter den gamla bänkinredningen. Ryggarna har ett modernt utseende av omålat trä med infällda kvadratiska fyllningar likt stående panel, där somliga hörn vinklats ned mot varann. Bokbrädor och krokar finns. Sitsarna är stoppade med tyg i färg med träet och har bänkvärmare undertill. Bänkskärmarna åt öster har stående rektangulära fyllningar där varannan är delad itu likt gavlarna. Skärmarna åt väster är lägre och har bara rektanglar med överkant av trä som bänkinredningen.
PREDIKSTOL - Predikstolen ritades 1790 av Jean Eric Rehn, men ändrades något 1925. Den är riktad åt söder och har en rektangulär korg med kraftigt välvd front i gustaviansk stil. Ljudtaket har likadan form och allt är gråmarmorerat med bruna listverk. Mellan pelarna är en vägg med en tvåbladig dörr till trappan, pilastrar på sidorna och upptill en rund, gustaviansk medaljong med Jesus i profil, lagergirlander på sidorna och rosett upptill. Under det sitter en tympanonliknande halvcirkel över dörren med Gudsögat. Korgen har upptill i mitten ett mycket stort, skulpterat, bevingat ansikte, mot vilket ett bokstöd vilar, och därunder snidade festonger och en lagerkrans i ren gustaviansk stil i en rektangulär fyllning med stenimiterande brun yta. Dekoren är förgylld. Korgens sidor har medaljonger med solrosliknande, skuren dekor i fyllningar mot marmorerad botten. Överkanten har skuren äggstav och nedtill har rundningen en lagerkrans. Undertill sitter en mycket stor, bladhöljd knopp på en plan botten. På brättet står ett timglas från 1791 av bildhuggare Ljung.
Ljudtaket sitter strax under pelarbjälklaget och är ett märkvärdigt arbete med ett lågt listverk med en tjock, skuren frans nedtill och skuren äggstav mot det välvda taket. Ovanpå taket mellan kolonnerna sitter en molnskulptur med änglaansikten. Undertaket har en målad gyllene duva. Trappbarriären har mäklare med kannelyrer och trappan har fått förnyade ytskikt på planstegen. Under färgen syns en äldre träimiterande bemålning som ser ut att vara i gott skick. Åt väster angör trappan en balkong med samma indelning och dekor som korgens gavel och rundat hörn. På väggens baksida finns en kortfattad historik om kyrkan fram till och med renoveringen 1972.
ORGEL - Orgelfasaden ritades av Tempelman 1786 och döljer ett orgelverk från 1970, tillverkat av Lindegrens orgelverkstad. Fasaden har arkitektonisk, gustaviansk uppbyggnad med rak, bred front i två etager, skilda av ett kraftigt utskjutande listverk, där överdelen är smalare och piporna blottas i fem sektioner på nederdelen. Mittsektionen löper över båda etagerna och är rundbågad, krönt av ett uppskjutande tympanon med en Jahvesol. Fasaden är rikt men sobert dekorerad. På bjälklagen står skulpterade korgar på det övre och urnor på det nedre. Pipsektionerna skiljs av smala pilastrar, med joniska kapitäl på nederdelen och med lisener med kannelyrer på överdelen. Skurna växtdekorer eller festonger sitter som dekor i öppningarnas över- och underkant. Under hela överdelen sitter en rad med triglyfer med guttae och arkadmotiv med slutsten nedtill. Spelbordet är nytt, fristående och vänt mot fasaden. Fasaden är gråmålad och dekorerna förgyllda.
LÄKTARE - Läktaren har en rak barriär med utformning från 1925 med dekor av liggande rektanglar, brutna av cirklar på mitten. Pilastrar delar in fälten och helt diskreta lister löper ovan och under. Ett recent metallräcke på spiralvridna stag med högre båge i mitten är monterat på överkanten. Läktaren bärs upp av en kolonnad vid mittgången av två smala, raka kolonner, två tjockare, svällande, samt två halvkolonner vid västväggen, samt på båda sidor två ytterligare kolonner på västra halvan, likadant målade och med likadana kapitäl. Undertaket har brädor med dekormålning från 1925 av växtrankor och en oval lagerkrans i mitten med ett kors och sol runtom, allt i mustiga färger ton i ton. Trappan går längs västväggen åt norr, svänger åt öster upptill och har linoleumsteg och trähandledare från 1972 samt räcke av trä runt trappschaktet.
Läktaren har linoleumgolv i ett plan med lösa stolar och ovala, gustavianska nummertavlor på ytterväggarna. Två pelare angör barriären och två står på var sida om orgeln. På båda sidor är det dörrförsedda skärmväggar till halva höjden, troligen från 1972, med rundbågade fyllningar. En synthesizer kompletterar orgeln. Bakom orgeln är en nyare fritrappa av furu med linoleum på planstegen med ett vilplan och ett trapplopp åt väster till tornrummets branddörr.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Kyrkan har två dopfuntar. Stendopfunten är i kalkform och av okänd men troligen inte så hög ålder. Inget hål finns i cuppans stora skålning, som täcks av ett mässingsfat från 1979. Cuppan är av en grå sten, möjligen granit, med en utkragande överkant på ett skaft med ring upptill och tärningskapitälsformad bas av gul sten. Trädopfunten tillverkades av ek 1908 av Karl Svensson och har en åttakantig kalkform med en liten bas, i blågrön marmorering och guldfärg. Cuppan har på varje sida en stor, utanpåsittande, gyllene trepassdekor med en tulpanslinga i relief.
NUMMERTAVLA - Två typer av nummertavlor finns, fyra av varje slag, fästa på pelare. Den ena typen har en smal, rektangulär, gråvit tavla med kraftig, stram guldram omsluten av korslagda band upp- och nedtill. Den andra typen har ovala, svarta tavlor med kraftig guldram försedd med en gustaviansk rosett upptill. Nummertavlor beställdes 1790 från Stockholm, samtidigt som predikstol och altartavla, vilka Jean Eric Rehn ritade, så han kan vara upphovsman till den ena eller båda typerna, mest sannolikt den ovala.
LJUSSTAKAR - Två sjuarmade golvljusstakar tillverkade 1925 av snickaren Karl Svensson, Vänersborg, efter ritningar av Ivar Tengbom. De har bladhöljen vid skaftets fotkula, på armarna och dess fäste. En girland löper mellan armarna.
KORORGEL - Orgeln tillkom 1977, tillverkad vid Hagstöms orgelverkstad. Mittsektionen är högre än de två sidosektionerna och piporna sitter mot ett galler. Krönen är målade, enkla lister. Huset förefaller vara av laserad furu, spelbordet av mahogny och pallen av bok.
VAPENHUS - Ett rektangulärt, långsträckt och mörkt rum med ingång i väster och dörr till kyrkan i öster. I nordöst leder trappsteg av kalksten upp till en gammal, smal plankdörr med bandgångjärn och stort nyckelhål till den ursprungliga torntrappan av sten i muren. Trapploppet har putsade, vitkalkade väggar. Västporten är försedd med ett stort, glasat innerparti av brunt aluminium i det rundbågade dörrvalvet, med två rutor upptill och två dörrblad med smala sidoljus. I öster är ett stort rundbågat valv med dörren. På södra sidan finns väggfasta bänkar. Norra vapenhusväggen har ett stort "skåp" från 1996 inklätt med laserad pärlspånt, hysande toalett och förråd; dörrarna har tre fyllningar med profilerade omfattningar. Längst i väster är en högre del med lika hög dörr av panel till utrymme där stegar förvaras.
GOLV - Stengolv av kalkstenskvadrater.
VÄGG - Slätputsade väggar avfärgade i syrenlila.
PORT - Ytterdörren, ej original, har fyra helfranska lika stora fyllningar, vred av metall på mitten, tre bandgångjärn, smidesstag och överljus.
FÖNSTER - Överljuset från 1925 har halvmåneform och är spröjsat likt en sol med trekantiga strålar. TAK - Plant tak med laserad träpanel.
SAKRISTIA - Två trappsteg leder ned från långhuset till en hall med stengolv. Sakristian är rakt fram åt norr, åt väster är en dörr till tillbyggnaden från 1972 med en korridor till ytterdörren åt väster, samt toalett och väntrum åt norr. Två dörrar finns i hallen åt öster till ett fönsterförsett pentry och en städskrubb. I korridoren är dörrarna av slätt, omålat trä, övriga är som dörren till långhuset.
Sakristian är stor och nästan kvadratisk med hög takhöjd, ingång från söder, dörr till väntrummet i väster, fönster åt norr och textilskåp från 1972 längs östväggen. En stickbågig, putsad nisch med krucifix finns på västra sidan av sydväggen med marmorskiva och ett understycke av lågerhuggen sten. Över dörren i söder är en dekormålning från 1925 med moln och Gudsöga samt en uppmaning till Herrens tjänare att klä sig i invärtes prydning. Mellan fönstren hänger altarkorsets törnekrans från 1864. I en nisch över västdörren hänger ett 1800-talskors med trepass i ändarna och målat krucifix. Mellan fönstren är ett nyare altare med polerad stendisk och slutna sidor av omålat trä. Över altaret är ytterligare en nisch för ett kors köpt 1956 av skulptör A. Emanuelsson. Östväggen har två porträtt av Gustav III och drottning Sofia Magdalena, gravyrer av J.G. Gillberg från 1786. En kuriositet är ett litet skåp från Lödöse av hög ålder bemålat i klara färger. Det har lönnlådor med skuren blomdekor på framsidan och karnissvängda sidostycken. En kollektkista i järn från 1700-talet finns också bevarad.
GOLV - Ekparkett i stavar från 1925 med målad, profilerad golvlist från 1972. VÄGG - Slätputsad, målad i bruten vit färg.
PORT - Ytterdörren är enkel av slätt, omålat trä.
INNERDÖRR - Som till kyrkan i söder. I väster enkel, slät av omålat trä.
FÖNSTER - Korfönstren från 1902: två rundbågade, höga, smala, öppningsbara, kopplade tvåglasfönster med blyinfattad glasdekor med en ängel överst, rutor och en bård runtom. Vred i karmen, brunmålade snickerier.
TAK - Plant med kassettindelade takmålningar av Gösta Sundvall från 1929, visande bibliska män och växtslingor. Väntrummet har heltäckningsmatta, målad glasfiberväv på väggar och tak med brädor fästade på ribbor, satta likt ett stiliserat, valmat sadeltak som fortsätter ned på väggen cirka en meter. Ett fönster åt norr hopfogades 1973 av återstoden av korets mittfönster från 1902. Vid västväggen står en skänk utformad likt altaret.
TORN -
TORNVÅNINGAR -
VÅNING 1 - Vapenhus
VÅNING 2 - Körrum inrett 1972. Linoleummatta, målade glasfibervävsväggar, tunnvälvt tak med nedåtstående, brunlaserade bräder. I öster en dubbeldörr till läktaren, trädörr innanför branddörren, släta träfanerdörrar till toalett, torntrappa och förråd i norr. Rundbågat fönster åt väster i ytterliv i korgbågad nisch med öppningsbar, ospröjsad innerbåge och en gammal, spröjsad tvålufts ytterbåge.
VÅNING 3 - Trätrappor från 1972 längs norr- och sydväggarna i den smala trapphallen, där ytterväggarna är kalkputsade, sekundärväggarna är målade. En förrådsdörr åt öster på nästa vilplan. Rummet blev antikkammare 1972. Plastgolvmatta, vitslammade murväggar med en stor stickbågig nisch åt väster med en gammal lucka av stående bräder med tvärslåar, skjutlås av metall, handsmidda spikar och ett fönster spröjsat till fyra rutor. En brant trästege med runda trähandledare upp till klockvåningens hål i taket. Här förvaras kyrkans omsorgsfullt utformade originalport från 1786 i intakt skick, förmodligen även i fråga om färgen. I mitten har den en kannelerad pilaster med ansvällning nedtill och varje dörrblad har tre helfranska fyllningar med kraftiga, profilerade lister. Dekoren i de stora mittenfyllningarna har rektangulär form med urnupna hörn och de övriga fyllningarna har liggande, avlångt rundad dekor i par. Dörren har smidd nyckelskylt, äggformat vred, kraftiga gångjärnsbeslag och banbandgångjärn.
VÅNING 4 - Klockvåning. Brädgolv, bar väggmur med luckor på var sida med små spröjsade fönster. Stora klockan är från 1780, den mindre från 1896. Dessutom en raritet som ej används längre: en mycket gammal, handringd liten klocka märkt med "A" på flera ställen. Klockan fanns redan i den första träkyrkan i Vänersborg. Den har originalkläpp och hänger i ursprungligt upphängningsbeslag i åldrig träaxel. " Synnerligen välbevarad" enligt en inspektion 1996.
Fasadkulör (2002): Gul, Ofärgad
Antal våningar (2002): 01, 04
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Efter en förödande stadsbrand 1777 fanns inget kvar av Vänersborgs kyrka utom en medeltida klocka. En ny, stadens fjärde kyrka, stod klar utan torn 1784 och invigdes den 5 augusti. Arkitekt till denna treskeppiga hallkyrka i gustaviansk stil var Thure G. Wennberg, som då var 25 år och verksam vid Kungl. Överintendentsämbetet. Jean Eric Rehn gjorde ritningarna till kolonner, altartavla, predikstol och förslag till invändig målning, samt troligen även till nummertavlor och timglas. Mittskeppet hade tunnvalv och omgavs av läktare på alla sidor. På västläktaren placerades 1786 en orgel av orgelbyggaren Lars Strömberg i Falköping. Fasaden ritades av Olof Tempelman och har endast ändrats något till våra dagar. Predikstolen var placerad över altaret i öster enligt tidens ideal, dels utifrån korets centrala roll sedan 1500-talet och dels utifrån tidens rationalism att föra samman allt i gudstjänsten till ett och samma ställe. Bakom koret var en sakristia. Tornet uppfördes vid sekelskiftet 1800, och hade spån och säckväv över spiran i många år, men 1816 lades koppartak. Kyrkan räddades vid en brand 1834 men förföll och restaurering krävdes. Under 1850-talet lades ett förslag till ett tresidigt kor som aldrig utfördes. Orgelläktaren utvidgades 1859.
1864-65 gjordes en omfattande ombyggnad av arkitekt A. R. Pettersson, som omgestaltade interiören på ett avgörande sätt. Sakristian flyttades till nordvästra hörnet i långhuset och koret byggdes ända ut till östväggen, där läktaren togs bort och ersattes med pelare, pilastrar och en valvbåge. Predikstolen byggdes in i läktaren på norra sidan. I östra gavelväggen togs tre stora korfönster upp, vilka försågs med glasmålningar 1902. Altaruppsatsen, som inte hade blivit fullbordad, flyttades till vapenhuset och ersattes med ett förgyllt kors. Tornet hade då en hjälmformig huv med lanternin och takkupor med urtavlor. 1867 byggdes det om till en kupol med hög lanternin, tornväktarerum, spira med klot och solkors. Tjugo år senare bröts spiran i en storm och ersattes. 1892 installerades en mekanisk tornursanläggning. 1896 tillkom en ny klocka och den gamla omgöts.
1917 drogs elektricitet in för orgel, belysning samt ringning och 1922 fick kyrkan även elektrisk uppvärmning. Vid den här tiden ansågs renoveringen på 1860-talet ha förfuskat kyrkans stil. Därför blev ledorden rymlighet, luftighet och ljus för arkitekt Ivar Tengboms renovering av kyrkan 1925. Tengbom ville återföra kyrkan till en Karl Johansstil, men utan att jämföras med tidigare stilrestaureringar, exempelvis av Uppsala domkyrka, som han benämner "vandaliseringar". Han byggde till en klassiserande sakristia åt norr. Exteriören omputsades, reparerades och målades. Runda fönster tillkom. Korpartiet ändrades kraftigt invändigt, då Tengbom menade att det verkade lägre än kyrkorummet på grund av valvet. Golv och altarplats höjdes och gavs en absidial utformning, täckt av en halvkupol på nya träpelare och putspilastrar. (Redan efter några år hade de nya pelarna ruttnat och fick göras om.) Tillsammans med en rundad altarring bildades en cirkel. Korets fönsteröppningar sattes igen och fönstren flyttades till sakristian. Sidoläktarna togs bort och predikstolen sänktes och ställdes direkt på konsolen för korgen mellan en gammal och en ny pelare vid korets norra sida. Den gamla altaruppsatsen återfördes och kompletterades med en ny altartavla och nytt altarbord. Nya bänkar fogades till de gamla gavlarna och dörrarna. För att kompensera platsförlusten på de rivna läktarna sköts raderna samman och nya tillverkades. Nya golv lades på betongbjälklag. Även västra delen byggdes om med två blottlagda läktartrappor och vindfång mellan vapenhus och långhus. Södra entrén fick invändigt ett vindfång. Hela interiören målades om och taket dekorerades av Gösta Sundvall, som troligen även målade sidovalven med motiv av Kristi och människans frälsareväg. Skiffertaket lades om efter förstärkning av takstolarna. Tengbom fick strida mot många för sina idéer, bland andra vännen Sigurd Curman på RAÄ, som var en av dem som ville bevara sidoläktarna. Men predikstolens placering i mitten på norra sidan var olycklig och ljusförhållandena dåliga med de av läktarna täckta fönstren, så Tengbom vann striden om att antikvariska krav inte skulle få gå före nutida behov.
1960 hade kyrkan fått putsskador av fukt och de närmaste åren dränerades marken runt kyrkan, vars grund omfogades och putsades med cementbruk. Takrännor och stuprör var för klena och byttes. Vid denna tid byttes också fönstren ut, men arkitekt Per Molnit gick emot önskemålet om en ändrad utformning av dessa, eftersom han ansåg att detaljerna skulle vara enkla och självklara, då exteriören är "enkel och lite tung" och dessutom doldes av vegetationen. Fasaden putsades om. Efter diskussioner om att få lägga koppartak lades åter ett nytt skiffertak 1963. Tornspiran förstördes av storm 1966 och en replik tillverkades 1967. 1970 installerades ett nytt orgelverk bakom fasaden från 1860.
1972 genomgick kyrkan åter en stor renovering, ledd av arkitekt Molnit. Sakristian byggdes till åt väster med väntrum och wc. Sydentrén fick en utvändig ramp. Molnit ansåg att Tengboms renovering hade givit en mycket enhetlig prägel och att det var svårt att införa förändringselement utan att "dissonanserna blir alltför påfallande" . Sten Rentzhog på Älvsborgs museum ansåg att Molnits förslag gav en klar förbättring av koret och vapenhuset. Eftersom Tengbom hade tagit bort sidoläktarna hävdades heller inget bevarande av hans egen utformning av kyrkorummet. Således togs korabsidens uppbyggnad mellan pelare och vägg bort och ersattes med en lätt barriär. Altartavlan flyttades. Ett dopkapell gjordes i söder. I väster uppsattes åter innerväggar, för ett "mindre oroligt" utseende, med stolsförråd bakom. Södra trappan togs bort. Vapenhuset renoverades och fick wc samt kapprum. Läktaren sänktes och dess bänkar, liksom korbänkarna och bänkraderna längst i öster i långhuset togs bort. De nya bänkarnas gavlar och fronter gjordes lika de gamla men kvarteren justerades och bänkavstånden glesades åter. Interiören rengjordes och målades om. Molnit menade att Tengbom inte hade brutit den gustavianska stilen färgmässigt och att färgsättningen skulle behållas i liknande utförande även nu. Men för att markera rummets resning skulle en tyngre färgskala hållas nedtill och ytterväggarna skulle göras mörkare med gräng, för att förvilla väggens ojämnheter. Fönstersmygarna hade dock dekormålningar i mörkare färger än väggarna, vilka ansågs sakna påtaglig anknytning till övrig färgsättning och öka fönstrens bländning, varför de målades enfärgat ljusare. Väggarna hade en bröstning med "fantasimönster" som också målades över.
1989 gjordes en utvändig renovering och det visade sig att de tidigare åtgärderna mot grundfukten haft god effekt, så endast västportalen hade skador efter en felaktig avslutning av putsen mot sockeln. Fasaden rengjordes och målades om (ej torn), liksom snickerierna. Taket reparerades. 1990 sattes skyddsgrindar i läktartrappan eftersom man hade problem med ovälkomna besökare. 1996 byggdes vapenhuset om något, efter ett förslag från 1991, så biutrymmena bytte plats, toaletten handikappanpassades och kapprummet blev förråd. När klockringningsanläggningen besiktigades 1996 befanns allt vara mycket välvårdat. Önskemålet om att elektrifiera även den lilla medeltida klockan ansågs därför olyckligt. Den satt med ursprungligt upphängningsbeslag i åldrig träaxel och ringdes bara vid årsskiften. Elringning skulle kräva både ny kläpp och axel. Dess ljud skulle dessutom dränkas av de yngre, större klockorna. "Vänersborgs församling skall känna sig stolt över denna fina inventarie", underströk inspektören. 1999 demonterades främre och bakre bänkraderna och en torntaksreparation utfördes efter läckage.
År 1300-1399 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lilla klockan tillverkas.
År 1777-1780 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan gjuts av de tre som smälte i branden.
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1783-1784 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor. Staden och kyrkan brann ned 25/9 1777. Wennberg ritade kyrkan i stort och Rehn ritade kolonnernas utformning samt gjorde målningsförslag.
Arkitekt: Jean Eric Rehn
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1784-1786 Fast inredning - orgel
Fasadritningen är signerad Tempelman men vissa uppgifter tillskriver den ändå Strömblad, som var känd för fantasifulla fasader. Troligen invigdes orgeln 17 december 1786.
Orgelbyggare: Lars Strömblad
Arkitekt: Olof Tempelman
År 1784 Invigning
25 augusti.
År 1790 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats.
Arkitekt: Jean Eric Rehn
År 1790 Fast inredning - predikstol
Tillverkas i Stockholm. Även nummertavlor och timglas beställdes, troligen även de efter ritningar av Rehn.
Arkitekt: Jean Eric Rehn
År 1803 Specifika inventarier - tornur
Uret inköps.
År 1816 Underhåll - takomläggning
Torntak och lanternin har varit spåntäckta, spiran överdragen med säckväv. Koppartak läggs.
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1834 Underhåll
Renovering under ledning av dir. I. Eberhardt
Obestämd yrkestillhörighet: Dir. I. Eberhardt
År 1858-1860 Fast inredning - orgel, orgelverk
Fasaden behålls.
År 1864-1865 Fast inredning - altaruppsats
Tas ned, ersätts av förgyllt kors med törnekrans.
Arkitekt: A R Pettersson
År 1864-1865 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttas från öster till mitten av norrläktaren.
Arkitekt: A R Pettersson
År 1892 Specifika inventarier - tornur
Mekanisk tornursanläggning.
Urmakare: G.W. Linderoth
År 1896 Specifika inventarier - kyrkklocka
En ny klocka införskaffas och den gamla omgjuts.
År 1902 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Målade korfönster skänks av lasarettsläktare Leonard Grundberg med fru.
År 1908 Fast inredning - orgel, orgelverk
Byggs om, några nya stämmor.
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1908 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt i ekträ.
Hantverkare - Snickare: Karl Svensson, Vänersborg
År 1917 Teknisk installation - el
El till orgeltrampning, ringning och belysning. Klart 6/3.
År 1919 Äldre kulturhistorisk inventering
Ett överstycke likt mussla och kors med skålar noteras, trolig altarprydnad från 1800-talet, samt fyra ovala nummertavlor eventuellt sent 1700-tal.
År 1922 Teknisk installation - el
Eluppvärmning i golv och bänkvärme önskas. Klart 18/10. Två kokskaminer fanns innan.
År 1924-1925 Specifika inventarier - altartavla
"Den törnekrönte Kristus", sätts i den gamla ramen. Konstnären hade arbetat på tavlan i 30 år.
Konstnär: Georg von Rosen
År 1925 Fast inredning - läktare
Sidoläktarna bort. Västläktaren kortas, barriären ändras.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Teknisk installation - värme
Gaskaminer.
År 1925 Underhåll - exteriör
Ytskiktet knackas ned, vattrives grovt, övrigt tvättas, kalkfärgas. Torntaklist lagas, omputsas. Södra trappan repareras.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Underhåll - målningsarbete, interiör
Innertaket tätas, buldansväv. Snickerier marmoreras, förgylls som innan. Vapenhustaket renskrapas, målas. Väggar vattrives, kalkfärgas. Snickerierna skrapas, målas, marmoreras, listuppläggning.
Konstnär - Dekormålare: Artist Gösta Sundvall
År 1925 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Taket målas i fält. Väggbröstningar målas. Sidovalven får eventuellt symboliska bilder; norr Kristi frälsareväg, söder människans dito, motsvarar varann.
Konstnär - Dekormålare: Artist Gösta Sundvall
År 1925 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Snickerierna oljemålas.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Underhåll - takomläggning
Skiffer från Glava, Värmland läggs i murbruk på ny läkt. Plåt på torntaket. Gesimsen sönder.
År 1925 Fast inredning - altare
Nytt.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Fast inredning - altaruppsats
Gamla altarväggspartiet återförs, stora träfyllningar uttages och målad altartavla.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Återinvigning
Invigd 20/12 efter 7 månaders stängning. Projektet startade 1923.
År 1925 Fast inredning - altarring
Rundas utåt, bildar cirkel med absiden.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar med gamla gavlar och dörrar. Ommålas liknande som innan. Nya lösa bänkar, gamla kvar på läktaren. Tätare rader. Ökar med 10 platser. Tvär- och sidogångar kvar.
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1925 Fast inredning - predikstol
Flyttas, minskas i storlek, sänks 1,3 meter på fri fot vid korpelare i norr, ny trappa. Ursprunglig marmorering återställs, ny duva.
Konstnär - Dekormålare: Artist Gösta Sundvall
Arkitekt: Ivar Tengbom
År 1929 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Ändring - begravningsplats/kyrkogård - Stenmuren tas bort kring kyrkogården.
År 1947 Fast inredning - orgel, orgelverk
Byggs om, några nya stämmor tillkommer.
År 1955 Teknisk installation - el
Omläggning av elvärmeinstallationen, juli-september.
År 1959 Specifika inventarier - tornur
Uret är slitet, byter till el. Ser över golv, skyddsräcken etc i tornet. Manuell lucköppning, träjalusier görs.
År 1962-1963 Underhåll - omputsning
Putsskador av frostsprängning efter fuktskador. Rapport från Chalmers provn.anstalt 1960 påtalade för klena stuprör, vattnet rann över, stänkte ned sockeln, puts och stödpelare. Dräneringen för högt över grundläggningsdjupet. Dränerar, rensar fogar och ersätter med cementbruk i grundmur som putsas 40cm över mark, isoleras med asfalt. Klart i april.
Byggnadsingenjör Sedin, Vänersborg, gör grundundersökningen, putsexpert Einar Leckström, Stockholm, gör putsprogrammet.
År 1962-1963 Underhåll - exteriör
Takrännor och stuprör byts.
År 1963 Underhåll - omputsning
Gul fasad med vita fönster och vita smygar. Var kalkputs innan, nu cementhaltigt. Hugger ner allt, ej sakristian och bra tornputs, sandblästrar, Aktivan färg, utom på tornet som lagas med genomfärgad spritputs. Västportalen putsas bara upp till list, trappan läggs om.
Arkitekt: Per Molnit
År 1963 Underhåll - takomläggning
Lägger om taket, plåtarbeten, hängrännor och stuprör.
Arkitekt: Per Molnit
År 1964-1967 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Ändring - begravningsplats/kyrkogård - Minnessten för stadens gamla kyrkogård sätts upp på korets södra sida.
Konstnär: Erik Sand, Strängnäs
År 1966-1970 Fast inredning - orgel, orgelverk
Invigs 13/9 -70. Orgelverket byts, 36 stämmor, ev. bevaras några, fasaden från 1860 bevaras, flyttas bakåt ca 1,5 m, spelbordet infälles, orgelhuset omarbetas till erforderligt djup.
Orgelbyggare: Leif Lindegren
År 1967 Ändring - ombyggnad, yttertak
Ändring - ombyggnad, yttertak - Tornspiran om 10 meter monteras i Stora Biografen, återställs till ursprungligt skick i konstruktion och utformning. Rubbades ur läge i storm 7/9 1966, stagades 10/9 av specialist Carl Forsberg. Mittstolpen murken, pistillen förstörd. Ny konstruktion 2 meter över lanterninen, vars timmerkonstruktion var i bra skick, liksom fönstren. Rostiga gångjärn och fönsterstängare ersätts med mässing eller brons. Återanvänder beslag, smidda spik etc. samt klot på kors.
Arkitekt: Per Molnit
Hantverkare - Snickare: Verkmästare Runar Spetz
År 1972 Ändring - tilläggsisolering
Taket isoleras och tätas på ovansidan, vinden på sidoskeppen isoleras.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Teknisk installation - värme
Element under fönstren.
År 1972 Fast inredning - läktare
Läktaren sänks till ursprungsnivå, fasta bänkarna bort, nålfiltsmatta.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan flyttas fram till pelare. Predellan breddas.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Sydentrén får ramp från mittgång till vapenhus golvnivå. Stenar flyttas från vapenhus till korets östra utsida.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören rengörs, målas. Vill ha en tyngre färgskala nedtill och mörkare ytterväggar med gräng. Väggarnas bröstning med "fantasimönster i obehaglig färg" övermålas, skyddslist kvar. Fönstersmygarnas mörka dekormålning målas över ljust. Pelarna kläs med glasfiberväv för att ej spricka. Takets dekormålning sparas.
Konservator: Olle Hellström
Hantverkare - Målare: Åke Ryding
År 1972 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkar bort. Första raderna bort. Nya bänkar, gavlar och fronter lik de gamla vars profil uppmäts. Justerade avstånd och kvarter. Värme bort, sitsar kläds.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Fast inredning - altare
Målas, kanterna ändras.
Arkitekt: Per Molnit
År 1972 Fast inredning - altarring
Ny klädsel.
Arkitekt: Per Molnit
År 1977 Fast inredning - orgel
Ny kororgel, sju stämmor. Den förra flyttas till Mariero församlingsgård.
År 1989 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig renovering. Rengör, målar om (ej torn), snickerier målas om, taket repareras.
År 1991 Underhåll - takomläggning
Skiffertaket omläggs, från Alta. Läkt görs.
År 1996 Äldre kulturhistorisk inventering
Besiktning av klockringningsanläggningen. Elluckor inåt, klocka 1-2 motor samt en handringd.
År 1996 Fast inredning - bänkinredning
Demontering av främre och bakre bänkar.
År 1999 Underhåll - exteriör
Torntaksläckage, plåtarbeten.
År 1999 Teknisk installation - högtalaranläggning
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Blomgren Sven "Vänersborgs kyrka: Historik och beskrivning" (1973) Vänersborg; Nationalencyklopedin; Områden av riksintresse för Kulturmiljövården: Regionalt planeringsunderlag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län september 1990..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin