Motivering (skydd): UDDEVALLA KYRKA uppfördes 1656 på samma plats som sina två föregångare från senmedeltid respektive 1633. Kyrkan brann 1806. Endast murarna stod kvar, vilka bildade stomme i den 1810-1814 i helt ny skepnad återuppbyggda kyrkan. Arkitekt för återuppbyggnaden var Gustaf af Sillén.
Kyrkan tillsammans med intilliggande pastorsexpedition (ursprungligen församlingshem) från 1898, gravkapell från 1916 och klocktorn från 1751 utgör en samlad KYRKOMILJÖ med kulturhistoriska värden, centralt belägen i den äldre centrala delen av Uddevalla. Kyrkans entréportik utgör ett viktigt blickfång i fonden vid Kungstorget.
KYRKOTOMTENS markbehandling, trappor och stödmurar är viktig för kyrkomiljöns karaktär. Kyrktomten har fungerat som kyrkogård från senmedeltid fram till 1809.
Kyrkan är uppförd i en utpräglad nyklassicistisk stil, karaktäristisk för det tidiga 1800-talet. Interiörens kompletteringar under tiden 1819-1869 är även de präglade av det nyklassicistiska formspråket i respektive tids uttolkning. Kyrkan är ett av de tidigaste nyklassicistiska kyrkobyggena i Bohuslän, vilket dock är förhållandevis sent i jämförelse med övriga landet. Korskyrkoformen är ett arv från 1656 års kyrkobyggnad, men har blivit ett särdrag för Uddevalla kyrka idag.
EXTERIÖREN är föga förändrad sedan 1800-talets början, och är en god representant för det stilrena nyklassicistiska kyrkobyggandet med sina särskilt i portiken utpräglade stildrag.
I INTERIÖREN har flera mindre ändringar skett under åren, men den har fortfarande en genomgående nyklassicistisk grundkaraktär. Den bärs upp främst av de inredningsdetaljer som härstammar från kyrkans återuppbyggande under 1800-talet (med altaruppsats och altare, predikstol, läktare, orgelhus), men även av tillägg från 1900-talets renoveringar (bänkar, predikstolens ljudtak, nuvarande färgsättning), vilka samverkar till en sammanhållen helhet.
Samtidigt bär kyrkorummet efter senaste renoveringen också prägel av det sena 1900-talets syn på kyrkorummets organisation, med "lillkyrka" i korets östdel, stort korgolvsutrymme, "kyrktorg" i väster, framflyttat altare, delningsbar altarring mm.
Ovanligt för Uddevalla kyrka är fjärrorgelverket från 1921, avsett att kunna skapa stämningsfylld musikbakgrund, som komplement till det stora orgelverket.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan liksom kyrkomiljön som helhet med sina olika byggnader utgör en viktig del i Uddevallas centrala stadsbild.
- Exteriören är välbevarad.
- Kyrkans utpräglade nyklassicistiska karaktär är väl bibehållen, såväl in- som utvändigt. - Bevarad inredning från uppbyggnadsskedet under 1800-talet.
- Korsformen är ett särdrag.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Rundat, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår (2003)
UDDEVALLA KYRKA har en korsformig plan, och upplevs som förhållandevis låg, åtminstone i förhållande till sin storlek. Östra korsarmen, som innehåller koret, är halvrunt avslutad. Kyrkan har en sakristia tillbyggd i nordöstra korsvinkeln, ett samlingsrum i den sydöstra, och på östgaveln ett förråd, som ursprungligen byggdes som pannrum.
FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en stensockel i väster, i övrigt är marknivån så hög att någon sockel inte syns. Omfattningar, lister och gavelfält är slätputsade. Gavelspetsarna på de tre korsarmarna åt norr, väster och söder är med hjälp av profilerade lister utformade som antika tempelgavlar. TAKET är ett flackt sadeltak, valmat över koret, och helt täckt med skiffer. Under takfoten löper en bred putsad och profilerad list. Sakristians och de två andra utbyggnadernas tak är täckta med kopparplåt. Västgavelns gavelspets kröns av ett förgyllt kors.
HUVUDINGÅNGEN är på västra gaveln, genom en stor nyklassicistisk portik, med kolonner och pilastrar i kolossalformat. Det är två runda doriska kolonner som flankeras av två väggfasta och fyrkantiga pilastrar. Alla fyra bär upp ett ur fasaden något framskjutande entablement. Hela portalen är utförd i ljust gulbrun sandsten, och är samkomponerad med trappan, som med åtta steg leder in i den indragna men grunda loggian innanför kolonnerna. Här finns en dubbel grön träport, klädd med diagonalställd panel med järnbeslag, och som leder in i kyrkorummet, samt två mindre gröna dörrar som leder upp till västläktaren. Ovanför de tre dörrarna sitter runda överljusfönster. YTTERLIGARE INGÅNGAR finns på norra och södra korsarmen. Inga egentliga portaler här, utan dubbla gröna panelklädda dörrar liknande dem i väster, och ovanför dessa runda överljusfönster.
FÖNSTREN i kyrkan är höga och rundbågiga, med grönmålade spröjsade träbågar i karmar med korspost. Vidare finns i gavelspetsen på de norra, västra och södra korsarmarna stora halvrunda fönster. Solbänkarna är av grönmålad plåt. Runda fönster sitter ovanför norr- och sydportarna, samt på sidorna av läktartrapphusen i väster och inne i västportiken. De halvrunda och runda fönstren bidrar till kyrkans klassicistiska prägel.
KYRKORUMMET är ljust och med tydligt klassicistiska drag i nästan all snickeriinredning. Den enhetliga färgsättningen med ljusa grå kulörer i kombination med högklassiga marmoreringsmålningar bidrar till detta intryck. Planen är korsformig, med bänkar i västra, norra och södra korsarmarna, och koret i den östra korsarmen. Korets golv är tre trappsteg högre än övriga kyrkorummet, och på dess sydsida står dopfunten placerad. Den stora altartavlan, som utgör det främsta blickfånget i kyrkorummet, är något framdragen i förhållande till korets östvägg. Bakom altartavlan är anordnad en "lillkyrka", kallad S:t Annas kyrka. Ett västvänt altare med en gobeläng ovanför, i övrigt möblerat med lösa stolar. Sakristian ligger norr om koret, och på korets sydsida, med ingång mitt emot sakristian, finns ett samlingsrum byggt 1990.
GOLVET i kyrkan är av kalksten, tre trappsteg högre i koret. VÄGGARNA är slätputsade och vita. Korets östvägg är rundad. TAKET är välvt och med vävklädd revetering, målat i ljust gråblått. I mötet mellan tak och vägg en kraftig profilerad taklist, marmorerad i grått.
INGÅNGAR i norra, västra och södra korsarmarna, via "dubbla" vindfång (dvs med två par dörrar) Alla innerdörrar är spegeldörrar med tre eller fyra speglar i vardera. De som vetter direkt mot kyrkorummet är från 1900-talet (men av äldre modell), medan de ytter troligen är från 1800-talet. Alla dörrar målade i ljusgrått med grå marmorering i speglarna. Ytterportarnas insida är enklare, klädd med diagonal pärlspont. Ytterligare ingångar finns på korets norrsida till sakristian och på dess sydsida till samlingsrummet. FÖNSTREN är höga rundbågiga och av trä, med ljust gråmålade bågar, småspröjsade, i karmar med korspost. Viktiga för ljusinsläppet i kyrkorummet är också de två stora halvrunda fönster som sitter ovanför läktarna i norra och södra korsarmarna. Vissa av ytterbågarna kan vara ursprungliga, innerfönstren senare (1938?).
SAKRISTIA - Norr om koret. Väggar och tak är vitputsade. Inredd med spegeldörrar till alla förrådsutrymmen (samt predikstolen), målade likt dörrarna i kyrkorummet. Inredningen från 1938? Två höga rundbågiga fönster med färgade glas.
INREDNING
ALTARE - Av trä, med snedfasade hörn. Fristående från altaruppsatsen för mässfirande versus populo. Marmorerat i carrarraimitation med förgylld dekor i mitten i from av en törnekrans och spikar. Från 1842 (se altaruppsatsen), ombyggt till fristående 1994.
ALTARUPPSATS - En mycket hög altartavla med inramning, halvrunt avslutad uppåt. Huvudmotivet är en hög oljemålning på duk av hovmålaren Fredrik Westin, föreställande Kristus välsignande barnen. Tavlan är omgiven av ett klassicerande ramverk med ett flertal förgyllda ornament. Sidorna utgörs av två pilastrar med joniska kapitäl, stående på piedestaler. Pilastrarna gråmarmorerade, piedestalerna grönmarmorerade. Pilastrarna bär upp en rundbåga med omväxlande änglahuvuden och stjärnornament. Allt kröns av en stor förgylld kröndekoration i form av en treenighetssymbol omgiven av den strålkrans. Ram och altarbord tillverkat av Fridrich Rambach efter ritning av artisten Theodor Lundh. Hela altaruppsättningen gåva 1842.
ALTARRING - Rundad och öppen mot sidorna. Svarvade smala balusterdockor i tre grupper avdelade av kraftigare stolpar. Marmorerad i grått med vissa förgyllningar. Knäfall och överliggare i rött tyg. Av äldre datum, ombyggd (kortad samt delningsbar) 1994.
DOPFUNT - Dopfunt av snidad ek, utförd i nyempire. Cuppan är förhållandevis grund och har förgyllda ornament runt kanten. Den vilar dels på ett skaft i form av en kolonn och dels i ytterkant på fyra marmorpelare med korintiska kapitäl. Målad och förgylld. Ritad av Eugen Thorburn 1901, tillverkad av Emanuel Olsson.
PREDIKSTOL - Placerad på väggen vid hörnet mellan koret och norra korsarmen. Den består av korg och ljudtak. Korgen är från 1832 medan ljudtaket är en komplettering vid renoveringen 1938. Hela predikstolen är hållen i en stram klassicistisk stil, enhetligt marmorerad i grått och med vissa förgyllningar. Predikstolen nås via en trappa i muren från sakristian. KORGEN är fyrkantig med ett rektangulärt underrede, från vilket förgyllda konsoler bär upp en utskjutande kraftig men enkel underkantslist. Ovanför denna list den egentliga korgen, med en enkel och delvis förgylld överkantslist och på framsidan ett förgyllt ornament i form av ett allseende öga omgivet av en strålkrans. Korgen skall troligen efterlikna en antik talarstol i sten (marmor). LJUDTAKET är även det fyrkantigt med en förgylld meanderslinga runt kanten tillsammans med ytterligare en förgylld list, och mitt på framsidan ett förgyllt änglahuvud.
BÄNKINREDNING - På ömse sidor om mittgången samt under sidoläktarna, sammanlagt åtta kvarter. Bänkarna är öppna med rektangulära gavlar, dekorerade med profilerade lister. Bänkskärmarna genom lister indelade i speglar. Gavlar och bänkskärmar har en enklare marmorering i två grå nyanser, med tunn rödbrun list emellan. Bänkkvarterens insida målad i rödbrun lasering. Bänkarna från Knut Nordenskjölds renovering 1938, utglesade 1994. Plats för ljusglob anordnad 2002 i bänkkvarteret framför predikstolen. Bakom bänkarna under västläktaren finns fristående kombinerade kapphyllor och bokbord från 1994.
LÄKTARE - Tre läktare i kyrkorummet; i väster och över tvärarmarna. De bärs upp av runda fristående kolonner samt fyrkantiga pilastrar vd väggarna. Pilastrar och kolonner gråmarmorerade. De bär upp läktarnas underkanter vilka är utformade som entablement (antika bjälklag). Ovan detta är läktarbarriärerna indelade i speglar med runda förgyllda ornament mitt i varje spegel. Speglarna gråmarmorerade och runt dem förgyllda lister. Mittpartiet på västläktaren är utskjutande, med rundade hörn. Mitt på varje läktarbröstning finns en nummertavla, med svarta siffertavlor omgivna av ramar som har utformningen av tempelgavlar, med förgyllda krön.
ORGEL - Huvudorgeln är placerad på västläktaren. Orgelfasaden är indelad i tre fält med tureller emellan. Dekoren är utförd i en blandning av klassicistiska och nygotiska stilelement. Orgelfasaden är ljust gråmålad med rikligt med förgyllda ornament. Fasaden härstammar från 1869. Nuvarande orgelverket är från 1994, byggt av Grönlunds orgelbyggeri i Luleå. Det ersatte ett verk från 1909, vilket byggdes om på 1950-talet och då kompletterades med ett ryggpositiv som sammanbyggdes med läktarbarriären. Ryggpositivet avlägsnades 1994. Vidare finns ett FJÄRRORGELVERK från 1921. Det är placerat ovanför taket och ljuder genom öppningar i taket över mittgången. Fjärrorgeln ger ett mer dämpat ljud, passande exempelvis vid avsked. På korets norrsida en KORORGEL, modern, med ljut gråmålat orgelhus. Byggd av Grönlunds orgelbyggeri.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade ljuskronor över mittgången, och på väggarna elektriska belysningsarmaturer i mässing med välvt opalglas över glödlampan. Troligen från 1938 och ritade av Knut Nordenskjöld, vilket även de runda armaturerna som sitter under läktarna bör vara. Dessa är utförda i oxiderad mässing och med opalglas i undersida och på sidorna.
NUMMERTAVLOR - Förutom de ovan nämnda, som är placerade i läktarbröstningarna, finns två par i kyrkorummet: Ett långhusets nord och sydväggar. Enkla ramar, gråmarmorerade med guldornament, och svarta siffertavlor. I underkanten en belysningsarmatur i mässing. Ytterligare ett par på korets östvägg. Profilerade ramar, gråmarmorerade och förgyllda, med svarta siffertavlor. Genombrutna dekorer i mässing i över- och underkant. I överkanten dessutom sammansatta med belysning. Båda paren troligen från 1938.
KLOCKOR - I klocktornet: Lillklocka gjuten i Göteborg 1833 av L.A. Brandtberg; mellanklocka gjuten i Stockholm 1807 av Gerhard Horne och omgjuten i Ystad 1957 av M & E Olssons klockgjuteri; storklocka, gjuten 1951.
Fasadkulör (2003): Vit
Byggnadsdel (2003): Sakristia - Norr
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Uddevalla stad har vid sidan av Bäve socken haft tre kyrkor som följt efter varandra på samma plats. Den första var helgad åt Sankta Anna, troligen senmedeltida, och riven 1630. Den ersattes med en ny som invigdes 1633 men bränd av svenskarna 1644. Den ersattes 1656 av ny kyrka med korsformad plan. Den hade liksom många andra kyrkor i Bohuslän takmålningar från 1700-talet, men fick också en orgel redan 1667 (från Kristiania), som ersattes 1723 av en ny. Kyrkan brann i den stora stadsbranden 29 juli 1806. Inledningsvis ersattes kyrkan av ett provisoriskt gudstjänsthus från hösten 1806, beläget snett över Bäveån.
Kyrkans murar stod dock kvar, och dessa kom att utgöra stommen i den kyrka som 1810-1814 byggdes efter ritningar av arkitekt Gustaf af Sillen (invigd 1811). Den nya kyrkan blev även den en korskyrka, men korarmen förlängdes några meter. Den nya kyrkan fick en utpräglad nyklassicistisk utformning. Inredningen i kyrkan tillkom sedan successivt under 1800-talet, med orgel 1819, predikstol 1833, altaruppsats 1842 och den stora orgelhuset från 1869 som det sista större tillskottet.
Trots sin storlek var kyrkan tidvis för liten, och som lösning på detta kom det under ett antal år att hållas dubbla högmässor i kyrkan.
Vissa ändringar gjordes 1901 och 1925, men den första större och genomgripande renoveringen skedde 1938, under ledning av arkitekten Knut Nordenskjöld. Förutom ändringar som t e x nya bänkar, installerades också för tiden modern värmeanläggning samt elbelysning. Ett pannrum byggdes därför till vid östgaveln.
1921 installerades ett s k fjärrorgelverk, placerat ovanför innertaket och med ljudöppningar i taket. 1956-58 skedde ändringar av kyrkans stora orgel, med nytt orgelverk och med ett nytt ryggpositiv. Vid denna tid sattes också tonade glas in i korfönstren. 1994 skedde den senaste större renoveringen under ledning av Magnus Wångblad och Kjell Hadin från Arkitekttriangeln. De största ändringarna skedde i koret, där korgolvet utökades och antalet bänkar minskades avsevärt, samtidigt som altartavlan flyttades närmare korsmitten och en lillkyrka ("S:t Annakyrkan") därmed skapades bakom denna. Nytt orgelverk installerades, och kyrkorummet fick också ny färgsättning.
År 1810-1814 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
De efter branden återstående äldre murarna användes som stomme i en i övrigt helt ny kyrkobyggnad. Koret förlängdes. Invigd 22 december 1811.
Arkitekt: Georg (Jöran) Folke Oppman
Arkitekt: Gustaf af Sillén
År 1819 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Jonas Fredrik Schiörlin
År 1832 Fast inredning - predikstol
År 1842 Fast inredning - altaruppsats
Samkomponerat altarbord och ram inneslutande en stor oljemålning på duk.
Konstnär: Fredric Westin
Hantverkare - Snickare: Friedrich Rambach
Arkitekt: Theodor Lundh
År 1858 Fast inredning - bänkinredning
Två bänkar byggs i koret.
År 1869 Fast inredning - orgel
Ny orgelfasad och nytt spelverk ersatte den äldre orgeln.
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
Arkitekt: S Andersson
År 1876 Fast inredning - bänkinredning
Ytterligare två bänkar byggs i koret.
År 1876 Teknisk installation - värme
Uppvärmning
År 1877 Fast inredning - bänkinredning
"Vändbänkar" nedanför predikstol byts mot "vanliga" bänkar.
År 1891 Teknisk installation - värme
Ny "värmeapparat".
År 1901 Specifika inventarier - dopfunt
Hantverkare - Snickare: Emmanuel Olsson
Arkitekt: Eugen Thorburn
År 1901 Underhåll - interiör
Ev vissa ändringar och ev även el-belysning.
Arkitekt: Eugen Thorburn
År 1909 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk, ombyggnad av läktarbröstning.
Arkitekt: A H Lindeberg
År 1921 Fast inredning - orgel
Nytt fjärrorgelverk.
År 1925 Underhåll
Reparationer
År 1938 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavla, predikstol samt inventarier.
Konservator: C O Svensson
År 1956-1958 Fast inredning - orgel
Ombyggnad av orgelverket med tillägg av ryggpositiv.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1965 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Ny skrudkammare.
År 1976 Underhåll - interiör
Invändig ommålning mm.
År 1979 Teknisk installation - VA
Handikapp-WC.
År 1984 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan.
Konservator: Anders Darwall
År 1990 Ändring - tillbyggnad
Ändring - tillbyggnad - Tillbyggnad av samlingsrum mm i sydöst.
År 1993 Underhåll - exteriör
Utvändiga puts- och takreparationer.
År 1994 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk.
År 1994 Fast inredning - bänkinredning
Utglesning och kortning av bänkar, borttagande av de bakersta bänkarna, de främsta bänkarna vändes framåt.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1994 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Läktarunderbyggnad i väster, ombyggnad av sakristian, omdisponering i f d pannrumstillbyggnad i öster. Ny textilförvaring. Ny färgsättning. Altartavla framflyttad och "lillkyrka" anordnad därbakom.
Arkitekt: Magnus Wångblad
År 1994 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavla, altarbord, altarring.
Konservator: Anders Darwall
År 2002 Fast inredning - bänkinredning
Ändring i bänkkvarter för ljusbärare.
Bohusläns museums arkiv
ATA.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil)..
Våra kyrkor. Claesson, Claes: Våra kyrkor. Uddevalla 1958
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor sid. 89-90. Lidköping 1933
Hellman, Axel: Gället kring Bäveån sid. 67-88. Uddevalla 1967
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
. ISBN: x
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin