Motivering (skydd): Upphärads kyrka är en putsad stenkyrka som ligger en dryg mil söder om Trollhättan i ett flackt jordbrukslandskap. På kyrkogården står en öppen klockstapel från 1771 och strax väster om anläggningen ligger kyrkstallet, troligen uppfört på 1920-talet. Omkring 500 m nordväst om kyrkan ligger Upphärads ödekyrkogård med lämningar efter två äldre kyrkor. Den första kyrkan i socknen var en stenkyrka som sannolikt var byggd på 1100-talet.
Kyrkan uppfördes år 1724 på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten. Kyrkoexteriören kännetecknas idag av långhus och kor från byggnadstiden med vidbyggd sakristia i öster (1889), förrådsbyggnad norr om koret (1930-talet) och det högsträckta tornet (1928) med bottenvåning i sten från ett ursprungligt vapenhus. Långhusets och korets väggar följer murverkets ojämnheter vilket ger intryck av hög ålder.
Interiört präglas kyrkan av den ursprungliga barockinredningen som i stort sett är intakt med undantag för bänkarna, som fick sitt nuvarande utseende år 1954. Interiören präglas också i lika hög grad av takmålningarna samt läktarbröstets apostlabilder som utfördes av Detleff Ross år 1745. Av stort värde är predikstolen och altartavlan (1720-talet) som tillskrivs den relativt okände bildhuggaren Johan Mentz Scheffer. Även dopfunten i trä är av stort kulturhistoriskt värde. Scheffer gjorde liknande arbeten i flera av grannkyrkorna vilket är både person- och konsthistoriskt intressant. Rummets skepnad har inte ändrats sedan kyrkan uppfördes. Altarringen tillverkades i samband med 1889 års renovering. Västpartiet omgestaltades 1999 då samtalsrum, kapprum med mera tillkom under läktaren. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil är en särling i kyrkorummet. Långhusets och korets fönster är av relativt hög ålder.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkogårdens träd, murar och grindar.
- Klockstapeln.
- Kyrkstallet.
- Långhusets och korets fönster.
- Den ursprungliga inredningen.
- Altaruppsats, altare, dopfunt och predikstol med ljudtak.
- Det bemålade taket.
- Draperimålningen bakom altaruppsatsen.
- Läktarbröstets målerier.
Inventeringsår (2005)
Upphärads kyrka är i princip belägen i öst-västlig riktning på kyrkogården, som har en oregelbunden form med fickor för parkering i väster samt nordväst. Söder om kyrkans kor står klockstapeln i form av en öppen, rödmålad klockbock från 1771. Ingång till kyrkogården sker via de båda dubbla, svartmålade grindarna i söder eller grinden i väster. Grindarna smiddes år 1880.
När kyrkan byggdes 1724 anlades en kyrkogård söder om kyrkan. 1876 utvidgades anläggningen åt norr och väster. Troligen är det spåren från denna utvidgning vi ser norr och öster om kyrkan i form av en bevarad trädkrans samt en tydlig nivåskillnad. Norr om kyrkan har anläggningen en närmast parkliknande karaktär med stora träd, öppna gräsbevuxna ytor och avsaknad av gravstenar. Detta till skillnad från området söder om kyrkan där gravvårdarna, som mestadels är höga, står tätt. 1902 utvidgades kyrkogården på nytt åt norr och väster. 1917 tillfogades ett nytt parti rakt öster om kyrkan. Denna del har i dag en rundad form och saknar avgränsning i form av mur, häck eller trädkrans. Den förenas med området närmast kring kyrkan via en gjuten trappa med steg av skiffer.
En långsträckt, rak trädallé löper ett stycke norr om kyrkan till de östra delarna av kyrkogården. Norr om allén ligger det yngsta kyrkogårdspartiet som invigdes 1983. År 1998 anlades en minneslund i den östra delen av det nya kvarteret.
De västra delarna av kyrkogården avgränsas mot landsvägen av ett staket av trä medan sydsidan kantas av en stenmur. Längs med muren och delar av staketet står en högväxt trädrad. I norr hägnas kvarteren med hjälp av häckar samt enstaka träd mot den angränsande jordburksmarken. Närmast kring kyrkan är marken grusad, övriga gångar är asfalterade.
KLOCKSTAPELN
1771 uppfördes klockstapeln som än idag står på sin ursprungliga plats. Den är av klockbockstyp och har sex ben klädda i rödmålad panel. Grunden består av ofogad natursten och den fyrsidiga huven med svängt takfall är klädd i papp. På toppen sitter en flöjel med årtalet 1771. Enligt vissa källor kan klockstapeln vara delvis ombyggd på 1800-talet. Den reparerades i slutet av 1920-talet. Sedan tornets uppförande är den utan klocka.
UPPHÄRADS MEDELTIDSKYRKOGÅRD
1943 invigdes Upphärads medeltidskyrkogård som innehåller lämningarna efter kyrkans båda föregångare. Då uppfördes även stenmurar runt om platsen och ett kors restes. Den hade varit ödelagd sedan 1724 då den nya kyrkan uppfördes ca 500 m sydväst om den gamla träkyrkan.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår 2020
Se anläggningsbeskrivningen.
Antikvarisk-topografiska arkivet. Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv..
Andersson, C (2004): "Kulturhistorisk inventering av Upphärads kyrkogård" .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin