Motivering (skydd): DRAGSMARKS KYRKA uppfördes 1754-56 och är den tredje träkyrkan på samma plats. Den ersatte en föregångare från 1626-27, vilken i sin tur efterträdde en kyrka från 1500-talets slut. Alla dessa var sockenkyrkor strax intill den medeltida klosterkyrkan från 1200-talet som successivt förföll efter reformationen och vars sista upprättstående väggparti rasade 1846.
Kyrkplatsen har ursprung i det på 1200-talet anlagda premonstratenserklostret. Kyrkan, intilliggande klosterruin, äldre gårdsbebyggelse, närliggande f d skolhus, utgör en samlad och kulturhistoriskt värdefull miljö med nästan 800-årig kontinuitet, av väsentlig betydelse i den bohuslänska kyrkohistorien. Miljön är också av riksintresse för kulturmiljövården.
Kyrkplatsen har alltså medeltida rötter, och troligen även delar av kyrkogården. Av KLOSTRET återstår endast en RUIN av kyrkan. Söder om denna låg de övriga byggnaderna i klosteranläggningen, vilken idag tillsammans med ruinen utgör fast fornlämning.
KYRKOGÅRDEN söder om kyrkan har en för det sena 1800-talet och första hälften av 1900-talet karaktäristisk utformning. Några höga och halvhöga vårdar skapar karaktär, och dessutom är inslaget av gravvårdar med lokal anknytning påtaglig.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkplatsen är som helhet mycket kulturhistoriskt värdefull.
- KYRKOGÅRDENS äldre karaktär med välbevarat grusgångssystem, gravkvarter, stenmur (utom åt norr) och smidesgrindar.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
DRAGSMARKS KYRKOGÅRD består av två delar, varav den äldsta är den där kyrkan ligger. Den äldre delen har kyrkogårdsmur på tre sidor (öster, söder och väster). I det sydvästra hörnet av muren ingår delar av den forna klosterkyrkans östgavel. Ingångar finns från alla tre sidorna i muren, genom enkla järngrindar mellan huggna granitstolpar. Grusgångar leder från ingångarna till kyrkan framför vars portal en grusplan breder ut sig. De tätt liggande gravarna i de gräsbevuxna kvarteren är huvudsakligen från 1900-talets första hälft. Flera både höga och medelhöga gravvårdar finns här. Endast några få äldre gravstenar från 1700- och början av 1800- talet finns. Innanför muren står ett fåtal lövträd, bl a kastanjer, och innanför västra kyrkogårdsmuren växer en häck.
Den gamla kyrkogårdens norrmur är riven, och denna äldre del är på så sätt direkt ansluten till den utvidgning åt norr som invigdes 1976. Denna yngre del begränsas av buskager, tätare planterade utefter vägen i öster. Längst i norr har en grusplan anlagts med möjlighet att köra in. Där ligger också en mindre ekonomibyggnad, modern. Grusgångar leder därifrån mot kyrkan. Låga gravvårdar med låga häckar bakom.
Inventeringsår 2001
FÖRSAM.ING 1995: DRAGSMARK
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 340, år 1900: 594, år 1995: 359
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, bildad omkring 1520 efter Dragsmarks klosters sekularisering.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger vid en å som rinner ut i Klosterbukten i Rörbäcke kile. Invid kyrkan ligger klosterruinen samt två gårdar i söder. Landskapet består av begränsade odlingsmarker i dalgångarna mellan Gullmarn och Koljö fjord. Dragsmark bildar riksintresse med lämningarna från klostret som grundades på 1200-talet av premonstratenserorden. Klostret räknades som en av de mer betydelsefulla i det medeltida Norge. Dragsmarks socken ligger sydväst om Uddevalla.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: En visitation 1594 nämner en liten träkyrka intill klostret. Kyrkans byggnadstid är okänd men torde ligga mellan 1500-talets mitt och tiden för visitationen. Brann 1625.
II: Ny träkyrka uppfördes under de två följande åren efter branden. Kyrkan hade rektangulär plan, utan särskild markering av koret och vapenhus i väster. År 1697 anskaffades klocka och upphängdes i ett nybyggt torn ovanpå vapenhuset: "ett lijtet med kyrkan jämnhögt Torn Wid wästra Gaflen" beskrivs det på 1740-talet. Riven 1754.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande timmerkyrkan uppfördes efter ritningar av byggmästaren Johan Feigel och invigdes 1756. Kyrkan var då, liksom nu, en salkyrka med tresidigt avslutat korparti, men en fönsteraxel kortare. 1762 byggdes tornet. Sakristian var ursprungligen inrymd i korets östparti. År 1914 tillbyggdes en sakristia vid korets östvägg. Det befintliga, tresidigt avslutade korpartiet tillkom vid en ombyggnad 1925, efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, då också den nuvarande sakristian uppfördes i norr.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Västtornet uppfördes ursprungligen med pyramidformad huv, vilken dock ersattes med spetsgavlar och spira i början av 1900-talet. Väggarna är av panelklätt trä och fasaderna indelade med lister. Huvudingången förlades till tornets sydvägg. De äldsta fönstren var små. Interiören täcks av ett välvt trätak med målningar från 1766 av Johan Henric Dieden. Samma år utförde han målningarna på läktarbarriären i väster Åren 1875-76 byggdes nytt innertak i kyrkan varvid målningarna skadades och blev påbättrade. Troligen fick taket sin nuvarande form vid denna tid. Då byggdes också den nuvarande, slutna bänkinredningen. Läktarunderbyggnad från 1980.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Dragsmarks och Bokenäs kyrkor. Aasma, K: Dragsmarks och Bokenäs kyrkor. Lane härad, Bohuslän. Sv K vol 218. 1994. . ISBN: ?
SVERIGES KYRKOR 218: Dragsmark och Bokenäs. Karin Aasma. Västervik 1994.
ELLING, BENGT: Bokenäs och Dragsmark i gången tid sid. 86-100 och 105-115. Uddevalla 1978
MYRSTRÖM, LINNEA: Dragsmarks kyrka. Uddevalla 1979
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin