Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vassända-Naglums kyrka med kyrkogårdar är numer avsides belägen, i det närmaste isolerad som på en ö mellan olika vägar. En gård och några villor finns i dess omedelbara närhet, liksom ett församlingshem och den före detta prästgården. Miljön är rik på lövträd. Skilt från kyrkogården kring kyrkan anlades ett stycke därifrån en vidsträckt, parkliknande kyrkogård under 1930- och 1940-talen. Mellan dem är en ekonomibyggnad uppförd, troligen under 1970-talet. En milsten och en handpump vid en stensatt slänt är udda inslag vid den gamla Uddevallavägen som går längs kyrkotomtens södra sida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan, till största delen förlagd på kyrkans södra sida. Sammantaget har kyrkogården en 1800-talskaraktär med strikta kvarter och grusgångar samt åldriga lövträdsrader längs kanter och gångar. Egenheter för anläggningen är gravhällarna från Naglums gamla kyrka och en ovanligt utformad enkel smidesgrind, möjligen samtida med kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan från 1799 av arkitekt Thure G. Wennberg är en imposant, gustaviansk kyrka med tidstypisk massivitet, symmetri, mansardtak, omarkerat, rakt avslutat kor och vagt klassiserande omfattningar. I korväggen finns ett unikt korsfönster. Exteriören är mycket välbevarad. Interiören präglas också av i hög grad av tillkomsttiden med det överväldigande stora, symmetriska, tunnvälvda och odekorerade kyrkorummet. Östväggens korsfönsterram från 1837 och klassiserande omfattningar från 1900 utgör ett harmonierande blickfång. Västläktaren med två trappor längs västväggen är från 1822. Predikstol och orgelfasad är nyklassicistiska och läktaren är också från 1800-talet. Renoveringen 1930 tillförde bland annat dekormålning i fönstersmygarna, nya dörrar, ombyggda bänkar och altarring, samt läktarinredning. I väster finns gamla trappskrubbar, bänkrader har avlägsnats och viss ommöblering skett. Dessa senare åtgärder är underordnade interiörens ålderstigna karaktär med höga upplevelsevärden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogårdarna, församlingshemmet, milstenen, vägsläntens
stensättning med pump och den gamla prästgården utgör tillsammans en miljö som vittnar om en tidigare betydelsefull kulturmiljö.
- Kyrkogårdens murar, trappa, grindpartier, åldriga trädrader och grusgångar. - Kyrkan som den bäst bevarade av två representanter för gustavianska kyrkor i kontraktet.
- Kyrkans mycket välbevarade exteriör från uppförandet.
- Skifferbeläggningen på taket är ett regionalt särdrag.
- Kyrkoportarna från 1930.
- Kyrkans välbevarade interiör från tillkomsttiden med höga upplevelsevärden. - Bevarad ursprunglig och under 1800-talet tillkommen inredning och
inventarier, samt pilasteromfattningarna från 1900.
- Östväggens korsfönster är unikt.
- Gravhällarna från de gamla socknarnas kyrkor har även ett samhällshistoriskt värde (sammanslagningar av socknar) och visar på kyrkans historiska
kontinuitet.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas
Inventeringsår (2002)
Vassända-Naglums kyrka uppfördes på ny plats 1798-1800. Äldsta kyrkogården förlades söder om kyrkan och inramades av en gråstensmur. Väster om kyrkan arrenderades ett område för framtida bruk. Kyrkogården omgärdades 1829 av lövträd och stenmurar med två träportar. Marken var låg och sumpaktig och skulle förses med sandgrus. När en inventering gjordes 1920 omtalades bodar av trä på kyrkogården med stall och vedbod, vilka dock inte finns kvar. På 1930-talet anlades en ny, separat kyrkogård på inköpt mark väster om kyrkan och terrassmuren utanför tornet omlades.
Kyrkan är placerad vid tomtens norra sida och är inbäddad i grönskan från höga lövträd. Ingångar finns i söder och väster. Grinden i väster har avlägsnats men smidesgrinden i söder har två blad med raka spjälor med kors på och kan vara från 1900-talet. Grindstolparna är av tuktad gråsten med släthuggna hörn och spetsade toppar. Breda grusgångar leder in från grindarna till kyrkans portar i väster och söder. Innanför grindhålet leder en kort gammal stentrappa åt söder och en backe upp till tornporten åt nordöst, samt rakt åt öster en gång längs kyrkans södra sida. Kyrkogården på kyrkans södra sida är stor och delas i två halvor av gången till södra grinden. Västra halvan är på 1800-talsvis indelad i strikta gräskvarter med grusgångar. Gravvårdarna är glest fördelade över ytan och står i rader med omväxlande höga och låga gravstenar, somliga har järnstaket eller stora stenramar. På östra halvan står övervägande höga gravstenar tätt på en sammanhållen gräsyta. Kallmurar av natursten omgärdar tomten; i öster och bitvis i söder under kyrkogårdens marknivå, eftersom marken på utsidan där är lägre, i väster och norr över mark. I kanterna, utom i öster, och längs gångarna står rader med lönnar och askar, flera av hög ålder.
Vid tornet i södra vinkeln är en grav med järnkors från 1880-talet och ymnig växtlighet. Längs södra sidan ligger sex nötta gravhällar, de flesta från 1600-talet, som kommer från Naglums kyrkogård och före 1930 låg i vapenhusets golv. På dem står lösa bänkar. Diskreta belysningsstolpar med små glasklot står längs gångarna. I nordöstra hörnet växer höga cypresser och ovanpå det rundade murstycket framför västentrén är en tät cypresshäck. Till sakristians källare i nordväst leder en gammal, enkel smidesgrind med ovanlig utformning, troligen 1700-tal, till en grusad gång, nedskuren i marken, som stöttas av kallmurar av sten. I västmuren är instoppat ett gammalt rakt ankarjärn i ögla.
Inventeringsår 2001
Texten saknas
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Blomgren Sven (1975) "Vassända-Naglums kyrka: Historik och beskrivning". Vänersborg.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin