Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Håle-Tängs kyrka ligger på ny kyrkplats på en åsrygg invid den gamla utkantsbebyggelsen Sjuberga mellan Håle och Tängs socknar.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en stödmur med ursprungliga grindstolpar och smidesgrindar. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Emil Langlets typiska centralkyrka byggdes 1883 och är relativt oförändrad såväl till exteriör som interiör. Exteriören har rikt artikulerad fasad med rött tegel och vit puts. Nyromanik blandas med schweizerstil till en för Langlet kännetecknande helhet. Interiören präglas av ett pärlspontat tak med överljus, buret av träpelare. Bänkinredningen är till stor del bibehållen liksom predikstol, altare, altarring, altarskrank, portar, dörrar, ytterfönster av järn och läktare med bänkrader och obehandlade brädgradänger. Orgeln är tillverkad av C. A. Härngren i Lidköping år 1904 och har en påkostad nyromansk fasad. Kyrkan bär stark prägel av att den byggdes för två socknar, varje socken har sin egen ingång och medeltida dopfunt i var halva av rummet. Altaruppsatsen i barock härrör från Tängs gamla kyrka. Den ljusa färgsättningen härrör från Åke Tengelins renovering 1956.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans monumentala läge på en åsrygg i det öppna odlingslandskapet.
- Den i sin helhet föga förändrade centralkyrkan är av nationellt intresse. - Kyrkorummets väl bibehållna symmetri är nödvändig att upprätthålla som en förutsättning för dess karaktär av centralkyrka.
- Bevarad ursprunglig inredning.
- Medeltida dopfuntar.
- Altaruppsats och träskulptur i barock.
- Kyrkans orgel är en av få bevarade arbeten från C A Härngren.
- Kyrkogård med stödmurar, smidesgrindar och grindstolpar.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Centraltorn
Inventeringsår (2004)
HÅLE-TÄNGS KYRKA - Håle-Täng är en centralkyrka från 1883, ritad av Emil Viktor Langlet i hans typiska stil med en blandning av nyromanik och schweizerstil. Långhuset är oktogonalt eller snarast kvadratiskt med avfasade hörn. Åt varje sida är en kort korsarm, varav den östra rymmer koret. Dessas hörn är avfasade. Den strikta symmetrin kröns av ett centraltorn med en låg oktogonal nederdel som kröns av en likaså oktogonal och smalare lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av granit. De gjutna väggpartierna är spritputsade och vitkalkade. Gavlarnas fönstergrupper i två våningar med, i väster, norr och söder, centralt placerade portar har gemensamma omfattningar av tegel i blockförband med rundfog. Smygarnas krön är här utkragande. Över västportalen sitter en rektangulär granithäll med den förgyllda inskriptionen: "BYGGD ÅR 1883." Längs takfoten löper en hängstavsblindering i tegel med slätputsade och vitkalkade fyllningar. Denna avslutas nedtill av en horisontal granitlist. Alla fönster har tegelomfattade smygar och under solbänkarna är sågskift. Tornet har en stomme av trä som klätts med galvaniserad plåt, vilken vitmålats. Lanterninen har på hörnen enkla pilastrar och åt nordväst, nordost, sydost samt sydväst vinkelbrutna ljudgluggar med rektangulära mörka träjalusier.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga och öppningsbara. Deras foder, bågar och spröjs är av trä och rödmålade. Alla fönster har smygar som följer deras form, samt sluttande solbänkar av granit. Den nedre fönsterraden har smala stickbågade fönster med enkla lufter som har sex diagonalt korsande träspröjs. Den övre raden har fönster i samma utförande, fast med rundbågade krön. De mittersta fönstren på varje gavel har ett sådant fönster infattat i ett större rundbågat fönster med i allt tre lufter. Portarnas överljus utgörs av stickbågade fönster med enkel luft, vars mellersta ruta har en rosett. Tornets nederdel har i varje sida ett par rektangulära fönster med enkla lufter. Dessa har en vinkelbruten spröjsning i schweizerstil.
PORT - Alla portar har raka pardörrar som sitter i stickbågade smygar med överljus. Alla trappor är av granit. Den ursprungliga västporten har halvfranska fyllningar, varav den övre stående har inskurna stjärnor och den nedre kvadratiska är fasad. Handtaget är av smide, liksom den ovala låsplattan. På var sida om porten är ett smidesräcke och en enkel armatur. Nord- och sydporten från 1940 är klädda med ny kopparplåt och har likadana handtag och låsplattor.
TAK - Taket kan sägas ha valmad sadelform, utom på gavelröstena. Dessa kröns av förgyllda stjärnor. Takfoten är av tegel, liksom dess konsoler. Tornet har nedtill ett flackt valmat tak och på lanterninen ett spetsigt åttasidigt torntak med likaså spetsiga kupor i de fyra väderstrecken. Dessa har rundbågade öppningar och kröns av smidesliljor. Torntaket avslutas med ett rundkors i smide. Takfoten har tandsnittsprofil. Alla takfall är täckta av falsad kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängrännor och stuprör är likaså av kopparplåt. Stuprören är diskret placerade i vinkelhörnen mellan långhus och korsarmar.
HÅLE-TÄNGS KYRKA - Håle-Täng är en centralkyrka vars långhus är oktogonalt med fyra likarmade korsarmar. Sistnämndas hörn är avfasade. Koret är beläget i den östra korsarmen och vapenhuset i änden av den västra.
Den inre trästommen, takets utformning och fönstrens diagonala spröjsning ger interiören ett drag av schweizerstil. Kyrkan har till mycket stor del bevarat ursprunglig interiör och inredning. Interiörens ljusa färgsättning härrör dock från 1956 och domineras av grått och vitt. Från denna tid härrör också skåpen. Alla snickerier är företrädesvis målade i gråa nyanser. Större delen av elinstallationerna har utanpåliggande trådlindade kablar med porslinsdosor och strömbrytare i backelit från 1956. Dessa bidrar i de mindre utrymmena till ålderdomlig prägel.
LÅNGHUS - Det oktogonala långhuset har korsarmar i väster, öster och söder, vilka alla har läktare som är förbundna med varann. Varje korsarm har egen ingång. De norra och södra har grunda vindfång som kragar ut något i rummet. Fönstren är i två rader och sitter grupperade i korsarmarnas gavlar och sidor, samt i vinklarna mellan dem. I den centrala delen av rummet är i varje hörn av oktogonen en träpelare som bär upp mittornet. I och med att korsarmarnas sidor är längre än partierna emellan dem så sitter pelarna närmast i par. Vid den norra pelaren mot koret är predikstolen anbringad. I väster är ett par skärmväggar anbringade på var sida om porten. Dessa rymmer kapprum. Under den norra och södra läktaren är i öster läktartrappor med förrådsutrymmen under. Under denna norra läktaren står vidare i nordväst ett enkelt skåp av gråmålade träskivor. Framför koret står på var sin sida en dopfunt. Håles i norr och Tängs i söder. I norr är vidare ett piano och i söder en ambo, båda i halvmörkt trä. I söder står vidare en cirkulär smidd ljusbärare. I den södra korsarmen står en offerkista. Rummet indelas av en mittgång och sidogångar. Över långhusmitten hänger en stor mässingskrona och i korsarmarna hänger mindre över läktarna. I vinklarna hänger över läktarna små träkronor från 1700-talet.
GOLV - Golvet utgörs av det ursprungliga brädgolvet med en mörk fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och är liksom alla nedan beskrivna partier målade i en ljus grå nyans. Fönstergrupperna sitter i gemensamma stickbågade smygar, utom på korsarmarnas sidor. I dessa sitter vita radiatorer. Trappförråden från 1956 har mellanväggar av brädor som klätts med träskivor. Den västra korsarmens vägg mot vapenhuset är nedtill klädd med liggande pärlspont och upptill med träskivor. I söder är bakom en ursprunglig lucka i panelen ett elskåp. Luckan är också klädd med liggande pärlspont. I norr är ännu ett elskåp som är inbyggt i väggen. Kapprummens låga skärmväggar är av träskivor vilka mot långhuset försetts med lister så att kvadratiska fyllningar bildats. Deras hörn mot mittgången är avfasade och de är målade i en ljus grå nyans. Under den västra läktaren är läktartrapporna synliga. Dessa är inklädda med pärlspont. På väggarna sitter ett antal mässingslampetter. I vindfången är väggarnas tegelytor bara med rundfog. Den ursprungliga varma väggkulören finns kvar i fönstersmygen bakom orgelhuset.
PORT - Portarna har alla en bemålning i skiftande gråa nyanser. Till vindfången är raka självstängande pardörrar med halvfranska fyllningar. De stående övre fyllningarna har inskurna stjärnor. Handtagen härrör från 1940. Portarna har överljus och stickbågade ljusgråa foder. Porten till vapenhuset har samma utformning men med ursprungligt mässingshandtag och rund låsplatta med hänge för nyckelhålet. Porten saknar överljus och har ett rakt foder. Vindfångens ytterportar från 1940 överensstämmer med vapenhusets ytterport som behandlas nedan.
FÖNSTER - Alla innanfönster härrör från 1940 och har ljust gråmålade bågar. Den nedre fönsterraden har smala stickbågade fönster med enkel öppningsbar luft. De har alla diagonala blyspröjs som inramar svagt färgade antikglas. Ett undantag är de ospröjsade fönstren på korsarmarnas sidor. Smygarna är stickbågade och har sluttande fönsterbänkar med kondensrännor i plåt. Den övre fönsterraden har rundbågade fönster. Korsarmsgavlarnas mitt har vardera ett stort fönster som innefattar ett mindre likaså rundbågat fönster. Detta innefattade fönster har enkel öppningsbar luft med diagonala trä- och blyspröjs som inramar svagt färgade antikglas. De omgivande två lufterna har likaså trä- och blyspröjs med samma glas. De flankerande mindre fönstren har enkla öppningsbara lufter med diagonala blyspröjs, vilka likaså infattar svagt färgade antikglas. Smygarna är rundbågade och har svagt sluttande fönsterbänkar med kondensrännor i plåt. Samma utförande har fönstren mellan korsarmarna. Den västra korsarmens fönstergrupp saknar blyspröjs och antikglas. Vindfångens överljus är stickbågade med enkla lufter. Dessa har tre rutor med träspröjs. De har alla svagt färgade antikglas med blyspröjs. Det mittersta har rutor som bildar ett likarmat kors inom en cirkel. Takfönstret är kvadratiskt och toppigt med fyra korsande träspröjs, vilka infattar råglas i blyspröjs.
TAK - Det vitmålade taket består av pärlspont som inramas av ett rikt listverk. Över långhusets mitt är taket brutet och har i sin mitt ett kvadratiskt överljus. Detta bärs upp av fyra par träpelare med korsformat snitt och rundade hörn. Mellan pelarna som bildar par är vinkelbrutna krön med trepassformade fyllningar. Även mellan pelare och vägg är vinkelbrutna krön. Här utgörs ena sidan av en taksparre medan den andra har en trepassformad fyllning. Från pelarna löper järnbalkar ut till korsarmarnas gavlar, vilket ytterliggare fördelar tyngden av mittornet. Nämnda konstruktion i trä och järn är målad i en mörk grå nyans. Pelarna mot koret har två par vita strålkastare och högtalare. Över korsarmarna är flacka sadeltak och i vinklarna mellan dem är små kryssvalv. Under läktarna följer taken dessas lutning och är klädda med gråmålad pärlspont. Vindfångens tak har en flack välvning och bar tegelyta med rundfog.
KOR - Koret utgörs av den östra korsarmen och har en fönstergrupp i gaveln och två fönster i sidorna. Bakom altaret är en bakom ett skrank inbyggd sakristia i rummets halva höjd. Denna har ingång på sidorna. Vid den norra pelaren är en trappa till predikstolen.
GOLV - Golvet ligger ett trappsteg högre än långhusets, men är i övrigt likadant. Inom altarringen är en röd heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus. Mellanväggen till sakristian är av trä och har en långsida med altaret och två vinklade kortsidor med symmetriska dörrar. Framsidan har på ömse sidor om altaruppsatsen breda pilastrar som avslutning. Dessa har inbyggda rektangulära nummertavlor och kröns av en förgylld krenelering. Nedtill har väggen fasade fyllningar. Väggen har en mörk grå färg med förgyllda lister. På nordväggen sitter ett timglas.
INNERDÖRRAR - De raka sakristiedörrarna har en stor fyllning med inskrivet kors. Handtagen är av mässing, liksom de runda låsplattorna. Överstyckena är vinkelbrutna och har en förgylld bladdekor mot blå botten. Dörrarna är gråmålade.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Som långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är en del av skranket mot sakristian. Den har fyllningar med kantställda fasade kvadrater och ett mittparti med ett kors omgivet av stjärnor. Sidorna är gråmålade medan fronten har brun och grå strukturmålning.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från Tängs kyrka är ett träsnideriarbete i barockstil. Den "stofferades" år 1704 av målaren Anders Pedersson Bergman i Lidköping. Mittpartiets friskulptur av Frälsaren på korset har en bakgrund av en stad i relief, vilket kan sägas vara tidens tolkning av den Heliga staden. Korsfästelsen flankeras av ett par kopplade kolonner med kompositakapitäl och friskulpturer av Matteus och Johannes med ängeln och örnen. På sidornas akantusdekor återfinns Lukas och Markus med oxen och lejonet. Tempelkrönet infattar en rundel med den Helige ande som duva. Överst är en urna och på sidorna är eldsflammor. Baspartiet har en kartusch med en text från 1883. Den ursprungliga texten berättade om stofferingen. Kolonnbaserna har skurna fruktklasar. Färgskalan domineras av brunt, blått, grönt och guld.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen har en lång front och avfasade hörn. Den har tidigare haft dörrar som löpt i vinkel in till skranket. Utsidans kvadratiska fyllningar är odekorerade medan insidans har utskurna stjärnor. Fyllningarna är på utsidan försedda med en varm struktrumålning medan ramstyckena har en ljus lasyr. Insidan har i sin helhet en varm strukturmålning. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är öppen och delas i två kvarter av en mittgång. Raderna är tio stycken och de sju främre är vinklade efter summets form. Ryggarna är svagt lutande och av liggande pärlspont. De har bokbräde och fotpall, samt järnkrokar. Gavlarna är rikt profilerade och smalnar av till en rundel i krönet. På sitsarna ligger dynor och under desamma är radiatorer. Mot koret är två skärmar med kvadratiska utanpåliggande fyllningar. Bänkarna är målade med en varm brun lasyr och gavlarna har en mörkbrun strukturmålning. Läktarbänkarna är öppna och gråmålade. Radantalet skiftar mellan tre och fyra. De har mycket svagt lutande ryggar med liggande pärlspont och bokbräda. Gavlarna har en rundad form. Somliga av dem har en bräda under sitsen.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen sitter på en hög åttasidig pelare och har en svängd trappa. Korgens sidor har rektangulära fyllningar med halvskulpturer från Tängs år 1703 tillverkade predikstol. Dessa är fyra till antalet och föreställer fyra av dygderna med sina respektive attribut. Ytterligare två sitter på läktarbröstningen. På sidorna är halvkolonnetter. Nederdelen har en list med kannelyrer. På korgen står ett timglas och bokstödet har en ursprunglig anordning för anpassning av dess höjd. Trappan har smäckra svarvade dockor och poster med knoppar. Trappa och korg har heltäckningsmatta. Färgen på predikstolen är mörkt grå med varma marmoreringar på halvkolonetter och fyllningar. Vissa detaljer är förgyllda.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och tio stämmor. Den är tillverkad av C. A. Härngren i Lidköping år 1904 och restaurerad av Smedmans i samma stad år 1981. Spelbordet är fristående och vänt mot öster. Orgelhuset har kvar trampverket. Fasaden har ett påkostat nyromanskt utförande med tre rundbågar som kröns av en vimperg. Träarbetet har fyrpass och palmettslingor i relief. Färgskalan är mörk med brunmarmorerade kolonetter, blågrått och brunt. Dekoren är förgylld.
LÄKTARE - Läktaren bärs upp av pelarpar och däremellan av kolonner med åttasidiga kapitäl. Läktarbröstningen smyckas av stående fyllningar med grå marmorering på gräddvit bakgrund. I övrigt är läktare och kolonner mörkt gråmålade. I väster har bröstningen två halvskulpturer från Tängs predikstol. De föreställer två av dygderna med sina attribut. Läktaren har på alla sidor tre ursprungliga gradänger av obehandlat trä, vilka har en mycket fin patina. De har alla öppna bänkrader, med undantag av den västra korsarmens norra del. I nämnda korsarm är två symmetriska läktartrappor, medan de övriga korsarmarna har varsin trappa i den östra delen. Dessa har gråmålade trappsteg och ledstänger av trä. Väggarna är klädda med stående pärlspont. Kring uppgångarna är träräcken med diagonalt korsande spjälor. I den västra korsarmens sydvästra hörn är den inbyggda trappan till vinden. Denna är inklädd med liggande pärlspont, medan dörren har stående pärlspont.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNTAR - Tängs dopfunt är av sandsten i två stycken som fogats samman med cementbruk. Den är försedd med uttömningshål. Den runda cuppan har en skrånande undersida. Längs cuppan löper en platt relief med två mötande lejon, dessa skiljs från en drake av två livsträd. Basen är likaså cirkulär och har en skrånad kant. Eventuellt rör det sig om ännu en cuppa. S. A. Hallbäck räknar funten till "Livsträdsmästaren", vilken har anknytning till Othelrics skola vid 1100-talets mitt.
Håles dopfunt är likaså medeltida och av sandsten i två stycken med uttömningshål. Den bastanta cuppan är rund med skrånande undersida. Den runda basen är något nättare och har en skrånad kant. En förgylld inskription förtäljer att den härrör från Håles gamla kyrka och iståndsattes 1936.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i väst och öst. I söder och norr är små trappor med dörrar till läktare. Alla dörrar, väggar, tak, fönsterbågar, foder och trappsteg är målade i gråa nyanser.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är klädda med stående pärlspontad panel. Längs väggarnas kanter sitter trådlindade elkablar med äldre dosor och strömbrytare i svart backelit. Vid sidan av läktardörrarna är luckor till skrubbar under trapporna. Dessa är likaså klädda med stående pärlspont och har ovala låsplattor. Västväggen är slätputsad.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr med halvfranska fyllningar. De övre stående fyllningarna har inskurna stjärnor och den nedre kvadratiska är fasad. Handtaget är av smide, liksom den ovala låsplattan. Likaså finns en skjuthasp. Fodret är stickbågat med överljus. Långhusporten behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - Läktardörrarna är raka svängdörrar från 1902 med kvadratiska halvfranska fyllningar. Mellan dessa är en liggande fasad fyllning. Handtagen är svartglaserade. Dörrarna har kvar sina ursprungliga fjädringar.
FÖNSTER - Som långhus. Överljuset har enkel öppningsbar luft med träspröjs. Den mittersta rutan har en rosett. TAK - Taket sluttar åt öster och är klätt med pärlspont och har en enkel armatur i en kedja. SAKRISTIA - Den långsmala sakristian har två enkla träbord från 1796, den ena med texten "Håle" och den andra med texten "Täng". Vid dessa står två jämngamla trästolar. Ingångarna är i norr och söder. I öster är tre fönster. I de nordöstra och sydöstra hörnen är skåp.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Skranket är klätt med träskivor och alla väggar är målade med en ljus grön nyans. Längs taklisten sitter kerubansikten från Tängs predikstol.
INNERDÖRRAR - Till koret är raka dörrar med stående halvfranska fyllningar. Till skåpen är släta raka dörrar. FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är klätt med masonitskivor och målat ljust grönt.
TORN - Tornet är centralt placerat över korsmitten och dess träkonstruktion vilar på pelarpar som via järnbalkar är förbundna med yttermurarna.
VÅNING 1 - Våning 1 utgörs av långhuset.
VÅNING 2 - Våning 2 utgörs av kyrkvinden och den oktagonala huven. Från läktaren leder en spiraltrappa. Via en spång nås trapporna upp till lanterninen. Alla trappor är av obehandlat trä med räcken. De är ursprungliga och har i sin helhet en fin patina. Takkonstruktionens bjälkar är bilade.
VÅNING 3 - Klockkammaren har nya parluckor i gluggarna. Storklockan härrör från Tängs kyrka och göts i Göteborg av Arvid Böök år 1741. Lillklockan kommer från Håle kyrka och omgöts av Nils Billsten i Skara år 1788.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 03
Byggnadsdel (2004): Kor - Rakt, Korsarm, Kor - Öster, Torn - Centraltorn, Vapenhus - Väster
År 1150-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Håle och Tängs dopfuntar.
År 1698 Fast inredning - altaruppsats
Tängs kyrka.
År 1741 Specifika inventarier - kyrkklocka
Tängs kyrka.
Klockgjutare: Arvid Böök
År 1788 Specifika inventarier - kyrkklocka
Håle kyrka.
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1883-1884 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar och torn
Arkitekt: Emil Viktor Langlet
Byggmästare: Per Thorsén
År 1892 Teknisk installation - värme
Två kaminer.
År 1904 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
År 1934 Underhåll - takomläggning
Entreprenör: Karl Grönlund
År 1941 Konservatorsarbeten
Altaruppsats befrias från senare övermålning.
Konservator: Olle Hellström
År 1956 Teknisk installation - värme
Elvärme.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1956 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ljusare färgsättning.
Arkitekt: Åke Tengelin
År 1989 Underhåll - exteriör
Omputsning och målning. Underhåll av fönster.
Byggmästare: Tage Brolin
År 1994 Underhåll - takstol
Hantverkare - Plåtslagare: Stig Andersson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin