Motivering (skydd): Sommarhemskyrkan är uppförd som stadsdelskyrka 1984 på ny kyrkplats, efter ritningar av Carl Anders Hernek, ett antal år efter det att de omgivande stadsdelarna Sommarhemmet och Bohusgården stod färdiga i södra Uddevalla. Den är på ett tidstypiskt sätt sammanbyggd med församlingshem med flera lokaler för kyrkans verksamhet.
Kyrkan är uppförd vid foten av ett bergsparti. Norr om kyrkan finns ett öppet, sluttande område vilket gör att byggnaden är tydligt exponerad från detta håll.
EXTERIÖREN är oförändrad sedan uppförandet. Den karaktäriseras av de stora fasadytorna klädda med rött tegel, kyrkorummets breda och svängda korvägg som skjuter ut ur byggnadens norra fasad samt det stora, plåtklädda sadeltaket som är neddraget över huvudentrén i väster.
Även INTERIÖREN är välbevarad. Kyrkorummet är ljust men ändå något slutet som en följd av fönstrens placering. Ljusinsläppen är ganska raffinerat arrangerade i en korrespondens mellan öppningar i korväggens övre del och i motsatt vägg bakom läktaren. Bänkinredningen i form av stolsrader bidrar till att ge rummet en mer vardaglig prägel. Predikstol, dopställ och altarring utgör en stilmässig enhet. Eva Spångbergs Kristusfigur ovanför altaret utgör ett blickfång i kyrkorummet. Läktarbröstningens tavlor, även de av Eva Spångberg, skänker ett traditionellt drag åt den i övrigt modernt präglade byggnaden.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Eva Spångbergs utsmyckningar i kyrksalen.
Inventeringsår (2005)
SOMMARHEMSKYRKAN har en oregelbundet formad byggnadskropp i två plan. Karaktäristiskt för exteriören är fåtalet räta vinklar. Kyrkorummets kor utgörs av en rundad vägg som skjuter fram ur byggnaden, medan väggen på den motsatta sidan av kyrkorummet istället har en skarp knäck i en flack vinkel och löper i liv med den del öster om kyrkorummet som innehåller sakristia och vaktmästarrum. En liknande knäck finns även på östsidan, hos själva sakristidelen. Byggnadskroppen förlängs åt väster där byggnaden invid huvudentrén avslutas med en förrådsdel.
FASADERNA är utförda i rött tegel med mönstermurning i hörnen och mot sockeln. Sockeln är spritputsad och infärgad grå. Den är hög åt norr och öster tack vare byggnadens läge i sluttning. Kyrkans TAK är ett sadeltak täckt med rödmålad bandplåt. Inga taköverhäng. En röd plåt löper runtom fasaden utmed takfoten. Vid nockspetsen mot norr sitter ett kopparklätt kors.
HUVUDINGÅNGEN är i väster. En dubbeldörr i trä målad i en blågrön färg leder in till vapenhuset. Ovanför entrén är takfallet neddraget och ett entrétak bildas. Detta är på undersidan klätt med lockpanel målad i en mörkblå kulör. Mot söder finns en entré till sakristia och vaktmästarrum. Dörren är en asymmetriskt delad brunmålad dubbeldörr. Rakt ovanför denna finns en rödmålad ståldörr vilken fungerar som nödutgång. Från denna dörr leder en ståltrappa till marknivå. I bottenplan finns en entré mot öster. Detta är en blåmålad trädörr arrangerad tillsammans med en odelad rektangulär fönsterruta invid dörren. Ovanför denna dörr finns ett skärmtak täckt med röd bandplåt, med plåt utmed sidorna och på undersidan klätt med blåmålad lockpanel.
Kyrkorummets FÖNSTER är rektangulära och odelade och sitter dels i korpartiet, dels på den motsatta väggen. Korpartiets sidofönster mot väster och öster utgår från kyrkorummets golvnivå, medan norrfönstret och det övre söderfönstret har sin utgångspunkt i taknocken och därför är spetsbågiga. Mot söder finns också ett fönster under läktarens nivå. Alla kyrkorummets fönster är infällda i grunda men höga nischer i tegelfasaden. I vapenhuset finns dels tre stående odelade fönster mot väster, dels ett tredelat fönster mot trapphuset. I övrigt är byggnadens fönster kvadratiska och odelade. Samtliga fönster har omålade stålbågar och fönsterbleck av brunmålad plåt. På sydsidan finns ett antal större gallerförsedda ventilationsöppningar i stål. KLOCKAN är uppsatt i en konstruktion av rödmålade stålbalkar på vapenhusets norrvägg.
KYRKORUMMET ger ett kubiskt intryck med en stor takhöjd i förhållande till rummets bredd. Fönsterytorna är ganska små men samtidigt raffinerat arrangerade. Färgmässigt präglas rummet av den turkosa färgen hos innertak och stolstyger vilken ställs mot de vita väggarna. Koret har svagt rundad avslutning åt norr och ingen särskild markering mot långhuset. Även sydväggen avslutas med en likadan rundning. I bakre delen av kyrkorummet finns en läktare. På rummets västsida finns ett asymmetriskt uppbyggt utsprång i vilket orgeln är placerad. Sakristia och vaktmästarrum är belägna öster om kyrkosalen, medan vapenhuset återfinns väster om kyrkosalen.
GOLVET är belagt med polerade kalkstensplattor i röda och grå färgtoner. Golvlisten är utförd i samma material. I mittgången ligger en grå matta. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett brädtak målat i en turkos färgton. I mötet mellan tak och vägg en taklist i form av en bräda målad i samma färg som taket. INGÅNGAR finns mitt på västra och östra långsidorna. Släta lackerade trädörrar. Två rektangulära odelade FÖNSTER längst fram i långhusets väst- och östväggar med nederkant i golvhöjd. Ovanför altaruppsatsen mitt på norrväggen ett fönster av liknande dimension men med spetsbåge sammanfallande med taknocken och dess vinkel. Mitt på söderväggen finns två fönster. Ett rektangulärt under läktaren och över läktaren ett med spetsbåge som sträcker sig ända till nock.
SAKRISTIA - På långhusets norrsida. Golv täckt med röd heltäckningsmatta, vitmålade väggar med vävtapet och släta skivor i taket. Skrivbord och hyllor, skrudskåp klädda med vit laminatskiva och altare med piscina. Två rektangulära fönster. Utanför sakristian finns en hall med WC och pentry. I hallen väggar i rött tegel med mörk fog. Mot väster en nödutgång. Från hallen nås även vaktmästarrummet med korkmatteklätt golv, vävtapet på väggar och släta skivor i taket.
VAPENHUS - Söder om långhuset, utformat som ett kyrktorg. Golv som i kyrkorummet, väggar klädda med rött tegel med mörk fog och slätt, vitmålat innertak. Utmed rummets sidor löper i taket en vitmålad bräda som döljer rummets belysningsarmaturer. På östsidan finns trappa och hiss till nedre plans utrymmen, liksom WC. Trappan är en gjuten spiraltrappa vars trappsteg klätts med kalkstensplattor. Trappräcket är ett gråmålat järnräcke. Ytterportens insida är utförd i slätt, brunlaserat trä. Dörren in till kyrkorummet är en dubbeldörr målad i en blå färgton. Tre rektangulära fönster mot väster.
INREDNING:
ALTARE - Fundament och skiva i en kombination av polerad och mattslipad sten i röda och grå nyanser. På altarbordet sex ljusbärare i mässing flankerande ett likarmat kors, också i mässing.
ALTARPRYDNAD - Stor träskulptur placerad på väggen ovanför altaret. Föreställer den segrande konungen Kristus, utförd av Eva Spångberg. ALTARRING - Halvrund med stor öppning i mitten. Stomme av vitlaserat trä, knäfall och överliggare klädda med stoppat, turkost tyg.
PREDIKSTOL - Enkel, talarstolsliknande predikstol. Placerad vid altarets norra sida, utförd i vitlaserat trä med försänkt blåmålat spår i en turkos ton på sidorna. På framsidan predikstolskläde i grått/vitt.
DOPFUNT - Utförd i vitlaserat trä med enkelt listverk i en turkos ton. Enkelt utformad glasskål. BÄNKINREDNING - Stolar sammanfogade radvis och arrangerade i fyra kvarter. Trä målat i mörkbrunt och klätt med stoppat tyg i en turkos färg.
LÄKTARE - Läktarbröstning med fem tavlor i snidat och målat trä, utförda av Eva Spångberg. Mellan dessa tavlor förgyllda veteax i grupper om fyra. Överliggare i mässing. Trappa till läktaren vid södra långhusväggen. På läktaren finns stolar likadana som i långhuset. Golvet är lagt i fyra nivåer och belagt med plastmatta. Här finns även ett vitlaserat skåp för att förvara mässhakar.
ORGEL - Hög och smal med synliga pipor i ljudöppningarna. Orgelhuset utfört i vitlaserat trä med enkelt försänkt spår i turkos färgton. Orgeln tillverkad av orgelbyggare Smedman i Lidköping.
NUMMERTAVLOR - Siffrorna sätts upp direkt på korväggen alldeles invid fönstret i den södra långhusväggen.
BELYSNINGSARMATURER - Höga elektrifierade mässingsarmaturer med belysning i tre våningar över de främre stolskvarteren samt mässingsarmaturer i samma stil på långsidesväggarna. Ovanför läktaren elektrifierade takarmaturer i mässing och försedda med glasglober.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER - Ljusbärare i form av vinranka i svartlackerat smidesjärn.
BOTTENPLAN (dvs våningen under kyrkosalen) - Inrymmer församlingssal, barnrum, kök, kontor, förråd och pannrum. Den nedre hallen har liksom vapenhuset väggar av rött tegel. På golvet ligger en grå heltäckningsmatta. Församlingssalen har golv belagt med röd plastmatta och väggar tapetserade med vävtapet och ljusmålade. Innertaket är en gjuten, vitmålad kassettakskonstruktion med lysrörsarmaturer i lådform i vartannat fack. Rummet är inrett med stolar och bord i ljust, omålat trä. Stolarna är klädda med rödrandigt tyg. Beläget under kyrkorummet är rummets västra vägg rundad som korväggen. Här finns en rad kvadratiska, odelade fönster med vitmålad båge. I rummet finns också ett piano. På väggen mot norr sitter tre vävda bonader, utförda av Anita Fant Josephson. Barnrummets väggar är ganska högt upp klädda med omålade plywoodskivor. I taket finns släta kvadratiska, vitmålade skivor. Ingång till nedre plan finns åt norr, utanför kontorsdelen. Här finns en hall vars golv är belagt med grå kalkstensskivor. Våningsplanet nås även via trappan från vapenhuset. Nedre plan har dörrar i slätt, lackat trä. Ytterdörren är dock brunlaserad och till hissmaskinrum och pannrum leder ståldörrar.
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Norr, Sakristia - Öster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Sommarhemskyrkan byggdes 1984 som stadsdelskyrka, efter ritningar av Uddevallaarkitekten Carl-Anders Hernek. En mindre ändring skedde 2004 då förrådsutrymmen inreddes under läktaren.
År 1984 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan invigdes den 31 augusti 1984 av Biskop Bertil Gärtner.
Arkitekt: Carl-Anders Hernek
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv.
.
Muntlig källa vid inventeringstillfället
Nya svenska kyrkor, del II Götaland. Stockholm 1993..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin