Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Särestads kyrka ligger i ett öppet odlingslandskap med impediment kring den slingrande Kämpegårdsån. Platsen har kontinuitet sedan järnålder. Från riksväg 44 leder en allé fram till kyrkplats och prästgård. Norr om detta ligger en gammal skolbyggnad och i söder finns ett ålderdomshem, båda från 1900-talets förra hälft. Invid prästgården är en murad bod från 1700-talet.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har rötter i medeltid omges av en stenmur med kalkstensstolpar och smidesgrindar. Kyrkogården har grusgångar, en gravtumba och en förromansk lockhäll med runor. I nordväst är ett kvarter med grusgravar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är uppförd 1851 efter ritning av A R Pettersson på platsen för den gamla kyrkan. Det är en typisk och stilren nyklassicistisk salkyrka, där torntakets öppna lanternin tillkom efter en brand 1927. Långhuset har ursprungliga ytterfönster. Sakristian i öster har åt norr ett vidbyggt arkiv från 1923. I östgaveln är två inmurade medeltida konsoler. Interiören har en bibehållen nyklassicistisk prägel med bevarat altare, altaruppsats, altarring och predikstol. Taket är tidstypiskt tunnvälvt. Den målade barockinspirerade dekoren i tak och kring sakristidörrar härrör från 1906 då även bänkinredningen tillkom. En restaurering år 1950 med Adolf Niklasson som arkitekt resulterade främst i en läktarunderbyggnad. Nuvarande färgsättning tillkom 1984. Från gamla kyrkan härrör en medeltida slutsten, kapitäl, altarskåpsfigurer samt fragment av en klocka och en gravhäll från 1600-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en väl sammanhållen miljö med prästgård, skola och ålderdomshem. - Kyrkans exteriör är ett gott exempel på en nyklassicistisk sockenkyrka.
- Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören bär, trots vissa förändringar, fortfarande prägel av byggnadstidens ideal. - Bevarad ursprunglig inredning.
- Tidstypiska dekormålerier och bänkinredning från 1906.
- Medeltida kapitäl, slutsten, träskulptur och konsoler.
- Gravhäll från 1600-tal.
- Kyrkogårdens kallmur, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar, grusgravar, tumba och förromanska locksten.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2004)
Den nyklassicistiska salkyrkan ligger med koret åt öster på en liten bergsklack i den östra delen av kyrkogården. Denna är närmast kvadratisk med en rundning i öster åt en liten sluttning med lövträd. Den inhägnas av en meterhög kallmur som i öster övergår till stödmur. Den nordöstra delen av muren tillkom 1989, vilket en inskription förtäljer. Det norra och västra partiet av kyrkogården härrör från en utvidgning 1904 då vägen fick flyttas. En ytterligare utvidgning skedde åt norr 1991. Öppningar finns i väster mitt för kyrkans västportal, i det sydvästra hörnet mot den lilla parkeringen, i söder mitt för allén, i sydost mot prästgården och i norr mot skolan. Öppningen i sydost har en liten kalkstenstrappa av hög ålder. I muren är ett litet träräcke på ett par likaså ålderstigna järnstänger. Alla övriga öppningar har grindstolpar av kalkstenshällar med kulor som kröns av smideskors. Dessa härrör från 1755 och 1757. Den västra och södra porten uppbär de äldsta smidda pargrindarna, medan de övriga har smidda pargrindar av något yngre datum. I väster och norr kantas muren av hamlade träd. Mot utvidgningen i norr är en rad av lövträd som sannolikt planterades 1763. Kyrkogården genomkorsas av några få rätvinkliga asfalterade gångar som löper mellan portarna. Till västportalen löper en cypresskantad gång. Till sakristian löper en liten asfalterad svängd stig från prästgårdsporten. Gravarna ligger i nord-sydliga rader i kyrkogårdens västra del. På den norra sidan är de kantade av barrhäckar. I nordväst är det grus istället för gräsytor mellan gravarna. Ett antal har stenramar. Norr och söder om kyrkan är inga gravvårdar, förutom längs den södra bogårdsmuren. De äldre gravarna från sent 1800-tal finns främst i sydväst. I norr finns en tumba från 1700-talet. Vid den norra bogårdsmuren finns även en sönderslagen gravhäll från 1600-talet. I den södra vinkeln mellan långhus och torn står en rest lockhäll till en gravkista från 1000-talet. Hällen som är av granit påträffades i den gamla kyrkans sydportal. I sydöst finns i stödmuren ett murat magasin. I norra delen av kyrkogården finns en ekonomibyggnad.
ÄLDRE KYRKA - En avbildning i Peringskiölds Monumenta från 1670-talet visar en typisk romansk anläggning, uppförd av sandstenskvadrar. Ett långsträckt långhus med ett smalare rakslutet kor av ansenlig längd. Koret har ett kopplat rundbågsfönster. I väster är ett lågt torn med rundbågade kopplade ljudgluggar. Detta skall ha haft ett grövre murverk, utom i hörnen, och därmed vara något senare. Framför sydportalen är ett timrat vapenhus. Sockeln förefaller vara skråkantad. Allt talar för en datering till 1100-tal. Någon gång under slutet av 1200-talet har åtminstone koret försetts med ribbvalv. Från detta återstår en slutsten, liksom sannolikt två konsoler, utformade som mansansikten. Kyrkan saknade sakristia ända till 1709 då en sådan uppfördes med tillhörande källare för nattvardsvinet. 1728-29 vidgades långhuset åt öster och ett nytt kor byggdes i vilket sakristian uppgick. Taket dekorerades 1736 av Lars Hasselbom i Lidköping. 1839 ansågs kyrkan "så förfallen till tak och inrede, att den svårligen kan repareras, anses för liten, då den inte ens rymmer hälften av socknarnas [Särestad och Bjärby] folkmängd, så mörk, att man höstetiden svårligen ser läsa i bok och osund och fuktig." Beslut om nybyggnad fattades således och kyrkan revs. En altaruppsats, skänkt av greve Magnus Gabriel De la Gardie 1677, samt en predikstol, skuren av bildhuggare Bengt Litton i Lidköping 1694, förvaras i Statens historiska museum.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Johansson, Erik L., Särestadsbygden, 1966, Vänersborg.
Västergötlands runinskrifter, 1940-70, Stockholm..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin