Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Fridhems kyrka med omgivande kyrkogård på ny kyrkplats ligger på ett flackt impediment i ett odlingslandskap mellan socknarna Malma, Hyringa och Längnum. I närheten finns ett komministerboställe och vid ett vägskäl en mindre bebyggelsekoncentration.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården omges av en trädrad och kallmur från 1872. Kyrkan ligger centralt på en terrassering. In till kyrkogården är en smidesgrind med stolpar av kalksten.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Kyrkan är ett nyklassicistiskt verk av J A Hawerman från 1868 med gul puts. Exteriören är tämligen välbevarad med lanterninprytt torn och polygonal absid. Ärland Noréens renovering år 1952 har totalt omdanat interiören och skapat en treskeppig kyrka som är ett helgjutet exempel på tidens fria omgestaltningar av kyrkorummen från 1800-talets andra hälft. Av den ursprungliga inredningen återstår altarring, predikstol och nummertavlor. Orgelfasaden härrör från 1885. Från de kyrkor som här hade sammanbyggts härrör två särpräglade romanska dopfuntscuppor, samt en locksten från samma tid. Vidare finns en medeltida lillklocka och delar av en altaruppsats i barock. Altartavlan är målad 1952 av E G Hildebrand och den föregående, som nu hänger på ena långsidan, är målad 1928 av Gunnar Erik Ström.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i slättbygd.
- Kyrkans föga förändrade exteriör representerar den nyklassicistiska kyrkotypen. - Skiffertak är ett regionalt särdrag.
- Interiören är ett gott exempel på 1940- och 50-talens omdaningar av det sena 1800-talets kyrkorum. - Ursprunglig inredning.
- Altartavlor av G E Ström och E G Hildebrand.
- Tavla och träskulptur i barock.
- Dopfuntar, locksten och kyrkklocka från medeltid.
- Kyrkogård med kallmur, smidesgrind, grindstolpar, trädrad och terrass.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
FRIDHEMS KYRKA - Den klassicerande salkyrkan uppfördes i sin helhet 1868 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den består av långhus med fullbrett kor i nordost. Detta avslutas med en femsidig absid. På södra långsidan är en svagt utkragande mittportal. I sydväst är ett torn.
FASAD - Sockeln består av skråkantad granit. Väggarna är spritputsade och bär en gul kalkfärg. Långhuset och absiden har lisenprydda hörn, medan tornets lisener enbart är målade. De riktiga lisenerna är överlag slätputsade, liksom långhusets avslutning mot taket och tornets markerade bjälklag. Alla hörn och slätputsade ytor är vitkalkade. Detta gäller även de spritputsade omfattningarna på tornets öppningar. Långhusgavlarna är utförda som tempelgavlar med bjälklag som markeras av fortlöpande takfötter. I den västra långhusgaveln är på var sin sida om tornet två rundbågade blinderingar. Bjälklaget till klockkammaren är förankrat med ankarjärn. I varje väderstreck är en rundbågad ljudglugg med nya rundbågade parluckor, klädda med brun liggande panel.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har grönmålade foder, bågar och spröjs av trä, samt sluttande solbänkar av kalksten. Långhusfönstren är rundbågade och har tre öppningsbara lufter. Lunetten har sex rutor och de övriga har tio. De rundbågade smygarna är slätputsade och vitkalkade. Överljusen till portarna utgörs av rundbågade fönster med enkel luft innehållande tio rutor. I tornets mellanvåning är i var sida ett rundbågat fönster med enkel öppningsbar luft och sex rutor. Lanterninens fönster är likaså nya och utgörs av fyra rosettfönster och åtta rundbågade fönster.
PORT - Västporten utgörs av en ursprunglig rak pardörr, klädd med kopparplåt. Denna sitter i en rundbågad smyg med överljus. Tympanon utgörs en liggande kalkstenshäll med byggnadsåret förgyllt. Trappan är av kalksten och i väggen sitter smidesräcken av sent datum. Mittportalen utgörs av en rak pardörr från 1992 av fernissad ek, vilken är en kopia av den ursprungliga. Fyllningarna är helfranska. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Tympanon är en liggande kalkstenshäll med texten "GUD TILL ÄRA" i förgyllning. Den profilerade omfattningen är slätputsad och vitkalkad.
TAK - Långhuset täcks av ett flackt sadeltak med skiffer. Över mittportalens lilla utkragning är en låg tempelgavel som kröns av ett kors i koppar. Röstet inramas nedtill av takfoten och är klätt med kopparplåt. Absidens tak är valmat över alla sidor och täckt med skiffer. Takfötterna är av trä med profil som innefattar såväl rundstav som hålkäl. Dessa är målade i en mörkbrun färg. Torntaket utgörs av en fyrsidig flack huv med lanternin i två våningar. Den nedre delen är fyrsidig med avfasade hörn och rosettfönster. Den övre delen är åttasidig med rundbågade fönster. Denna kröns av en spetsig åttasidig spira med ett kopparkors på en förgylld kula. Torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängrännor och stuprör är likaså av koppar.
FRIDHEMS KYRKA - Salkyrkan består av ett numera treskeppigt långhus med fullbrett absidförsett kor i nordost. I sydväst är ett vapenhus i tornets bottenvåning. I fortsättningen refererar jag till väderstrecken som om kyrkan låg med koret åt öster. Interiören är mycket ljus med vitt och grågrön lasyr samt kontrasterande närmast trärena ytor och rödbrunt laserade lister. Rummets klassicerande karaktär är till stor del resultatet av 1952 års omvälvande renovering.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal med vindfång. Rummet har idag tre fönsteraxlar, varav mittporten ingår i den mellersta. Den fjärde i väster är inbyggd i läktarutrymmena och dess underbyggnad. Denna har förutom porten två flankerande dörrar. Två pelarrader delar in långhuset i tre skepp, medan de fyra bänkkvarteren inramas av mittgång, tvärgång och sidogångar. Över mittgången hänger tre mässingskronor. I den södra sidogången står vid koret en rund ljusbärare i smide. Alla portar och dörrar är målade med en grågrön lasyr och har lister med rödbrun lasyr. De är alla raka och har kvadratiska fyllningar. Alla foder har rödbrun lasyr.
GOLV - Det ursprungliga brädgolvet har en mörk och mycket nött fernissa, vilket ger en fin patina. I mitt- och tvärgången är golvet av ekbrädor, medan det i bänkkvarteren och sidogångarna utgörs av furubrädor. Detta visar att de ursprungliga bänkraderna gick ända in till väggen.
VÄGG - Väggen är slätputsad och vitkalkad. Detta gäller även mellanväggen av trä till läktarunderbyggnaden. In till läktaren är en smal rundbåge från 1952. Längs långsidorna står delar av den ursprungliga bänkinredningen. Mellan fönstren är mässingslampetter. På den norra långsidan hänger den föregående altartavlan. Över dörrarna till läktarunderbyggnaden hänger två träskulpturer av kvinnor.
PORT - Porten till läktarunderbyggnaden utgörs av en pardörr från 1952 med helfranska fyllningar och smideshandtag. Mittporten utgörs av en ursprunglig pardörr med halvfranska fyllningar och smidd dörring. Porten har överljus.
INNERDÖRRAR - Till läktarunderbyggnadens och läktarens sidoutrymmen är enkla dörrar från 1952 med helfranska fyllningar och smideshandtag.
FÖNSTER - De rundbågade innanfönstren har T-post och tre lufter som sannolikt är från 1952. Lunetten har sex rutor, medan de övriga lufterna har tio. Nedtill på bågarna är kondensrännor av plåt. Smygarna är rundbågade och har sluttande fönsterbänkar med grå bemålning och kondensuppsamlare i plåt. Mittportens överljus utgörs av ett rundbågat fönster med enkel luft och tio rutor. I dennas smyg står den ursprungliga altarprydnaden. Bågar och spröjs är av trä och ljust gråmålade.
TAK - Taket härrör i sin helhet från 1952 och är klätt med slätspont som bär en laxrosa lasyr. Mittskeppets tak utgörs av ett tunnvalv som uppbärs av två bastanta vitmålade bjälklag med tre kopplade pelarpar. Dessa har ett enkelt utförande och är klädda med vitmålade träskivor och har lister med rödbrun lasyr. Sidoskeppens tak är plana.
KOR - Det absidförsedda koret har en fönsteraxel. Vid de norra kopplade pelarna står predikstolen samt en vitmålad ambo och vid de södra står dopfunten och ett sentida golvur. Altare och altaruppsats står i absiden. Över koret hänger en mässings- och en kristallkrona.
GOLV - Golvet är ett ursprungligt furugolv med mörknad och nött fernissa som bildar en fin patina. Nivån är ett trappsteg högre än långhusets.
VÄGG - Som långhus. In till absiden är en vid rundbåge. På ömse sidor om absiden är nummertavlor. På sidoskeppens gavlar hänger i norr en oljemålning med Korsfästelsen från 1700-talet (sannolikt från Malma) och i söder en del av en altaruppsats.
FÖNSTER - Som långhus. I smygarna står skulpturer från en äldre altaruppsats TAK - Som långhus. Över absidens fem sidor är taket valmat. På de bärande bjälklagen sitter vita strålkastare från 1993.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående altaret fick sin nuvarande utformning 1993 och är av trä. Det är vitmålat och odekorerat med undantag av frontens stående förgyllda fyllningar på sidorna.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av en rektangulär altartavla målad i olja år 1952 av E. G. Hildebrand i Karlsborg. Motivet i varma kulörer är Jesus tillsammans med lärjungarna i Emmaus. Överst på den förgyllda ramen är en likaså förgylld strålsol.
ALTARRING - Den ursprungliga altarringen är rak med rundade sidor och står ett stycke från väggen. Den har en balustrad av svarvade dockor och ett krönande bjälklag med förgyllda kannelyrer. I övrigt är ringen vitmålad. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg från 1952.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen härrör från 1952 och består av 15 rader. Mot kor och tvärgång är skärmar med stående profilerade lister som delar in fält. Ryggarna är lutande och har bokbräde samt krokar. Sitsarna har lösa dynor och radiatorer. De raka gavlarna är enkla och klädda med en stående rikt profilerad panel. I krönen är på varannan gavel hål för ljusbärare. Invändigt har bänkarna en grågrön lasyr, medan gavlarna har en rödbrun lasyr. I den bakre norra bänkraden är en inbyggd manöverpulpet med grågrön lasyr. De ursprungliga bänkarna längs väggarna har raka ryggar med liggande pärlspontade brädor. Även dessa har en grågrön lasyr.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen är ursprunglig och har trappa åt öster och ljudtak. Korgens sidor smyckas av enkla helfranska fyllningar. Krönet har en kannelyrförsedd bård, medan basen har liggande fyllningar med skurna akantusslingor. Bokbrädet vilar på en skuren konsol. Basen är enkel och åttasidig. Trappan har ett räcke med svarvade dockor och en kannelyrförsedd rund post. Det åttasidiga ljudtaket har flacka takfall som kröns av ett kors på kula. Kantlisten är rikt skuren. Från den blåmålade himlen svävar en vit duva. Predikstolen är helt målad i vitt med förgyllda lister och ornament. Trappstegen och golvet har en brun lasyr.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 16 stämmor. Den är byggd hos Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1966. Spelbordet är inbyggt i fasaden från den föregående orgeln. Denna tillverkades av S. Molander & Co. i Göteborg år 1885. Fasaden utgörs av ett mittparti med ett krönande kopplat par rundbågade fält i en tempelgavel med hjulkors på nocken. På sidorna är lägre rundbågade fält med raka krön. Mellan fälten är pilastrar och gesimserna smyckas med tandsnitt. I gaveln är även utskuren växtdekor. Bemålningen går i grått, blått och guld. Den är ritad av C Fredrik Ekholm, Stockholm.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren bärs upp av två pelarpar på var sida om mittgången. Det västra paret är sedan 1952 inbyggt i läktarunderbyggnaden. Läktarpartierna i sidoskeppen är likaså helt inbyggda. Bröstet gör en rak utkragning över mittgången. Det smyckas av helfranska kvadratiska fyllningar målade med grågrön lasyr och rödbrun lasyr till listerna. Bröstet kröns av ett gråmålat smidesräcke. Läktaren har fyra gradänger och golvet bär heltäckningsmatta. I norr och söder är förråd.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten utgörs av två cuppor, den övre från Malma och den undre från Längnum kyrka. Båda är huggna av sandsten och har rund form med skrånande undersida. Malmafunten har en relief med arkader rymmande olika figurer med "mandelformade" ögon. Bland dessa återfinns bl.a. änglar, präster och en fjättrad djävul. Motiv och utförande är snarlikt med relieferna i Forshems kyrka, varför denna funt har tillskrivits den s.k. Forshemsmästaren som verkade vid 1100-talets mitt. Längnumfuntens reliefdekor utgörs av en svärdförsedd man i strid med drakar. Även denna kan dateras till 1100-talet och har såsom Malmafunten uttömningshål.
NUMMERTAVLA - De ursprungliga nummertavlorna är rektangulära och gräddvita. De vitmålade ramarna har förgyllda lyrkrön och dekorerade konsoler.
ÄLDRE ALTARUPPSATS - Från en skuren altaruppsats i barockstil återstår en lagerkransad medaljong med krucifix i helskulptur och omgivande broskornament, helskulpturer av Moses och Aron, samt två kvinnogestalter.
ÄLDRE ALTARTAVLA - Den rektangulära oljemålningen skildrar Kristi uppståndelse och är målad av G. E. Ström i Göteborg år 1928. Stilen kan sägas vara art deco.
ÄLDRE ALTARPRYDNAD - Den ursprungliga altarprydnaden utgörs av ett enkelt träkors med trepassformade ändar. Det är vitmålat med förgyllda lister.
ROMANSK LOCKSTEN TILL GRAV - Vid utgrävningen av Hyringa kyrkoruin år 1968 påträffades en fasad romansk locksten av sandsten. På långsidorna är drakslingor och på krönet är en repstav.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset är p.g.a. en mellanvägg i söder rektangulärt. I väster och öster är portar och i norr är en sentida trappa av obehandlad furu, med dylik ledstång. Räcket är dock ursprungligt och består av vitmålade spjälor och en fyrkantig post med avfasade hörn. Under denna trappa är ett skåp.
GOLV - Golvet är belagt med ursprungliga fint nötta kalkstenshällar.
VÄGG - De murade väggarna är slätputsade och vitkalkade. Mellanväggarna från 1952 är klädda med vitmålad masonit, liksom skåpens dörrar.
PORT - Till läktarunderbyggnaden är en ursprunglig rak pardörr med halvfranska fyllningar och glasad överdel. Varje dörrhalva har fyra blåsta glas i träspröjs. Handtaget är av smide. Bemålningen är en grågrön lasyr med lister och foder i rödbrun lasyr. Denna har tjänat som förebild för dörrarna från 1952. Ytterporten är en rak pardörr som är klädd med vitmålade träskivor. Låset är ursprungligt. Båda smygarna är raka och djupa.
TAK - Taket är klätt med vitmålade masonitskivor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren är i norr en sakristia med dörrar till elskåp och städskrubb i väster och dörr till långhus i öster. I söder är ett skrudskåp i omålat trä och en dörr till kapprummet som skiljer sakristian från samlingsrummet i söder. I ovannämnda kapprum är i norr en toalett. Även samlingsrummet har en dörr till långhuset. I detta rum står en matsalsgrupp i jugend, samt ett bokbord i ljust trä.
GOLV - Golvet består av fernissade furugolv från 1952. Golvet i kapprummet består dock av det ursprungliga ekgolvet.
VÄGG - Alla väggar är slätputsade och vitkalkade, även mellanväggarna av trä. PORT - Portarna behandlas ovan.
INNERDÖRRAR - Alla innerdörrar härrör från 1952 och är raka med helfranska kvadratiska fyllningar och smideshandtag. De är målade med grågrön lasyr och rödbrun lasyr på listerna. Även fodren har rödbrun lasyr.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är slätputsat och vitkalkat.
TORN -
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i öster dörr till läktaren. Detta är en ursprunglig rak pardörr med halvfranska fyllningar och bemålning som övriga dörrar i kyrkan. Dörren sitter i en stickbågad smyg. I väster är en lunett i vars smyg finns en medeltida lockhäll. I norr är en ursprunglig trappa med obehandlade och nötta trästeg. Kring trappuppgången är ett likaså ursprungligt räcke med diagonalt korsande spjälor, vilka även är i trappans räcke. Allt är vitmålat. Golvet är som i långhuset. I söder är en igenlagd öppning efter en läktartrappa som svarat mot den norra. Väggarna är som nedan. Brädtaket är vitmålat.
VÅNING 3 - I sidorna är rundbågade fönster. I öster är en trätrappa upp till luckan till långhusvinden. Golvet utgörs av breda ekplank från någon av de rivna kyrkorna. Kring trappuppgången är ett räcke av obehandlat trä. I söder är en likadan ursprunglig trappa med avsats. Väggarna har en grå puts och i taket är synliga bjälkar. På vinden finns flera fragment från en äldre altaruppsats som omnämns ovan.
VÅNING 4 - Klockkammaren har två klockor. Lillklockan är daterad till 1300-talets mitt och har inskription med runor och majuskler. Dessa bär mästarens namn, Håkan. Storklockan är gjuten i Skara av Nils Billsten år 1772. Båda har elringning. Väggarna är behandlade som nedan. I väster är en ursprunglig stege. Lanterninen har på väggarna i den övre delen en ursprunglig stående panel där hantverkare satt sina namn sedan kyrkan restes.
Fasadkulör (2004): Gul
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Absid - Polygonal, Absid - Öster, Kor - Fullbrett, Kors - På kula, Kor - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
År 1852 beslutade Längnum, Malma och Hyringa socknar att bygga en ny gemensam kyrka istället för sina nedgångna medeltidskyrkor. Det dröjde dock flera år innan man kunde enas om platsen för bygget. För ritningen svarade arkitekt Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Byggmästare var den välkände kyrkobyggaren Anders Pettersson från Värsås. Exteriören uppfördes 1868 och interiören färdigställdes under det följande året. 1885 kompletterades kyrkan med en orgel från Samuel Molander i Göteborg.
År 1928 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Axel Forssén. Den främsta orsaken var den nedsotning som kamineldningen orsakat. Interiören genomgick en fullständig ommålning där väggarnas bårder och kvaderimitationer övermålades. Altarskrankets kors ersattes av en altartavla målad av G E Ström. Golv och yttertak reparerades och sakristian fick ett nytt innertak. De ursprungliga något mörka färgtonerna ersattes med ljusa. Fem barockskulpturer från de äldre kyrkorna konserverades och uppsattes. 1933 lades ny plåt på torntaket.
Men i och med att kaminen bibehölls så var interiören snart nedsotad igen. Förutom att detta behövde lösas så fanns en rad andra behov. Folkmängden hade minskat sedan bygget och interiören upplevdes som ödslig. Vidare var bänkarna obekväma och man saknade utrymme för konfirmandundervisningen. År 1952 genomfördes en närmast total omdaning av interiören efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen i Stockholm. Rummet gjordes intimare genom dess förvandling till en treskeppig kyrka. Det ursprungliga tredingtaket ersattes av ett lägre som var välvt över mittskeppet. Predikstolen flyttades till en mer lämpad plats. Kaminen togs bort och ersattes av elvärme. Utrymmet under läktaren igenbyggdes, liksom utrymmet på densamma i sidoskeppen. Här inrymdes nu sakristia, samlingssal, elcentral, toalett och förråd. Altarskranket togs ned och altaret flyttades in i den gamla sakristian. 1928 års altartavla ersattes av en ny. De bländande absidfönstren igenmurades, liksom läktarfönstren. Bänkar och dörrar nygjordes. Interiören ommålades och den målade listen kring korbågen borttogs, samt dekoren i den gamla sakristian. Utvändigt fick kyrkan en ny kalkning.
År 1966 tillkom ett nytt orgelverk från Smedmans i Lidköping. 1968 lagades fasadens puts och fick en ny kalkning. 1976 lagades taket. På grund av felaktiga färger vid föregående renovering hade stora putsskador uppstått på torn och västgavel, varför dessa år 1985 måste omputsas och kalkas ånyo. Året därpå utbyttes rötskadat virke i det nedre torntaket. 1992 gjordes en del invändiga arbeten. Puts lagades, väggar och bänkar ommålades. Emedan altaret var för litet så utvidgades detta. Mittportens ytterdörrar ersattes med kopior av de gamla som var för nedgångna. Tre år senare krävdes omfattande ingrepp mot rötskador i torntaket och långhusets södra takfot. Rötskadat virke byttes, tornet fick ny plåttäckning och långhusets skiffertak lagades. På grund av nya putsskador så fick återigen torn och västgavel omputsas, samt denna gång även södra långsidan. Arbetet var avslutat 1996.
År 1100-1199 Specifika inventarier - dopfunt
Malma och Längnums dopfuntar. Forshemsmästaren har tillskrivits den förra.
År 1325-1375 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1772 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1868 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn. Sakristian är inbyggd under läktaren sedan restaureringen 1952, ursprungligen imrymd bakom altaret.
Arkitekt: Ludwig Hawerman
Byggmästare: Peter Anders Pettersson, Värsås
År 1868 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn
Hantverkare - Målare: Johannes Wallin
Arkitekt: Ludwig Hawerman
Byggmästare: Peter Anders Pettersson, Värsås
År 1868 Nybyggnad - Korparti
Nybyggnad - Korparti
Hantverkare - Målare: Johannes Wallin
Arkitekt: Ludwig Hawerman
Byggmästare: Peter Anders Pettersson, Värsås
År 1885 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Carl Fredrik Ekholm
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1928 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Gunnar Erik Ström
År 1928 Underhåll - målningsarbete, interiör
Total nymålning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1928 Konservatorsarbeten
Barockskulptur från gamla kyrkorna.
År 1933 Underhåll - exteriör
Takreparation
Byggmästare: Gösta W Pettersson
År 1952 Underhåll - målningsarbete
Hantverkare - Målare: Allan Steiner
År 1952 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: E. G. Hildebrand
År 1952 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1952 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Albin Högvall
Arkitekt: Ärland Noréen
År 1966 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1968 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1976 Underhåll - exteriör
Takreparation
År 1985-1986 Underhåll - omputsning
Exteriör på torn och västgavel omputsades och avfärgades.
Byggmästare: Kent Andersson
År 1985-1986 Underhåll - takstol
Byte av rötskadat virke i torntak.
Byggmästare: Kent Andersson
År 1992-1993 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Sture Svensson
År 1995-1996 Underhåll - takstol
Utbyte av rötskadat virke i torntak och långhusets södra takfot.
År 1995-1996 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av torn, västgavel och södra långsidan.
År 1995-1996 Underhåll - takomläggning
Torntak.
Jakobsson, Johan, Fridhems kyrka 1869-1969, Vara, 1969..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin