Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Elings kyrka och kyrkogård ligger på en ås i ett kuperat odlingslandskap på gränsen mellan Varaslätten och Edsveden. Kyrkplats och omgivande gårdar knyts samman av lövträd.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av stenmur med trädrad och har två par grindstolpar av kalksten med smidesgrindar. Kyrkan ligger på kyrkogårdens högsta punkt. Fram till kyrkporten leder en allé.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den vitputsade salkyrkan består av ett tidigmedeltida långhus av gråsten med hörnkedjor av sandsten, vilket omkring 1700 försetts med ett för tiden typiskt, fullbrett och tresidigt avslutat kor. Under 1800-talet tillkom torn med sluten lanternin av trä och sakristia. På fasaden sitter en skadad porträttgravhäll av stort intresse. Den ljusa interiören präglas av olika tiders ändringar och tillägg, vilka sammansmälter till en helhet. Läktarbröstet härrör från 1600-talets andra hälft. Predikstol, altare, altarring och nummertavlor tillkom vid arkitekt Fredrik Liljekvists renovering 1889 och den koloristiska altartavlan av Viking Lanje 1958. Orgelfasaden härrör från en 1909 inköpt Söderlingorgel. Dopfunten är medeltida, liksom en stavkorshäll i vapenhuset och sannolikt också västporten. Interiörens färgsättning från 1981 utgörs av pasteller.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan har ett framträdande läge i en samlad bymiljö.
- Kyrkans exteriör är en god representant för de små medeltidskyrkor som successivt byggts om till salkyrkor. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument.
- Fasadens porträttgravhäll.
- Interiört har kyrkan tillägg från olika perioder som samverkar till en enhetlig, harmonisk karaktär. - Läktarbröst från 1600-talet.
- Bevarad inredning från 1889 års renovering.
- Altartavla av Viking Lanje.
- Medeltida inventarier.
- Kyrkogårdens stenmur, trädrad och smidesgrindar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
ELINGS KYRKA - Salkyrkan består av ett medeltida långhus med fullbrett kor i öster med tresidig avslutning, sannolikt tillkommet under slutet av 1600-talet. Norr om detta är en femsidig sakristia från 1881. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. Detta uppfördes 1833 och fick en lanternin av trä år 1881.
FASAD - Sockeln utgörs av granit. Under långhuset är synliga grundstenar i form av gråstensblock. Det medeltida långhusets hörnkedjor går ända ned till grunden. De något ojämna murytorna är spritputsade och vitkalkade. Omfattningarna är slätputsade. I söder är långhusets sydöstra hörnkedja framtagen. Denna består av sandstenskvader av olika längd. I tornets västfasad har sandstenskvadrar från de medeltida portalerna använts som omfattningar till västportal, lunett och den svartmålade kalkstensplatta som minner om byggnadsarbetena 1833 och 1881. Över lunetten är ett inmurat ringkors av kalksten. Lanterninen som rymmer klockvåningen har en fasad klädd med vitmålad locklistpanel. Varje sida har en stickbågad ljudglugg med ursprungliga stickbågade parluckor klädda med kopparplåt.
På långhusgaveln är i norr en sprucken och delvis fragmentarisk porträttgravhäll över Johan Göransson Ulfsparre av Broxvik (död omkring 1618), hans maka Anna Karlsdotter Lilliestjelke (död 1645) och hennes andre man, Gustaf Bengtsson Krabbe av Svaneby (död omkring 1655), samt deras barn. Hällen - som tillhör den s.k. Skaraborgsgruppen - är lagad med cementbruk och har en vanprydande avtäckning med plåt. På gavelns södra sida är en fragmentarisk och nött gravhäll från 1700-tal med liknande avtäckning.
FÖNSTER - Alla ytterfönster har foder, bågar och spröjs av grönmålat trä. Fönstren i långhus och kor härrör sannolikt från 1833. De är stickbågade och har korspost med fyra lufter med hörnbeslag. De nedre lufterna har åtta blåsta glasrutor var. De övre har fyra rutor. Smygarna är rundbågade och har samtida solbänkar av röd kalksten. Det västligaste fönstret på södra långsidan är sannolikt från 1926. I korfönstren är råglas från 1973. Det östra korfönstret är en lunett med enkel luft från 1833 och 21 rutor med rött och blått glas från 1894. Detta är igensatt på insidan. Sakristian har två stickbågade fönster från 1881 med enkla lufter. Dessa har 14-16 blåsta glasrutor. De stickbågade smygarna har solbänkar avtäckta med kopparplåt. I tornets bottenvåning är ett rektangulärt fönster, sannolikt från 1926. Det har mittpost och två lufter med åtta glasrutor var. Smygen är rundbågad med en målad överdel som imiterar de övriga fönstrens krönande lufter. Tornets lunett är ursprunglig och har enkel luft med tolv blåsta glasrutor och omfattning av sandstenskvader från en äldre portal. I tornets nordvägg har mellanvåningen en liten rektangulär glugg med ursprungligt fönster med enkel luft och två blåsta glasrutor.
PORT - Västporten utgörs av en stickbågad dörr av tre stående ekplank, vilka utåt klätts med kopparplåt. Porten har en ornerad dörring och triangulär låsplatta, samt stocklås. Dess placering är sekundär och den kan möjligen vara medeltida. Porten sitter i en stickbågad smyg med omfattning av sandstenkvader av skiftande storlek, också de från en äldre portal. Framför porten är en granittrapp från 1934 med sentida granitramp åt söder och fururäcke från 1976 i väggen. Den stickbågade sakristiporten är ursprunglig och har en grönmålad fiskbenspanel och nytt handtag. Smygen följer portens form och har en kalkstentrapp framför.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat över koravslutningen. På änden är ett enkelt smideskors. Taket täcks av enkupigt lertegel och har sentida vitmålade vindskivor av trä. Tornet har en litet takfall mellan den murade kroppen och lanterninen. Denna i sin tur kröns av ett fyrsidigt spetsigt tak som avslutas med ett smideskors. Takfallen täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Detta täcker även sakristians branta valmade sadeltak. Alla takfall utom tornet har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Tornet har en enkel gråmålad takfot av trä och sakristian har synliga slätputsade hammarband.
ELINGS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med i öster ett fullbrett med tresidig avslutning. Norr om detta är en sakristia och i väster ett vapenhus i tornets bottenvåning. Den enkla interiören kännetecknas främst av ljus nyklassicism. Hela inredningen är målad i beigt och gräddvitt, med undantag av bänkarna. Alla fönster har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Portar och dörrar har samma bemålning.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset. Rummet har två fönsteraxlar och i väster en läktare. Under läktaren är en öppen yta med i söder en manöverpulpet i ljust trä, samt diverse attiraljer. I norr står en synt. På båda sidor är kapphängare av stål. Bänkkvarteren delas av en mittgång, över vilken hänger en smäcker kristallkrona i nyrenässans och en mässingskrona. I nordost står predikstolen.
GOLV - Golvet utgörs av fernissade brädor från 1926 och är något högre i bänkkvarteren. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. I bänkkvarteren är upp till ryggarna en grå bröstning. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. Under läktaren är vid västväggen i norr ett par skåp från 1981 med glasade dörrar. Det ena är textilskåp och det andra tjänar som ett litet museum. På sydväggen hänger ett inglasat antependium från 1744. På nordväggen är en liggande fyllning med målade horn med rosor mot gråmarmorerad botten. Sannolikt härrör den från en äldre altarring som kan dateras till 1700-tal.
PORT - Porten är en rak och slät pardörr från 1952. Den sitter i en rak smyg med vitmålat brädtak. FÖNSTER - De stickbågade innanfönstren härrör från 1952 och har korspost med fyra lufter. De nedre lufterna har två rutor medan de övre är enkla. Smygarna är stickbågade och har svagt lutande fönsterbänkar.
TAK - Takets flacka tunnvalv består av vit slätspont från 1926. Ovanför taklisten är en målad bård med stiliserade röda blommor på grå botten. Taklisten har karnisprofil och blå marmorering på grå botten. Mot koret sitter två vita högtalare. Under läktaren är ett ursprungligt gråmålat brädtak.
KOR - Det femsidiga koret har i norr dörr till sakristia och väster om denna trappa till predikstol. Framför sistnämnda står en ambo av standardtyp i furu. I söder står dopfunt och oval ljusbärare i smide. Altaret flankeras av två fönster och två piedestaler med sjuarmade ljusstakar. Dessa ansluter i utförande till predikstol och altarring. Längs väggarna står vita träskärmar som döljer radiatorerna. Vid sydväggen är ett dopaltare från 1959 med ett förgyllt hjulkors av trä.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg högre.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om altaret sitter nummertavlor.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från 1881 med halvfranska fyllningar och sentida lås. Den sitter i en djup korgbågad smyg.
FÖNSTER - Som långhus. I de nedre lufternas nederdelar är fastsatta rutor från ett äldre fönster med katedralglas i blyspröjs.
TAK - Som långhus, fast valmat över avslutningen. Taklisten har i norr och söder två strålkastare. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1889 står ett trappsteg högre, invid väggen. Det har stående halvfranska fyllningar. ALTARRING - Den halvrunda altarringen från 1889 står ett litet stycke från väggen och har en balustrad av svarvade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1926 består av nio rader i norr och söder. Raderna under läktaren borttogs 1952. Raderna löper ända in till väggen. De svagt lutande ryggarna har liggande halvfranska fyllningar. På baksidorna är bokbrädor och fotbrädor, samt krokar. Sitsarna är stoppade och klädda med blått tyg. Under dem är radiatorer. De raka gavlarna har helfranska fyllningar med rödbrun marmorering. I övrigt är bänkarna gråmålade.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med sin trappa och ljudtak är en enkel nyklassicistisk skapelse från mitten av 1800-talet. Korgens sidor har rundbågade fyllningar och hörnen markeras av joniska halvkolonnetter. Nederdel och krön är förkroppade. Det ursprungliga bokstödet bärs upp av en konsol. Basen är åttasidig och hålkälad. Den vilar på en kolonn med korintiskt kapitäl. Trappans räcke har spjälor i form av toskanska kolonnetter och i änden en fyrkantig post med fyllningar och krönande klot. Från det åttasidiga ljudtaket svävar en vit duva från 1962. Takets nederdel utgörs av en sågad rundbågsfris. Det flacka taket kröns av ett förgyllt kors på kula. Lister och dekor på predikstolskorgen är förgyllt.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och nio stämmor. Den är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1971. Spelbordet är inbyggt i fasaden från 1909, vilken byggdes för den Söderlingorgel som då flyttades hit av C A Härngren, Lidköping. Fasaden utgörs av tre rundbågade fält som emellan sig har raka fält. Krönet består av två skurna voluter av ansenlig storlek. I fyllningarna och svicklarna på orgelhuset är målad blomsterdekor.
LÄKTARE - Läktaren från 1600-talets mitt bärs av två odekorerade pelare från 1952 med grått foder. Bröstet har en typisk senrenässanskaraktär med liggande fält som rymmer kopplade rundbågar. Dessas pilastrar och arkivolter smyckas av myntornamentik. Gesimsen är utformad med äggstav och tandsnitt. Överst är ett sentida smidesräcke. Mot tornet är en rundbåge i hela väggens bredd och höjd. Golvet täcks av en heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den kvadratiska altartavlan är målad i olja år 1958 av Viking Lanje från Laholm och föreställer Kristi förklaring. De pastellartade färgerna är klara och lysande. Ramen är skuren av Walfred Andersson, Uddevalla. På sidorna är kräklor med slingrande akantus och på krönet är två änglar som håller ett textband mot en strålande bakgrund. Träsniderierna är förgyllda och ramstyckena i övrigt gråmålade.
DOPFUNT - Dopfunten är huggen av sandsten och består av två delar. Den runda cuppan har skrånande undersida och repstav längs kanterna. Den runda foten har en skrånande översida som avslutas med en grövre repstav. Funten har uttömningshål och torde kunna dateras till omkring 1200.
NUMMERTAVLOR - De raka nummertavlorna från 1884 har tempelkrön och är svängbara. ÄLDRE ALTARPRYDNAD - På dopaltaret står 1889 års altarprydnad i form av ett förgyllt hjulkors av trä. VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr är en mellanvägg som döljer trappan och elcentralen under denna. I söder står längs väggen en enkel vitmålad träbänk.
GOLV - Golvet utgörs av de ursprungliga fint nötta kalkstenshällarna.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitkalkad. I öster är en fastgjord kalkstenshäll med ristat stavkors. Ovanpå denna är ett gravkors i trä från 1889. mellanväggen består av stående gråmålade plankor och torde härröra från 1881.
PORT - Ytterporten består av stående ekplank och har ett stocklås. Långhusporten beskrivs ovan. INNERDÖRRAR - Mellanväggens dörrar är raka och består av stående plankor.
FÖNSTER - Det raka fönstret från 1952 har mittpost och två lufter med åtta rutor var. Smygen följer fönstrets form.
TAK - Det plana taket av pärlspontade brädor härrör från 1881 och är vitmålat. SAKRISTIA - Den sexsidiga sakristian har ingång i väster och dörr till kor i söder. I norr och öster är fönster. Framför det sistnämnda står ett gråmålat träskrivbord. I nordväst står ett bönealtare från 1959.
GOLV - Golvet utgörs av det ursprungliga gråmålade brädgolvet.
VÄGG - Som långhus.
INNERDÖRRAR - Se ovan.
PORT - Porten är en stickbågad dörr från 1881 med stående pärlspontade plank och smidd hasp, samt sentida lås. Smygen följer portens form.
FÖNSTER - De stickbågade innanfönstren från 1952 har enkla lufter med fyra rutor. Smygarna följer fönstrens form. TAK - Det ursprungliga taket har tredingform och är klätt med vitmålade brädor. TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster en rundbåge in till läktaren. Från vapenhuset leder i norr en ursprunglig trätrappa med nött fernissa och räcke. I väster är en lunett. I norr är en inbyggd trappa med gråmålad spontad panel av senare datum. Väggen är som i långhus och golvet är klätt med heltäckningsmatta. Taket utgörs av vitmålade slätspontade brädor. I söder står ett par äldre skåp.
VÅNING 3 - Trappa och golv är av obehandlat trä. Kring uppgången är ett sentida räcke. Väggarna är slammade och i öster är en gipslucka till vinden. I norr är ett litet ursprungligt kvadratiskt fönster med enkel luft. Taket består av nya obehandlade brädor. I mitten är den ursprungliga grova trätrappan upp till gipsluckan i taket. I rummet förvaras bl.a. äldre nummertavlor.
VÅNING 4 - Våning 4 utgörs av klockvåningen. Väggarna utgörs av den bara bilade timmerstommen. Tak och golv utgörs av sannolikt ursprungliga obehandlade brädor. Klockstolen är likaså ursprunglig. De två klockorna är gjutna av Nils Billsten i Skara år 1769. Båda har elringning.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Enligt sägnen skall Elings kyrka ha uppförts av en kvinna vid namn Eli på den närbelägna herrgården Bol. Nuvarande kyrka torde med tanke på sin karaktär och dopfuntens ålder ha uppförts under början av 1200-talet. Långhuset restes av gråsten med hörn- och portomfattningar av sandstenskvadrar. I öster hade kyrkan ett smalare kor. Under 1500-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och saknade tak "påå thenn ena sidhann". Sannolikt under 1600-talets andra hälft tillkom en läktare. 1722 målades interiören. 1762-63 utvidgades kyrkan med ett fullbrett och tresidigt avslutat kor. Samtidigt reparerades södra långväggen och fick sina fönster förstorade. Fasaden omputsades och målades.
I början av 1780-talet befanns såväl klockstapel som kyrka vara i ett dåligt skick. Ett klocktorn av trä restes vid kyrkans västgavel år 1783, men detta vacklade vid ringning och storm. 1833 beslutade sockenstämman om en genomgripande reparation av kyrkan, varvid trätornet skulle ersättas av ett stentorn. Så skedde också. Man satte även igen sydporten och tog upp en ny i väster, genom tornet. Sydporten ersattes av ett fönster som fick ett motsvarande i norr. Takets spåntäckning byttes ut mot lertegel. Invändigt insattes nytt golv och tak. 1841 inköptes en Söderlingorgel från Agnetorps kyrka. 1862 reparerades taket. 1881 uppfördes sakristia och tornet byggdes på med en ny klockkammare av trä. 1889 fick kyrkan nytt altare, altarprydnad i form av ett förgyllt hjulkors, altarring och predikstol samt ommålades invändigt. Arkitekt var Fredrik Liljekvist, Stockholm och utförandet präglades av tidens nystilar. Den gamla predikstolen var placerad över altaret. 1894 insattes färgat glas i fönstret över altaret. 1896 slog åskan ned i tornet som fick repareras. 1901 försågs innerväggarna med schablonmålningar och korväggen målades med rundbåge, drapering och palmettornament. 1909 inköptes en ny Söderlingorgel som stått i Tidaholm. Den ombyggdes av C A Härngren, Lidköping. 1914 kläddes torntaket med kopparplåt.
1926 företogs en renovering efter ritningar av arkitekt Anders Roland, Stockholm. Nytt golv inlades och en öppen bänkinredning tillverkades. Innertaket kläddes med slätspont, altarväggens lunett igensattes och interiören ommålades. 1932 installerades elektricitet för belysning. 1934 fick västporten en ny trappa istället för de gravhällar som till dess brukats. 1947 fick kyrkan elektrisk uppvärmning och 1951 elektrisk klockringning.
1952 ommålades interiör och exteriör. Vid detta tillfälle övermålades väggarnas schablonmåleri. Den nya färgsättningen dominerades av vitt och pasteller. Läktarens järnstöttor från det sena 1800-talet ersattes med träpelare och bröstet konserverades. 1889 års hjulkors ersattes 1958 av en altartavla, utförd av Viking Lanje, Laholm. Detta skedde på tillskyndan av syföreningen som vid en resa hade beundrat hans altartavla i Böne kyrka. 1973 installerades ny orgel, byggd av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Samma år insattes råglas i korfönstrens ytterlufter och en insats gjordes mot härjande träskadeinsekter.
1976 renoverades den slitna fasaden som på några ställen uppvisade bomputs. Sockel och fasad omputsades samt kalkades och taket rengjordes. Arkitekt var ingenjör Ernst Lefvander, Skara. 1981 företogs den senaste stora renoveringen. Väggarna hade blivit ordentligt nedsmutsade sedan 1952. Den nya färgsättningen anknöt till bevarad äldre inredning. Tre bänkrader under läktaren borttogs för att få plats med kapphängare, textilskåp och bokbord m.m. Golven fernissades och läktarbröstet konserverades. 1996 omputsades fasaden emedan den gamla putsen var cementhaltig. Sockeln befriades från sin täta puts och fick nya ventiler. De gamla rötskadade fönsterkarmarna ersattes. Exteriören ommålades.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1650-1699 Fast inredning - läktare
År 1722 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1762-1763 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Fönsterförstoring på södra långsidan.
Hantverkare - Murare: Nils Svensson
År 1762-1763 Nybyggnad - Korparti
Nybyggnad - Korparti
Hantverkare - Murare: Nils Svensson
År 1762-1763 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Långhus
Hantverkare - Murare: Nils Svensson
År 1763 Underhåll - omputsning
Exteriör
Hantverkare - Murare: Nils Svensson
År 1833 Underhåll - takomläggning
Spåntäckning ersätts av tegel.
År 1841 Fast inredning - orgel
Inköpt från Agnetorps kyrka.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1889 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889 Fast inredning - predikstol
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889 Fast inredning - altare
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1889 Fast inredning - altaruppsats
Arkitekt: Fredrik Lilljekvist
År 1901 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Scahblonmåleri på väggar
År 1908-1909 Fast inredning - orgel
En Söderlingorgel inköps från Tidaholm och förses med ny fasad.
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1914 Underhåll - takomläggning
Torntak får kopparplåt.
År 1926 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Anders Roland
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Anders Roland
År 1932 Teknisk installation - el
Belysning
År 1947 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1952 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning
Hantverkare - Målare: Valter Steiner
År 1952 Konservatorsarbeten
Läktarbröst
År 1958 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär - Bildhuggare: Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla
Konstnär: Viking Lanje
År 1971-1973 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggare: Orvar Smedman
År 1976 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Arkitekt: Ernst Lefvander
År 1981 Konservatorsarbeten
Läktarbröst
År 1981 Specifika inventarier - textilskåp
År 1981 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1996 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av exteriör.
Byggmästare: Tage Brolin
År 2002 Teknisk installation - el
Ny elinstallation.
År 2002 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ny ramp vid huvudingången.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, H: Bitterna-bygden. En historik över socknarna Öster- och Västerbitterna,
Laske-Vedum, Eling och Södra Lundby. 1978..
.
Johansson, Hilding, Bitternabygden, 1978.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin