Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vargöns kyrka är stillsamt och naturskönt belägen invid Björkås gård och park med manbyggnad från 1880, damm och gammal lövskog med bokar. Längs lokalgatan sträcker sig villaområden från 1900-talets andra hälft och i öster reser sig Halleberg.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Anläggningen har en tidstypiskt ohägnad tomt med öppna gräsytor och ett område med bevarade bokträd, vilket gör att tomten smälter samman med parken. Förutom kyrkan med församlingshem finns en samtida klockstapel och en ekonomibyggnad av okänd ålder. Arkitekten har även ritat Lextorpskyrkan i samma kontrakt.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan invigdes 1979, ritad av arkitekt Karl-Erik Ydeskog, och är på tidstypiskt vis sammanbyggd med ett församlingshem i vinkel med kyrksal, barn- och ungdomslokaler. Byggnadskomplexet är av den typ där kyrkan urskiljer sig tydligt med egenartad arkitektur och annat fasadmaterial. Kyrkoarkitekturen har inte de anonymt profana drag som ofta tillämpades vid tiden, utan en modern, djärv utformning med arkitektoniska värden där arkitekten, liksom i Lextorpskyrkan, utnyttjar kontrasterna mellan betong- och glasytor. Exteriör såväl som interiör på denna sexkantiga kyrka är helt intakt sedan uppförandet. Kyrkorummet förbinds med en kyrksal via en vikvägg och har entré från sidan, vilket är vanligt för moderna kyrkor, men i plan och gestaltning har det en klar särprägel. Fönstersättningen, glaskonsten, korets välvningar, väggkorset och de redovisade limträbågarna är de bärande elementen däri. Inredningens blonda träinredning förmedlar intrycket av nordisk arkitektur. Den moderna liturgin att placera prästen nära församlingen är här uttryckt. Via sacra är traditionellt markerad. Från kapellet på Vargöns bruk är klockan och dopfunten överförda, samt troligen kyrksalens armatur i art déco stil.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkotomten har en tidstypisk öppenhet mot omgivningen och en naturlig
övergång till Björkås park.
- Byggnaden är en välbevarad representant för denna typ av kyrka
sammanbyggd med kyrksal, församlingshem och ungdomsgård.
- Kyrkans och församlingshemmets helt olika arkitektur är avsiktlig och med var sin välbevarad prägel av tillkomsttiden.
- Kyrkointeriören är helt intakt och har en klar särprägel med såväl
arkitektoniska och konstnärliga värden som upplevelsevärden.
- Bevarad ursprunglig inredning och inventarier.
- Bevarade äldre inventarier från brukskapellet visar på den historiska
kontinuiteten.
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är sammanbyggd i vinkel med församlingshemmet i väster åt norr och skiljer sig från detta som en egen byggnadsvolym med särpräglad arkitektur. I norra vinkeln mellan dem är en lägre byggnadsvolym med gemensam entré åt öster. Församlingshemmet är ett långsträckt tegelhus under valmat sadeltak byggt i suterräng med två fullständiga våningar åt väster som har rikligt med fönster.
Kyrkan är sexkantig med öst-västlig riktning och har en intrikat konstruktion och utformning med takfallen långt nerdragna på sidornas mitt med långa taksprång runtom. Sedd från östgaveln kan man få intrycket att kyrkan skyddas av en ruvande fågel med vingarna nedslagna runt väggarna. Kyrkans östfasad, korväggen, är indragen och rundad och de snedställda sidoväggarna skjuter ut något framför den med smala, takhöga fönsterslitsar i det mellanrum som skapas mellan väggarna. Östgaveln är glasad i spetsen och västgaveln har ett runt fönster upptill. De snedställda väggarna möts åt väster i en spets av vinklade väggar på samma sätt, så även mellan dem sitter takhöga fönsterslitsar. Den västra väggen är rak och sammanbyggd med församlingshemmets kyrksal.
FASAD - Kyrkan har en sprutad, vitfärgad spritputs och mitt på östgaveln ett stort smideskors med stjärnliknande strålar. Fönsteromfattningarna på långsidorna är slätputsade. Församlingshemmet har rödbrunflammigt tegel i munkförband. Norr om entrén är en utkragande dekor av ett solkors i brunt tegel. Församlingshemmet har åt söder en utvändig spiraltrappa av metall som leder ned från en balkong; räcket är mönstrat med bågar.
PORT - En djupt indragen, tvåbladig dörr med smala över- och sidoljus. Dörren har sex stående, smala rektangulära glasrutor på varje blad i ett brunlaserat ramverk av trä med sparkplåtar och läderklädda, böjda metallbågar som handtag. På kyrkans södra sida finns en utrymningsdörr av glas i aluminium med en trestegs trätrappa. Församlingshemmets suterrängvåning har två dörrar åt väster med stående träpanel av två bredder och likadana handtag som huvuddörren. Över dörrarna sitter plana skärmtak av brun plåt med tjock sarg och brunlaserad träpanel undertill. Väggen över dörren är också klädd med sådan panel.
FÖNSTER - De fyra fönsterslitsarna i kyrkan når från taket och nästan till marken och sitter i bågar av brunt aluminium. Korfönstren åt nord- och sydöst är olika höga och följer i överkanten takets lutning, men är centrerade med stor, odelad ruta. I gavelröstet åt väster är ett runt fönster, delat av en lodrät post utan synlig båge eller karm. Åt söder har kyrkan fönsterpartier med två respektive tre höga, rektangulära rutor i aluminiumbågar i fasadliv och plåtbleck.
Församlingshemmet har stående, rektangulära en- eller tvålufts treglasfönster i brunlaserade snickerier. Mitt på västfasaden i övervåningen sitter ett stort fönsterparti med sex fönster indelade av bräder som står med den smala sidan utåt.
TAK - Kyrkan har ett sadeltak med långa taksprång som löper djupt ned i en spets på norra och södra sidan där fasaden vinklas. Taksprånget är klätt undertill med brunbetsad panel likt takfoten, vilken liknar en upphöjd sarg runt hela takfallet. Skivtäckt plåt med förskjutna hakfalsar täcker taket som inte har några hängrännor men stuprör av brun plåt från den lägsta punkten. Församlingshemmet har ett valmat sadeltak med enkupigt, svart betongtegel åt öster och norr, rödsvartflammigt åt söder och väster.
Vargöns kyrka har en gemensam stor entréhall/vapenhus, varifrån man når kyrkan i sydöstra hörnet med en kyrksal intill, kök och en ljus samlingssal i nordväst samt i norr kontor och konferensrum med öppen spis. Sakristian nås via en dörr på södra sidan i vindfånget. På nedre plan är utrymmen för barn- och ungdomsverksamhet med bland annat mysrum som ungdomarna själva inrett, samlingsutrymme med öppen spis och gymnastikrum. Kyrksalen kan förenas med kyrkan via en vikvägg i öster. Rummet har ett glansbehandlat klinkergolv och väggarna är av enfärgat rödbrunt tegel i munkförband, utom hörnen som är rundade med löpskift. Taket är ett tälttak med vitlaserad brädpanel i respektive väggs riktning, med limträbjälkar liksom i kyrkan med korsande tvärbjälkar. Stora tvåluftsfönster i aluminiumbågar finns längs väst- och sydväggen. Dörren till hallen i nordöst är en pardörr och i nordväst är en enkel dörr med panel. Framför vikväggen i öster hänger ett draperi och rummet är möblerat med sittmöbler och ett piano. På södra väggen hänger den förutvarande altartavlan från kapellet, en etsad gravyrplåt av Olle Hjortzberg från 1917 (förlaga till tavlan i sakristian), som enligt uppgift skall vara världens största etsade plåt. I taket hänger i smidda stänger armatur som kan härröra från det gamla kapellet: fyra lyktor i art déco stil med rundade, ribbade ljusskärmar av genombruten mässingsplåt, stearinljus på hörnen och en smidd krans undertill, avslutat i löv formade till en kula som håller en gyllene kotte nedåt.
Kyrkan är en stor, bred, sexkantig salkyrka med ett polygonalt, förhöjt, fullbrett kor med rundad östvägg och snedställda väggar med färgstarka korfönster, en vikvägg i väster till kyrksalen med ett runt gavelfönster över, entré till vapenhuset i nordväst och ett stort fönsterparti med nödutgång i sydväst. Kyrkan har en mycket egenartad interiör, präglad av limträbågar som sträcker sig längs tak och väggar och det stora, träklädda taket. Konstruktionen påminner om spanten på ett uppochnedvänt fartyg. Även bänkarna och vikväggen är trärena, vilket tillsammans ger en stor, blond träyta som förmedlar intrycket av nordisk arkitektur. Fönstersättningen, glaskonsten och korets utformning är också viktiga för kyrkans särpräglade karaktär. Kyrkan rymmer 200 personer.
LÅNGHUS -Takets tunna limträbalkar smalnar av upptill och nedtill och breddas i sin mjuka rundning i ytterkanten i höjd med mötet mellan tak och vägg. De förstärker inte rummets form utan förvillar i stället, då de varken står med jämna mellanrum eller är raka. Tre riktas åt öster upptill och vid gavlarna mot väster. Nedanför västväggens gavelfönster är ett utkragande parti, rundat undertill, som döljer en belysning. Detta förekommer även i Lextorpskyrkan, ritad av samme arkitekt. Andra gemensamma drag är likadan utformning av dörrarna och placeringen av fönster mellan olika väggytor. Västväggen rundas mjukt i mötet med syd- och nordväggarna, vilka vidgas och vinklas rakt åt öster ett kort stycke, där de skjuter ut framför fönsterslitsar mellan denna och nästa vägg som vinklas in åt öster och i sin tur skjuter utanför en fönsterslits som på insidan möter korväggen. Vikväggen upptar nästan hela västväggen och framför den är ett utrymme fram till de bakre bänkarna. Öster om entrén är dörren till sakristian och öster om den, mellan två limträbågar, står en stor orgel med en vit flygel bredvid. I mitten på södra sidan står en ljusbärare.
GOLV - Kvadratiskt, brunrödflammigt klinker. En konvex list mot väggen av klinker som golvlist. VÄGG - Spritputsade, sprutade och tunt vitfärgade, eller av vit cement. Vikväggen är troligen av omålad furu. PORT - En pardörr indragen i en djup smyg med dörrblad av omålad, stående träpanel med en slät skiva på mitten och handtag av böjda rör virade med läder. Utrymningsdörren har en stor glasruta i aluminiumramar.
INNERDÖRRAR - Sakristians dörr är enkel och likadan som entrédörren.
FÖNSTER - Fönsterpartierna i söder har två respektive tre rektangulära, höga treglaslufter av klarglas i aluminiumbågar i grunda smygar över låga marmorsocklar med ventilgaller. Det runda gavelfönstret har en innerruta med glaskonst med en sol vid horisonten över vatten och ett Kristusmonogram i mitten, omringat av en vit kant. En ytterbåge sitter i fasadens yttre liv.
TAK - Ett flackt sadeltak klätt med glest sittande, omålad träpanel i längdriktningen mellan limträbågar, som beskrivits ovan. Ursprunglig, tidstypisk armatur av mässingsstänger och rökfärgade glasklot i kluster.
KOR - Vid besöket var inredningen i koret ändrad på grund av pågående skollovsverksamhet. Altaret står vanligtvis tre meter längre ut, omgivet av raka knäfall och föremålen på golvet var också tillfälliga. Korväggen kröks flackt mellan två limträbågar runt ett fristående altare, i fonden av en mattklädd ramp från mittgången. Mellan taket och väggen är en fönsterrad. Ett fönster finns på var sida på de två snedställda väggarna. I söder står en dopfunt och vid väggen i sydväst ett dopaltare, likadant som altaret, med ett stort knäfall. Här står också en vitmålad piedestal i nygotisk stil, möjligen från gamla kapellet. En ambo (tillfälligt undanställd) har tre spjälor mellan bokstöd och fotställning. Knäfall står längs de snedställda sidorna. Två sjuarmade ljusstakar av trä med svarvat skaft, pålimmade, finskurna, gyllene dekorationslister och polygonal fot står i det nordöstra fönstret, som också kan vara från kapellet. Längs nordöstväggen står körstolar med grönt tyg likt i bänkarna.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - I koret är fönstret längs taket placerat i ytterliv, så väggen skjuter upp likt en vågtopp i mitten, vilket ger fönstret en viss pagodform. Väggen når ända upp till taket på sidorna. Över altaret sitter ett stort kors belyst bakifrån. Korväggen har 11 utbuktande, välvda, jämnhöga partier med rundad topp med var sin smidd ljushållare på. Mittpartiet bakom altaret är bredare och har ett mycket litet skulpterat, gräddvitt krucifix fäst i höjd med ljushållarna. Belysning ovanifrån, liknande ficklampor av gulmetall från linor i taket, ger på avstånd en illusion av att det är nischer.
PORT - Saknas
FÖNSTER - Korfönstren med färgstark glaskonst följer i överkant takets lutning. Det norra är ungefär hälften så högt mot det södra, som nästan når golvet. Glaskonsten är av Folke Heybroek i så kallat fågelglas från Holland och symboliserar "Mästaren på förklaringsberget" i brunt åt sydöst (mot Halleberg) och "Floden Jordan" eller "Livets flod" i blått åt nordöst (mot Vänern och dammen utanför). Fönstren indelas i olika stora rutor med metallbågar som i sin tur är blyspröjsade. De sitter i grunda smygar med marmorsockel eller -bräda med ventilgaller. Fönsterslitsarna på var sida om de snedställda korfönsterväggarna har klart treglasfönster i aluminiumbågar och marmorsocklar. Östra takfönsterraden har tio lika breda rutor med invändiga, stående, dubbla bräder vid trymåerna.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Stort, omålat, ursprungligt altare i ek med tjock disk som kragar utanför den täckta basen. Alla hörn är rundade.
BÄNKINREDNING - Bänkarna är original och står i två raka, öppna kvarter med tio rader var, mittgång och sidogångar. Ett litet kvarter med tre rader står vid koret i söder och vid nordöstra och västra väggarna står en bänk. De är av omålad björk på tvåbenta stöd med stoppade sitsar och ryggar infällda i konstruktionen och utan egentlig gavel, utan endast breda, släta sidor i vinkeln mellan sits och rygg. Bokhållare finns på ryggarna. Bänkskärmarna är indelade i fyra fält med brädor ställda med den smala sidan utåt.
PREDIKSTOL - Saknas
ORGEL - En hög orgel från 1982 med 15 stämmor tillverkad av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Den har två lika stora sektioner av omålat trä som står bredvid varandra med lutande översida och kort avfasat hörn åt väster. Östra delen har långa träpipor och den västra korta metallpipor. Upptill bakom piporna sitter ett gallerverk med små plattor av trä som liknar en skir spets. Runt spelbordet, som är infällt, är det släta ytor. Väggarna är tunna kring piporna och kragar ut något över nederdelarna.
LÄKTARE - Saknas
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Ett ursprungligt, stort, svart smideskors av tre spjälor i var bjälke och oktogonala rundlar i ändarna. Korset har fem arkitekturglas från Lindshammar; fyra röda som markerar Kristi händer, fötter och hjärta, samt ett blått (den kungliga färg) överst vid huvudets plats. Korset har belysning bakom.
ALTARRING - Fristående knäfall med en enkel träram av ek och breda stoppade knäfall, klädda med grönt tyg och släta, lätt sluttande armstöd.
DOPFUNT - Dopfunten i ek överfördes från gamla kapellet, dit den skänktes 1942. Den är oktogonal i alla delar med små cirklar på fyra av cuppans sidor med evangelisternas symboler utsirade i nedsänkt relief. Skaftet har en utkragande, kannelyrförsedd skaftring och även nedtill på en ansvällning mot basen finns kannelyrer. Cuppan är rundad nedtill och skålen täcks av en troligen samtida mässingsplåt med stjärnor och kristna symboler i relief.
NUMMERTAVLA - Endast krokar på korväggarna i nordöst och sydöst.
VAPENHUS - En stor, gemensam, långsträckt entréhall med entrén i öster och ett stort fönsterparti mot parken i väster. En trappa går ned till undervåningen längs norrväggen. Kyrkdörren är i sydöstra hörnet och parallellt med kyrkan är en kyrksal bakom sydväggen, där kapphängare finns bakom trägaller. Kontor, toaletter och konferensrum nås från en gång åt norr. Interiören är bevarad sedan tillkomstiden.
GOLV - Klinkergolv som i kyrkan utan golvlist.
VÄGG - Rödbrunt tegel i munkförband.
PORT - Dubbla dörrar och mellan dem ett vindfång med dörrar till sakristian åt söder och ett kontor åt norr. Dörrarna är likadana, det vill säga en tvåbladig dörr med sex, stående, smala rektangulära glasrutor på varje blad i ett brunlaserat ramverk av trä med sparkplåtar och läderklädda, böjda metallbågar som handtag. Smala över- och sidoljus.
INNERDÖRR - Dörrarna är av omålat trä med stående panel och en slät bräda på mitten, samt läderklädda, böjda rör som handtag. Kyrkan och kyrksalen har pardörrar.
FÖNSTER - Sex nästan takhöga, rektangulära fönster i tjocka träposter med en tvärgående bräda som räcke längs hela bredden.
TAK - Ett plant tak klätt med omålad, spåntad, hyvlad träpanel lagd över rummets bredd och en smal taklist.
SAKRISTIA - Ett rektangulärt rum med dörr till kyrkan i sydväst och ut till hallen i nordväst. I nordöst finns ett pentry i ett infällt skåp. I östväggen finns två fönster. Öster om kyrkdörren är ett smalt altare med släta, gråmålade sidor av träfiberskivor. Över det hänger en tavla av Olle Hjortzberg 1917 föreställande den korsfäste Kristus. Tavlan är en grafik från etsningsplåten i kyrksalen. Hela västväggen består av inbyggda textilskåp med överskåp av omålade trädörrar med två fyllningar.
GOLV - Heltäckningsmatta
VÄGG - Som kyrkan utom åt öster där det är grönmålad glasfiberväv.
PORT - Saknas
INNERDÖRR - Som i kyrkan, den norra slät utan panel, men med mittskiva.
FÖNSTER - Två rektangulära treglasfönster i brunlaserade snickerier som sitter i en smyg. TAK - Plant tak med grönmålade träfiberskivor.
TORN - Saknas
Fasadkulör (2002): Röd, Vit
Antal våningar (2002): 01, 02, Souterrängvåning
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Rundat, Kors, Sakristia - Norr, Vapenhus - Norr
Inventeringsår 2001
Bruket Wargöns AB lät 1898 uppföra en samlingslokal eller Folkets hus. 1917 togs det i bruk som kapell och 1931 uppfördes även en klockstapel. 1976 började man projektera en sexsidig kyrka med församlingshem som skulle ersätta kapellet. Mark i anslutning till Halleberg skänktes av familjen Curt d'Orchimont på Björkås. Kyrkan skulle likna Lextorpskyrkan i Trollhättan och samme arkitekt anlitades, Karl-Erik Ydeskog. Det fanns önskemål om fönster vid taket som skulle förmedla kontakt med naturens växlingar åt kyrkobesökarna. Man skulle ha startat arbetet i maj 1977 men bygget blev försenat ungefär två år. Kyrkan med klockstapel invigdes 1 december 1979 och brukskapellet togs ur bruk. Dess interiör var då intakt från 1937 och Riksantikvarieämbetet motsade sig den planerade rivningen och föreslog en annan användning. Länsmuseet ansåg att kapellet antingen skulle ha en värdig funktion eller rivas och byggnaden kom slutligen att jämnas med marken. Dopfunten och klockan i stapeln fördes över till den nya kyrkan.
Församlingshemmet skulle rymma konfirmationssal, samlings- och musiksal, kök och brudkammare samt sakristia väster om kyrkorummet. I källaren planerades ungdomslokaler, bordtennisrum, mörkrum och storstuga. Riksantikvarieämbetet motsade sig ett valmat tak och förordade istället ett plant, samt påtalade att klarglas i entrén inte är bra på grund av solinstrålning. Inget av detta hörsammades. Kyrkgolvet skulle enligt ursprungstanken ha varit av natursten men det blev klinker och väggarna skulle kläs med träpanel, men putsades istället. Altaret avsågs att tillverkas av natursten men gjordes i trä. En orgel tillkom 1982 men i övrigt har kyrkan inte ändrats nämnvärt sedan uppförandet.
År 1942 Specifika inventarier - dopfunt
Skänktes av Gustav Adolf Danell till gamla kapellet, varifrån den medfördes.
År 1979 Fast inredning - glasmålning
Konstnär: Folke Heybroek
År 1979 Invigning
1 december
År 1982 Fast inredning - orgel
Fasaden ritades av Ydeskog.
Arkitekt: Karl-Erik Ydeskog
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Kyrkobeskrivningsblad.
Nyckelord: Religionsutövning, Församlingshem, "Religionsutövning","Kyrka", "Kjell Granstedts Byggnad AB:Byggmästare"; "Ydeskog,Karl-Erik:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin