Motivering (skydd): UDDEVALLA KYRKA uppfördes 1656 på samma plats som sina två föregångare från senmedeltid respektive 1633. Kyrkan brann 1806. Endast murarna stod kvar, vilka bildade stomme i den 1810-1814 i helt ny skepnad återuppbyggda kyrkan. Arkitekt för återuppbyggnaden var Gustaf af Sillén.
Kyrkan tillsammans med intilliggande pastorsexpedition (ursprungligen församlingshem) från 1898, gravkapell från 1916 och klocktorn från 1751 utgör en samlad KYRKOMILJÖ med kulturhistoriska värden, centralt belägen i den äldre centrala delen av Uddevalla. I närheten ligger också ett f d komministerboställe från 1800-talet. Klocktornet är väl synligt över innerstaden, och kyrkans entréportik utgör ett viktigt blickfång i fonden vid Kungstorget.
KYRKOTOMTENS markbehandling, trappor och stödmurar är viktig för kyrkomiljöns karaktär. Kyrktomten har fungerat som kyrkogård från senmedeltid fram till 1809.
KLOCKTORNET är ett välkänt blickfång, och utgör en viktig del såväl i miljön kring kyrkan som i stadsmiljön som helhet.
Det intilliggande GRAVKAPELLET har en utpräglad nyklassicistisk utformning, snarast nyantik, och dess entréportik utgör ett viktigt blickfång i parkmiljön kring Bäveån.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkomiljön:
- Kyrkan liksom kyrkomiljön som helhet med sina olika byggnader utgör en viktig del i Uddevallas centrala stadsbild.
- Såväl klocktornet som gravkapellet och pastorsexpeditionen är exteriört välbevarade.
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
UDDEVALLA KYRKOTOMT ansluter på alla sidor till gator eller gångvägar. Platsen kallas sedan gammalt för Kyrkberget, och sluttar ner åt sydväst mot parkområdet kring Bäveån inne i centrala Uddevalla. Kyrkogården omkring kyrkan användes åtminstone till slutet av 1809 då Norra kyrkogården tidigast togs i bruk. I samband med planeringen av marken omkring 1809 års kyrka sänktes området framför ingången. Gravstenar från den föregående kyrkan finns utanför kyrkan. Texter och dekorer är slitna, knappast urskiljbara.
Kyrkan ligger i västra delen av kyrkotomten, och trappstegen från kyrkan leder i stort sett direkt ut på gatan. Den ligger på en låg terrass, på norrsidan stensatt med skifferhällar, i övrigt finns asfalterade gångytor i den gräsbevuxna marken. Ett gravkapell från 1916 ligger sydöst om kyrkan.
PASTORSEXPEDITIONEN ligger omedelbart öster om kyrkan. Den är uppförd 1898 (ritad av Eugen Thorburn) som församlingshem och ändrades 1956 till pastorsexpedition. Öster och söder om denna ligger S:T MIKAELSGÅRDEN med församlingshem och kontorslokaler, uppfört i början av 1970-talet. Pastorsexpeditionen är förbunden med församlingshemmet genom en glasad gång.
Tvärs över gatan i norr ligger Agneberget, som kan karaktäriseras som ett trädbevuxet parkområde, och på vars krön Uddevalla kyrkas KLOCKTORN står, väl synligt från hela den centrala staden. Gångvägar och trappor leder dit upp.
Inventeringsår 2001
Uddevalla stad ligger i den medeltida Bäve socken, där kyrkan, kallad S:t Mikaels kyrka, fanns kvar fram till 1500-talets slut. Platsen för den var på sydsidan om Bäveån, dvs centralt i staden. Uddevalla som stad är belagd från 1400-talets slut, och stadskyrkan, kallad S:t Anna, låg snett emot sockenkyrkan, tvärs över Bäveån på dess norra sida. Landsförsamlingen Bäve fanns kvar även efter det att kyrkan försvann, men dess betydelse minskade successivt, och den införlivades i Uddevalla 1945. Som en följd av stadens tillväxt under 1950-60-70-tal nybildades Bäve församling 1974.
FÖRSAMLING 1995: UDDEVALLA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 5152, år 1900: 10884, år 1995: 30908
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Bohusläns regemente utbruten 1919, men åter införlivad 1927. Bäve införlivad 1945, men åter utbruten 1974.
LÄGE OCH OMGIVNING - Staden Uddevalla grundades under 1400-talet men flyttades till sitt nuvarande läge någon gång under 1500-talet. Det är osäkert om någon kyrka funnits vid Kasenabbe, där det första Uddevalla låg. Enligt en stark tradition skall en kyrka ha funnits ovanför de båda fälten Lilla och Stora Oddevall, och vid järnvägsbygge under 1900-talets början framkom en "bildsten", vilken senare inmurades i järnvägsbron över Brattåsbäcken.
Den befintliga kyrkan ligger naturskönt och centralt i staden, vid en böj av Bäveån, öster om Kungstorget. Den första prästgården skall, enligt biskop Jens visitationsbok, ha legat mellan platsen för den befintliga kyrkan och ån, nordväst om Kvarnberget. 1737 inköptes den nuvarande prästgårdstomten vid Lilla Hedvigsgatan. En komministerbostad vid Stora Nygatan 1 tillkom 1921. Till kyrkomiljön hör idag pastorsexpeditionen, i öster, och i sydost Sankt Mikaelsgården - församlingshem och kontor. På det s.k. Klocktornsberget norr om kyrkan återfinns ett fristående klocktorn. Efter stadsbranden 1806 förbjöds begravningar kring kyrkan och de Östra och Norra kyrkogårdarna anlades. I församlingen finns även den separata begravningsplatsen Ramneröd, invigd 1898. Uddevalla ligger i mellersta delen av Bohuslän.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka, av okänd utformning, helgad åt Sankta Anna. Riven 1630.
II: Ny träkyrka uppförd 1633. Bränd av svenskarna 1644.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande stenkyrkan har korsformad plan med halvrunt korparti i öster samt sakristia i vinkeln mellan norra korsarmen och korpartiet samt i öster ett utbyggt pannrum. Korskyrkan uppfördes 1656. Kyrkan föröddes i stadsbranden 1806, men sannolikt återstår ännu betydande partier i väster. Det befintliga, långsträckta korpartiet härrör emellertid från ombyggnaden 1810-14, efter ritningar av arkitekt Gustaf af Sillén, då också den nyklassicistiska västportiken tillkom. Sakristian är en senare tillbyggnad i vinkeln mellan koret och norra korsarmen. Ytterligare en sen tillbyggnad har förlagts till östpartiet. Här inrymdes kyrkans pannrum, nu förråd.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är ett välbevarat exempel på nyklassisk arkitektur. Huvudingången vid en fritrappa i väster uppvisar en klassisk portik av sandsten med kolonner och halvpilastrar under en trekantsgavel med lunettfönster. Även korsarmarna har trekantsgavlar med ingångar. Korpartiet är långt utdraget mot öster och har halvrund avslutning. Högmurarnas fönster är dels höga och rundbågiga, dels cirkelformiga. Kyrkorummet täcks av sadeltak. En bred, profilerad list löper under takfoten kring hela byggnaden. Interiören täcks av tunnvalv. En profilerad list markerar övergången mot högmurarna. Altaruppsatsen är en gåva från 1842 och samkomponerad med altaret. Altartavlan utgörs av en oljemålning av Fredrik Westin. Dess arkitektoniskt konstruerade inramning är liksom altarbordet ett verk av Friedrich Rambach efter ritningar av Theodor Lundh. Predikstolen snidades 1832, ljudtaket 1938. Bänkinredningen från 1937 är öppen. Tre ursprungliga läktare finns, orgelläktaren i väster och en i vardera korsarmen.
Ett fristående klocktorn från 1751. Det har fyrkantig plan och tak med karnisform. Tornet skadades vid stadsbranden 1806 och sattes i stånd 1833.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.
Bohusläns museums arkiv
ATA.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil)..
Våra kyrkor. Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor sid. 89-90. Lidköping 1933
Hellman, Axel: Gället kring Bäveån sid. 67-88. Uddevalla 1967
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
. ISBN: x
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin