Motivering (skydd): ROMMELE KYRKA är en tornlös stenkyrka, uppförd 1707 på platsen för två tidigare kyrkor, varav den ena var medeltida. Kyrkan har ett framträdande läge på en höjd i det omgivande, kuperade odlingslandskapet. Kyrkogården är sannolikt av medeltida ursprung. Rommele kyrkby, med karaktär av oskiftad radby, utgör område av riksintresse för kulturmiljövården och innehåller förutom kyrka och klockstapel även prästgård från 1703, gårdsbebyggelse som ligger tätt utmed bygatan samt två äldre skolbyggnader. Miljön har höga kulturhistoriska värden och utgör ett tydligt exempel på ett traditionellt sockencentra med kontinuitet sedan tidig medeltid.
Rommele kyrka uppfördes på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten. Kyrkans exteriör är i dag relativt väl bibehållen sedan byggnadstiden och tidstypisk med vitputsade fasader, tresidig koravslutning och vapenhus i väster. Putsen på långhus- och korväggarna följer murverkets ojämnheter, vilket ger en känsla av hög ålder. Långhuset har troligen förlängts åt väster år 1860, vilket innebär att vapenhuset bör vara byggt samma år eller senare. Sakristian som är vidbyggd norr om koret är ett tillägg från 1948.
Interiören präglas av den välbevarade originalinredningen som utfördes i barockstil under 1710-talet (altartavla, predikstol med ljudtak, altarring och dopfunt), samt takmålerierna och läktarbröstets apostlamålningar från 1746 av Detleff Ross. Att altarringen finns kvar i original får räknas som mycket ovanligt. Den ursprungliga inredningen tillskrivs den relativt okände bildhuggaren Johan Mentz Scheffer och är av stort värde. Han gjorde liknande arbeten i flera av grannkyrkorna, vilket är både person- och konsthistoriskt intressant. Korbänkarna i kyrkan består delvis av partier som med största sannolikhet är ursprungliga. Bänkinredningen och golvet fick sitt nuvarande utseende i samband med den renovering som genomfördes år 1948. Orgeln, vars ursprungliga nyklassicistiska fasad finns bevarad i kyrkan än idag, införskaffades redan 1828-29 vilket får anses som relativt tidigt för en mindre sockenkyrka.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Rommele kyrkby utgör område av riksintresse för kulturmiljövården.
- Kyrkomiljön har ett framträdande läge i landskapet.
- Kyrkplatsen har lång historisk kontinuitet.
- Kyrkogårdens murar, grindar och trädkrans.
- Stigluckan.
- Klockstapeln
- Exteriörens huvudsakliga prägel av byggnadstidens ideal.
- Långhusets fönster och fönsterbågar.
- Skulptören Johan Mentz Scheffers verk: Altaruppsatsen, predikstolen, altarringen och dopfunten. - Övrig äldre inredning såsom takmålningar, målerier på läktarbröstet och korbänkarnas äldre delar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2005)
ROMMELE KYRKA är en vitputsad tornlös stenkyrka med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och vapenhus i väster. Långhusets ojämna murpartier genombryts av stora fönster med stubbade hörn. Takfallen täcks av tegel. Ingång i väster genom vapenhuset och på sakristians västra sida.
FASAD - Vita spritputsade fasader med slätputsade fönster- och dörromfattningar samt hörnen. Putsen följer murverkets ojämnheter vilket ger en känsla av hög ålder. Sockel saknas. Enstaka grundstenar skjuter ut under långhusets västra gavel. Vapenhusväggarnas putsytor skiljer sig strukturmässigt upp- och nedtill vilket kan tyda på att vapenhuset byggts på en våning vid något tillfälle.
FÖNSTER - Två stora fönster med stubbade hörn åt söder, två åt norr och två i koret. Dessa fönster har korspost med träspröjsade glas samt solbänkar i kalksten. I västra långhusväggen över vapenhuset sitter ett brett stickbågigt fönster. Vapenhuset har ett rundbågigt fönster åt väster och sakristian ett rundbågigt fönster åt norr. Samtliga fönstersnickerier är avfärgade i en grå kulör.
PORT - Huvudentrén är på vapenhusets västsida där det sitter en brunmålad dubbeldörr med rakt överstycke och fiskbenslagd, profilerad panel. Över dörren sitter ett stickbågigt överljusfönster med strålformad spröjs. Själva muröppningen är stickbågig. Fem trappsteg i natursten, väggfasta svarta räcken i metall på båda sidor om dörren. Entré sker även genom en brunmålad enkeldörr in till sakristian. Även denna dörr är klädd i fiskbenslagd panel och har rakt överstycke. I övre halvan av dörren sitter ett kvadratiskt fönster som står på kant.
TAK - Sadeltak över långhus, vapenhus och sakristia, belagda med enkupigt lertegel. Taket är avvalmat över koret. Takgesims i trä, avfärgad i en ljust grå kulör, liksom vindskivor och vattbrädor. Hängrännor och stuprör i vitmålad metall. Vimpel med årtalet 1768 över långhusets västra spets, vilket troligen tyder på att taket omlades då.
ROMMELE KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Det välvda trätaket i kyrkorummet är bemålat med bland annat änglar, moln och kartuscher år 1746. De vita väggarna genombryts av stora fönster med stubbade hörn. Östra korväggen pryds av en draperimålning i rött och blått som sträcker sig upp i taket. Kyrkorummet präglas av den ursprungliga barockinredningen som i princip bevarats i sin helhet med undantag för bänkinredningen och korbänkarna, som fick sitt nuvarande utseende år 1948. Längs långväggarna löper sidogångar. Med kor avses i den följande texten det utrymme som sträcker sig från östra korväggen ända fram till första bänkraden.
LÅNGHUS
GOLV - Lackat trägolv från 1948.
VÄGG - Vita slätputsade väggar som följer murverkets ojämnheter.
PORT - Till vapenhuset leder en grågrön dubbeldörr med rakt överstycke. Tre helfranska fyllningar på varje dörrblad, det mittersta är något större än de båda andra. Fyllningarna är avfärgade i en gulgrå kulör med listverk i grönt och beige.
FÖNSTER - Två stora fönster med stubbade hörn åt söder och två åt norr. Fönstren har korspost och tio lufter. Vitmålade snickerier.
TAK - Det tunnvälvda trätaket bemålades år 1746 av Detleff Ross. Målningarna föreställer huvudsakligen moln och änglar samt andra figurer mot en blå himmel. Över koret är treenigheten med Kristus, Gud samt Anden i form av en duva avbildade. Över mittgången syns Kristus och längst åt väster en framställning av helvetet. Längs takets sidor syns rullverkskartuscher med figurscener hämtade från berättelser i nya och gamla testamentet. Förgyllda stjärnor i trä är fastsatta mot taket. Gråmålad taklist. Över kyrkorummet finns tre tvärgående träbjälkar bemålade med blå himmel och moln. Under senare tid har det kunnat konstaterats att den nuvarande bemålningen i taket inte är den ursprungliga samt att originalskiktet finns bevarat under det måleri man nu ser.
KOR
GOLV - Lika långhuset. Innanför altarringen är golvet klätt i en ljusblå heltäckningsmatta. Framför altaret ett lågt förhöjt golv med avfasade hörn, även detta klätt i ljusblå heltäckningsmatta.
VÄGG - Vita slätputsade väggar som följer murverkets ojämnheter. Östra korväggen är bemålad med en draperimålning som främst går i rött och blått.
INNERDÖRRAR - En gråmålad enkeldörr med rakt överstycke leder in till sakristian i norr. Dörrbladet har tre liggande fyllningar. Belägen i en djup nisch med stickbågigt överstycke.
FÖNSTER - Ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst med stubbade hörn, korspost och tonat blyinfattat antikglas i innanbågen.
TAK - Se beskrivning av långhusets tak. Östra korväggen pryds av en draperimålning i blått och rött som sträcker sig upp i taket.
FAST INREDNING
ALTARE - Rektangulärt altare i trä av okänd ålder. Framsidan är slät och målad i en rosa kulör med mörkare partier med tunna blå dekorationer ut mot sidorna. Sidorna är avfärgade i en ljust beige kulör. Översidan är ådrings- och stänkmålad i brunt, grått och beige mot grå botten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1718 är med största sannolikhet ett verk av Johan Mentz Scheffer, som gjort altaruppsatser i samma stil i Fors och Upphärads kyrkor. Uppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd med tre bemålade träreliefer insatta i ett dekorerat ramverk. Underst en smal predella med en inskription i vitt mot gråblå botten, på var sida om texten sitter ett snidat änglahuvud. På den första våningen syns en framställning av nattvardens instiftande med snidade figurer insatta mot en målad bakgrund med malmkrona i en fyrsidig inramning. Över figurerna syns en snidad drapering i mossgrönt, aprikosrött och guld. Motivet inrammas av huggna förgyllda bladlister med ett änglahuvud mitt på varje list. Framställningen flankeras av blå kolonner med korintiska kapitäl och en huggen spiralvriden ranka med gröna blad och delvis förgyllda druvklasar. Sidostycken med akantusornament i vitt, grönt och rött med små runda texttavlor där årtalen 1717 respektive 1718 står skrivna. Den första och andra reliefen skiljs genom ett förkroppat listverk som marmorerats i en röd kulör mot vit botten och som pryds på mitten av ett änglahuvud. På den andra våningen visas korsfästelsen inramat av en hjärtformad bård med textslinga, flankerat av blå kolonner med spiralvriden ranka i grönt och guld. Sidostycken även här med akantusornamentik i vitt, grönt och rött. Listverk mellan våning två och tre med röd marmorering mot vit botten och änglahuvud mitt på. Överstycke med himmelsfärden i rund relief, omgiven av akantusblad i vitt, grönt och rött samt en ängel på var sida. På krönet en skulptur av Kristus med segerfana.
ALTARRING - De sjusidiga altarringen i trä ansluter mot altaret och är av allt att döma samtida med altaruppsatsen. Enligt uppgift ombyggdes den år 1890, på vilket sätt är inte känt. Altarringens barriärer är genombrutna och består av snidad, böljande akantusornamentik i grönt, rött och vitt. På hörnena sitter förgyllda akantusblad med en blomma på krönet. Sockeln är mörkt grå med marmoreringar i vitt och rött. Knäfallet och överliggaren är klädda i ett vinrött tyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen fick sitt nuvarande utseende år 1948 då den befintliga öppna bänkinredningen (från 1890) byggdes om. Två återfunna bänkdörrar användes som förlaga för den nya inredningen. Den består av två kvarter med 17 bänkar i varje. Längs med väggarna löper en smal sidogång, här saknas bänkdörrar. Längst bak har en bänkrad borttagits på båda sidor. Bänkdörrarna har ett ramverk laserat i gråblått och en stående fyllning med stänkmålning i olika gråblå kulörer mot en botten som målats i bland annat gult och rött. Fyllningen kantas av en smal röd list samt en något bredare, profilerad beigefärgad list. Varje dörr är numrerad över fyllningen. Gavelstyckena är laserade i en grågrön kulör. Överliggaren i gråblått och grönt löper längs med dörrar och gavelstycken som bänkskärmar och har en skuren dekor. I dess underkant sitter en tandlist med M-formad glugg, avfärgad i vitt, grått och blått. Bänkinredningens skärmar har ett ramverk laserat i grågrönt och fyllningar i mörkare grågrönt med omfattande ram i beige och brunt. De något lutade ryggarna och sitsarna är målade i en brunröd kulör. Ryggstyckena dekoreras av två inåtgående fyllningar. Bänkarnas baksidor är målade i en grårosa kulör medan dörrarna och gavlarna är laserade i rosarött. De lösa dynorna är klädda i ett rosarött tyg. Bokbräda laserad i grågrönt.
KORBÄNKAR - Längs de snedställda väggpartierna i koret står en korbänk på var sida om altaret. Bänkarna har en oregelbundet trapetsformad plan och ombyggdes eller rekonstruerades vid renoveringen 1948. Två återfunna bänkdörrar samt ett par gavelpartier återfanns och infogades i korbänkarna på västsidorna. Även bemålningen på dörrar och gavlar åt väster ser ut att vara ursprunglig. De övriga partierna är av senare datum.. Ramverket är målat i en brun kulör. Fyllningarna på skärmarnas och gavlarnas sidor är ådringsmålade i svart mot vit botten, ram i beige med rödmålad omfattning ytterst. Överst en marmorerad överliggare med samma dekor och tandlist som på bänkinredningen. Båda bänkarnas västra gavlar pryds på båda sidor om fyllningen av målade, hängande festoner i grå kulörer. Gaveln på den norra korbänken har dessutom en fyllning med rundbågigt överstycke, de övriga fyllningarna är rektangulära. Innandömet är laserat i en grågrön kulör, bortsett från dörrarna som är omålade på insidan. Dynor med rosaröd tygklädsel.
PREDIKSTOL - Predikstolen tillverkades 1716 och är med största sannolikhet utförd av Johan Mentz Scheffer. Enligt uppgift skall den ha renoverats redan 1746. Femsidig korg, rak trappa åt öster och sexsidigt ljudtak. Korgen pryds på sidorna av skulpturer föreställande evangelisterna och Kristus, insatta i rektangulära ramverk med ram av bladornamentik i guld, rött och blått. Över och under dessa skulpturer finns listverk med marmoreringar i rött mot beige botten. Hörnena pryds av svarta vridna kolonner med förgyllda kapitäl. På sockeln under kapitälen sitter en delvis förgylld, snidad blomma. Överliggaren är ådringsmålad i röda kulörer mot beige botten, denna överliggare fortsätter längs med trappbarriärens överkant liksom ett slätt parti därunder som marmorerats i grått och vitt. På ett parti under de snidade figurerna på korgens sidor står en inskription i vitt mot gråblå botten. I korgens nederkant sitter snidade delvis förgyllda blommor, mellan dessa sitter rödmålade druvklasar med bladhölje. Korgens undersida är marmorerad i grå kulörer samt grönt. Korgen står på ett rundat kraftigt skaft, målat i en rosa röd kulör. Längst upp på skaftet sitter druvklasar i rött med blad.
Trappbarriären är täckt och har ett rosarött ramverk. Den pryds på sidan av en liggande fyllning med marmorering i vitt, grått och gult och kantas av en blå profilerad ram. Ett nedre listverk är marmorerat i grått och vitt, vangstycket är avfärgat i en rosaröd kulör. Korgens och trappbarriärens insida är liksom trappstegen gråmålade.
På väggstycket mellan korgen och ljudtaket är väggen bemålad med ett rött draperi med förgyllda stjärnor. Det sexsidiga ljudtaket har på sidorna ett listverk med röda marmoreringar mot beige botten. Längs sidorna på taket står stora kartuscher med marmoreringar i grått. Kartuscherna omramas av akantusblad i rött, blått och grönt och på krönet syns en blomma med blad. På takets hörnen står högsträckta bladornament med en blomma på toppen. På takets mitt finns en pelare i form av en druvklase som vilar på en bladranka. Från druvklasens topp löper S-formade voluter till takets hörnen och på toppen står en figur föreställande Kristus med segerfanan. Girlander med akantusornamentik hänger ned från takets sidor, mellan dessa syns rosetter. Ljudtakets förhöjda innertak är främst målat i beige, blått och guld. Dess mitt pryds av ett ansikte i form av en sol hugget i halvskulptur. Från solens mun hänger en snidad duva.
Predikstolen och ljudtaket konserverades senast 1994.
ORGEL - Kyrkan första orgel byggdes 1828-29 av Mårten Bernhard Söderling. Den renoverades 1850 av Söderling, 1893 av G A Pettersson samt 1930 av John Grönvall. 1934 byttes orgelverket ut, orgelfasaden och fasadpiporna är emellertid bibehållna i kyrkan. Kring 1972 ombyggdes orgelverket av Mårtenssons orgelfabrik. Det ursprungliga orgelverket, som är det enda idag bevarade av Söderlings hand, skänktes efter en tids förvaring hos Flundre hembygdsgård år 1994 till GoArt (Göteborg Organ Art Center) vid Göteborgs universitet.
Orgelns nyklassicistiska fasad är symmetriskt och arkitektoniskt uppbyggd med ett större mittparti som flankeras av lägre, smalare sidostycken. Orgelns pipor är synliga i fem öppningar, ett relativt litet parti i mitten som kantas av höga pipor placerade i rundade knippen samt en rektangulär öppning i vardera sidoparti. Fasaden är målad i en grågrön kulör med lister i guld och mörkare grönt, sidorna är gråmålade. En tresidig gavel kröner mittpartiet. Mitt i gaveln syns en förgylld symbol för treenigheten, omgiven av strålar. I gavelns överkant sitter ett förgyllt akroterion mot röd botten, på sidorna syns förgyllda palmetter. Sidopartierna kröns ytterst av förgyllda urnor. Över spelbordet, som är vänt åt väster, sitter ett gyllenen ornament bestående av lyra samt en flöjt och en basun lagda i kors.
LÄKTARE - Läktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och bärs upp av åtta rundade och gråmålade kolonner av järn. Sex av dessa står längs mittgången, två vid rummets västra hörnen. Läktarbröstet pryds av 14 målade ekpannåer utförda av Ditleff Ross år 1746. På dessa pannåer återges allegorier som enligt uppgift beskriver "det förkrossade hjärtats vandring genom alla plågor fram till upplyftande och vederkvickande". Bilderna är insatta i ramverk med rundbågiga överstycken. Ramverken är målade i brunt med förgyllda och blå lister samt förgyllda pyramidliknande dekorationer upptill och i svickeln. Mellan varje målning finns en stående list med en huggen nageldekor, målad i rött, blått och vitt. Nedtill och upptill på varje list sitter en skuren virvelrosett. Slätt rödmålat listverk över och under raden av målningar, med inskription i gotiskt typsnitt till varje bild. Profilerade över- och underliggare med marmoreringar i rött och vitt. Läktarens undersida är vitmålad och klädd i pärlspont. Läktarbröstets målerier konserverades 1994.
På läktaren är det lackade trägolvet klätt i en grå matta. På var sida om orgeln står bänkar med grågrön färgsättning som bevarats sedan år 1890. Bänkgavlarna har rundade krön och mjukt utsvängda armstöd. Fyllningarna i ryggstöden har tagits bort. Läktarbarriärens baksida är gråmålad och klädd i grå pärlspont.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten i trä stod färdig år 1714. Cuppan har flack rundad undersida med utskurna, randade bladdekorationer i rött och grönt med förgyllda inslag. Krönet är gråblått med inskription på sidan i vitt. Det snidade skaftet är dekorerat i sin helhet med blad och druvklasar i grönt, rött och förgyllningar mot en blå botten. Den brunmålade foten utgörs av en profilerad skiva. Dopfat i mässing.
NUMMERTAVLA - De båda nummertavlorna är daterade till 1700-talets mitt och placerade på var sida om draperimålningen i koret. Svarta rektangulära tavlor med snidad förgylld omramning av blad med krona upptill och änglahuvud nedtill.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 02
Byggnadsdel (2005): Flöjel, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2020
ROMMELE KYRKA uppfördes i sten år 1707 på grunden av en äldre träkyrka. Den första kyrkan på platsen byggdes troligen under 1100-talet och brann ned någon gång under 1500-talets andra hälft. Några år senare uppfördes en ny kyrka i trä som på 1700-talet ansågs så förfallen att den revs till förmån för uppförandet av den nuvarande kyrkan. Det senare skedde på initiativ av kyrkoherde J F Kreitlow som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten. År 1714 tillverkades kyrkans dopfunt, predikstolen är från 1716 och altaruppsatsen från 1718. Taket och läktarbröstet bemålades av Ditleff Ross 1746.
Kyrkan renoverades första gången redan år 1747. 1803 omputsades och ommålades kyrkan och kring 1828-29 fick kyrkan sin första orgel. Enligt uppgift genomfördes en genomgripande om- och tillbyggnad år 1860, då kyrkan ska ha förlängts drygt sju meter. Uppgifterna om denna renovering är mycket knapphändiga. Förmodligen innebar dessa arbeten att kyrkan utvidgades åt väster samt att det nuvarande vapenhuset härstammar från detta år.
1890 insattes ny öppen bänkinredning och läktarbröstet, predikstolen, altaruppsatsen och dopfunten fick ny färgsättning i vitt. Takmålningen och läktarbröstets målerier modifierades liksom draperimålningen bakom altaruppsatsen. Dessutom byttes golvet, läktaren förlängdes inåt kyrkorummet, altarringen ombyggdes och ytterdörrarna byttes ut. Två år senare revs ett vapenhus i norr, en sjusidig sakristia uppfördes i trä norr om koret och troligen renoverades orgelverket.
Elektrisk belysning installerades år 1923. År 1934 byttes orgelverket ut på nytt och kring år 1940 fick kyrkan uppvärmning genom ett lågtrycksångvärmesystem. År 1948 genomfördes en omfattande renovering i syfte att återställa den barockkaraktär som fanns invändigt före 1890 års renovering. Kyrkan försågs med elektrisk belysning och det man trodde var den ursprungliga bemålningen på altartavlan, predikstolen och läktarbröstet framtogs. Kyrkorummet ommålades, bänkarna byggdes om och försågs med nya gavlar samt dörrar som nytillverkades enligt en äldre förlaga. Trapporna i vapenhuset inkläddes med träfiberskivor. Utvändigt revs den sjusidiga sakristian och en ny kvadratisk sakristia uppfördes i tegel på samma plats. Dessutom omputsades fasaderna, utvändiga trädetaljer ommålades och taket lades om.
1994 konserverades och framtogs ursprunglig bemålning på läktarbröstet, predikstolen med ljudtak, altaruppsatsen och dopfunten. Samma år genomfördes också en fasadrenovering. Kring 1998 insattes nya textilförvaringsskåp i sakristian.
Arkiv och litteratur: Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Hollman, E (1954): Rommele socken. I: Sveriges bebyggelse.
År 1707 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1714 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten tillverkades.
År 1716 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Mentz Scheffer
År 1718 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen tillverkades.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Mentz Scheffer
År 1746 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Taket och läktarbröstet försågs med målningar.
Konstnär - Dekormålare: Detlef (Ditlof) Ross
År 1747 Underhåll
Ospecificerade åtgärder.
År 1803 Underhåll - omputsning
Omputsning och ommålning.
År 1828-1829 Fast inredning - orgel
Orgel införskaffades.
År 1850 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoverades.
År 1890 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hela interiören ommålades. Altaruppsats, predikstol m m målades med vit oljefärg. Takmålerierna och draperimålningen modifierades.
År 1890 Fast inredning - läktare
Läktaren utvidgades åt öster.
År 1890 Fast inredning - altarring
Altarringen ombyggdes.
År 1890 Fast inredning - bänkinredning
Ny bänkinredning.
År 1893 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoverades.
Orgelbyggare: Gustaf Adolf Pettersson
År 1923 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning installerades.
År 1930 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket removerades.
Orgelbyggare: John Grönvall, Lilla Edet
År 1934 Fast inredning - orgel
Orgelverket byttes ut, fasaden bibehölls men flyttades bakåt ett stycke.
År 1934 Fast inredning - läktare
Läktaren ändrades något i samband med ombyggandet av orgeln.
År 1940 Teknisk installation - värme
Installation av värmeledning. Pannrum byggdes i marken norr om koret.
År 1948 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggdes om något och försågs med nytillverkade dörrar enligt gammal förlaga och nya gavlar. Två återfunna originaldörrar pryder sedan dess ett par bänkar längst fram i koret.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Underhåll
Väggarna ommålades invändigt. Utvändiga putslagningar och ommålning. Även trädetaljer ommålades exteriört.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Teknisk installation - el
Den elektriska belysningen kompletterades.
År 1948 Underhåll - takomläggning
Taket lades om och täcktes med nytt Tenggrenstorpstegel.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Konservatorsarbeten
Predikstolens, läktarbröstets och altartavlans ursprungliga bemålning framtogs.
Konservator: Olle Hellström
År 1950-1965 Teknisk installation - värme
Oljeeldning ersatte eldning med ved och koks.
År 1973-1974 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket ombyggdes.
År 1992 Tillståndsbeslut från länsstyrelse KML 4 kap.
Tillstånd att byta ut ångvärmeanläggningen till eluppvärmning inkl installation av nya radiatorer längs väggar och under bänkar.
År 1994 Underhåll - omputsning
Putslagningar samt ommålning utvändigt.
År 1994 Konservatorsarbeten
Predikstolen, altartavlan och läktarbröstets målerier konserverades.
Konservator: Anders Darwall
År 1998 Specifika inventarier - textilskåp
Ny skåpsinredning i sakristian.
Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv..
Andersson, C (2004): "Kulturhistorisk inventering av Rommele kyrkogård". .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin