Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Särestads kyrka ligger i ett öppet odlingslandskap med impediment kring den slingrande Kämpegårdsån. Platsen har kontinuitet sedan järnålder. Från riksväg 44 leder en allé fram till kyrkplats och prästgård. Norr om detta ligger en gammal skolbyggnad och i söder finns ett ålderdomshem, båda från 1900-talets förra hälft. Invid prästgården är en murad bod från 1700-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har rötter i medeltid omges av en stenmur med kalkstensstolpar och smidesgrindar. Kyrkogården har grusgångar, en gravtumba och en förromansk lockhäll med runor. I nordväst är ett kvarter med grusgravar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd 1851 efter ritning av A R Pettersson på platsen för den gamla kyrkan. Det är en typisk och stilren nyklassicistisk salkyrka, där torntakets öppna lanternin tillkom efter en brand 1927. Långhuset har ursprungliga ytterfönster. Sakristian i öster har åt norr ett vidbyggt arkiv från 1923. I östgaveln är två inmurade medeltida konsoler. Interiören har en bibehållen nyklassicistisk prägel med bevarat altare, altaruppsats, altarring och predikstol. Taket är tidstypiskt tunnvälvt. Den målade barockinspirerade dekoren i tak och kring sakristidörrar härrör från 1906 då även bänkinredningen tillkom. En restaurering år 1950 med Adolf Niklasson som arkitekt resulterade främst i en läktarunderbyggnad. Nuvarande färgsättning tillkom 1984. Från gamla kyrkan härrör en medeltida slutsten, kapitäl, altarskåpsfigurer samt fragment av en klocka och en gravhäll från 1600-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en väl sammanhållen miljö med prästgård, skola och ålderdomshem. - Kyrkans exteriör är ett gott exempel på en nyklassicistisk sockenkyrka.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören bär, trots vissa förändringar, fortfarande prägel av byggnadstidens ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Tidstypiska dekormålerier och bänkinredning från 1906.
- Medeltida kapitäl, slutsten, träskulptur och konsoler.
- Gravhäll från 1600-tal.
- Kyrkogårdens kallmur, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar, grusgravar, tumba och förromanska locksten.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vidbyggnad
Inventeringsår (2004)
SÄRESTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1851 består av ett brett och långsträckt långhus som saknar markerad övergång till koret i öster. I väster är ett torn. Öster om koret är en smalare och lägre sakristia med ett 1923 vidbyggt arkiv i norr.
FASAD - De jämna gråstensmurarna är spritputsade och vitkalkade. Tornet har i klockkammaren ankarjärn och långhuset har samma i höjd med läktaren. Tornet har över västportalen en inmurad rektangulär kalkstensplatta som minner om kyrkans byggnadsår med förgylld inskription. På ömse sidor om nämnda port är sentida enkla armaturer. Klockkammaren har åt varje håll en stor rundbågad ljudglugg. I denna är en rundbågad parlucka med grå rombisk panel. På långhusets västgavel återfinns på ömse sidor om tornet två slitna gravhällar i kalksten från 1700-tal. I sakristians östvägg är två sandstenskonsoler inmurade. Dessa är utformade som stiliserade manshuvuden och härrör sannolikt från föregående kyrkas unggotiska ribbvalv. Den något utkragande ojämna sockeln är gråmålad. Arkivets gråstenssockel är ej putsad.
FÖNSTER - Alla fönster har träspröjs och är gråmålade. Solbänkarna är av kalksten. Långhusets ursprungliga fönster är rundbågade med korspost och lunett. De har således fem lufter. Varje luft har sex blåsta rutor, utom lunetten som har tolv. Smygarna är grunda och rundbågade. Över mittportalen är ett fönster med samma utförande fast utan de två nedre lufterna. Tornens fönster och luckor är från 1927. Över västportalen är en lunett med tolv rutor. Nästa våning har ett rosettfönster och följande har en lunett. Sakristians ursprungliga östfönster är rundbågat med T-post och lunett. Av de tre lufterna har två sex blåsta rutor var. Lunetten har tolv. Över sakristieporten är en ursprunglig lunett med tolv rutor. Arkivet har ett rektangulärt fönster med mittpost och två lufter. Varje luft har sex blåsta rutor. Smygen är rektangulär och grund.
PORT - Alla portar har gråmålad träpanel. Västporten från 1927 utgörs av en rak pardörr med fiskbenspanel. Nedtill är panelen liggande. Låsplattan är smidd. Porten har överljus i form av en lunett och sitter i en rundbågad smyg som flankeras av smidda järnräcken. Trappan är av granit. Mittporten utgörs av en ursprunglig rak pardörr med stående panel och sentida påskruvade smidda gångjärnsband med liljeform. Porten har överljus och sitter i en rundbågad smyg. Sakristieporten är en rak dörr med stående panel. Sannolikt togs öppningen upp 1923. Den har överljus från en lunett och sitter i en rundbågad smyg. Upp till porten leder en kalkstenstrappa med ett smidesräcke.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak med valmad spets. Sakristian har ett något flackare valmat sadeltak. Arkivet har ett valmat flackt tak. Alla nämnda takfall täcks av skiffer. Långhusets takfot är av trä och gråmålad. Den har form av rundstav och hålkäl. Sakristian och arkivet har en enklare takfot med enbart rundstav. Tornets takfot har tandsnitt med karnisprofil av betong. Torntaket från 1927 är ritat av Knut Nordenskjöld och har formen av en låg karnisformad huv som uppbär en stor öppen lanternin med en rundbågad öppning i var och en av sina fyra sidor. Över och under öppningarna är driven dekor. Krönet utgörs av ett stort kors på kula. Taktäckningen är falsad kopparplåt i storplåtsformat. Över långhusets taknock är inmurade kalkstenshällar i tornmuren. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
SÄRESTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan består av ett långhus som saknar markerad övergång till det raka koret i öster. Bakom koret är sakristia och norr om denna ett arkiv. I väster är ett vapenhus. Interiören är mycket ljus med vitt, grått och grönt som dominerande färger. Stilen är enhetligt nyklassicistisk, med några inslag av nybarock. För sistnämndas målade dekor svarade målarmästare A. Almqvist i Vara år 1906.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal. Rummet har fem fönsteraxlar, varav mittporten ingår i en av dem. I väster är en orgelläktare med underbyggnad, vilken skymmer den västligaste fönsteraxeln. Långhuset delas av en mittgång, från vilken en tvärgång för till mittporten. Längs väggarna är smala sidogångar. I nordost är predikstolen, med trappa från koret. I nordväst är bänkrader borttagna för att ge plats åt två fikabord med stolar av standardutförande i ljust trä. Längs västväggen är där en äldre rygglös träbänk. Över bänkkvarteren hänger två par mässingskronor med kulförsedda hängjärn. Över läktaren hänger två små mässingskronor.
GOLV - Golven består av på tvären liggande brädor i bänkkvarteren, medan gångarnas löper längs dessa. De har alla en mörknad fernissa.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Läktarunderbyggnadens väggar består av vitmålade träfiberskivor. Alla väggar har en oljemålad smutsgul bröstning som i höjd med fönsterbänkarna avgränsas med en rödbrun bård. Denna tillkom 1906. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. På sydväggen sitter en Series pastorum från 1950 med guldbokstäver på ljust trä.
PORT - Båda portarna har lasyr i två gröna nyanser och torde härröra från 1927. Till läktarunderbyggnaden är en rak och bred självstängande pardörr med halvfranska fyllningar. Överst är den genombruten med två kvadratiska fönster som har färgade antikglas i blyspröjs. Det profilerade fodret har mörkgrön lasyr. Mittporten har ett grunt vindfång med ljusgråmarmorering och överljus. Porten utgörs av en rak självstängande pardörr med rektangulära halvfranska fyllningar och bronshandtag i jugend.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har korspost och lunett, vilket gör fem lufter. Innanfönstrens fyra lufter har vardera sex rutor med träspröjs som i sin tur infattar fyra svagt färgade antikglas med blyspröjs. Undantaget är lunetten som har tolv rutor med träspröjs , vilka infattar två till fyra svagt färgade antikglas i blyspröjs. Alla trädetaljer är ljust gråmålade. Innanfönstren härrör från 1950. Smygarna är rundbågade med svagt sluttande gråmålade fönsterbänkar. Några av smygarna har vita högtalare. Mittportens överljus har samma utformning, fast med tre lufter, varav en är lunett.
TAK - Det flackt tunnvälvda brädtaket är ursprungligt. Den ljusblå bemålningen är från 1906 och har kraftiga akantusslingor i ljus grisaille som löper längs sidorna. Taklisten är smyckad med en gråmålad tandsnittsprofil.
KOR - Koret har två fönsteraxlar och altaret flankeras av de symmetriska dörrarna in till sakristian. I norr är korbänkar och ett piano med ljust träfodral. I söder är vid östväggen en kororgel. På denna sida står även dopfunt, smidd ljusbärare och en med inredningen harmoniernade ambo. Över koret hänger två mässingskronor.
GOLV - Golvet utgörs av ett fernissat brädgolv. Golvet inom altarringen ligger ett trappsteg högre och är klätt med röd plysch.
VÄGG - Väggen är en fortsättning på långhusväggen. På nord- och sydväggen sitter senmedeltida träskulpturer av apostlarna med ursprunglig polykromering. Dessa härrör från ett altarskåp. Sakristiedörrarna flankeras av rektangulära vita nummertavlor med förgyllda ramar och färgglada akantusförsedda barockkrön. Längs taklisten sitter i nord och syd var sin rad med vita strålkastare från 1992.
INNERDÖRRAR - Till sakristian är två raka dörrar med rektangulära halvfranska fyllningar. Dessa är sannolikt ursprungliga och har en grön lasyr i två olika nyanser. Fodren har likaså en grön lasyr. Kring dessa är var sin barockinspirerad omfattning av trä från 1906. Denna är ljust gråmarmorerad och det rundade krönet har grisailledekor i brunt och grått.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret står intill väggen och har en ursprunglig profilerad och gråmålad träskiva. Sidorna är 1950 klädda med träskivor med grå lasyr. Det står ett trappsteg högre.
ALTARUPPSATS - Den stora rektangulära altartavlan föreställer Uppståndelsen och är målad 1867 av Johan Zacharias Blackstadius med Sergel och Rubens som förebilder. Denna inramas av en nyklassicistisk altaruppsats med en kraftigt profilerad tempelgavel. Krönet bärs upp av halvkolonner från 1906. I krönets mitt är en treenighetssymbol med ögat inom en strålande triangel. Altaruppsatsen har en ljusgrå marmorering med förgyllda ornament.
ALTARRING - Den ursprungliga altarringen är hästskoformad och löper ända in till väggen. På sidorna är grindar. Ringen har en balustrad av svarvade dockor med vit marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med röd plysch från 1906.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1906 indelas i tre kvarter av gångarna. I söder är 16 rader och i norr är likaså 16 rader. Korbänkarna är tre till antalet. Mot gångar, kor och läktarunderbyggnad är skärmar från 1950 med kvadratiska fyllningar och åttakantiga hörnposter. Ryggarna är lutande och består av liggande pärlspontade brädor. Baksidorna har bokbräda och järnkrokar. Sitsarna är stoppade och klädda med mörkbrunt tyg. Under dessa är radiatorer. Gavlarna har en klassiserande utformning med förgyllda kannelyrer och rundbågade krön som infattar målade kors. I vinkeln mellan rygg och sits är en volut. Den bakre södra bänken har en inbyggd manöverpulpet. Färgsättningen består av en ljusgrön lasyr med grått täckmålade gavlar och poster. Fyllningarna har en mörkgrön lasyr.
PREDIKSTOL - Den ursprungliga predikstolen har fem sidor och kröns av ett ljudtak. Korgens sidor har rektangulära fyllningar med målningar av evangelisterna, utförda av målarmästare A. Almqvist i Vara år 1906. Krönet är starkt profilerat med en dekorerad hålkälslist och ursprunglig bokbräda. Den nedre kanten har en snidad list med flätmotiv. Korgens nederdel från 1906 är rundad och står på en åttasidig fot med kanisformad bas. Trappan har en skärm med fyllningar som avslutas med en stor åttakantig post med kannelyrer. Det platta ljudtaket är sjusidigt med skurna förgyllda fransar längs nederkanten. I taket är en duva målad mot blå botten. Färgsättningen består främst av olika grå nyanser mot vilka de färgrika fyllningarna kontrasterar, liksom den sparsamma förgyllda dekoren.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den är tillverkad av Herman Nordfors & Co. i Lidköpng år 1927. Spelbordet är fristående och vänt mot öster. Fasaden är ritad av G Pauli och utgörs av ett rundbågat mittfält som flankeras av två lägre rektangulära fält, vilka kröns av fyllningar med förgyllda lyror och lagerblad. Över mittpartiet är ett tempelkrön som bärs upp av pilastrar. Fasaden har en gräddvit marmorering och förgylld sparsmakad dekor.
LÄKTARE - Den sannolikt ursprungliga läktaren bärs upp av två par pelare med kannelyrer, som flankerar mittgången. Den andra pelarraden är nu en del av läktarunderbyggnadens vägg. Bröstningen gör en liten rundad utkragning över mittgången och smyckas av rektangulära fyllningar, samt en tandsnittslist längs krönet. Färgsättningen är ljus med grön och grå lasyr i olika nyanser. Läktaren har fem ursprungliga gradänger av obehandlade brädor, vilka bitvis är klädda med heltäckningsmatta. Söder om orgeln är tre rader bänkar från 1906 i ett enklare utförande än de nere i långhuset. De främre raderna är borttagna för att bereda plats för kör. I norr är fyra rader. De båda kvarteren har ursprungliga träräcken mot fönstersmygarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten är formad som en kalk och är huggen i kalksten. Cuppan är försedd med kannelyrer och vilar på en rundad bas med repstav. Även foten har kannelyrer och står på en karnisformad bas.
KORORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och åtta stämmor. Den är tillverkad av Smedmans orgebyggeri i Lidköping 1977 enligt deras standardmodell. Orgelkrönet har två luckor in till piporna. På sidorna är fyllningar och på baksidan är träpiporna placerade. Fasaden är målad i överensstämmelse med dörrarna i interiören.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. Den västra har överljus. I norr är en inbyggd trappa av obehandlat trä. Den har en rödmålad ledstång av trä. Under trappan är ett förråd med en dörr. Längs sydväggen är en enkel rygglös träbänk. Allt härrör från 1927.
GOLV - Golvet är belagt med rektangulära kalkstensplattor.
VÄGG - Väggen är slätputsad och målad med en vit oljefärg. In till trapan är en rundbågad öppning i den reveterade mellanväggen av trä. Längs sydväggen sitter gavlar och dörrar från den föregående slutna bänkinredningen. Dennas gavlar har pilastrar med kannelyrer och dörrarna har rektangulära fyllningar. Bemålningen är en grågrön lasyr. Längs golvet är en hög gråmålad trälist.
PORT - Ytterporten är en enkel gråmålad rak pardörr med utanpåliggande lås. Den sitter i en rundbågad smyg med överljus. Långhusporten är en rak pardörr med halvfranska fyllningar och bronshandtag i jugend. Bemålningen är som på dörrarna i långhuset. Den sitter i en rak och djup smyg. Och har ett grönlaserat profilerat foder.
INNERDÖRR - Till förrådet är en hög rundbågad dörr med en likaså rundbågad fyllning. Dörren är liksom det rundprofilerade fodret gråmålad.
FÖNSTER - Lunetten över ytterporten tolv rutor i träspröjs.
TAK - Brädtaket är reveterat och slätputsat, samt vitmålat. Från det hänger en enkel armatur. SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång från koret via två dörrar i väster. I söder är en dörr till vindfång och i norr en dörr till arkiv. Vindfånget har överljus. I öster är ett fönster som flankeras av dörrar till skrudskåp och toalett. Till dessa är mellanväggar. Framför fönstret står ett altare i furu. Vid västväggen står ett äldre skrivbord i ljust trä och vid sydväggen ett träbord som bär texten "Särestad. Förfärdigat 1796".
GOLV - Som kor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med smutsgul oljefärg. Mellanväggarna från 1950 är av träskivor som också är gulmålade. Längs golvet är i hela rummet en målad grön list. Över dörrarna till skåpen är små kvadratiska skåpsluckor med grön lasyr.
INNERDÖRRAR - Kordörrarna behandlas ovan och sitter i djupa raka smygar. Till arkivet är en rak järndörr från 1923. Denna har en smidd dörring och är ljust målad. Till vindfånget är en rak dörr med stående och liggande halvfranska fyllningar och överstycke med två stående glasade genombrytningar. Porten härrör sannolikt från 1923. Till skrudskåp, toalett och skåp är raka släta dörrar från 1950 med grön lasyr.
FÖNSTER - Det ursprungliga östfönstret är rundbågat med T-post och tre lufter. Två lufter har sex blåsta glas i träspröjs. Lunetten har tolv blåsta glas i träspröjs. Alla trädetaljer är gråmålade. Smygen är rundbågad och har en svagt sluttande gråmålad fönsterbänk av trä. Vindfångets överljus utgörs av en lunett. Innanfönstret är från 1950 och har tolv rutor i träspröjs med gråmålad båge.
TAK -Taket består av obehandlad slätspont från 1950. Från detta hänger en mässingskrona. ARKIV - Det rektangulära arkivet har ingång i söder och ett fönster i öster. Längs alla väggar löper hyllor med arkivalier och dylikt. I väster är ett textilskåp från 1984.
GOLV - Brädgolvet är obehandlat.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med en organisk vit färg.
INNERDÖRR - Dörren sitter i rak djup smyg och behandlas ovan.
FÖNSTER - I en grund kvadratisk smyg sitter två ursprungliga och vitmålade järnluckor. TAK -Taket utgörs av de tvärgående järnbjälkarna med flacka murade valv emellan. Det är målat med organisk vit färg och har en enkel armatur.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden är från 1950 och rymmer i norr är skrubb, elskåp och toalett. I söder är skrudskåp, två skrubbar och kapprum. Kapprummet avskiljs med en smärre mellanvägg. Här står ett litet bokbord. Innanför vapenhusporten står i söder en påkostad unggotisk slutsten från den föregående kyrkans ribbvalv i sandsten. Detta står på ett oornerat sandstenskapitäl. Söder om långhusporten är en offerkista och en liten tramporgel från 1876.
GOLV - Brädgolvet är fernissat.
VÄGG - Väggarna är målade med en smutsgul färg och består utom i väster av träskivor. Norr om vapenhusporten sitter en gravhäll i kalksten över kyrkoherde Jacob Andreas Printz, död 1689. Utförandet i påkostad relief är symbolladdat med bl.a. personifikationer av Tålamodet och Bedrövelsen. Söder om porten hänger en textil med ett kors, sädesax och Särestad kyrka, tillverkad av Gerd Allert år 1985. I kapprummet hänger på östväggen en kapphängare i trä med grön lasyr.
INNERDÖRRAR - Alla dörrar är raka och släta med ljusgrön lasyr och foder med mörkgrön lasyr. FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket utgörs av det ursprungliga plana brädtaket som är vitmålat.
TORN - All inredning i tornet härrör från 1927.
VÅNING 1 - Våning 1 utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Våning 2 har i norr trappa från vapenhuset, vilken kantas av ett träräcke med kantställda kvadratiska fyllningar med blommor, vilken är gråmålad. I väster är en obehandlad trätrappa med gråmålat räcke upp till nästa våning. I öster är en rak pardörr in till läktaren. Denna har fyllningar och är gråmålad. Den djupa smygen är stickbågad. I väster är ett rosettfönster. Golvet består av obehandlade brädor. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Taket är ett plant vitmålat brädtak med en enkel armatur.
VÅNING 3 - Våning 3 har kring trappuppgången i väster ett obehandlat träräcke med diagonalt korsande spjälor. Över denna är en likadan trappa som den nämnda. De ojämna gråstensmurarna är slammade och vitkalkade. I norr och söder är små gluggar och i väster är en lunett. I sydost är en sentida lucka in till vinden. I det nordöstra hörnet ligger ett överstycke till en sönderslagen medeltida kyrkklocka med gotisk skrift. Taket utgörs av de sågade bjälkarna till ljudkammaren. Golvet är som ovan.
VÅNING 4 - Våning 4 utgörs av klockkammaren. Ljudgluggarna sitter i stickbågade smygar och väggarna är som ovan, liksom golv. Taket är av betong som putsats. En ny trätrappa leder upp i huven. Storklockan och lillklockan är gjutna av K. G. M. Bergholtz i Stockholm år 1927. Lillklockan har bröstbilder på alla svenska regenter. Från huven leder en stege upp till lanterninen.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
År 1851 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Abraham Rafael Ulric Pettersson
Byggmästare: Anders Andersson, Sandhult
År 1867 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: John Zacharias Blackstadius
År 1885 Fast inredning - orgel
Äldre orgel inköps.
Orgelbyggare: Jonas Wistenius
År 1900-1950 Specifika inventarier - dopfunt
År 1906 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekormåleri på tak, väggar och predikstol.
Hantverkare - Målare: A Almqvist, Vara
År 1906 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Axel Lindegren
Byggmästare: Johan Johansson
År 1906 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Arkitekt: Axel Lindegren
År 1916 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggdekoren målades över.
År 1927 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1927 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Arkitekt: Knut Nordenskjöld
År 1928 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Göran Pauli
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1950 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1950 Teknisk installation - el
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1950 Teknisk installation - värme
Elvärme
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953 Konservatorsarbeten
Apostlafigurer
Konservator: Olle Hellström
År 1968 Underhåll - exteriör
Takreparation, uppsättning av hängrännor och stuprör, putslagning samt avfärgning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1975 Teknisk installation - VA
Toalett i läktarunderbyggnad och sakristia.
År 1977 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1984 Specifika inventarier - textilskåp
År 1984 Underhåll - målningsarbete
Ommålning av exteriör och interiör samt inredning.
År 1993 Teknisk installation - el
År 1998 Underhåll - omputsning
Omputsning av tornfasad.
År 1998 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Avfärgning av tornfasad och målning av fönster, portar och takfötter. Nya stuprör.
År 2000 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av tornfasad.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, Erik L., Särestadsbygden, 1966, Vänersborg.
Västergötlands runinskrifter, 1940-70, Stockholm..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin