Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vänersborgs kyrka är centralt placerad i rutnätsstaden i en så kallad kulturaxel med torget och Residenset i väster samt parken Plantaget med tätväxande, högstammiga lövträd. Axeln förlängs åt öster med skola och museum. Gator omger kyrkan på alla sidor och småskalig stadsbebyggelse av varierande ålder med trä- eller tegelfasader.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten upphörde att vara begravningsplats 1834 och gravvårdarna är avlägsnade. Kyrkogårdens gamla lindar står i alléer längs gångarna och den grästäckta tomten är ohägnad, vilket gör att den löper samman med parken i väster.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är en stor hallkyrka i gustaviansk stil från 1784, ritad av Kungl. Överintendentsämbetets arkitekt Thure G. Wennberg. Tornet uppfördes 1800 men tak och lanternin fick sin nuvarande form 1867. Sakristian och de runda fönstren är från 1925 och ramperna i söder tillkom 1972, men i övrigt är fasaden präglad av tillkomsttiden. Interiören är däremot kraftigt ändrad efter flera renoveringar: 1865 då koret omgestaltades helt, 1925 då sidoläktarna togs bort och taket dekorerades, samt 1972 då bland annat läktarunderbyggnader och nya bänkar tillkom. Symmetrin är bevarad. Den ursprungliga predikstolen (flyttad), altaruppsatsen och troligen även nummertavlorna är ritade av J. E. Rehn och bevarade. Orgelfasaden ritades av O. Tempelman. Tillsammans med pelarna ger de det nyklassicistiska tidsskiktet en stilmässig dominans över tillskotten från 1925; altare, altartavla, altarring och läktarbarriär. Inredningens upphovsmän ger också ett person- och konst historiskt värde. Den medeltida klockan och de gamla gravhällarna visar på den historiska kontinuiteten från kyrkans olika föregångare. I sakristian finns korfönstren från 1902 bevarade och i tornet förvaras originalporten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkotomtens gamla alléer och naturliga övergång till Plantaget.
- Kyrkan som en av två representanter för gustavianska kyrkor i kontraktet.
- Exteriörens prägel från uppförandet.
- I. Tengboms sakristia är ett exempel på en väl anpassad tillbyggnad av en
kyrka.
- Kopparplåten på torntaket har ovanligt hög ålder.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Interiörens prägel av den ursprungliga utformningen i plan, symmetri,
takutformning och volym, inklusive pelarna.
- Interiörens olika tidsskikt med element från varierande stilar visar på
kyrkorummets utveckling och ger ett processvärde.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier, inklusive originalport.
- Den medeltida klockan med sitt ursprungliga upphängningsbeslag.
- Takmålningarna, även i sakristian, inredning samt inventarier från 1920-talet.
- Korfönstren från 1902 berättar att koret hade fönster tidigare.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
Vänersborgs kyrka invigdes 1784 och ritades av Thure G. Wennberg, som även skulle komma att rita Vassända-Naglums kyrka cirka tio år senare. Den står på samma område som två av dess föregångare (den första stod möjligen också här). En enkel träkyrka stod klar vid 1650-talets början i sydvästra hörnet av det nuvarande kyrkoplantaget. 1672 stod en ny stenkyrka klar, en korskyrka, och den äldre användes som magasin. 1676 härjades Vänersborg åter av en krigsbrand, då stenkyrkan skonades men kyrkklockan blev krigsbyte och fördes till tornet i Vor Frelsers Kirke på Christianshavn i Köpenhamn och hänger där än. När Älvsborgs län hade bildats blev 1679 Vänersborg residensstad. 1686 påbörjades inredningen av korskyrkan under ledning av den tyske snickaren Hindrich Birger. Ett stentorn med överbyggnad av trä för två klockor byggdes 1735, troligen som en förlängning av västra korsarmen. Men än en gång, år 1777, brann hela staden och kyrkan, antänt av en bakugn och 1784 stod alltså den nuvarande klar.
Efter ytterligare en stadsbrand 1834 upphörde gravsättningarna på kyrkogården kring kyrkan. En ny kyrkogård anlades 1808 och en kolerakyrkogård 1834. Stadens tredje separata kyrkogård tillkom 1887 mot Stora Vassbotten, kallad Strandkyrkogården, och 1919 tillkom Katrinedals kyrkogård i väster. Stenmuren runt Vänersborgs kyrka togs bort 1929 och vid mitten av 1960-talet monterades på tornets sydsida en minnestavla över den gamla kyrkogården runt kyrkan.
Kyrkotomten hägnas inte på något sätt utan upplevs som en park tillsammans med Plantaget med höga lövträd på gräsytor. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning vid tomtens västra kant, där tornet ligger invid Kyrkogatan. Härifrån är också en infart till en parkering på kyrkans norra sida för personalens fordon. Kring tornet är marken satt med gatsten och fram till västporten leder fyra rader med stenskivor. Gångar med konststensplattor eller grus löper diagonalt över tomten och möts i en korsning öster om kyrkan, vidgad till en plan. Gamla lindar står på båda sidor av gångarna. Utmed gångarna står parkbänkar med av gulmålat trä på silverfärgade, äldre metallstativ, möjligen från tidigt 1900-tal.
Inventeringsår 2003
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Blomgren Sven "Vänersborgs kyrka: Historik och beskrivning" (1973) Vänersborg; Nationalencyklopedin; Områden av riksintresse för Kulturmiljövården: Regionalt planeringsunderlag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län september 1990..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin