Motivering (skydd): MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet, senare ombyggd. Kyrkobyggnadens nuvarande storlek härrör från ombyggnaden 1688 och tornet är från 1765-69. Sakristian byggdes 1804 och ytterligare en mindre tillbyggnad 1990. Medeltida murverk finns kvar i kyrkans syd- och västvägg, i övriga murar finns medeltida mursten uppblandat med annan sten.
KYRKAN, väl synlig i det omgivande landskapet, bildar tillsammans med omgivande kyrkogård och intilliggande byggnader en samlad miljö med stora kulturhistoriska kvalitéer, som dessutom är en viktig del i en kulturmiljö av riksintresse.
Kyrkans EXTERIÖRA karaktär är främst präglad av dess långa historia, och i motsats till många andra sockenkyrkor har den inte påverkats av nyklassicismens former. Exteriörens huvuddrag är oförändrade sedan 1760-talet, då tornet byggdes, med undantag för sakristia och den mindre tillbyggnaden, samt att fönstren ändrats något.
INTERIÖREN uppvisar ett kyrkorum med historiskt djup, med sin nuvarande storlek från 1688 och med välbevarad inredning från 1600-tal och fram till 1916. Att kyrkan var patronatskyrka åtminstone mellan 1649 och 1921 har satt viss prägel, med exempelvis dels en äldre patronatsbänk och sedan 1764 en patronatsläktare (högre än de övriga läktarna), avsedd för innehavaren av Morlanda säteri. De många läktarna är också ett vittnesbörd om att kyrkan var moderkyrka för den skärgårdsbefolkning som senare fått egna kapell och kyrkor. I kyrkan finns bevarad predikstol från mitten av 1600-talet, dopfunt med dopfuntstak från 1685, patronatsbänk från 1600-talets slut, altaruppsats och ljudtak från tidiga 1700-talet, väst/norrläktare samt patronatsläktare från 1764, orgelläktare från 1804 mm. Mest anmärkningsvärd är den gamla orgeln från 1604, Sveriges äldsta spelbara, vilken sattes upp i kyrkan 1804.
Denna helhetskaraktär återställdes vid renoveringen 1916, då nya bänkkvarter sattes in, samtidigt som den äldre färgsättningen på snickeriinredningen togs fram. De senaste årens konserveringsarbeten har stärkt denna 1600-1700-talskaraktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- De delar av murverket som är medeltida utgör ett omistligt historiska dokument. - Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
- Kyrkan har höga kulturhistoriska värden, inte minst genom sin barockinteriör. - All den nämnda äldre snickeriinredningen från 1600-tal fram till 1800-tal är mycket värdefull. - Den gamla orgeln är från 1604 och Sveriges äldsta spelbara, och är därmed omistlig i ett nationellt perspektiv.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2003)
MORLANDA kyrka har en helt rektangulär kyrkobyggnad, med ett kraftigt torn i väster. Sakristia på östgaveln, och en mindre tillbyggnad på sydsidan. Utseendet skiljer sig något från de flesta övriga kyrkor i omgivningarna, eftersom nuvarande utseende är tillkommet genom flera tillbyggnadsetapper, långhuset senast 1680-tal och tornet 1769. FASADERNA är spritputsade och vita. Gavelrösten av bruntjärad panel. TAKET är ett flackt sadeltak täckt med enkupigt lertegel. I takfoten en kraftig brun taklist. TORNET i väster har kraftiga nästan fönsterlösa murar, vitputsade likt kyrkan i övrigt. Överdelen, dvs klockvåningen, är av trä med bruntjärad lockpanel. Dubbla ljudluckor i alla väderstreck. Tornets tak är ett lågt torntak med en liten välvning av takfallen. Klätt med kopparplåt och krönt av ett förgyllt klot med vindflöjel.
HUVUDINGÅNGEN, tillika den enda egentliga ingången för besökarna, är i väster genom tornet, en förhållandevis låg välvd port med dubbeldörr klädd med brun diagonalställd panel. Dörren av yngre datum. FÖNSTREN är höga och smala med svagt välvd rundad överdel. Två fönster på sydsidan, invid läktaren är mindre. Fönstren är spröjsade träfönster med korspost, målade i rött. Fönstren är kopplade och från 1900-talet. På tornets norrsida finns smala höga fönster.
KYRKORUMMET är rektangulärt, utan särskild markering av koret annat än att korgolvet är ett steg högre. Den omfattande snickeriinredningen med flera läktare och snideriarbeten från 1600- och 1700-tal sätter prägel på interiören. GOLVET är i mitt- och sidogång av kalkstensplattor i rutmönster, och med äldre gravhällar i främre delen av mittgången. Golv i bänkkvarteren, liksom i koret av lackat trä, troligen från 1916. VÄGGARNA är slätputsade och målade i i en varm terrakulör (ungefär ljust brunrosa). TAKET är brädklätt och plant i mitten men välvt vid kanterna ner mot taklisten. Taket är från 1750-talet. I mötet mellan vägg och tak en marmorerad taklist.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset och på sydsidan av koret. Den senare ledde ursprungligen till ett mindre vapenhus av trä, och var ingång för patronus på Morlanda gård. Numera finns ett förrådsutrymme här. Dörrarna till vapenhuset är en dubbel spegeldörr med fyra speglar, gråmålade. Kordörren är fältindelad i åtta mindre speglar, gråmålad. Dörrarna troligen från 1916. De stora FÖNSTREN är höga och rundbågigt avslutade i djupa nischer. Kopplade vitmålade träfönster, spröjsade och med korspost. Två mindre fönster finns på södra sidan, längst i väster, av motsvarande utseende. Det undre sitter i nischen för en äldre sydport.
SAKRISTIA tillbyggd öster om koret, med en kraftig plankdörr till kyrkan, en dörr som mot kyrkan är klädd med profilerad panel. Sakristian är från 1804 och sannolikt är också dörren det. Taket i sakristian är av breda vitmålade brädor, men i övrigt modernare inredning. VAPENHUSET i väster är litet och enkelt inrett. Kalkstensgolv av samma typ som i kyrkan, vitputsade väggar och på norrsidan en trappa upp till läktaren. Trappan av äldre datum. Synliga takbjälkar. Ytterportens insida indelad i speglar, av yngre datum. TORNRUMMET en trappa upp av likartad enkel utformning, med obehandlat brädgolv, med dörr in till läktaren från 1916, en spegeldörr med glas i överdelen. Lucka ovanför trappa avskiljer från våningarna ovanför, vilka är helt oisolerade.
INREDNING:
ALTARE - Murat och putsat altare, en dryg meter framför korets östvägg. Mot öster en stor rektangulär nisch nu nästan helt dold av ett element. Altaret är helt inklätt med trä på framsidan och sidorna. Altarskiva av trä, allt målat i rödbrunt. Träinklädnaden troligen 1700-tal. Måleriet restaurerat 1916.
ALTARRING - Fyrkantig, sluten, med svarvade slanka balusterdockor, överliggare av trä, knäfallsbräda klädd med mönstrad flossa. Marmorerat i grått och grönt. Måleriet restaurerat på 1990-talet.
ALTARUPPSATS - Ett rikt skulpterat barockarbete av målat och förgyllt trä i tre våningar rikt dekorerat med yvigt akantusverk, gesimser och förkroppningar. I nedre delen en oljemålning på pannå med nattvardsmotiv. I centralpartiet en korsfästelseframställning i skulptur mot målad bakgrund föreställande Den heliga staden, flankerad av spiralvridna, ornerade kolonner samt skulpturer av Petrus och Paulus på fundament. Däröver Karl XII:s namnchiffer inom ett rikt bladverk flankerat av putti. Överst på altaruppsatsen Kristus med segerfana. Tidigt 1700-tal. Måleriet restaurerat 1916.
DOPFUNT - Från 1685. Sedan 1949 placerad intill den södra långväggen i koret. Sexkantig skål, rundad på undersidan, dekorerad med snidade girlander med blomster och fruktmotiv, lagerblad mm. Skaft i form av en kula och sexkantig fot med akantusornament. På kulfötter. Över funten hänger ett tillhörande rikt skulpterat DOPFUNTSTAK, sexkantigt, i form av en krönt lanternin med figurframställningar i skulptur i bågöppningarna. På lanterninens sidor, liksom över och under kanten på taket rikligt med skulpterade och förgyllda ornament. Måleriet restaurerat 1916.
PREDIKSTOL - På södra långväggen, ovanför främre delen av bänkkvarteret. Består av korg, barriär och ljudtak, samt ett ryggstycke. Snidat, målat och förgyllt arbete i ek och furu. Måleriet restaurerat 1916 och 2002. KORG med åttkantig plan. Hörnen markerade med riktigt ornamenterade pilastrar, förkroppningar och konsoler. Sidofälten dekorerade med sittande evangelister i relief under arkadbågar. Över och under dessa texttavlor, listverk och gesimser. Texterna är på danska. Predikstolen troligen från början eller mitten av 1600-talet. TRAPPANS barriär är prydd med inramade fält med målat akantusverk av profilerade lister. Troligen 1700-tal. LJUDTAKET är åttkantigt av skulpterat trä, med festonger under underkanten och med bl a snäckmotiv i dekorationerna ovanför kanten. Taket är krönt av Lammet med segerfana. Målat i blått och marmorering och med förgyllningar. Troligen 1700-tal (möjligen av Olle Eliasson i Huseby på Orust) RYGGSTYCKET indelat i två fält, brunmålat och i den övre spegeln ett prästporträtt (eller möjligen Martin Luther).
BÄNKINREDNING - Slutna bänkar i två kvarter. Bänkdörrarna med speglar, och även bänkskärmar framför och bakom kvarteren indelade i speglar. Bänkarna har en invändig mahognyimiterande stöpplingsmålning från 1916. Utsidan ommålad senare i en mycket ljus och enkel marmorering i ljusgrått. Bänkinredningen är från 1916.
KORBÄNK - I koret finns två olika korbänkar på respektive norra och södra sidan. På sydsidan en bänk av samma utseende och ålder som övriga kyrkbänkar. På norrsidan en f d prästbänk med rikt arbetad utformning. Bänken är sluten, framsidan indelad i tre fält med arkadbågar och halvkolonner emellan. Ovanpå bänkryggen ett överstycke med bibelspråk i. Hela bänken dekorationsmålad med marmoreringar. Troligen från 1600-talet, senare ombyggd. Fungerade som patronusbänk före 1764, blev sedan prästbänk. Måleriet restaurerat 1916 och på 1990-talet.
LÄKTARE - Tre läktare finns i kyrkorummet, i väster och utmed norra långväggen. 1. VÄST/NORRLÄKTARE i väster och längs en del av norrväggen. Buren av fyrkantiga och balusterformade pelare. Läktarbarriären indelad i speglar och med kraftiga profilerade lister i över- och underkant, och även kring speglarna. Listverket och pelarna marmorerade i grågrönt, fälten ljust gråmarmorerade. Läktaren byggd 1764, måleriet restaurerat 1916 och 2002. Läktaren var när den byggdes avsedd för befolkningen i skärgården, som då ännu inte fått egna kyrkor. Delen längs norrväggen var länge kvinnoläktare, medan männen satt på västläktaren.
2. PATRONATSLÄKTARE strax öster om föregående, placerad mot norrväggen. Den är kyrkans högsta läktare, även högre än predikstolen. Den är buren av balusterformade pelare av samma utformning som västläktarens. Också grundformen i läktarebarriären är densamma, men till skillnad från västläktaren är den dekorerad med skulpterade girlander, festonger och listverk. Mot väster en rikt utsirad gavel, akantusverk och blomsterornament omramande oval texttavla med bibelspråk krönt av en flammande urna. Läktaren är målad i grå och gråblå marmoreringar, och i speglarna på bröstningens framsida de Bildtska och Weinholzska vapnen, båda med årtalet 1764. Läktaren byggd 1764, måleriet restaurerat 1916 och 2002. Den är tillbyggd åt öster med ytterligare en sektion, vilken är placerad ovanpå orgelläktaren. Dess framsida utgörs av en rikt skulpterad och profilerad spegel, och målat i blått och blågrått liknande övriga patronatsläktaren. Utbyggnaden skedde 1804, och framsidan är egentligen den dörr som mellan 1764 och 1804 satt nedanför trappan till patronatsläktaren.
3. ORGELLÄKTAREN, den östligaste av läktarna längs norrväggen. Den är också lägre än de övriga, det är inte ståhöjd under läktaren. Läktaren står på enkla åttkantiga marmorerade pelare. Läktarbarriären är fältindelad i speglar. Profilerade lister längs över och underkant, och ovanpå överkanten ett gallerverk i trä. Målad i blågrå och rosagrå marmoreringar. Läktaren är byggd 1804, delvis av äldre bänkinredning (läktarbarriären) för att hysa den då nyinköpta orgeln, som står i orgelläktarens östra del. I dess västra del finns orgelns bälgar, och ovanpå dessa är placerad den ovan nämnda utbyggnaden av patronatsläktaren. TRAPPAN upp till orgelläktaren är indelad i spegelfält och har mycket kraftiga lister i framförallt dess överkant, men också kring speglarna. Den är marmorerad och bemålad liknande patronatsläktaren.
ORGEL - Två orglar finns i kyrkan.
1. Den GAMLA orgeln byggdes 1604 i Köpenhamn av den belgiskfödde orgelbyggaren Hans Brebos. Den sattes upp i Marstrands kyrka där den stod fram till 1803. 1804 sattes den upp i Morlanda. Den ersattes av en nyare orgeln som ordinarie kyrkorgel 1923. Orgelhuset är högt men förhållandevis smalt, symmetriskt uppbyggd, rikt dekorerad med arkitekturelement och snidad ornamentik av vegetativ karaktär. I hörnen figurframställningar i friskulptur. Orgelverket kraftigt ombyggt 1715, och förstorat senare under 1700-talet då även orgelhuset förstorades. 1952 restaurerades den en första gång och tillbyggnaden avlägsnades. 1999-2001 har den genomgått en ny restaurering som fört den närmre ursprunget, man ligger nu i huvudsak nära 1715 års verk, men med några stämmor som kan antas vara ursprungliga.
2. Den NYA orgeln byggdes 1923 av Åkerman & Lund. Ombyggd 1953 av Hammarberg, och nytt orgelverk 1972 av samma firma. Orgelfasaden har en uppbyggnad som i viss mån ansluter till den gamla orgeln, med fasadpipor i rektangulära öppningar med halvrunda tureller emellan.
NUMMERTAVLOR - Troligen från 1916, två stycken på ståndare framför norra bänkkvarteret respektive södra korbänken. Enkel utformning som ansluter till inredningen i övrigt. Vändbara med sifferlåda i nederdelen.
KLOCKOR - Storklocka från 1795, lillklocka från 1820.
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn.
Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit.
Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nordvästra Orust (Hälleviksstrand, Käringön, Gullholmen, Fiskebäckskil, Grundsund, Flatön) varför kyrkan tidvis var för liten. Allteftersom dessa områden från 1500-talet och framåt fick egna kyrkor och blev egna församlingar, lättade trycket, men under 1800-talets slut fanns ändå planer på att antingen utvidga kyrkan genom tillbyggnader av korsarmar, eller riva kyrkan och bygga en större kyrka på annan plats i församlingen. Detta rivningshot upphörde dock i och med att Hällevikstrands kyrka byggdes 1904.
KYRKOBYGGNADENS NUVARANDE FORM härrör från den stora ombyggnad som skedde på 1680-talet. Kyrkan både breddades och förlängdes åt öster, och sannolikt upptogs också de nuvarande fönsteröppningarna. Kyrkan kompletterades med ett klocktorn 1765-69, tidigare fanns en klockstapel. Senare tillbyggnader är sakristian vid östgaveln 1804, och ett vapenhus på sydsidan 1916, 1990 ersatt med ett förvaringsrum.
Under 1600-talet och fram till 1760-talet skapades stora delar av inredningen i kyrkan, med predikstol, patronusbänk och dopfunt från 1600-talet och altaruppsats, ljudtak och kyrkans väst-, norr- och patronusläktare under 1700-talet. Vid mitten av 1700-talet fick kyrkan också sitt nuvarande lågt välvda innertak.
Ytterligare kompletteringar skedde också under 1800-talet, framförallt anskaffandet av en orgel 1804. Den inköptes från Marstrands kyrka, och var ursprungligen från 1600-talets början. Den sattes upp på en ny orgelläktare som byggdes på korets norrsida. I övrigt skedde förmodligen inga större ändringar i kyrkan under 1800-talet, möjligen att det äldre dekorativa måleriet på träinredningen blev övermålat någon gång under 1800-talets senare del.
Då det blivit bestämt att Morlanda kyrka skulle fä stå kvar, blev den i stället föremål för en grundlig inre restaurering. Denna företogs år 1916 under ledning av arkitekt Allan Berglund. Restaureringen hade som syfte att återställa det tidiga 1800-talsutseendet, varför bl a all senare övermålning avlägsnades. Samtidigt byggdes helt nya bänkar, och kyrkan elektrifierades. Några ytterligare förändringar i interiören har egentligen inte genomförts under 1900-talet.
Något som uppmärksammats under 1900-talet är den gamla orgeln. Den är byggd 1604, men kraftig ombyggd 1715. Vid restaureringen 1916 var denna i ett mycket dåligt skick, och det fanns då planer på att ersätta den med en ny orgel. Samtidigt fanns det krafter som insåg det historiska värdet i orgeln. Slutresultatet blev att det 1923 byggdes en helt ny orgel på västläktaren, och den gamla fick stå kvar på sin orgelläktare. Den genomgick en restaurering 1952, vars utförande dock kom att diskutera senare. När det under 1990-talet blev aktuellt att åtgärda den igen, skedde en mycket noggrann restaurering 1999-2001 som förde den så nära 1715 års spelverk som var möjligt, samtidigt som den dokumenterades noggrant. Arbetet skedde på Gothenburg Organ Art center på Göteborgs universitet.
År 1600-1658 Fast inredning - predikstol
År 1675-1699 Fast inredning - bänkinredning
Patronusbänk i koret (sedermera prästbänk).
År 1685 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt med baldakin.
År 1697-1707 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats, sannolikt tillverkad av Marcus Jäger d ä. Den kröns av Karl XII monogram, varför den måste vara tillverkad efter 1697, men före 1707, då Marcus Jäger avled.
Konstnär - Bildhuggare: Marcus Jäger (d ä)
År 1700-1799 Fast inredning - predikstol
Predikstolens trappa och barriär tillverkad någong gång under 1700-talet.
År 1742-1748 Underhåll
Rep av äldre trätorn eller klockstapel, utvändig kalkning (?)
År 1750-1799 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolens ljudtak.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Eliasson, Huseby
År 1752 Underhåll
"Reparation"
År 1753-1764 Underhåll - exteriör
Reparation av yttertak.
År 1764 Fast inredning - läktare
Västläktaren byggs, liksom en patronusläktare på norrväggen.
År 1795 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan
År 1803-1804 Fast inredning - orgel
Orgel ("gamla orgeln") inköptes till kyrkan 1803 från Marstrand, uppsattes oktober 1804 på en (delvis av äldre bänkskärmar) nybyggd läktare. Patronusläktaren ombyggd. Orgeln byggd 1604 av Hans Brebos i Köpenhamn. Sattes upp i Morlanda av orgelbyggare Olof Schwan med assistans av Anders Himell, organist o klockare i Skredsvik.
Orgelbyggare: Olof Schwan
År 1820 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan
År 1823 Fast inredning - orgel
Reparation av (gamla) orgeln.
Orgelbyggare: Jacob Öhman
År 1828-1841 Underhåll
Reparation i kyrkan.
År 1852 Underhåll
Reparation i kyrkan.
År 1898 Fast inredning - orgel
Reparation av (gamla) orgeln.
Orgelbyggare: Gustaf Adolf Pettersson
Hantverkare - Snickare: Johan Fredrik Ohlsson, Morlanda
År 1916 Konservatorsarbeten
Konservering av all träinredning och träinventarier, med restaurering av tidigare färgsättning.
Konservator: A W Fallqvist
År 1923 Fast inredning - orgel
Ny orgel på västläktaren.
Arkitekt: Charles Lindholm
År 1952 Fast inredning - orgel
Restaurering av gamla orgeln, genom orgelbyggare Fredrik Johansson under ledning av Nils Hammarberg.
Orgelbyggare: Fredrik Johansson
Orgelbyggare: Nils Hammarberg
År 1953 Fast inredning - orgel
Ombyggnad av nya orgelns verk.
År 1955-1965 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Invändiga målningsarbeten, bla ny marmorering på bänkar.
År 1972 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk i nya orgeln.
År 1990 Underhåll - interiör
Invändig renovering, med ommålning av väggar, tak, nya läktartrappor.
Arkitekt: Arne Nygård
År 1991 Konservatorsarbeten
Konservering av altaruppsats, altare, altarring.
Konservator: Anders Darwall
År 1992 Konservatorsarbeten
Konservering av prästbänk, dopfunt med baldakin mm.
År 1999-2001 Fast inredning - orgel
Gamla orgeln restaurerad av Göteborg Organ Art Center, genom Endre Kerekes, under ledning av professor Hans Davidsson samt referensgrupp med bl a Mats Arvidsson, Mads Kjerssgaard, Hans Vogel och Axel Unnerbäck.
Orgelbyggare: Endre Kerekes (vid GOArt = Gothenburg Organ Art center)
Orgelbyggare: Hans Davidsson
År 2001 Underhåll - målningsarbete, exteriör
År 2002 Konservatorsarbeten
Konservering av predikstolen, gamla orgelläktaren, patronusläktaren, västläktarens läktarbröstning.
Konservator: Anders Darwall
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Wadell, Maj-Brit: "Feodala inslag i bohuslänsk kyrkoarkitektur", i Bild & Miljö. Konstvetenskapliga studier. 1973.
Kyrkor i Bohuslän. 1980. Bohusläns museum (stencil).
.
Brattö, Olof: Morlanda socken och pastorat. Ur Morlanda hembygdsbok III, sid 9-62. red Olof Brattö. Uddevalla 1989.
Brattö, Olof: Skall kyrkan rivas? Ur Morlanda hembygdsbok III, sid 183-219. red Olof Brattö. Uddevalla 1989.
Claesson. Claes: Våra kyrkor Uddevalla 1958
Claesson, Sten. Våra kyrkogårdar Lund 1973
Hallbäck, Sven Axel: Medeltida dopfuntar i Bohuslän, sid. 57. Vänersborg 1961
Helenius-Öberg, Eva: Den gamla orgeln i Morlanda kyrka. Ett stycke europeisk orgelhistoria. Göteborg 2001.
Wester, Bertil: Gotisk resning i svenska orglar sid. 269ff, 322, 323 Stockholm 1936.
E A Niclas Fredriksson: Morlandaorgeln. Teknisk dokumentation. Stencil Blomstermåla 1999.
Bohusläns museum rapport 1999:27: Morlanda kyrkas gamla orgelläktare. Tomas Brandt 1999, stencil.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin