Motivering (skydd): HERRESTADS KYRKA uppfördes 1826 på samma plats som sin medeltida föregångare, och med återanvändning av den medeltida västgaveln. Den är tillsammans med Uddevalla, Strömstad, Lycke och Tanum de tidigaste nyklassicistiska kyrkobyggena i Bohuslän. Tornet är från 1849.
Kyrkan innehåller visserligen ett medeltida murparti, men arbetena 1826 måste karaktäriseras som en nybyggnation, eftersom ingenting av den tidigare kyrkans utseende är bevarat. Den är, med sin sedan byggnadstiden föga förändrade EXTERIÖR, en god representant för de nyklassicistiska kyrkobyggnader som uppfördes under 1800-talets första hälft.
INTERIÖREN har tydliga nyklassicistiska grunddrag. Altaruppsatsen är ritad av Johan Fredrik Åbom 1855, predikstolen är ungefär samtida. Läktarbröstningen är från byggnadstiden, men har målningar från gamla kyrkans läktarbröstning, utförda av Christian von Schönfeldt. Orgelhuset är insatt i kyrkan 1870, men är från 1795 och har en utpräglad gustaviansk utformning. De sidovända främre bänkkvarteren är ett särdrag.
Det nyklassicistiska kyrkorummet har också påverkats av Uno Söderbergs renovering 1971-72. En del ombyggnader skedde då (nya bänkar, inredning i sakristia och vapenhus, nytt golv och innertak) men det är främst kulörbehandlingen med ljusa laserande nyanser samt ljussättningen som är kännemärken för denna renovering.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Långhusets västvägg består helt eller delvis av medeltida murverk, vilket i sig utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Christian von Schönfeldts läktarmålningar från 1737.
- Orgelfasaden från 1795.
- Många av bänkdörrarna stammar från 1600-talet.
Inventeringsår (2000)
Byggnadsdel (2000): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår (2004)
HERRESTADS KYRKA (skall uttalas "Härrsta") är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i söder, och ett torn av sten i väster. Västra långhusgaveln innehåller medeltida murverk. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med slätputsade fönster och dörromfattningar, och utan särskilt markerad sockel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Under takfoten en profilerad taklist, av trä, målad i grått.
TORNET är av sten med murar som kyrkan i övrigt. Klockvåningen har tre rundbågiga ljudöppningar i alla väderstreck, ljudöppningar vars bågar bärs upp av släta pilastrar. Tornet avslutas uppåt med en lanternin, med gråmålade blindöppningar. Tornets takfall täckta med rödmålad plåt.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En dubbel panelklädd trädörr, av senare datum, gråmålad. På dörren sitter en smidd nyckelhålsskylt från 1772. Sidoingång i norr, med en bred panelklädd trädörr, nyinsatt och vid inventeringstillfället ännu omålad. Ovanför dörren ett fönsterparti av samma höjd som de övriga fönstren. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i grått.
KYRKORUMMET är öppet och hållet i ljusa kulörer Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset. EN dopplats är anordnad på sydsidan, med ett smalt "dopaltare" och en textil utsmyckning av Ulla och Kurt Dejmo 1977. På korets norrsida står en kororgel. Sakristia finns på korets sydsida.
GOLVET är sedan 1972 belagt med kalkstensplattor. VÄGGARNA är slätputsade och vita. TAKET är ett välvt plant brädtak, avvalmat över koret. Taket är vitlaserat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist, marmorerad i ljusgrått.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt mitt på norra långsidan. I väster moderna blålaserade fyllningsdörrar, från 1972. I norr är ytterdörrens insida indelad i enkla spegelfält. Dörren är nyinsatt och vid inventeringstillfället ännu omålad. FÖNSTREN är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i vitt, och med innanfönster. Fönstren i koret upptagna 1905. Alla fönsterbågar sannolikt från 1900-talets första hälft, kanske 1939.
SAKRISTIA - På korets sydsida, samtida med kyrkan. Inredningen är från 1972, och med en genomtänkt gestaltning. Brunlaserat trägolv, vitputsade väggar med grålaserade innerväggar och skåpsinredning av trä, samt ett omålat furupaneltak. Dörrarna till kyrkorum och till predikstol är gråmålade spegeldörrar från kyrkans byggnadstid, med kraftiga utanpåligande kammarlås.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av samma kalkstensplattor som i kyrkorummet, vitputsade väggar och ett vitlaserat äldre brädtak. Trappa till läktaren på norrsidan. Av äldre datum, men kanske inte från byggnadstiden. Biutrymmen under trappan inredda 1972, med vitlaserad furupanel. Ytterporten är av senare datum. RUMMET EN TRAPPA UPP har en inredning från 1972, med vitlaserad furupanel på väggar och i tak. Rummet är genom en vägg lucka från tornvåningarna ovanför, vilka är helt oisolerade. Dörren in till läktaren är en spegeldörr från kyrkans byggnadstid.
INREDNING:
ALTARE - Av trä, med speglar på sidorna. Sammanbyggt med altaruppsatsen. Gråmarmorerat ramverk och grönmarmorerade speglar. Under altarskivans kant löper runt altaret en snidad s k lambrequin, dvs i trä snidade fransar. Altaret är sannolikt samtida med altaruppsatsen, och i så fall från 1855, ritat av Johan Fredrik Åbom. Möjligen har någon ombyggnad skett under årens lopp.
ALTARUPPSATS - En hög rundbågig altartavla, omgiven av ett nyklassicistiskt rundbågigt ramverk med en bred grå- och grönmarmorerad ram, krönt av ett förgyllt änglahuvud. I bågens överdel texten "HERRE HÄR ÄR GOTT ATT VARA". Målningen föreställer Kristi förklaring, där lärjungarna Petru, Jakob och Johannes knäböjer när Jesus visade sig för dem som gudomlig, flankerad av Moses och profeten Elia (Mark 9:2-8). Altaruppsatsen ritad av Johan Fredrik Åbom 1855, och ersatte då ett enkelt kors som använts sedan 1826. Målningen är utförd av John Hedæus 1925.
ALTARRING - Halvrund altarring, öppen i sidorna. Varannan ståndare är slät, varannan en svarvad balusterdocka. Gråmarmorerad, med knäfallet klätt med ljusgrått tyg. Överliggaren målad i grått. Från 1800-talet, exakt ålder okänd.
PREDIKSTOL - På sydväggen, med ingång genom muren från sakristian. Består av korg, ryggstycke och ljudtak, allt utfört i nyklassicistisk stil. KORGEN har fem sidor, med gråmarmorerade speglar samt profilerade listverk runt neder- och överkant. Marmorerad i ljust grått, med förgyllda lister. RYGGSTYCKET utgörs av två räfflade pilastrar på ömse sidor om uppgången från sakristian. Pilastrarna är gråmarmorerade med förgyllda kapitäl, och bär upp ett profilerat entablement. LJUDTAKET har fem sidor likt korgen, är förhållandevis lågt och med en skulpterad lambrequin längs kanten. Kröns av ett förgyllt kors. Predikstolen är från 1800-talets mitt, ersatte då en enkel predikstol som använts från 1826.
DOPFUNT - Står vid en dopplats på korets sydsida och är tillverkad i trä. Åttkantig profilerad fot och skaft, skål med konsoler och klassicistiskt listverk. Målad i grått och med förgyllda ornament. Kan vara från 1922.
BÄNKINREDNING - I tre kvarter: Ett på sydsidan och på norrsidan två, varav det främre är vänt åt söder, dvs mot predikstolen. Sluten bänkinredning med spegeldörrar. Målad i ljusgrå lasering utvändigt, med dekormålning i form av lönnlöv i speglarna. Insidan målad i ljusgrön lasering. Bänkdörrarna är av äldre datum, förmodligen 1600-tal, medan själva bänkarna byggda 1972.
KORBÄNKAR - På korets sydsida, med motsvarande utformning och ålder som övriga bänkar. LÄKTARE - I väster, uppburen av runda gråmålade pelare, med förgylld ring runt de doriska kapitälen. Läktarbröstningen är indelad i 17 rundbågiga fält, och med profilerad överkantslist. Den är målad i grå nyanser. I fälten sitter målningar från den gamla läktarbröstningen, och sannolikt är de målade av Christian von Schönfelt 1737. Det är 15 målningar (de yttersta fälten är tomma), med Kristus i mitten, flankerad av apostlarna samt ytterligare några gestalter från Gamla Testamentet.
ORGEL - Gustaviansk orgelfasad, förhållandevis liten i den stora kyrkan. Tre tureller med mellanliggande pipöppningar, med förgyllda dekorationer såväl i sina underkanter som på krönet. Orgelfasaden från 1795, byggd av Johan Eberhardt för Tanums kyrka. Såldes sedan till Strömstad, vidare till Uddevalla, innan den inköptes 1869 till Herrestad, där den sattes upp året därpå. Orgelverket har byggts om flera gånger, och det är osäkert om det var Eberhardts pipmaterial som följde med 1869/70. Orgelhuset är förstorat bakåt. Nuvarande orgelverk och spelbord från 197l av Lindegrens Orgelbyggeri AB. En kororgel inskaffades 1981, byggt av Trels Krohn, Hiljerød, Danmark.
NUMMERTAVLOR -Två stycken, placerade på ömse sidor om altaruppsatsen.. Svarta rektangulära siffertavlor omgivna av profilerade och förgyllda ramar, och med snidade och förgyllda krönornament. 1800-talsarbeten.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor: En mindre, gjuten 1777 av Abraham Wetterholtz, Göteborg, och en större, gjuten 1850 av C. A. Norling, Jönköping.
BELYSNINGSARMATURER - Elektrifierade malmkronor, 1972 kompletterade med små hängande armaturer, ritade av Erik Lundberg, med vilken renoveringsarkitekten Uno Söderberg samarbetade.
Lampetter 1939 av konstsmed Lars Holmström.
Fasadkulör (2004): Vit
Byggnadsdel (2004): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
HERRESTADS KYRKA har ursprungligen troligen uppförts under 1100-talet. Vid renoveringen 1972 frilades dess grundmurar, som visar att den hade ett smalare kor, dvs en romansk planlösning. Den var nästan lika lång som nuvarande kyrkan, men smalare. När kyrkan i början av 1800-talet befanns vara för liten revs merparten av den gamla kyrkan, och en ny byggdes på samma plats. Den gamla kyrkans västgavel ingår helt eller delvis i den nya kyrkan, som blev bredare och med ett större och tresidigt kor.
Ritningarna till kyrkan var gjorda av byggmästaren Göran Folke Oppman, som möjligen också byggde kyrkan. Han var ungefär samtidigt inblandad i kyrkobygget i Tanum, och några år tidigare också Uddevalla rådhus. Möjligen var han också med och byggde Uddevalla kyrka.
Den nya kyrkan byggdes utan torn. Den gamla kyrkan hade ett klocktorn av trä ovanpå ett vapenhus av sten, vilket under 1700-talet istället för att repareras revs och ersattes av en klockstapel. Denna stod kvar fram tills kyrkan 1849 fick sitt torn. Även tornet var ritat av Oppman.
Inredningen kompletterades med altaruppsats och predikstol i sen nyklassicism (empire) vid mitten av 1800-talet, åtminstone altaruppsatsen är ritad av J F Åbom 1855. Första riktiga orgeln installerades 1870. Korfönster togs upp 1902.
Kyrkan har genomgått två omgestaltande renoveringar under 1900-talet. Den första skedde 1923, då bl a ett nytt dekorativt måleri utfördes, kompletterat av en ny altartavla 1925. Den nästa skedde 1972, en renovering under ledning av Uno Söderberg och som i stora drag är oförändrad än idag. En del ombyggnader skedde, som nya bänkar och inredning i sakristia och vapenhus, nytt golv och innertak men det är främst kulörbehandlingen med ljusa laserande nyanser samt ljussättningen som är kännemärken för denna renovering.
År 1826 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia.
Arkitekt: Georg (Jöran) Folke Oppman
Byggmästare: Peter Österlöf
År 1853 Underhåll
Reparation av det lås från 1772 som fortfarande sitter i västporten.
År 1855 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats.
Arkitekt: Johan Fredrik Åbom
År 1870 Fast inredning - orgel
Första orgeln inköpt, från Uddevalla kyrka. Ursprungligen byggd 1792 av Johan Eberhardt för Tanums kyrka.
År 1900 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverket.
År 1902 Underhåll - interiör
Invändig renovering med ommålning mm.
År 1915 Underhåll - interiör
Omputsning av innertaket.
År 1922 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt inköpt.
År 1923 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Invändig renovering, med ändring av bänkar, samt dekorativt måleri i fönsternischer och takrosetter.
Konstnär: John Hedæus
År 1923 Underhåll - interiör
Invändig renovering, med div reparationer, målningsarbeten.
År 1923 Teknisk installation - värme
Centralvärme installerades.
År 1923 Konservatorsarbeten
Renovering av målningar på läktarbröstningen.
Konstnär: John Hedæus
År 1925 Fast inredning - altaruppsats
Ny altartavla.
Konstnär: John Hedæus
År 1926 Underhåll - målningsarbete, interiör
Arkitekt: Erik Friberger
År 1934 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverket.
År 1939 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning.
Konstnär: Lars Holmström
År 1944 Underhåll - exteriör
Exteriöra arbeten, bl a torntak och lanternin.
År 1954 Teknisk installation - värme
Elvärme
År 1964 Underhåll - omputsning
Omputsning av exteriören, samt vissa andra arbeten.
År 1971-1972 Underhåll - interiör
Renovering av kyrkan, med förstärkning av takkonstruktionen, ommålning mm.
Arkitekt: Uno Söderberg
År 1971 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk.
År 1981 Underhåll - exteriör
Putslagningar, ommålning, vissa plåtarbeten.
År 1999-2000 Underhåll
Takomläggning, in- och utvändiga reparationer.
År 2001 Konservatorsarbeten
Konservering (rengöring) av läktarbröstningens målningar.
Kyrkor i Bohuslän, inventering 1979-83. Bohusläns museum stencil 1979-83.
Bohusläns museums arkiv
Antikvarisk Topografiska Arkivet.
Kyrkor i Bohuslän. Inventering 1979. Bohusläns museum (stencil).
Tre socknar i Lane. Red. G. Ekberg. 1970.
.
Claesson, Claes: Våra kyrkor Uddevalla1958
Jacobsson, John: Göteborgs och Bohus läns kyrkor sid. 93, 94 Lidköping 1933
Om Tre Socknar i Lane, utgiven av Gunnar Ekberg Uddevalla 1970 Herrestads kyrka sid. 165-172.
Myrström, Linnea: Herrstads kyrka, historik utgiven av Herrestads kyrkoråd 1978.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin