Motivering (skydd): FLATÖNS kapell uppfördes 1927-28 på ny kyrkplats, efter ritningar av Sigfrid Ericsson, i en för honom och tiden karaktäristisk klassicistiskt inspirerad stil. Kapellet representerar det yngsta skedet av de kapell och kyrkor som uppförts i den bohuslänska kustbebyggelsen, på grund av de långa avstånden till den egentliga sockenkyrkan.
Kyrkan är EXTERIÖRT i det närmaste intakt sedan uppförandet, med bl a såväl ursprungliga fönster som portar/dörrar, och är en god representant för de arkitektritade och stilmässigt genomarbetade mindre kapell och kyrkor som uppfördes under 1900-talets första hälft, i detta fallet huvudsakligen 1920-talsklassicism.
INTERIÖRENS huvuddrag är också oförändrade trots modern orgelfasad och en ombyggnad av korgolvet, och helheten kombinerar allmänna drag av 1920-talsklassicism med de barockinspirerade träsnideriarbetena i altaruppsats och predikstol. Den ursprungliga snickeriinredningen (predikstol, altaruppsats med altartavla, altarring, läktarbalkong, psalmnummertavla, dörrar och bänkar) är helt bevarad, med undantag för några borttagna bänkar och nytillkomna dörrar i vapenhuset.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan som helhet är välbevarad.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Väster, Sakristia - Väster, Torn - Öster
Inventeringsår (2002)
FLATÖ KAPELL eller kyrka är en vitmålad träkyrka. Den ligger inte i öst-västlig riktning, utan snarare i nord-sydlig (egentligen nordväst-sydostlig), med koret i norr och huvudingången i söder. Kyrkan har till synes ett förhållandevis kort långhus tillsammans med ett mycket kraftigt torn; i själva verket utgörs dock mer än halva "tornets" bottenvåning av vapenhus med läktare över. Denna "synvilla" är ett medvetet drag i arkitekturen, där kyrkans långsidesfasader är uppdelade i tre lika breda delar genom de pilastrar som finns i hörnen och på långsidorna. Den sydligaste tredjedelen fortsätter upp i en tornvåning, med ljudluckor och täckt med ett pyramidformat torntak.
En sakristia är byggd intill västväggen.
TAKET är ett sadeltak täckt med rött lertegel. FASADERNA är klädda med profilerad locklistpanel, med som nämnts markerade hörnpilastrar och pilastrar i fasaderna. Under takfoten löper en mycket kraftig profilerad gesims målad i fasadfärgen. I gavelpartierna bildar gesimsen tillsammans med en likadant profilerad takfot tympanonmotiv (tempelgavlar), vilket ytterligare accentuerar den klassicistiska prägeln. Panelen är liksom pilastrar och fönsteromfattningar vitmålad, medan fönstersnickerierna är ljusgrå. Sockel av natursten. TORNET är försett med ljudluckor av trä målade i ljusgrått och torntaket är krönt av ett kopparklot med kors på. Avvattning av koppar.
FÖNSTREN till kyrksalen är höga och spröjsade med korspost, med välvd överdel. Över sakristian samt på sydfasaden finns ett respektive två runda fönster med spröjsar i ekerform.
HUVUDINGÅNGEN är i söder, genom vapenhuset. Dekorativt och arkitektoniskt utformad uppbyggd omfattning, målad i grått och vitt, med rektangulära pardörrar klädda med diagonalbrädor och krönta av ett smalt fönster. Halvrund trappa om fem steg av huggen granit utan räcken. Ytterligare en ingång finns till sakristian från nordväst. Rektangulär gråmålad dörr, med samma panel som på huvudingången. Rak trappa om fem steg framför ingången.
KYRKORUMMET är relativt litet men upplevs ändå som öppet och rymligt. KORET är rakt avslutat och har ingen särskild avgränsning mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Orgelläktare i väster (egentligen sydöst). Vapenhus inrymt under läktaren. Från vapenhuset trappa till orgelläktaren. Under trappan ett förrådsutrymme.
GOLVET är ett lackat trägolv. VÄGGARNA är klädda med slät panel, ljust gråmålade. Inne i bänkkvarteren är en mörkare gråblå bröstning målad. TAKET är ett välvt brädklätt innertak med synliga takbjälkar, likadant i koret. Taket är målat i en medelmörkt gråblå ton. Kraftig profilerad och brunmålad taklist.
INGÅNGAR: Mot vapenhus finns en dubbel fyllningsdörr med en större spegel i vardera dörren. Dörrarna är målade gråblå på ramverket och har en marmorering på ljusare blå botten i fyllningarna. En dörr till sakristian, med samma utseende.
FÖNSTREN är höga och förhållandevis smala, med välvd överdel. Korspost och småspröjsade fönsterbågar. Fönsterfodren och karmen med korsposten är målade gråblå och fönsterbågarna ljusgrå. Två runda fönster med spröjsar i ekerform finns också ovanför läktaren.
VAPENHUS -under läktaren. Invid vapenhuset finns också toalett, två mindre förråd samt trappa upp till läktaren. Golv och väggar som i långhus, tak av slät panel av samma typ som på väggarna, ljust gråmålad. Fyra innerdörrar av samma utseende som i långhuset, dock utan marmorering i fyllningarna. Ytterportens insida ser likadan ut som övriga innerdörrar.
SAKRISTIA - i väster (sydväst) med ingång från koret. Golvet täckt med heltäckningsmatta, väggar som långhus, tak och dörrar som i vapenhuset. Ett fönster med mittpost och småspröjsade fönsterbågar, målat likt fönstren i långhuset. Enkel skåpsinredning, delvis från byggnadstiden och delvis från 1960-talet.
INREDNING:
ALTARE - Av trä invid korväggen, ramverk med fyllningar. Ljust gråmålat med marmorering i fyllningarna. ALTARUPPSATS - Arkitektoniskt uppbyggd altaruppsats. HUVUDMOTIVET är en målning, föreställande Kristus går på vattnet. Målningen flankeras av två korintiska kolonner. Dessa bär upp ett kraftigt entablement, på vilket sitter två trumpetblåsande änglar (putti) och på dess mitt står ett krucifix. På sidorna om altartavlan står skulpturer föreställande Tron och Hoppet. Från kyrkans byggnadstid, efter ritningar av kyrkans arkitekt och med målning av Bill Skogman.
ALTARRING - Rundad med svarvade balusterdockor vilka är vitmålade med gråblå ådring. Altarringen ansluter till väggen.
DOPFUNT - I koret, tillverkat av ek, ej målad, med plats för dopskål. Sexkantig med genombruten balusterformig fot. Tillverkat 1953 av Lars Jansson, Kårehogen.
PREDIKSTOL - Vid korets västvägg, strax framför det västra bänkkvarteret. Består av korg, trappa med barriär och ljudtak, allt i barockstil och ritat av Sigfrid Ericsson 1928. Korgen har en åttasidig plan, och sidor med ramverk och fyllningar. I korgens hörn sitter kolonnetter som till synes bär upp överliggaren. Trappbarriären har likadana fyllningar. Predikstol och trappbarriär vitmålad med marmoreringar. Ljudtak med profilerad gesims, och krönt av genombrutna snickeridekorationer i volutform, vilka bär upp en kort spira, på vilken sitter en duva.
BÄNKINREDNING - Öppen bänkinredning i två kvarter. Sidostycken dekorerade med fältindelning. Bänkskärmarna mot koret är försedda med trägaller. Målad i blågrått med ljusa marmorerade fält i sidostyckena och rödbruna lister. Sittbrädor och ryggar laserade i gråblått. Bänkarna är från 1928.
LÄKTARE - Läktaren är egentligen placerad ovanpå vapenhuset, endast ett halvrunt mittparti skjuter ut i långhuset, stött av två runda pelare av dorisk typ. På läktaren är en modernare orgel placerad, och bakom den en inbyggnad som rymmer trappan upp till tornet.
ORGEL - Modernt orgelhus med tredelad fasad med spetsigt mittparti. I sidopartierna kopparfärgade pipor, vanliga pipor i mittpartiet. Inga dekorationer på orgelhuset, som är laserat i grön nyans. Från 1966.
NUMMERTAVLA - På korets östvägg, en svart tavla med vitmålad ram, krönt av träsnideri.
Fasadkulör (2002): Vit
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Väster, Torn - Söder
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
FLATÖ KAPELL är uppförd efter ritningar av Sigfrid Ericson och invigd 1928. Den är uppförd i en tidstypisk 1920-talsklassicistisk stil utvändigt, medan interiören är gestaltad med inspiration från barock. Endast få förändringar har skett under åren, som exempelvis att bänkarnas antal minskats och koret förstorat i början av 1960-talet. Även färgsättningen är ändrad sedan byggnadstiden. Ett orgelverk installerades 1967, inköpt från sjömansinstitutets kyrka i Stockholm.
Flatöns kapell är det yngsta av de ö-kyrkor som kommit att byggas inom Morlanda socken. Ängön-Flatön-Malö ligger relativt nära Morlanda kyrka, men åtskilda från denna av vatten, och även här uppstod en önskan om att låta uppföra egen kyrka. En kyrkobyggnadskommitté bildades 1912, 1916 inköptes en tomt och 1923 hade man ritningar framme. Några år senare stod kyrkan klar.
År 1928 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn. Vapenhus i tornets bottenvåning.
Arkitekt: Sigfrid Ericson
År 1933 Specifika inventarier - tornur
Nytt tornur.
År 1966 Fast inredning - orgel
Ny orgel.
År 1969 Underhåll - målningsarbete
Utvändig och invändig målning. Ny färgsättning av bänkinredningen.
År 1978 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 1986 Fast inredning - läktare
Förhöjning av läktarbarriär (överliggare).
År 1986 Teknisk installation - VA
Toalett i vapenhus.
År 1987 Fast inredning - orgel
Den befintliga orgeln ersätts med en orgel från Sjömansinstitutets sjömanskyrka, Stockholm.
År 2002 Underhåll - exteriör
Utvändig ommålning samt byte av rötskadat virke i fasad.
Våra kyrkor Uddevalla 1978. Claeson, Claes: Våra kyrkor Uddevalla 1978
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohusläns kyrkor sid. 107- 108 Skara 1933
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83
. ISBN: x
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell
Öppna på kartan Fler i kategorin