Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vassända-Naglums kyrka med kyrkogårdar är numer avsides belägen, i det närmaste isolerad som på en ö mellan olika vägar. En gård och några villor finns i dess omedelbara närhet, liksom ett församlingshem och den före detta prästgården. Miljön är rik på lövträd. Skilt från kyrkogården kring kyrkan anlades ett stycke därifrån en vidsträckt, parkliknande kyrkogård under 1930- och 1940-talen. Mellan dem är en ekonomibyggnad uppförd, troligen under 1970-talet. En milsten och en handpump vid en stensatt slänt är udda inslag vid den gamla Uddevallavägen som går längs kyrkotomtens södra sida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan, till största delen förlagd på kyrkans södra sida. Sammantaget har kyrkogården en 1800-talskaraktär med strikta kvarter och grusgångar samt åldriga lövträdsrader längs kanter och gångar. Egenheter för anläggningen är gravhällarna från Naglums gamla kyrka och en ovanligt utformad enkel smidesgrind, möjligen samtida med kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1799 av arkitekt Thure G. Wennberg är en imposant, gustaviansk kyrka med tidstypisk massivitet, symmetri, mansardtak, omarkerat, rakt avslutat kor och vagt klassiserande omfattningar. I korväggen finns ett unikt korsfönster. Exteriören är mycket välbevarad. Interiören präglas också av i hög grad av tillkomsttiden med det överväldigande stora, symmetriska, tunnvälvda och odekorerade kyrkorummet. Östväggens korsfönsterram från 1837 och klassiserande omfattningar från 1900 utgör ett harmonierande blickfång. Västläktaren med två trappor längs västväggen är från 1822. Predikstol och orgelfasad är nyklassicistiska och läktaren är också från 1800-talet. Renoveringen 1930 tillförde bland annat dekormålning i fönstersmygarna, nya dörrar, ombyggda bänkar och altarring, samt läktarinredning. I väster finns gamla trappskrubbar, bänkrader har avlägsnats och viss ommöblering skett. Dessa senare åtgärder är underordnade interiörens ålderstigna karaktär med höga upplevelsevärden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogårdarna, församlingshemmet, milstenen, vägsläntens
stensättning med pump och den gamla prästgården utgör tillsammans en miljö som vittnar om en tidigare betydelsefull kulturmiljö.
- Kyrkogårdens murar, trappa, grindpartier, åldriga trädrader och grusgångar. - Kyrkan som den bäst bevarade av två representanter för gustavianska kyrkor i kontraktet.
- Kyrkans mycket välbevarade exteriör från uppförandet.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Kyrkoportarna från 1930.
- Kyrkans välbevarade interiör från tillkomsttiden med höga upplevelsevärden. - Bevarad ursprunglig och under 1800-talet tillkommen inredning och
inventarier, samt pilasteromfattningarna från 1900.
- Östväggens korsfönster är unikt.
- Gravhällarna från de gamla socknarnas kyrkor har även ett samhällshistoriskt värde (sammanslagningar av socknar) och visar på kyrkans historiska
kontinuitet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
Vassända-Naglums kyrka är en imposant, gustaviansk kyrka med stora, rundbågade öppningar, en centrerad sydport, ett kraftfullt, slutet tre våningar högt torn i väster, en rakt avslutad korfasad i öster och en tillbyggd sakristia mitt på norrfasaden. Den är stängd tills vidare.
FASAD - Fasaderna har ofärgad spritputs, som bär spår av färg. Alla öppningar har slätputsade omfattningar som är ljusare än fasaden. Åt väster är en stor stentavla inmurad på andra våning, där texten förkunnar att socknarnas gemensamma kyrka uppfördes åren 1797-99 då kungen hette Gustaf Adolph. Sockeln är spritputsad med skråkant upptill och har ventilgaller av metall i olika former. Längs östsockeln och sakristians norra sida finns gjutna vattenrännor med konststenplattor över, förbundna med brunnar. Tornet har raka ankarjärn i öglor i bjälklagen. På norra västfasaden finns ett utskjutande parti.
FÖNSTER - Fönstersättningen är symmetrisk med fyra likadana rundbågade, brunmålade fönster i vidgade, djupa smygar på var långsida och två fönster i östfasaden. Fönstren har åtta lufter i mittpost och tre tvärposter. De kan vara original, då glaset förefaller vara munblåst. Lufterna är spröjsade till sex rutor var, sju överst i bågarna. Solbänkarna av kopparplåt är från 1930. Östväggens fönster har blyspröjsade, färgade råglas på insidan. Mellan dem sitter en unik korsformig, mycket djup, vidgad smyg med ett fönsterkors i järnbågar och två solbänkar av kopparplåt. Längs kanterna på insidan löper ljusslingor, som tänds på kvällen. Sakristian har ett kvadratiskt tvåluftsfönster åt norr från 1930, blyspröjsat på insidan, och ett enlufts källarfönster därunder med tre spröjsade rutor. Ljudgluggarna i tornet är stora och vetter åt alla de fyra väderstrecken. De har klassiserande omfattning med kapitäl under bågen med guttae och slätputsad omfattning. Luckorna är av liggande, brunbetsad träpanel. Portarnas halvmåneformade överljus i en djup nisch har två lufter med mittpost, tunt spröjsade glas och solbänkar av kopparplåt.
PORT - Portarna och deras trappor är från 1930. Västporten har en brunbetsad pardörr med tre fyllningar i en djup smyg och dels ett småspröjsat, rektangulärt, liggande överljus direkt över porten, med lykta inbyggd i mitten, dels däröver ett lunettfönster. Dörrbladen har utanpåliggande fyllningar med låg relief, en cirkel på den smala fyllningen i mitten och rektanglar med inskurna hörn på de övriga. Vredet är av hamrad metall. I smygens kalkstenshäll sitter nyare dörrhakar och nedanför den ligger ytterligare en stenhäll med skrapgaller.
Till södra porten leder två nyare släthuggna trappsteg med nedsänkt skrapgaller och en häll i smygen. Omfattningen är här mycket bred och utbyggd till en rundbågad portal med ett lunettfönster i rundbågen. På sidorna når pilastrar upp till fönstrets nederkant, utmed vilken en profilerad list löper mellan kapitälen. Ett brett slätputsat parti sträcker sig ned till en djup dörrsmyg. Dörren är likadan som den i väster, men har ingen lykta i fönstret. Till sakristians källare finns en nyare, enkel dörr med profilerad fiskbenspanel och ett runt fönster.
TAK - Långhuset har mansardtak och sakristian valmat sadeltak. Tornet har en fyrsidig, låg huv med utvikt kant nedtill. Samtliga tak är belagda med skiffer och lagades partiellt senast 1997. Tornet kröns av ett kors på klot av koppar. Längs kyrkans hela takfot, utom den på tornet, löper en bred, kraftig, grönfärgad hålkäl löper med hängränna och stuprör av kopparplåt. Sakristians tak har en hög tegelskorsten med stege på södra takfallet.
Kyrkan har varit stängd i fem år på grund av ett läckande tak som nu gett skador även invändigt i långhusets tak. Vid besökstillfället var altarringen och delvis bänkinredningen täckt med skyddsplast och nyare bänkar med gavlar och träfärgad inredning, som sannolikt brukar stå i sidokapellet i nordväst, stod längs mittgången. Dopfunten är undanställd, men beskrivs nedan utifrån ett kyrkobeskrivningsblad. Sakristian var låst.
Vassända-Naglums kyrka är en mycket lång, bred och hög salkyrka utan pelare och med ett rakt avslutat kor, rumsligen endast markerat av sin upphöjning men dess östvägg utgör kyrkans blickfång. Mitt emot den centrerade sydporten är sakristians dörr åt norr och däremellan en bred tvärgång. I väster finns ett torn med vapenhus. Koret har förlängts fram till bänkskärmarna i väster. Interiören målades om 1997 och färgsättningen hålls i harmonierande ljusa sandfärger och gröna nyanser, där endast bänkinredningens brunröda innandöme och blå marmoreringar utgör färgstarkare inslag. Väggarna smyckas endast av armatur.
LÅNGHUS - Långhuset har en, i förhållande till rummet, grund läktare i väster på en kolonnad av åtta kolonner och två halvkolonner vid västväggen, längs vilken två trappor med underbyggnader går upp till läktaren. Bänkar är avlägsnade i nordväst där ett sidokapell har anordnats vid okänd tidpunkt, troligen 1987 då läktarunderbyggnader skulle ha gjorts. Nu står endast stolar där i oordningen som råder. Predikstolen sitter på norra väggen alldeles vid koret och har en lång trappa längs norrväggen, mynnande i koret. Vid södra väggen står ett golvur från 1782.
GOLV -Trägolv från 1930 med lackade bräder, lagda i gångarnas riktningar. Lucka finns framför sydporten. VÄGG - Putsade, släta väggar, troligen med kc-puts som brädrivits då ballasten trängts ut i ytan. Väggarna ger intryck av att vara ofärgade, men de är slammade med grå färg som ger skiftningar. Fönstersmygarna är vidgade och dekormålade 1930 med cirklar och marmoreringar. Urbilningarna för element under fönstren gjordes också 1930. Läktartrapporna har gamla underbyggnader av stående, smala plankor, beigemålade i ton med väggarna. En kraftig, putsad gesims, sannolikt ursprunglig, med flacka karnisprofiler löper mot taket och kragar utanför detta. Den är marmorerad i tegelfärg och under den löper en rundstav med pärlstavsmålning. Ovanpå ligger en slät, tegelfärgad list mot taket.
PORT - Alla dörrar tillkom 1930 och blev 1997 enhetligt laserade i gulgrönt med svag marmorering på de halvfranska fyllningarna och högblankt lackade. I väster sitter en hög, smal svängpardörr till ett vindfång med tre lika stora fyllningar på båda sidor och mycket små dragknoppar i en korgbågig smyg med putsat fält över dörren. Dörrposten är profilerad och har en gammal strömbrytare påmonterad.
Sydporten har en dubbel, tvåbladig port. Innerdörren har tre fyllningar, den mellersta är störst, och en liten dragknopp. Dörren sitter i en djup stickbågad, dekormålad nisch och har ett liggande, rektangulärt överljus med små rutor i kraftiga träspröjsar. Dörrfodret är brett, laserat och har tre tunna språng in till fönstret. Ett stycke över detta sitter ytterligare ett överljus. Ytterdörren har kvar sin originalfärg, tunt laserande brungrå med blå kanter runt två lika stora fyllningar med indragna hörn. Fyllningarna har i mitten en smal, liggande rektangel med dekor av en med cirkel, vilken har en karvad ytterkant. Dörrarna har metallvred och nytt lås.
INNERDÖRRAR - Sakristians pardörr är låg och sitter i en rak nisch utan foder med tre fyllningar indelade som sydporten med släta, rektangulära fyllningar och runda små metallknoppar.
FÖNSTER - Tre likadana innerfönster finns på vardera långsidan med åtta lufter utan poster. De sex kvadratiska lufterna är indelade med tunna, profilerade spröjsar till sex rutor och i bågen fem. Mellanlufterna är öppningsbara och övriga hålls med små metallvred i karmen. De är väl distanserade från ytterbågen. Överljuset åt söder är ett halvmånefönster i dito nisch med endast två lufter och mittpost i ytterbågar, spröjsade i sju rutor var. Snickerierna är täckmålade grå.
TAK - Tunnvälvt tak med hög höjd, slammat beige med smala träbjälkar avtecknande sig. Det är enligt uppgift smetat med lera på ovansidan. Konstruktionen är också speciell, ett så kallat putsreveterat valv. En stor ljuskrona och två mindre tillverkades 1825 av mässingsarbetaren Lars Knutsson, Småland. 10 vägglampetter köptes 1901.
Observerat: Ett stort hål, en reva, syns ungefär mitt i taket och fuktskador på södra sidan i mitten, i koret i norr och i väst med utfällningar.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Från läktartrapporna finns små underbyggnader av släta plankväggar som 1930 ersatte underbyggnader av pärlspånt. De slutar ett stycke innan trappans fot och har små förrådsdörrar lika väggen. I den norra finns ett förråd med diskbänk och elcentral, i söder finns ett förråd med lucka i dess östvägg för katafalken som förvaras här.
KOR - Korets golvyta förlängdes 1930 fram till bänkskärmarna i väster. Koret har två fönster åt öster, ett åt söder och ett åt norr. Östväggen blev 1900 dekorerad med klassiserande, rundbågade omfattningar över altaret och de två flankerande fönstren, efter ritningar av arkitekt Thorburn. I hörnen står nummertavlorna och korbänkar finns längs norr- och sydväggarna. Längs norrväggen går predikstolens trappa. En hög, modern, vitmålad Jesusskulptur av metall står i söder (en likadan finns vid vattnet på Strandkyrkogården i Vänersborg). Konstnär är Sören Elmqvist.
GOLV - Smala golvbräder målade i rutor med två grå nyanser 1930, ej i korbänkarna. En hög golvlist med välvd överkant, förmodligen original. Kormatta av Ingrid Hellman- Knafwe (inpaketerad). Luckor med ring finns i öster på båda sidor. I den indragna fönsterbröstningens smyg ligger en nyare träskiva på golvet.
VÄGG - Som långhus. Östväggens klassiserande pilastrar har kraftiga kannelyrer, skulpterade, stjärnförsedda ansikten på kapitälet med voluter och därunder bladverk med ett visst drag av jugendlinjer. Bågen är profilerad och har en stor slutsten med snidat, förgyllt växtornament, liknande en fyrkantig hylla på karnisformad konsol. Över altaret är det engagerade pelare i väggen och rundbågen når takgesimsen med en skuren äggstav upptill samt en smal pärlstav. Smygen är tvåsprångig med halva pilastrar in mot den slätputsade, blåfärgade ytan i mitten. Här finns ett stort korsformat fönster som beskrivs nedan under "altaruppsats". Snickerierna är målade beige med förgyllningar och svaga marmoreringar. En profilerad, vågrät list sitter mellan pilastrarna och långsidorna. Elelement sitter under och vid sidan av fönstren.
PORT - Saknas
FÖNSTER - Som långhus, även smygarnas dekor. De två åt öster har dessutom en mellanbåge med råglas i beige och grönt i blyinfattning med rundlar i skärningspunkterna och en blombård längs hela ytterkanten med röda och blå blommor och akantusliknande blad. Dessa bekostades vid okänd tidpunkt, sannolikt under 1800-talet, av kapten Filip Slöör. Korsfönstret beskrivs under altaruppsats.
TAK - Som långhus, mjukt välvt från tunnvalvet ned till takgesimsen, som fortsätter runt koret.
FAST INREDNING
ALTARE - Målat träaltare från 1900 med ett liksidigt gyllene kors i mitten och blålaserad disk. Det står mot östväggen på ett femsidigt träpodium i två steg av målade, smala bräder.
ALTARUPPSATS - Runt det stora, korsformade fönstret över altaret sitter en träram skänkt 1837. Glaset är blyspröjsat och målat med en liljeliknande dekor i ockra med "ihs" i en cirkel i mitten. Ramen har en tät rad av gyllene rosor i relief och från hörnen i mitten löper förgyllda strålar ut, och vid korsets fot är två snidade karniser. Över korset står det med små versaler "Ära vare Gud i höjden".
ALTARRING - Altarringen är rundad med öppningar i öster, som gjordes 1930. Barriären har korta, satta balustrar med fyrkantig topp, bas och mitt, vitmålade med lätta blå marmoreringsstråk. Armstödet och det breda knäfallet på laserad träsockel är stoppade och klädda med blått tyg som matchar väggfärgen runt korset.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen står i fyra symmetriska kvarter med sidogångar om 10 rader i öster och 11 rader i väster, samt i sydväst ytterligare fyra rader. Motsvarande fyra rader på nordvästra sidan blev avlägsnade 1987. Bänkarna byggdes om 1930 och fick nya gavlar, listverk och socklar likt de gamla. Innandömet ger trots det ett åldrigt intryck med svagt lutande ryggar av breda, handhyvlade plankor, ådrade i nötbrunt med lätt välvd överlist, nya på de öppna yttersidorna. Det kan alltså vara delar från de ursprungliga bänkarna. Ljusstakarna på bänkskärmarna är från 1930, mycket smala och höga av trä, marmorerade med mässingsljushållare på en rund platta. Dörrarna har en stående rektangulär halvfransk fyllning med marmorerad fyllning med urnupna hörn i blågröna toner i gulgrönt ramverk. Bokbrädor, bänkvärmare, fotbräda. Gångjärnen är målade och har rundade toppar, utstående. Skärmarna har sex kvadratiska, likadant målade fyllningar. 1987 glesades raderna ut och i väster avlägsnades flera rader. Korbänkarnas innandöme har också handhyvlade bräder, bokbräda och en enkelt profilerad överkant med slät utsida, samt dörrar åt väster från 1930. Norra bänken är kortare än den södra, med fem fyllningar på fronten mot nio på den södra bänken. På östra gaveln hänger siffrorna till nummertavlorna.
Observerat: Färgen är allvarligt skadad med stora bortfall blottande krederingen, särskilt på ryggarnas baksidor. PREDIKSTOL - Nyklassicistisk predikstol tillverkad 1857 med fyrsidig korg och femsidigt tak. Korgen har raka sidor och en kraftig lagerkransvulst nedtill och en flack, polygonal avslutning undertill med akantussniderier och kotte längst ned. Korgens fyllningar har kraftiga, förgyllda sniderier mot blå botten med lagens tavlor, kalken och änglar i kvadratiska fyllningar, en rad med snidade små blommor därunder, som återkommer på räckets fyllningar, och ett svagt utkragande överstycke med kymation. Bokstödet dekoreras av ett snidat änglaansikte. Taket är kraftigt och femsidigt (en sjätte sida mot väggen) med en tofsförsedd, utsågad lambrekäng nedtill och ett listverk med blommor och två olika slags kymation. Ovanpå finns akroterion och palmetter, samt ett litet kors vid gesimsen. Mellan taket och korgen är ett ryggstycke med kannelyrförsedda pilastrar och ett slätt mittfält omgivet av en blomförsedd ram i kraftiga lister. Korg och räcke är beigt ådrade, mörkgrå undertill, undertak, fyllningar och väggfält är ljusblå. Trappan är mycket lång med kraftigt profilerade fyllningsramar och en liten blomma på gråmarmorerad botten på varje fyllning. Mäklaren är i form av en pelare och gråmarmorerad. Trappan har målade, höga steg av gammal typ.
ORGEL - Orgelverket är tillverkat 1913 och placerat bakom en empirfasad från 1823, indelad i fem sektioner med pipor. Två rundade pippelare med stora urnor på toppen flankerar en bågformad öppning i mitten. De har ett gemensamt bjälklag och arkitraven i mitten kröns av ett stort gudsöga med strålsol. De yttre sektionerna är lägre och rektangulära med karnisformade anslutningar mot pelarna ovanpå. Överstyckena har en svag grön nyans med marmoreringar. Nedtill har orgelhuset fältindelningar och ett fristående spelbord vänt åt långhuset.
LÄKTARE - Läktaren var klar 1822 men byggdes om 1930 med nya bänkar. Hela inredningen under läktaren, barriären och orgeln har en harmonisk färgsättning i varma beigt gulgröna nyanser. Kolonnerna är kraftiga och svällande med tallrikskapitäl och är marmorerade samt lackade högblanka. Undertaket har vitmålade bräder indelade i ett stort rutmönster av breda linjer. Trapporna har raka lopp med krysslagda spjälor i barriärerna och distanserade knoppar på konformade mäklare. Trapporna förefaller vara original och är täckmålade med kraftiga, laserade vangstycken i annan färg. Dock har de nyare sättsteg i den nedre delen utanför underbyggnaderna. Barriären är rak och kragar ut lätt på mitten med flackt profilerad överliggare och har en cirkel i mitten i relief samt liggande fyllningar på sidorna med marmoreringar. Ljushållare från 1930 står tätt på ovankanten. Långhusfönstren skjuter upp på sidorna. Orgeln når västväggen och delar upp läktaren i två halvor. På södra sidan orgeln är en låg barriär med en grind. Läktaren har på sydsidan fem bänkrader utan dörrar på gradänger av lackat trä. Norra sidan har två mattäckta gradänger för stolar. Framför fönstersmygarna finns målade träbröstningar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Finns ej på plats. Tillkom 1901 och är av trä med en oktogonal kalkform i alla delar på liten bas. Cuppan har på sidorna stora, utanpåhängande dekorer av trepass med slingor i relief vilket ger ett nygotiskt drag. Karl Svensson tillverkade en likadan dopfunt till Vänersborgs kyrka 1908 och är förmodligen upphovsman även till denna.
NUMMERTAVLA - 1859 skänktes de av assessorskan C. Sjöberg. 1930 gjordes de vridbara och ställdes på plintar. Tavlorna är vitmålade och har en sirligt gipsdekorerad guldram med överstycke av växtslingor på svarvade pelare med förgyllda skaftringar och skuren akantusbladsdekor på mitten på fyrkantiga plintar. Tavlorna är stora i förhållande till pelaren.
VAPENHUS - Ett rektangulärt, långsmalt rum utan möbler med högt till tak med ytterdörren i fasadliv i väster, vars överljus är enda fönstren. Norrväggen har två dörrar i en plankvägg, en till ett förråd i öster och en till torntrappan i väster, som före 1930 var öppen. Gravhällar är fästade vid sydväggarna på cementsocklar, bland annat en medeltida liljesten från Vassända gamla kyrka. Element finns vid ingången. Vindfånget i öster till långhuset har likadana ytor och stickbågigt tak.
GOLV - Stora, slipade stenskivor med en hög golvlist från 1930.
VÄGG - Slätputsade med viss struktur och färgade gulvita. Norra väggen har stående målade plankor i samma nyans. PORT - En pardörr från 1930 med överljus, likadan som sydportens ytterdörr, tre fyllningar med karvad kant runt mittcirkeln och den tunna originalfärgen kvar.
INNERDÖRR - I öster är det en pardörr med tre lika stora, marmorerade fyllningar med dragknopp av metall i en profilerad, stickbågad omfattning med överljus i fyra rutor. (Tycks bara vara ett färglager.) En dörrstängare är monterad på ena bladet. Plankdörrar i norr i släta omfattningar.
FÖNSTER - I väster finns dels ett smårutigt, liggande, rektangulärt överljus på dörren med en lykta infogad i mitten och däröver ett gråmålat lunettfönster med två lufter om en mittpost, endast ytterbåge som sitter i ytterliv så nischerna är mycket djupa.
TAK - Plant, träpanel, 1930.
SAKRISTIA - Låst. Altare finns i fönsternischen i norr med kors och bönpall och mitt på södra väggen är dörren till långhuset. 1981 tillkom ett textilskåp. 1930 gjordes skåp i söder med tvättfat och en bänk med lådor i väster, som kan finnas kvar.
GOLV - Målat brädgolv. Målades rutigt 1930.
VÄGG - Okänt
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Dörröppningen vidgades och höjdes 1930 och fick en ny dörr.
FÖNSTER - Ett åt norr från 1930 med två blyspröjsade lufter med antikglas.
TAK - Plant, vitmålade bräder, eventuellt med dekor från 1930.
TORN - Trappan av obehandlat trä med ledstång leder upp längs norrväggen i en inbyggnad från 1930. Belysningen fungerade inte och inga fönster finns på nästa våning, så det var omöjligt att se något. Sannolikt är det en mellanvåning och sedan klockvåningen med två klockor, den stora klockan från 1757 och den lilla medeltida, Lennart Torstenssons krigsbyte under 1600-talet.
Fasadkulör (2002): Ofärgad
Antal våningar (2002): 01, 03, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Portal, Sakristia - Norr, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
1793 godkändes de första ritningarna av Kungl. Överintendentsämbetets arkitekt Thure G. Wennberg till denna kyrka. Arkitekten hade cirka tio år tidigare även ritat Vänersborgs kyrka. Den nya kyrkan kallades då Båbergs kyrka efter platsens namn. Den var cirka 46 x 17,5 meter i plan och skulle rymma 1254 personer. Utformningen hade en nyklassicistisk symmetri i fönstersättningen och sydporten och sakristian mitt emot varandra mitt på långsidorna. Mellan dem löpte invändigt en bred gång mellan dem, korsad av en smalare gång mellan altare och ingången under läktaren i väster. Predikstolen var tänkt att nås inifrån sakristian och placeras över dess dörr. Arkitekturen uttryckte därmed tydligt att det förkunnade var huvudsaken. Församlingen tyckte att kyrkan skulle bli för stor och dyr, varpå nya ritningar utfördes påföljande år med mått omkring 36 x 12 meter och med något tunnare murar. Planen var likadan, men det är ovisst om predikstolen kom att placeras enligt ovan. Pengabrist sköt upp arbetet en tid, men i juni 1798 kom det igång och tornet var uppfört samma år. I september 1800 stod kyrkan klar och togs i bruk till jul.
Kyrkan hette först Gustav Adolf efter den regerande kungen, men kom i folkmun att kallas Gustava. Yttertaket täcktes med skiffer och trävalvet försågs med gips. Från Vassända gamla kyrka medflyttades kyrkklockorna och en tavla. Den stora klockan är från 1757 och den lilla kyrkklockan förmodas vara medeltida. Lennart Torstensson skänkte den lilla klockan och den sägs vara ett polskt krigsbyte från 1600-talet. Som golv i vapenhuset lades gravhällar, främst 1600-tal, från Naglums gamla kyrka och en från Brätte kyrka, samt en medeltida liljesten som satt vid portalen i Vassända gamla kyrka. En ritning till orgel gjordes 1817 av Kungl. Överintendentsämbetet och sedan orgelbyggaren Johan Eberhardt d.y. fått verket färdigt kunde orgeln skeppas med båt till orten 1823. Under påföljande år placerades orgeln på en läktare som byggts 1822. Orgelverket genomgick senare ett par reparationer. När kyrkan inventerades 1829 noterades att predikstolen saknade prydnader. 1837 reparerades kyrkan och till dess smyckande skänktes av en hattmakare ett träkors som omramning till korsfönstret över altaret. När G. Djurklou beskrev kyrkan i sin reseberättelse 1868 häpnade han över kyrkans originella korsfönster, vilket enligt hans uppfattning saknade motstycke. Nästa kända reparation skedde 1857, då korset reparerades och en ny predikstol sattes in, ritad och tillverkad av två fabrikörer. Att sakristians dörr var låg (fram till 1930) kan indikera att originalpredikstolen satt där, men den nya placerades i nordöst.
Vid sekelskiftet 1900 gjordes en renovering då koret fick en utsmyckning på östväggen med en rundbågad arkad av pilastrar över altare och fönster, ritat av arkitekt Thorburn. Både nytt altare och ny dopfunt installerades och 1913 införskaffades ett nytt orgelverk bakom den gamla fasaden, med vissa pipor bibehållna. På 1920-talet fick kyrkan elektrisk belysning och man började projektera den första större ombyggnaden, vilken kom att utföras 1930 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Uppmätningsritningar visar att det fanns en öppen trappa i tornet och två raka läktartrappor från långhuset. Fyra bänkrader fanns på läktaren, samt korbänkar. Predikstolen stod i framme vid koret.
Utvändigt togs skorstenarna ned, då lågtrycksångvärme installerades. Ett pannrum anordnades under sakristian. Nya portar och yttertrappor tillverkades. Gravhällarna som utgjort trapporna flyttades in. Hela exteriören sågs över, reparerades och målades, solbänkarna byttes. Invändigt byggdes läktaren om, korgolvet förlängdes, nummertavlorna ändrades, pärlspåntspaneler byttes mot slätpanel och bänkskärmar samt läktarbarriär försågs med träljusstakar. Sakristian fick ny inredning, dörr och nytt fönster. Golven förnyades och målades rutigt i kor och sakristia. Altartrappan ändrades och altarringen avkortades för passage vid altaret. Bänkarna byggdes om och fick nya gavlar och listverk, sidogångar gjordes och bänkrader i väster avlägsnades. Läktaren fick nya bänkar och korbänkarna kompletterades med dörrar. Hela interiören luttvättades och ommålades efter undersökning av äldre färgsättning. Fönstersmygarna fick en fältindelning. Trampringmaskin installerades i tornet och orgeln elektrifierades.
Under 1970-talet installerades eluppvärmning med bänkvärmare och en skadedjursbekämpning gjordes. Taket reparerades. Kyrkan var sliten och behövde en omfattande restaurering. Församlingen var redan liten när tillkomsten av nya kyrkolokaler i närheten ytterligare påverkade besökarantalet negativt. 1978 gjordes en utredning om kyrkans framtida funktion och man övervägde att sammanbygga ett krematorium med sakristian. 1988 invigdes i trakten även Skogshöjdens kyrka och för att möta konkurrensen om besökarna hade den önskade renoveringen till viss del genomförts 1987. Fönster och dörrar reparerades till viss del 1997 och taket lagades partiellt och skiffret byttes delvis ut. Ett reservlager av skiffer fanns. Plåtarbeten utfördes. Ett sprucket betongelement för vattenavledning hade orsakat vattenskador i pannrummet och på sakristians sockel, vilket åtgärdades. Invändigt restaurerades bänkar och tak liksom dess bemålning och interiören målades. Bänkraderna utglesades och i väster avlägsnades fyra rader. Trots åtgärderna fortsatte takläckaget och kyrkan har nu stått stängd i cirka fem år. 2003 erhölls medel så att södra takfallet kan repareras.
År 1757 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan tillverkas, satt först i Vassända gamla kyrka.
År 1794-1800 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn, sakristia. Kyrkan börjar uppföras i juni efter ritningar från 1794. Klar i september 1800 och tas i bruk till jul.
Arkitekt: Thure Wennberg
År 1817 Fast inredning - orgel
Ritning görs. Medel skänks av grosshandlare Magnus Lindgren.
År 1819 Underhåll
Reparation.
År 1822 Fast inredning - läktare
Läktaren byggs efter ritning från 1821.
Hantverkare - Snickare: Lars Jonsson
År 1823-1824 Fast inredning - orgel
Orgeln klar 1823 i Stockholm, skeppas ned, invigs 1824. Monteras av Eberhardt.
Obestämd yrkestillhörighet: Dir. I. Eberhardt
År 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
År 1837 Underhåll
Reparation.
År 1850 Underhåll
Reparation.
År 1857 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol med tak i samband med renovering av okänd omfattning.
Hantverkare - Snickare: Fabrikör Ruthenbäck
År 1859 Fast inredning - altare
Träkorset på altaret renoveras.
År 1861 Fast inredning - orgel, orgelverk
Reparation.
Obestämd yrkestillhörighet: Hanna Eggertz-Hegardt
År 1886 Fast inredning - orgel, orgelverk
Reparation.
År 1899-1900 Fast inredning - altare
Nytt altare.
År 1901 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt.
År 1913 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel bakom gamla fasaden, vissa pipor kvar.
Orgelbyggare: Johannes Magnusson
År 1920 Äldre kulturhistorisk inventering
Obestämd yrkestillhörighet: Hanna Eggertz-Hegardt
År 1924-1925 Teknisk installation - el
År 1930 Underhåll - exteriör
Taklisten och fasadputsen omses och repareras. Nya hängrännor och stuprör av oaskad kopparplåt.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930 Teknisk installation - värme
Lågtrycksånga installeras. Sättsteg i läktartrappan tas bort för element.
År 1930 Fast inredning - läktare
Läktargradängerna med bänkar rivs, nya görs, samt panel mot yttermur.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930 Teknisk installation
Trampringmaskin för klockorna installeras. Nya axlar, lager och läderkläppar.
År 1930 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggs om till lutande rygg, dörrarna omhängs, nya gavlar, nya listverk och socklar likt de gamla, sidogångar görs. Fyra rader i väster kortas och där kaminerna stått förlängs de. Korbänkarna breddas, får dörrar. Läktaren får fem nya bänkrader i söder, en i norr.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln elektrifieras.
År 1930 Fast inredning - altarring
Avkortas för passage vid altaret, grindarna igensätts. Ny klädsel.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Fönstersmygarna från enkel fältindelning. Sakristians tak får list och mittfält.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1930 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Snickerierna oljemålas mörkt grågröna, taklisten ljust grå.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1930 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ursprungliga färger undersöks. Putsen vattrives. Hela interiören luttvättas, ommålas, fernissas. Korklockans övermålning avlägsnas, klockan flyttas till sydsidan. Nya dörrar marmoreras enkelt. Kor- och sakristians golv målas rutigt, övrigt laseras.
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1962-1979 Teknisk installation - värme
Eluppvärmning, bänkvärmare.
År 1976 Underhåll
Skadedjursbekämpning. Strimmig trägnagare. Anticimex.
År 1976 Underhåll - takomläggning
Taket läggs om eller repareras.
År 1978-1985 Teknisk installation - el
Tornluckornas elektrifiering önskas och befinns utförd 1985.
År 1981 Specifika inventarier - textilskåp
Placeras i sakristian.
År 1983 Teknisk installation - VA
Vatten dras in.
År 1986-1987 Specifika inventarier - textilskåp
Placeras under norra läktaren, av massiv vitbok och björk.
År 1986-1987 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln byggs om.
År 1987 Fast inredning - bänkinredning
Tre bänkrader tas bort i väster för läktarunderbyggnader, som inte utförs. Raderna utglesas. Vill ändra koret till kapell, men det godkänns inte. Möjligen anläggs istället ett sidokapell i nordväst med nya bänkar.
Arkitekt: Magnus Johansson (Wångblad)
År 1997 Ändring - tilläggsisolering
Taket isoleras.
Arkitekt: Charles Hörnstein
År 1997 Underhåll - interiör
Renovering, kyrkan stängs, inventarier flyttas temporärt. Sprickor i väggarna, missfärgat tak, gamla fuktskador på takmålningar bättras. Bänkarna målas eller bättras i varierande grad, blir ljusare laserade. Elementen på bänkskärmarna avlägsnas, bänkdörrarna justeras.
Konstnär - Dekormålare: Serge Babot
År 1997 Underhåll - exteriör
Viss renovering av fönster (troligen enligt förslag 1990, Allbäcksmetoden) och portar. Nya kopparbleck, hängrännor och stuprör. Hantverkare uppges vara Svens Fönsterrenovering, Vänersborg.
År 1997 Underhåll - takomläggning
Taket lagas partiellt och skiffret byts ut delvis.
Arkitekt: Charles Hörnstein
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Blomgren Sven (1975) "Vassända-Naglums kyrka: Historik och beskrivning". Vänersborg.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Westman:Byggmästare"; "Överintendentsämbetet:Arkitekt"; "Wennberg,Thure:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin